Motivering

Allmänt

Enligt den allmänna motiveringen till budgetpropositionen kommer det finansiella läget i kommunerna fortsatt att vara stramt 2005 trots att skatteinkomsterna uppenbart kommer att öka snabbare. Också statsandelarna kommer att vara större än i fjol, vilket medverkar till en snabbare inkomstökning i kommunerna än i fjol. Dessutom beräknas kommunernas samlade utgifter öka långsammare. Kommunernas finansiella läge förbättras men kommer fortfarande att uppvisa ett klart underskott. Därmed ökar kommunernas skuldsättning. Nästa år förväntas kommunekonomin alltjämt uppvisa ett underskott samtidigt som kommunernas skuldsättning ökar. Det finansiella läget förbättras dock en aning eftersom skatteinkomsterna och statsandelarna tillsammans ökar med cirka fem procent och utgifterna förväntas öka i långsammare takt. Trots att det samlade läget för kommunekonomin blir bättre förblir de ekonomiska skillnaderna mellan kommunerna stora. Allt fler kommuner uppvisar permanent underskott, och det pekar mot ett behov av strukturella omställningar.

I sitt utlåtande (ShUU 13/2004 rd) om budgetpropositionen för i år lyfter social- och hälsovårdsutskottet fram frågor kring fattigdom och marginalisering. I samband med budgetpropositionen för 2006 har regeringen enats om åtgärder för att förebygga fattigdom och utslagning. En av åtgärderna ingår i en proposition där det föreslås att egenandelen på 7 procent för boendeutgifter inte längre ska påverka utkomststödet. Det är fortfarande viktigt att lyfta fram utkomststödtagarna och inte minst fattiga barnfamiljer och ensamstående föräldrar. Vidare är det viktigt att försöka minska människors behov av utkomststöd och i stället höja beloppen för de primära förmånerna. Dessutom har utskottet i flera sammanhang påpekat att arbetslöshetsförmånerna bör höjas.

I budgeten föreslås ett anslag om 2,2 miljoner euro till främjande av social- och hälsovårdens servicesystem med hjälp av datateknik (mom. 33.01.29). I motiven sägs att anslaget får användas till arbetet med att definiera systemarkitekturen för hälso- och sjukvårdens riksomfattande elektroniska arkiv och för att införa arkivet samt för utgifter för den aktör som på riksnivå ansvarar för den elektroniska arkivtjänsten. Utskottet påpekar att arbetet med arkivet också bör ta hänsyn till eventuella behov inom socialvården och noggrant utreda fördelar och nackdelar med centraliserade respektive decentraliserade funktioner.

Hälsofrämjande verksamhet

I budgetpropositionen för 2006 uppgår anslaget för hälsofrämjande verksamhet till 7 500 000 euro och är därmed på samma nivå som för i år. Samtidigt som utgifterna för hälso- och sjukvård samt inte minst för läkemedelsförsörjning har ökat har anslagen för hälsofrämjande verksamhet nominellt legat på samma nivå i flera år. I till exempel utlåtandet om budgetpropositionen för 2005 framhåller social- och hälsovårdsutskottet vikten av hälsofrämjande åtgärder för folkhälsan. Utskottet upprepar här sin uppfattning att hälsofrämjande verksamhet på sikt kan ge bättre livskvalitet och stora kostnadsbesparingar tack vare mindre sjukfrånvaro och lägre kostnader för sjukvård och rehabilitering. De kan dessutom påverkas genom satsningar på arbetshälsa. Projekten "Kultur ger hälsa", " Kraft i åren" och "Hälsa för alla" är bra exempel på förvaltningsövergripande satsningar på den vuxna och den åldrande befolkningens hälsa.

Många av de stora frågorna kring hälsofrämjande verksamhet har att göra med barns och ungas hälsa. Detta gäller bl.a. rökning, alkohol, kost, motion och övervikt. Rökning och berusningsdrickande är fortfarande oroväckande vanligt bland ungdomar. Övervikt och fysisk inaktivitet är stora hot mot vår folkhälsa. De traditionella faktorerna för att främja barns och ungas hälsa, barnavårdscentraler, skolhälsovård, skolluncher och undervisning i näringslära, är i stort behov av expertisstöd. Ett sådant stöd kan till exempel Folkhälsoinstitutet ge. Samtidigt är det viktigt att satsa mer på preventiv psykiatrisk vård för barn och unga och på hälsouppföljning. Utskottet påpekar också att organisationerna spelar en stor roll för de hälsofrämjande och preventiva insatserna. Detta gäller särskilt preventionen av livsstilssjukdomar där man med attitydförändringar kan nå goda resultat kostnadseffektivt.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår utskottet

Specialstatsandelar

Sammantaget föreslås ett anslag på cirka 131 miljoner euro till statliga ersättningar för forskning och läkarutbildning inom den specialiserade sjukvården. Beloppet ligger på samma nivå som i år. Däremot föreslås den statliga ersättningen för utbildning bli reducerad med 8 miljoner euro och anslaget till forskning bli höjt med ett lika stort belopp. Beloppet är en överföring som gjorts på tre år till det nationella hälsovårdsprojektet och nu återbördas. Social- och hälsovårdsutskottet påpekar att statens ersättningar till forskning och utbildning under årens lopp inte har kompenserats för inflationsutvecklingen. När den statliga ersättningen för utbildning minskar måste sjukhusen täcka sina utbildningskostnader med priserna för vård och behandling. Det i sin tur medför problem för kommunerna i deras verksamhet och särbehandlar utbildningsenheterna i konkurrenshänseende gentemot andra offentliga och privata tjänstetillhandahållare. I sitt program har regeringen Vanhanen skrivit in som mål att kostnaderna för forskning och undervisning ska ersättas till sitt faktiska belopp. Ministergruppen för basserviceprogrammet har tillsatt en arbetsgrupp som undersökt statens ersättningar för forskning och utbildning till verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården. I juni i år föreslog arbetsgruppen enhälligt att nivån på ersättningarna till hälso- och sjukvården för läkar- och tandläkarutbildning gradvis ska höjas för att motsvara utbyggnaden av utbildningen och kraven på utbildningsstrukturen (SHM, arbetsgruppspromemorior 2005:10). Enligt social- och hälsovårdsutskottets uppfattning bör måluppfyllelsen komma igång redan 2006. Det är viktigt att forskningsmedel inom ramen för specialstatsandelarna i allt större omfattning kan gå till forskning inom primärvården.

På grundval av det ovanstående föreslår utskottet

Kompetenscentra inom det sociala området

Anslagen för utvecklingsprojektet inom det sociala området används till de viktiga utvecklingsteman som fastställdes när projektet inrättades. Detta är angeläget för att socialarbetet ska kunna förstärkas, framhåller utskottet. Enligt utskottet är det också viktigt att det avsätts anslag i enlighet med rambesluten för att kommunerna ska kunna genomföra utvecklingsprojektet. Hur projektet utfaller och om arbetet kan fortsätta beror i hög grad på vilka verksamhetsmöjligheter kompetenscentren inom det sociala området har. I år har de nio kompetenscentren fått tre miljoner euro i fasta anslag för sin verksamhet. Anslaget har legat på samma nivå ända sedan centren inrättades 2002. I budgeten för 2006 föreslås anslaget bli reducerat till 2,5 miljoner euro. Social- och hälsovårdsministeriet föreslog att anslaget höjs till 4 miljoner euro. I sitt betänkande (FiUB 41/2004 rd) om budgetpropositionen för 2005 påpekade finansutskottet att finansieringen av kompetenscentren måste uppmärksammas framöver. Enligt finansutskottet är basfinansieringen för kompetenscentren mycket anspråkslös om man ser till centrens uppgifter och förväntningarna på dem. När verksamheten finansieras med projektpengar försvåras den långsiktiga planeringen, ansåg finansutskottet. Vidare sades det att den kortsiktiga finansieringen leder till stor omsättning bland personalen och försvårar möjligheterna att rekrytera kvalificerad personal. Enligt betänkandet ökar utbrändheten bland personalen av de många projekten, särskilt som de extra resurserna för utvecklingsarbetet inte underlättar det normala servicearbetet. Också administrationen av de finansiella mekanismerna ansågs vara både arbetsdryg och svår på grund av deras komplicerade struktur. Enligt finansutskottet är det nödvändigt att satsa mer på basfinansieringen, vilket skulle ge bättre möjligheter att arbeta långsiktigt. Enligt social- och hälsovårdsutskottet är finansutskottets synpunkter från i fjol fortfarande aktuella. Utskottet anser därför att problemen kommer att försvåras ytterligare av den föreslagna anslagsminskningen.

På grundval av det ovanstående föreslår utskottet

Psykiatrisk behandling av barn och unga

De preliminära utvärderingarna av den ändrade lagstiftningen om tillgång till vård har visat att de största problemen fortfarande finns inom den psykiatriska vården för barn och unga. Sedan 2000 har riksdagen avsatt ett särskilt statsunderstöd för denna sektor inom psykiatrin. Med åren har anslaget minskat och social- och hälsovårdsutskottet har ansett att det inte är rationellt att fortlöpande avsätta ett särskilt anslag för den psykiatriska vården. Mentalvården kräver långsiktighet och därför bör den ingå som en integrerad och viktig del av den övriga hälso- och sjukvården, anser utskottet. Detta bör också ge utslag i både primärvården och den specialiserade sjukvården genom att den psykiatriska vården får samma status som övriga sektorer inom hälso- och sjukvården. Utskottet menar att det särskilda statsunderstödet kan slopas, men att anslaget i stället förs över till anslaget för statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader.

På grundval av det ovanstående föreslår utskottet