Allmän motivering
Utskottet anser det angeläget att barnskyddslagens
bestämmelser om begränsande åtgärder mot
barn på barnskyddsinstitutioner preciseras och kompletteras
så att de uppfyller kraven i grundlagen och fördragen
om mänskliga rättigheter. Lagen gör det
lättare att i praktiken sköta barnskyddet, särskilt
i krävande fall, och bidrar samtidigt till att parternas
rättssäkerhet tillgodoses.
För att syftet med omhändertagandet ska nås ger
19 § i barnskyddslagen socialnämnden rätt att
besluta om barnets vård, uppfostran och övervakning,
den övriga omsorgen om barnet samt om barnets vistelseort.
Denna generella rätt att fostra barnet ger befogenhet att övervaka
barnet och sätta gränser. Lagförslaget
handlar om begränsningar som sträcker sig längre än
den generella fostrarrätten. I och med reglerna för
begränsande åtgärder kommer vårdplanen
att få större tyngd än tidigare. Enligt
utredning till utskottet är det tänkt att bestämmelserna
om vårdplanen ska lyftas upp på lagnivå i
samband med en innehållslig översyn av barnskyddslagen
som är under arbete vid social- och hälsovårdsministeriet.
Barnskyddslagen bör enligt utskottets mening definitivt
ses över helt och med det snaraste.
Det främsta ändamålet med propositionen är att
precisera villkoren för begränsande åtgärder och
därmed frigöra personella resurser för
arbete med barn, vilket i sin tur minskar behovet att ta till begränsningar.
I propositionen påpekas det att det förekommer
brister när det gäller anteckningar om bruket
av begränsningsåtgärder och uppföljningen
och övervakningen av bruket av särskilda begränsningar.
Denna brist kan bero på att bestämmelserna inte är
exakta men kan eventuellt också förklaras med
otillräckliga personalresurser. Exaktare bestämmelser
kan göra de begränsande åtgärderna
riskfriare i grava fall där man tvingas göra ingrepp
i barnets fysiska integritet exempelvis genom att hålla
fast eller isolera barnet. Begränsande åtgärder
kan undvikas respektive genomföras risk- och smärtfritt
om det finns tillräckligt med personal och utbildning getts,
understryker utskottet.
De föreslagna bestämmelserna gäller
bruk av begränsningar såväl i offentliga
som privata barnskyddsinstitutioner. Grundlagsutskottet tar fasta
på överföring av förvaltningsuppgifter
på andra än myndigheter i sin analys av lagförslaget.
Bland annat med beaktande av att besluten om de mest begränsande åtgärderna
fattas av en myndighet, anser grundlagsutskottet att det inte handlar
om att ge betydande utövning av offentlig makt åt
någon annan än en myndighet i den bemärkelse
grundlagens 124 § avser. Social- och hälsovårdsutskottet
påpekar att de nya bestämmelserna inte ruckar
på de begränsande åtgärdernas
räckvidd och att begränsningar inte får riktas
mot barn i familjevård utom i fråga om kontakterna.
Utskottet har uppmärksamgjorts på att man också för
vård utom hemmet i form av familjevård behöver
tydligare bestämmelser om såväl när
kontakter får begränsas som andra begränsande åtgärder.
Utskottet skyndar på en bedömning av behovet att
se över också dessa bestämmelser utifrån
de förslag social- och hälsovårdsministeriets
arbetsgrupp för tillsyn över privat service inom
barnskyddet lagt fram.
Vad beträffar begränsning av kontakterna föreslår
utskottet att den föreslagna möjligheten att fatta
treåriga beslut slopas. Kontakter som äventyrar
t.ex. barnets utveckling kan behöva begränsas
för längre än ett år. I propositionsmotiven
(s. 83/I) anförs som exempel på treåriga
begränsningar ytterst traumatiska våldssituationer
och föräldrar med långvarig psykisk sjukdom.
Utskottet understryker att även om beslutet till följd
av utskottets förslag kan fattas bara för ett år
i sänder, bör behovet av ett nytt beslut alltid prövas
från fall till fall. Det bör också göras
klart för barnet att begränsningen kan göras
långvarig med flera beslut.
Grundlagens 6 § 3 mom. och FN:s konvention om barnets
rättigheter utgår båda från
att barn ska ha rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå i
frågor som gäller dem själva. Kontakterna
kan enligt den föreslagna 25 § begränsas,
om barnet motsätter sig det. Det gäller barn som
fyllt 12 år men också yngre barn, förutsatt
att de är så utvecklade att deras vilja kan beaktas.
Från experthåll har det påpekats att
ett omhändertaget barn exempelvis av rädsla inte vill
hålla kontakt med sina föräldrar. Utskottet instämmer
i regeringens ståndpunkt i propositionen att myndigheterna
och alla andra som ansvarar för barnets omsorg har en särskild
förpliktelse att se till att kontakten mellan barnet och
de som står barnet nära alltid är förenlig
med barnets bästa och inte skadar barnet fysiskt eller psykiskt.
När det gäller barn under 12 år som vårdas
utom hemmet bör de som ansvarar för och deltar
i vården höras om barnets vägran och utvecklingsnivå,
understryker utskottet.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att
en lång rad av de föreslagna bestämmelserna måste
preciseras för att begränsningarna ska vara acceptabla
och noga avgränsade, stå i rätt proportion
och tillgodose rättsskyddet. Social- och hälsovårdsutskottet
har beaktat förslagen i utlåtandet såsom
framgår av detaljmotiveringen.
Detaljmotivering
25 §. Begränsning av kontakterna.
Villkor för begränsning av kontakterna är
enligt 1 mom. 2 punkten att kontakten uppenbart är till
fara för barnets liv, hälsa, utveckling eller
säkerhet. Det har påpekats för utskottet
att formuleringen lett till att beviströskeln för
att fara föreligger blivit mycket hög i rättspraxis.
Utskottet föreslår att 2 punkten ändras
så att faran inte ska vara förknippad med kriteriet
uppenbart. Utskottet framhåller att det först
och främst är barnets fördel som gäller
när kontakterna begränsas.
Med tanke på att bestämmelserna ska vara exakta
och noga avgränsade anser grundlagsutskottet att 25 § behöver ändras
för att bättre motsvara syftet med propositionen.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att 2 mom. preciseras så att det av momentet framgår
att begränsningskriterierna i 1 mom. också gäller
de begränsande åtgärderna i 2 mom. Eftersom
2 mom. också kan tillämpas i familjehem, föreslår
utskottet att ordet "verksamhetsenheten" byts ut mot "platsen för
vård utom hemmet".
I 3 mom. uppges inte hur länge ett beslut om att inte
röja barnets vistelseort längst får gälla. Utskottet
föreslår att tiden regleras i 25 a §.
Grundlagsutskottet anser att proportionalitetsprincipen inte
framgår med önskvärd tydlighet i paragrafen.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att paragrafen kompletteras med ett nytt 4 mom. med ett tydligt
konstaterande att kontakterna får begränsas bara
om det är nödvändigt. Bestämmelsen
i 2 mom. om förvaring av stoppade meddelanden föreslås
bli överflyttad till detta moment.
25 a §. Beslut om begränsning av kontakterna.
Utskottet föreslår en sådan precisering
av 1 mom. att det alltid ska fattas ett överklagbart förvaltningsbeslut
om begränsning av kontakterna enligt 25 §.
Lagförslaget skulle tillåta treåriga
begränsningsbeslut, om det finns särskilt vägande
skäl till det. Grundlagsutskottet menar att tre år är
en mycket lång tid, i synnerhet ställt i relation
till barnets ålder. Grundlagsutskottet menar att en begränsning
av kontakterna för en så lång tid utan
skyldighet att på nytt ta ställning till förutsättningarna
för begränsningarna innebär en onormalt
stor risk för att kraven på proportionalitet negligeras.
Bestämmelsen måste enligt grundlagsutskottet absolut ändras
så att ett beslut om begränsning av kontakter
alltid gäller bara ett år i sänder. Social-
och hälsovårdsutskottet föreslår
att 1 mom. ändras i enlighet med grundlagsutskottets ståndpunkt.
Utgående från grundlagsutskottets utlåtande föreslår
social- och hälsovårdsutskottet att 2 mom. kompletteras
med att bruket av begränsande åtgärder
ska följa proportionalitetsprincipen. Beslut om kortvarig
begränsning enligt 25 § 1 och 2 mom. får
fattas av föreståndaren för en barnskyddsanstalt,
men beslut om att inte röja barnets vistelseort alltid
av ett i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen
avsett organ.
31 §. Omhändertagande av ämnen och
föremål.
Grundlagsutskottet slår fast att det finns godtagbara
och vägande grunder till bestämmelsen som begränsar
barnets äganderätt om man ser till skyddet för
dels barnet självt, dels andra personers grundläggande
fri- och rättigheter. Men också om så är
fallet bör lagen enligt grundlagsutskottet kompletteras
med en bestämmelse om återlämnande till ägaren
av egendom som anstalten omhändertagit, om det inte finns
regler för återlämnande eller förstöring
annanstans i lagstiftningen. Social- och hälsovårdsutskottet
föreslår att 1 mom. ändras i linje med
grundlagsutskottet utlåtande.
Utskottet föreslår också att hänvisningen
till 60 § 4 mom. i alkohollagen ändras till 60 § i
alkohollagen, eftersom regeringen i RP 13/2004 rd föreslagit
att 60 § i alkohollagen ändras genom att 4 mom.
blir 5 mom. Riksdagen har ännu inte slutbehandlat propositionen.
Grundlagsutskottet anser att 3 mom. om omhändertagande
av egendom är exceptionellt generös och sträcker
sig till föremål av vitt skilda slag, även
sådana som saknar relevans för skyddet av hälsan
eller säkerheten för alla på institutionen
eller av egendomen där. Det finns alltid en möjlighet
att tillämpa befogenheterna godtyckligt när reglerna är
så vaga. För att vanlig lagstiftningsordning ska
komma i fråga på denna punkt måste omhändertagandet
av medel och föremål bindas exempelvis till en
motiverad misstanke om att dessa är till allvarligt förfång för
den allmänna ordningen vid institutionen eller för
ordnandet av vården eller fostran av barn utom hemmet.
Social- och hälsovårdsutskottet föreslår
att åtgärderna i momentet binds till att de omhändertagna
föremålen sannolikt är till allvarligt
förfång, eftersom det enligt propositionen (s.
91) är skäl att det finns en tröskel
för sannolikheten som är högre än
grundad misstanke och med hänsyn till att litet förfång
för ordnandet av vård utom hemmet enligt grundlagsutskottet
inte är nog för att tillåta begränsning.
31 a §. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning.
I förslaget står det om kroppsvisitation och kroppsbesiktning
att den som företar och den som är närvarande
vid visitationen och besiktningen ska vara av samma kön
som barnet, om det inte är fråga om en yrkesutbildad
person inom hälso- och sjukvården. Enligt utredning
till utskottet skulle förslaget i praktiken tidvis resa oöverstigliga
hinder för åtgärder som behövs dels
för omsorgen om barnen, dels för säkerheten
på institutionen. Utskottet föreslår
att paragrafen kompletteras med ett nytt 4 mom. där det sägs
att den som företar och den som är närvarande
vid kroppsvisitation och kroppsbesiktning får vara av annat
kön än barnet, om åtgärden måste
vidtas omedelbart för att trygga barnets eller någon
annans säkerhet.
31 c §. Fasthållande.
Utskottet föreslår att det i 2 mom. föreskrivs
om utredningar om fasthållande. Momentet föreslås
bli kompletterat med en bestämmelse där föreståndaren
för institutionen åläggs att lämna
en utredning när han eller hon hållit fast ett
barn till det i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen
avsedda organet.
32 a §. Isolering.
I paragrafen ingår bestämmelser om villkoren
för isolering och förfarandet. Utskottet föreslår
att paragrafen kompletteras med ett nytt 5 mom. enligt vilket det
i 6 § 1 mom. i socialvårdslagen avsedda organet
omedelbart ska underrättas om isolering och förlängd
isolering.
32 f §. Länsstyrelsens tillsyn.
Enligt paragrafen ska länsstyrelsen följa
verksamheten vid barnskyddsanstalterna och övervaka bruket
av begränsande åtgärder. Utskottet föreslår
att paragrafen för tydlighetens skull kompletteras med en
bestämmelse om att länsstyrelsen i sin tillsyn kan
ge barnet möjlighet till ett förtroligt samtal med
länsstyrelsens representant.
35 a §. Särskilda bestämmelser om ändringssökande
som gäller begränsningar.
Utskottet föreslår att det görs en
sådan ändring i 2 mom. att inte bara föräldrar
och vårdnadshavare utan också barn som fyllt 12 år
får söka ändring i beslut om begränsning
av kontakterna.
38 §. Verkställighet av beslut som inte vunnit laga
kraft.
Utskottet föreslår att paragrafen korrigeras
så att det beror på myndigheternas prövning
om besluten enligt paragrafen får verkställas
genast även om de överklagats.