Allmän motivering

Utskottet välkomnar att lagstiftningen om olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar revideras efter långvarig beredning. Reformen förtydligar och moderniserar bestämmelserna, som i dag finns spridda över flera lagar. Upplägget är tydligare när tre lagar sammanförs till en enda lag. Kraven i grundlagen beaktas bättre, vilket konkret innebär att parternas rättigheter och skyldigheter framgår tydligare av lagen än fallet är med den gällande lagstiftningen. Reformen ändrar inte grundstrukturen, exempelvis finansieringen eller genomförandet, i försäkringen för olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar. Ersättningsnivåerna ändras inte heller i någon större utsträckning.

Det är positivt att reformen tar hänsyn till förändringarna i arbetslivet, bland annat distansarbete och det ökade resandet i arbetet. En viktig nyhet är också att ersättningsärenden ska handläggas snabbare. Följaktligen får försäkringsanstalterna sju vardagar på sig att senast börja utreda ett ersättningsärende. Fristen för att fatta besluten förkortas från tre till en månad från att försäkringsanstalten har fått nödvändig information för att avgöra ärendet. Dessutom är både den skadade och arbetsgivaren skyldiga att medverka till att ett ersättningsärende handläggs snabbt.

Många av de tolkningar som utformats utifrån rätts- och ersättningspraxis för den gällande lagstiftningen skrivs in i den nya lagen. Den nya lagen avses vara mer detaljerad bland annat om de förhållanden som berättigar till ersättning för ett olycksfall i arbetet eller en yrkessjukdom. Dessutom kräver lagen att det medicinska orsakssambandet bedöms, vilket är viktigt i ersättningsrättsligt hänseende. I och med att ersättningsprinciperna framgår tydligare av lagen blir systemet mer öppet samtidigt som beslutskriterierna blir begripligare.

Utskottet tillstyrker lagförslagen, men med kommentarerna och de främst lagtekniska ändringsförslagen nedan.

Tillämpningsområde

Lagförslaget avser arbete som utförs i förvärvssyfte. Beträffande arbetstagare gäller tillämpningsområdet bara anställnings- och tjänsteförhållande. För företagare ska det fortfarande vara frivilligt att teckna olycksfallsförsäkring. Företagare är personer som är skyldiga att teckna försäkring för sig själva enligt lagen om pension för företagare. I det hänseendet förtydligar lagförslaget företagarnas sociala trygghet.

Tillämpningsområdet inbegriper inte vissa grupper med särskilda behov i lagen om olycksfallsförsäkring. Det gäller bland annat närståendevårdare och familjevårdare, men också personal inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och arbetsverksamhet för personer med funktionsnedsättning, när arbetet inte utförs i anställningsförhållande. Det planeras en särskild lag om dessa grupper som ska inbegripa dem i den obligatoriska försäkringen enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Samtidigt utreds det om bestämmelserna om olycksfallsförsäkring behöver ses över i deras fall och om det vore lämpligast att de försäkras i samma försäkringsanstalt. Utskottet påpekar att ändringarna måste träda i kraft samtidigt med lagarna i denna proposition.

Yrkesmilitärer är statliga tjänstemän och de ingår därför i tillämpningsområdet. Däremot bereds för närvarande en särskild lag om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som ska gälla personer som deltar i civila och militära krishanteringsinsatser. Också lagen om olycksfall i militärtjänst kommer att ses över samtidigt.

Yrkesinriktad rehabilitering

Det är extra välkommet att regeringen vill effektivisera den yrkesinriktade rehabiliteringen. Om en skadad är arbetsoförmågan och arbetsoförmågan drar ut på tiden, ska försäkringsanstalten inom tre månader bedöma behovet av rehabilitering. Därefter ska den göra en ny bedömning var tredje månad. Dessutom förpliktar lagen försäkringsanstalten att följa upp hur utredningen av rehabiliteringsärendet fortskrider. Utskottet understryker vikten av att rehabiliteringsbehovet upptäcks så tidigt som möjligt, att man kommer fram till en lämplig rehabiliteringsmetod för den skadade och att det aktivt följs upp hur rehabiliteringen fortskrider. Bestämmelserna om vad rehabiliteringen ska innefatta motsvarar i stora drag de gällande bestämmelserna, och det görs inga större ändringar i nuvarande tillämpningspraxis.

Menersättning

Enligt den nya lagen ska menersättning ges ut som engångsersättning i invaliditetsklasserna 1—5. I fortsättningen ska menersättningen beräknas enligt samma kriterier för både kvinnor och män. Också den gällande lagen om olycksfallsförsäkring kommer att ändras på den punkten redan från och med april, eftersom de gällande bestämmelserna ger män lägre menersättning på grund av kortare förväntad livstid och detta inte är förenligt med EU:s jämställdhetsdirektiv. Efter dom C-318/13 från Europeiska unionens domstol är det klart att engångsersättningen inom menersättningen inte kan vara könsrelaterad. Ändringen innebär också att extra ersättningar måste betalas ut retroaktivt i de fall när engångsersättning har getts ut efter domen från EU-domstolen. Utskottet behandlade olikheterna i beräkningskriterierna för menersättning till kvinnor och män i betänkande ShUB 55/2009 rd och framhöll då att vi bör frångå olika beräkningskriterier för kvinnor och män och att könsneutrala beräkningskriterier i vilket fall som helst är mer förenliga med vår lagstadgade socialförsäkring.

Överklagande

Den som är missnöjd med beslutet från försäkringsanstalten kan överklaga beslutet till besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Beslut från besvärsnämnden kan överklagas hos försäkringsdomstolen. I båda fallen tillämpas förvaltningsprocesslagen på överklagandet. I vissa fall kan ett beslut från försäkringsdomstolen överklagas till högsta domstolen. Men det krävs alltid besvärstillstånd. I högsta domstolen betraktas målet som tvistemål och följaktligen tillämpas rättegångsbalken i dessa fall.

Ärenden som gäller socialförsäkringen ska överklagas enligt förvaltningsprocesslagen och högsta förvaltningsdomstolen är då den högsta instansen. Efter försäkringsdomstolen ändras processbestämmelserna i mål som gäller olycksfall i arbetet vid överklagande från förvaltningsprocess till civil process. Det betyder att principerna för bevisning och kostnadsersättning ändras under överklagandeprocessen. Utskottet menar att man bör utreda om bestämmelserna om överklagande är rationella.

Sjukdomar relaterade till fuktskador

I samband med propositionen utredde en trepartsgrupp möjligheterna att införa en förmån liknande dagpenning, när en arbetstagare blir tvungen att byta arbete eftersom han eller hon inte kan arbeta kvar på grund av ohälsa som beror på fuktskador på arbetsplatsen, trots att personen inte har diagnostiserats med någon yrkessjukdom enligt den nya lagen.

Enligt uppgift till utskottet förbereddes ett utkast till en temporär försökslag. På vissa villkor hade arbetstagare kunnat få förmånen i högst sex månader, om de deltar i arbetsprövning eller arbetsträning någon annanstans än hos sin arbetsgivare. Parterna kunde dock inte nå så stor samsyn att beredningen hade kunnat fortsätta.

De som inte kan arbeta kvar på grund av mikrobiell exponering vid fuktskador på arbetsplatsen står i de flesta fall helt utanför alla system för försörjningstrygghet, framhåller utskottet. De betraktas inte som arbetsoförmögna och sjukdagpenning ges bara ut för en viss tid. Dessutom har de begränsade möjligheter att söka andra jobb på grund av exponeringen. Som arbetslivs- och jämställdhetsutskottet framhåller är förlust av arbetsförmågan då inte relaterad till själva arbetet utan har exempelvis samband med byggnaden där arbetet finns.

Ohälsa relaterad till exponering förekommer mycket ofta, men kunskaperna om de exakta sjukdomsalstrarna är fortfarande bristfälliga. I merparten av fallen går det inte att entydigt mäta eller klarlägga sjukdomsalstraren. Situationen är inte tillfredsställande för dem som insjuknar, anser utskottet. Det finns all anledning att fortsätta med arbetet att förbättra situationen för personer som utsatts för mikrobiell exponering vid fuktskador för att de ska ges chansen att få anställning inom sitt yrke.

Åtgärder för att förebygga olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar

Årligen råkar ungefär 125 000 arbetstagare och cirka 7 000 företagare ut för olycksfall i arbetet i vårt land. De viktigaste bestämmelserna för att förebygga olycksfall i arbetet finns i arbetarskyddslagen och bestämmelser om tillsyn i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Årligen upptäcks cirka 4 000 fall av yrkessjukdomar eller misstanke om yrkessjukdom. Det är enligt utskottet viktigt att sätta in effektiva åtgärder för att förebygga arbetsoförmåga till följd av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdomar. Dessutom vill utskottet framhålla att andra sjukdomar med anknytning till arbetet har ännu större inverkan på arbetsförmågan och folkhälsan än yrkessjukdomar. Därför är det av största vikt med avseende på bibehållen arbetsförmåga att faktorer som orsakar sjukdomar i rörelseorganen och psykiska problem åtgärdas också i arbetslivet.

Information

De försäkringsanstalter som ska verkställa den nya lagstiftningen blir tvungna att göra stora omställningar i sina informationssystem och kommer att ha mycket administrativt arbete. Verkställigheten kommer också att kräva stora satsningar på utbildning. Dessutom kommer två lagar ännu länge att tillämpas parallellt eftersom den gamla lagen ska tillämpas på olycksfall i arbetet som inträffat och yrkessjukdomar som debuterat före 2016. Det är följaktligen mycket viktigt att både försäkringstagare och försäkringsgivare blir väl informerade om reformen.