Detaljmotivering

Utskottet understryker att trafiktillstånden spelar en viktig roll när det gäller att säkerställa att godstrafiken följer lagbestämmelserna och att uppmärksamma kraven på trafiksäkerhet och en hållbar utveckling. EU-bestämmelserna kräver att åkarna genomgår utbildning, har yrkeskompetens, är solventa och har ett gott rykte för att få utöva sitt yrke. Tack vare trafiktillstånden kan det övervakas att företagare som vill etablera sig i branschen uppfyller kraven. Systemet spelar också en viss roll för bekämpningen av den ekonomiska gråzonen.

Regeringen föreslår att godstrafik med trafiktraktorer befrias från kravet på trafiktillstånd. Kravet på trafiktillstånd har i första hand motiverats med trafiksäkerheten. Därför har det setts som en fördel att de tunga transporterna med traktor, som har kunnat konkurrera med den tillståndspliktiga lastbilstrafiken, omfattas av kravet på tillståndsplikt. Dessa kriterier gäller inte längre, anser regeringen.

Trafiktutskottet anser att tunga godstransporter mot ersättning med traktor kan jämställas med liknande transporter med lastbil. Åkarna måste uppfylla samma krav på tillförlitlighet, yrkeskompetens och solvens. I motsats till regeringen anser trafikutskottet att tillståndsplikten också kan motiveras med trafiksäkerhetsskäl.

Ursprungligen hade trafiktraktorerna hydraulisk midjestyrning och var avsedda för att bära laster. De har oftast använts för kortare jordtransporter vid schaktning. Senare har trafiktraktor också fått stå för andra traktorer som används för transport av gods i kombination med en släpvagn med en total vikt på mer än 10 ton. Samtidigt har trafiktraktorerna börjat användas för andra transporter än transport av jord. Välutrustade trafiktraktorer kan användas på korta sträckor, upp till några tiotal kilometer, där det fortfarande krävs trafiktillstånd för transport med lastbil.

Utskottet anser att betydligt fler trafiktraktorer kan komma att användas för transport av gods, om de inte längre är tillståndspliktiga, eftersom trafiktraktorer är avsevärt billigare än lastbilar. Fler trafiktraktorer som transporterar gods är en trafikrisk, eftersom de ofta består av traktorer hopkopplade med egentillverkade släpvagnar och den tekniska säkerheten inte motsvarar gällande bestämmelser och eftersom de inte heller kontrolleras vid lagstadgade besiktningar.

Om trafiktillståndet slopas försvinner samtidigt åkarens skyldighet att delta i trafikföretagarutbildning och en lämplighetsbedömning när trafiktillståndet förnyas. I bedömningen ingår bland annat en kontroll av att åkaren uppfyller lagstadgade skatteförpliktelser och andra krav. I värsta fall kan det uppstå en så kallad ekonomisk gråzon inom branschen om det inte längre krävs trafiktillstånd för trafiktraktorer.

Av orsakerna ovan anser utskottet att det bör krävas trafiktillstånd i enlighet med 3 § för transporter som utförs med trafiktraktorer mot ersättning.

Regeringen föreslår också att transporter av gods mot en kilometerersättning som överensstämmer med arbets- eller tjänstekollektivavtal inte längre skall vara tillståndspliktiga. Den föreslagna ändringen medför inga omställningar i gällande praxis, trots att den är betydande vad gäller lagtexterna och upphäver kopplingen mellan detta undantag från tillståndsplikten och kommunalt producerade tjänster. Enligt vad utskottet har erfarit cementerar lagförslaget rådande praxis i landet och undanröjer risken för tolkningssvårigheter. Bestämningarna i lagtexten som begränsar undantaget till "ersättning enligt arbets- eller tjänstekollektivavtal" och "transporter av gods som anknyter till arbetsuppgifterna" räcker sannolikt till för att förhindra missbruk. Utskottet påpekar att 3 § 3 mom. har en bestämmelse som syftar till att förhindra att lagen kringgås.

Vidare föreslår regeringen att transporter av gods med fordon vars högsta tillåtna totalmassa är högst 1 700 kilo skall vara befriade från tillståndsplikt. Europeiska unionens bestämmelser kräver bara att transporter med bilar som väger mer än 3 500 kilo skall vara tillståndspliktiga. Tillståndsplikten för transporter med bilar som väger mindre än så får bestämmas på nationell nivå. Enligt vad utskottet har erfarit betyder förslaget att ungefär 77 procent av personbilarna i fordonsregistret kan användas för transporter utan trafiktillstånd. I fråga om paketbilar är procentsatsen 9. Undersökningar visar att det för närvarande inte finns paketbilar i handeln med en totalvikt under den föreslagna gränsen. Av allt att döma används mindre fordon mestadels till transporter typ bud- och kurirverksamhet.

I propositionen går en del av förslagen i motsatt riktning, tillståndsplikten stramas åt. Regeringen föreslår att bestämmelsen om transport av gods i samband med näringsverksamhet och entreprenader preciseras och att gränserna sänks. Enligt den gällande lagen behövs inget trafiktillstånd om "huvudvikten" i verksamheten inte gäller transporter. Detta har tolkats som en "50-procentsregel", alltså så att trafiktillstånd inte behövs om mindre än 50 procent av entreprenadens värde gäller transporter. På grund av detta har det i synnerhet vid byggnadsentreprenader lett till att jordmassor och byggnadstillbehör har transporterats med byggföretagens egen utrustning utan trafiktillstånd. Regeringen lägger fast gränsen vid 30 procent.

Syftet med ändringen är att understryka att den näringsverksamhet som är befriad från tillståndsplikt allt tydligare måste inriktas på annat än transporter. Enligt vad utskottet har erfarit motsvarar 30-procentsregeln sannolikt den tolkning som avsågs när den gällande lagen stiftades. På grund av tolkningssvårigheterna har transporterna i praktiken kunnat stå för upp till 70 procent innan myndigheterna ansett sig kunna ingripa i verksamheten.

Utskottet vill understryka att ändringen inte avser att förhindra transporter som är nödvändiga inom näringsverksamhet och vid entreprenader. I vissa fall blir entreprenören av allt att döma skyldig att anhålla om trafiktillstånd för sin verksamhet. Men detta är motiverat med tanke på de generella principerna för tillståndsplikten. Andra alternativ är att entreprenören för sina transporter anlitar en underentreprenör som har trafiktillstånd eller att transporterna omvandlas till ett självständigt företag som entreprenören anhåller om trafiktillstånd för. Detta kan i vissa fall till och med effektivisera användningen av transportutrustningen. Avslutningsvis påpekar utskottet att det inte behövs trafiktillstånd för interna transporter inom en koncern eller liknande företag.

I övrigt hänvisar utskottet till motiveringen i propositionen.