Motivering

Social- och hälsovårdsutskottet har behandlat fördraget om upprättande av en konstitution i de delar som hänför sig till utskottets behörighetsområde i samband med sitt utlåtande (ShUU 5/2006 rd) till utrikesutskottet om statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag. De frågor som är viktiga för social- och hälsovårdsutskottet i propositionen skiljer sig inte i sak från det som förs fram i statsrådets redogörelse.

I sitt utlåtande om redogörelsen såg utskottet positivt på att det i framtiden ska lagstiftas om den sociala tryggheten för migrerande arbetstagare med kvalificerad majoritet (artikel III—136). I och med att kravet på enhällighet slopades kompletterades artikeln med ett förfarande som tillåter att ett enskilt medlemsland i praktiken kan hindra en lagändring, om förslaget kan påverka grundläggande aspekter av landets sociala trygghetssystem negativt eller den ekonomiska jämvikten i systemet. I så fall kan frågan överlämnas till Europeiska rådet, som fattar beslut i samförstånd. Skyddsmekanismen kan spela en viss roll inte minst för vårt bosättningsbaserade system för social trygghet.

Den utvidgade rättsliga grunden också för bestämmelserna om folkhälsa är positiva ur vår synvinkel (III—278). Finland har drivit på att det i framtiden ska gå att lagstifta med hänvisning till folkhälsan om läkemedel, medicintekniska produkter, övervakning av allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och preventiva åtgärder mot de skadliga effekterna av tobak och alkohol för hälsan genom europeiska lagar eller europeiska ramlagar. Den utvidgade befogenheten betyder ändå inte harmonisering av lagstiftningen.

Den bärande principen i fördraget är fortfarande att det ingår i den nationella behörigheten att besluta om grundläggande aspekter av den sociala tryggheten. I detta perspektiv ställer sig utskottet fortsatt reserverat till den rätt som kommissionen tillförs genom artiklarna om socialpolitiken att ta initiativ i syfte att genom förfaranden liknande den öppna samordningsmetoden utöva unionens befogenheter genom att lägga fast riktlinjer och indikatorer, organisera utbyte av bästa metoder och utforma de delar som behövs för periodisk övervakning och utvärdering (artikel III—213). Initiativrätten omfattar också den sociala tryggheten.

Utskottet upprepar sina förbehåll mot hur väl preciseringarna i folkhälsoartikeln (artikel III—278.7) de facto kan skydda vårt skattefinansierade system för hälso- och sjukvårdstjänster för unionens befogenhet. Enligt preciseringen ska unionen när den vidtar åtgärder respektera medlemsstaternas ansvar för att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och för att organisera och ge hälso- och sjukvård, inte bara inom området folkhälsa. I artikeln konstateras vidare att medlemsstaternas ansvarsområden inbegriper hälso- och sjukvårdsförvaltning och fördelning av de resurser som tilldelas denna. Men den nationella behörigheten har definierats snävt i artikeln; så nämner den t.ex. inte finansieringen av tjänster. Dessutom är bestämmelserna i artikeln underordnade artiklarna om fri rörlighet. Utskottet ställer sig dessutom reserverat till om ändringarna i artiklarna om den gemensamma handelspolitiken (artikel III—315) är tillräckliga för att trygga de nationella social- och hälsovårdstjänsterna. Kravet på enhällighet i artikeln har kommit till för situationer där avtal riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster och är en skyddsklausul med ytterst hög tillämpningströskel.

Utskottet anser att det nya konstitutionella fördraget i det stora hela är klart bättre än de tidigare fördragen. Att stadgan om grundläggande rättigheter har tagits in i fördraget och att garantierna för socialt skydd och bekämpning av utslagning lyfts fram som horisontellt tillämpliga principer i unionens politik öppnar för att sociala frågor kan föras upp på unionens agenda på ett helt nytt sätt. Utskottet ansåg i sitt utlåtande om redogörelsen att den positiva styrkan i det konstitutionella fördraget var att den de facto bidrar till att stärka den europeiska sociala värdegrunden.

Med hänvisning till det som sagts ovan och i övrigt till sitt utlåtande om redogörelsen konstaterar utskottet att regeringens proposition med förslag om godkännande av Fördraget om upprättande av en konstitution för Europa och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen kan accepteras.