ALLMÄN MOTIVERING

1 Kanslikommissionens sammansättning och uppgifter

Kanslikommissionens nuvarande arbetssätt anses i princip vara lämpliga med tanke på arbetet i riksdagen. Kommissionen ska emellertid kunna kompletteras med personer från riksdagsgruppernas ledning.

Riksdagsgrupperna kan kopplas fastare till kanslikommissionen exempelvis genom att inte bara talmännen utan även riksdagsledamöter från riksdagsgruppernas ledning väljs till medlemmar och ersättare i kommissionen. En inofficiell överenskommelse om en sådan praxis kunde träffas mellan riksdagsgrupperna och tas i bruk vid ingången av valperioden 2011—2014. Då behöver bestämmelserna om kanslikommissionens sammansättning och beslutförhet inte ändras.

Antalet fördragande i kanslikommissionen förblir oförändrat men genom förslaget garanteras en adekvat expertis som stöd för kanslikommissionens beslutsfattande.

Rätten att lägga förslag till räkenskapsstadga för riksdagen (460/1988) övergår från talmanskonferensen till kanslikommissionen. Detta sker genom en ändring i 73 § i riksdagens arbetsordning (40/2000).

2 Ledningsförhållandena vid riksdagens kansli

Enligt 75 § i riksdagens arbetsordning är riksdagens generalsekreterare sekreterare för riksdagen och chef för riksdagens kansli.

I dagsläget utnämner generalsekreteraren alla andra riksdagstjänstemän än dem som ska utnämnas av kanslikommissionen. Denna utnämningsrätt kan även flyttas över på förvaltningsdirektören i vissa delar. Det innebär att förvaltningsdirektören utnämner de tjänstemän på förvaltningsavdelningen som inte ska utnämnas av kanslikommissionen. Ändringen i utnämningsrätten kan ske genom att lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003) ändras. Ändringarna i 10 och 71 § i den lagen avser att precisera riksdagens generalsekreterares och förvaltningsdirektörs befogenheter.

Generalsekreterarens och förvaltningsdirektörens befogenheter finns uppräknade i reglementet för riksdagens kansli (320/1987). För att garantera förvaltningsdirektören självständig befogenhet föreslår talmanskonferensen att generalsekreterarens rätt att i vissa fall överta ett ärende av en annan tjänsteman slopas.

Förvaltningsdirektörens uppgifter är primärt sammankopplade med de uppgifter som hör till förvaltningsavdelningen. Avdelningens uppgiftsbeskrivning kan preciseras och uppdateras. Utöver den generella styrningen av ekonomi och personal har fastighets- och IT-ärenden sedan länge hört till avdelningens primära uppgifter.

Det finns för närvarande inga andra bestämmelser om ansvaret och befogenheterna för avdelnings- och enhetscheferna vid riksdagen utom den övergripande 19 § om förmansuppgifter i reglementet för riksdagens kansli. Också enhetscheferna ska hädenefter dela ansvaret för att förvaltningen vid riksdagens kansli blir effektiv och utvecklas kontinuerligt.

3 Ledningsgruppen för riksdagens kansli

Ledningsgruppen för riksdagens kansli har redan i flera års tid sammankommit regelbundet under etablerade former. De viktigaste ärendena på gruppens agenda har under de senaste åren varit det administrativa utvecklingsprojektet, arbetstiderna vid kansliet, det nya lönesystemet, utbildningsfrågor och resultat- och ekonomiplaneringen. Men det har saknats specifika bestämmelser om gruppen.

De flesta ministerier har två slags ledningsgrupper som behandlar frågor som gäller hela ministeriet:

1. en ledningsgrupp för ministeriet som leds av ministern eller ministrarna och

2. en tjänstemannaledningsgrupp som leds av kanslichefen (kallas i vissa bestämmelser avdelningschefernas möte, styrgrupp eller beredande/administrativ ledningsgrupp).

Bestämmelserna om ledningsgrupperna har kontinuerligt uppdaterats på ministerierna. Samtliga ministerier har administrativa bestämmelser om ledningsgrupperna som setts över under de fyra senaste åren.

Kanslikommissionen kan analogt tänkas motsvara ett ministeriums ledningsgrupp med den skillnaden att kanslikommissionen också fattar de slutliga beslutet (på ministerierna är det ministern som gör det). Riksdagens tjänstemannaledningsgrupp motsvarar till sin funktion närmast de tjänstemannaledningsgrupper som leds av kanslicheferna.

Det administrativa utvecklingsprojektet gav vid handen att ledningen behöver förbättras. Det naturliga sättet att driva frågan är att föreskriva om riksdagskansliets ledningsgrupps status och uppgifter.

4 Förslagets konsekvenser

Förslaget kommer inte att få några direkta ekonomiska konsekvenser och påverkar inte personalnumerären vid kansliet. Ledningsutvecklingen siktar mot en effektivare verksamhet som på sikt genererar besparingar.

Förslaget påverkar inte vare sig miljön, jämställdheten eller jämlikheten.

5 Hur ärendet har beretts

Riksdagens kanslikommission tillsatte den 11 juni 2009 en författningskommitté för att bereda ändringar i författningarna som ska utveckla verksamheten vid riksdagens kansli. Kommittén bad i december 2009 riksdagsgrupperna och personalorganisationerna yttra sig om det viktigaste förslagen. Den överlämnade sin rapport till kanslikommissionen den 8 april i år.