2.1  Bakgrund

Målet för tullreformen fastställdes i von der Leyens riktlinjer för kommissionen i juli 2019: ”Det är dags att ta tullunionen till nästa nivå och skapa för den en starkare ram som hjälper oss att bättre skydda medborgare och den inre marknaden”. Samtidigt konstaterades att kommissionen ämnar ”föreslås ett ambitiöst paket, vars syfte är att skapa ett integrerat europeiskt tillvägagångssätt. Med hjälp av det kan vi stärka riskhanteringen i tullsektorn och stödja effektiv övervakning som genomförs av medlemsstaterna.” A Union that strives for more – My agenda for Europe Guidelines for the next European Commission 2019–2024. 

Tullunionen utgör grunden för Europeiska unionen och tryggar en störningsfri funktion av den inre marknaden. Tullmyndigheterna övervakar alla varor som kommer in i eller lämnar tullunionen. En fungerande tullunion är central för EU:s ekonomi, välstånd, internationella konkurrenskraft och också för dess tolerans för störningar. Tullar utgjorde 11 procent av unionens budgetinkomster under 2022. 

Under den senaste tiden har tullmyndigheternas uppgifter ökat och blivit mångsidigare, vilket har medfört stora utmaningar för tullverksamheten. Till exempel har den kraftiga ökningen av webbhandeln ökat enormt mycket antalet tulldeklarationer och enskilda paket som ska tullklareras Medlemsstaternas tullmyndigheter behandlade under 2021 sammanlagt 691,5 miljoner importdeklarationer, 17,5 miljoner transiteringsbefordringar och 486,3 miljoner exportdeklarationer. Under 2022 gavs inom webbhandeln 1,1 miljarder importdeklarationer, när man åter i fråga om den övriga importen gav cirka 405 miljoner importdeklarationer.. Det är svårt att effektivt övervaka paketflödet, vilket utgör en risk för oegentligheter vid importen av dem. Enligt kommissionen orsakar det för närvarande en inkomstförlust på minst en miljard euro i EU:s budget. Den ständiga ökningen av unionens lagstiftning som gäller importförbud, -begränsningar och varusäkerhet har också gett upphov till betydande nya uppgifter för tullmyndigheterna. Nuförtiden ska varorna vara förenliga med över 370 unionens rättsakter, och tullmyndigheterna övervakar att dessa iakttas. Under den senaste tiden har dessutom coronaviruspandemin och Rysslands orättfärdiga anfallskrig mot Ukraina utmanat tullverksamheten och förutsatt snabbt införande av specialåtgärder. Tullmyndigheterna har trots ovan nämnda utmaningar utfört väl sina uppgifter, men samtidigt har behovet av att modernisera unionens tullverksamhet blivit uppenbart. För EU är tullverksamheten också strategiskt sett allt viktigare för att upprätthålla unionens konkurrenskraft till exempel i den gröna och digitala övergången samt då ändringar i den geopolitiska verksamhetsmiljön påverkar de globala leveranskedjorna. 

Kommissionen lade fram under 2020 en handlingsplan för att ta tullunionen till nästa nivå Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Tullunionen tas till nästa nivå: handlingsplan, COM(2020) 581 final.. I den föreslogs flera konkreta åtgärder för utveckling av EU:s tullverksamhet. Kommissionen genomförde enligt planen en halvtidsutvärdering – som även Europaparlamentet förutsatte – av den gällande tullkodexens verksamhet Commission Staff Working Document on the interim evaluation of the implementation of the Union Customs Code, SWD(2022) 158 final.. Kommissionen inrättade även en särskild reflexionsgrupp för medlemsstaterna och intressentgrupper för att diskutera hur tullunionen kan göras smartare, flexiblare, tekniskt mer utvecklad och kriståligare. Dessutom inledde kommissionen en konsekvensbedömning för att fastställa fördelar och nackdelar med inrättandet av EU:s tullmyndighet. 

Förutom åtgärder som utgår från handlingsplanen tog kommissionen bland annat fram tillsammans med medlemsstaternas tullmyndigheter, intressentgrupper, den akademiska världen och internationella partner en framtidsöversikt som granskar långsiktiga utvecklingstrender inom tullsektorn ’Framtiden för tullsektorn i EU 2040’ Ghiran, A., Hakami, A., Bontoux, L. and Scapolo, F., The Future of Customs in the EU 2040, Publications Office of the European Union, Luxembourg, 2020.. Dessutom inrättade kommissionen i september 2021 en grupp av visa personer på hög nivå som består av externa experter för att diskutera vilka utmaningar tullunionen står inför och för att lägga fram innovativa idéer och förslag till hur man kan möta tullunionens utmaningar. Gruppen lade fram sin slutrapport i mars 2022 Putting more Union in the European customs, Ten proposals to make the EU Customs Union fit for a Geopolitical Europe - Report by the Wise Persons Group on the Reform of the EU Customs Union, Brussels March 2022. En av gruppens tolv medlemmar är tidigare kanslichef vid finansministeriet, politices doktor Martti Hetemäki som är arbetslivsprofessor vid Helsinki Graduate School of Economics.. Även Europeiska revisionsrätten har under de senaste åren i flera av sina särskilda rapporter granskat tullunionens verksamhet och gett sina rekommendationer för att förbättra dess verksamhet Till exempel särskild rapport om E-handel 12/2019 och särskild rapport om tullkontroller 04/2021.. 

Det nya förenklade tullförfarandet för elektronisk distansförsäljning som utgår från förslagen till rättsakter i den övergripande reformen och det anslutande förslaget till ändring av mervärdesskattedirektivet har en koppling till de ändringar i EU:s mervärdesskattelagstiftning som genomfördes tidigare, som gäller webbhandel och distansförsäljning och som trädde i kraft från och med den 1 juli 2021 (det så kallade momspaketet för e-handel). Dessa förtydligade och förenklade de mervärdesskattbestämmelser som tillämpas på elektronisk handel samt avskaffade befrielsen från mervärdesskatt vid import för varusändningar med ett värde på högst 22 euro. Skattefriheten hade gett konkurrensfördelar för distansförsäljning som skedde utanför EU. Från och med juli 2021 har alla varor som importerats till unionen omfattats av mervärdesskatt och man ska lämna en digital tulldeklaration över dem. I momspaketet för e-handel föreskrevs samtidigt också om momsskyldigheter för marknadsplatser online samt förenklingar som hjälper företagen att iaktta momsskyldigheterna i gränsöverskridande konsumenthandel. Till dessa förenklingar hör i fråga om distansförsäljning av importerade varor ett frivilligt registrerings-, deklarations- och betalningssystem med en enda kontaktpunkt (importsystem eller IOSS-system) samt specialarrangemang för import. Dessa momsskyldigheter för marknadsställen online samt förenklingar gäller varusändningar med ett värde på högst 150 euro, men emellertid inte varor som omfattas av punktskatt. Förslaget till ändring av direktiv, som ingår i tullreformpaketet, anknyter också till de förslag om modernisering av mervärdesbeskattningen i den digitala tidsåldern (moms i den digitala tidsåldern) som antogs av kommissionen den 8 december 2022 och om vilken man också har översänt statsrådets skrivelse till riksdagen U 103/2022 rd. 

2.2  Mål

Syftet med förslagen är att modernisera tullunionen och göra den effektivare, smidigare och mer flexibelt anpassbar till framtida förändringar. Reformens mest konkreta mål är att digitalisera tullverksamheten och utnyttja ett databaserat tillvägagångssätt effektivt och mer centraliserat i hela tullunionen. 

Reformen har tre mer omfattande mål: 

– En effektiv tullunion som gynnar företagen genom att förenkla och modernisera tullförfaranden och stärka jämlika verksamhetsförutsättningar genom att säkerställa att det uppbärs föreskriven tull för alla varor som importeras till unionen och att de är förenliga med de krav som förutsätts i unionens lagstiftning. 

– En geopolitisk tullunion som bättre än i nuläget kan försvara EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen samt EU:s säkerhet, hälsa och ekonomiska eller miljömässiga intressen och värderingar. Genom att slå samman kompetens och expertis centraliserat i EU:s tullmyndighet kan tullunionen också bättre samordna begränsningar av handeln och effektivisera det internationella tullsamarbetet. 

– En smidig tullunion som beaktar framtida krav och kan anpassa sig flexibelt till ändringar i leveranskedjor. Detta får stöd i synnerhet av EU:s nya tulldatacentral som inrättas genom förslaget och som enligt planer ska utvecklas med tiden för att möta de nya kraven i tullverksamheten. 

Syftet med reformen är att modernisera och förenkla tullformaliteter och -förfaranden, vilket skulle minska de kostnader som iakttagandet av dem medför för företagen och förvaltningen. Digitalisering och ett kunskapsbaserat tillvägagångssätt, som särskilt drar nytta av EU:s nya tulldatacentral, möjliggör transparenta leveranskedjor för varor och ett nytt slags partnerskap som utgår från förtroende mellan tullmyndigheterna och ekonomiska aktörer. Till exempel skulle man kunna betydligt förenkla tullklareringen av de mest pålitliga ekonomiska aktörernas import och export och göra den flexiblare jämfört med nuläget. 

Syftet med förslaget är att förenkla tullklareringen av paket som importeras i distansförsäljningen inom webbhandeln. Man skulle kunna tillämpa ett enklare tullförfarande för varor som importeras inom webbhandeln. Detta skulle öka importens transparens, vilket också skulle möjliggöra bättre tullövervakning av distansförsäljningen. Nuvarande oegentligheter som anknyter till distansförsäljning ska bekämpas genom att avskaffa tullbefrielsen för varor med ett värde på högst 150 euro. De förslag som gäller mervärdesskatt ska åter främja målet om en gemensam momsregistrering i EU och minska den administrativa börda som beskattningen av distansförsäljningen av varusändningar med ett värde på över 150 euro medför. Den övergripande reformen harmoniserar tull- och mervärdesskattbestämmelser som gäller elektronisk handel. 

Syftet med ett kunskapsbaserat tillvägagångssätt är att effektivisera riskhanteringen i tullunionen, förbättra fördelningen av tullmyndigheternas övervakningsresurser och därmed även skyddet av unionens och dess medlemsstaters ekonomiska och andra intressen. Den ska också möjliggöra för tullmyndigheterna en mer övergripande och pålitlig tillstånds- och kundhantering. 

En ny EU:s tullmyndighet ska svara för riskhanteringen på EU-nivån. De data som sänds till den föreslagna EU:s nya tulldatacentral ska utnyttjas både i riskanalyser på EU-nivå och i riskanalyser på nationell nivå som medlemsstaternas myndigheter fortfarande utför. Tullmyndigheterna kan snabbare än i nuläget reagera på risker och skydda EU:s och dess medlemsstaters ekonomiska intressen. Under 2021 samlade tullmyndigheterna in skatter på över 50 miljarder euro per år och tullar på cirka 25 miljarder euro. Av uppburna tullar används 75 procent för att finansiera EU:s budget. Tullarnas andel av unionens budget för 2022 är 11 procent. Effektivare riskhantering i unionen skulle stärka tullmyndigheternas förmåga att också skydda den inre marknaden och andra unionens och dess medborgares intressen som utgår från andra politikområden, såsom säkerhet, hälsa och miljön. Varor som inte uppfyller kraven och som importeras till unionen hämmar företagens konkurrenskraft i unionen och orsakar allvarliga risker bland annat för konsumenternas hälsa och liv. 

Syftet med reformen är också att främja en enhetlig verksamhet av tullunionen i hela unionsområdet. Därför föreslås det att tullunionens förvaltningsstruktur ska få en ny EU:s tullmyndighet, som placeras i någon medlemsstat i form av en byrå, och en ny EU:s tulldatacentral. 

3.1  Kommissionens förslag om inrättande av unionens tullkodex och Europeiska unionens tullmyndighet samt upphävande av den nuvarande tullkodexen (EU) 952/2013 (COM(2023) 258 final)

Den föreslagna förordningen om inrättande av unionens nya tullkodex och EU:s tullmyndighet ska liksom den gällande tullkodexen innehålla grundläggande bestämmelser om unionens tullverksamhet. Genom den föreslagna förordningen upphävs och ersätts unionens gällande tullkodex (EU) 952/2013. Tullkodexen innehåller grundläggande bestämmelser i tullagstiftningen som tillämpas på import och export av varor. I kodexen föreskrivs bland annat om unionens tullområde, deklarationer om varor, tullövervakning och tullkontroller, importörens och exportörens rättigheter och skyldigheter, tullförfaranden som tillämpas på varor och förutsättningar för dem, grunder för fastställande av tullar, uppkomsten och upphörandet av tullskuld i olika situationer, uppbärande och betalning av tull samt ändringssökande. Unionens tullunion ska moderniseras och göras tydligare, smartare och tryggare genom att starkt lägga dess grund i effektivt utnyttjande av digitalisering och data, delvis genom att centralisera funktioner. 

Förslaget ska i hög grad utgå från unionens gällande tullkodex. Den största delen av den nuvarande kodexens materiella bestämmelser har inkluderats i förslaget, men på grund av det nya digitala och centraliserade tillvägagångssättet har de i stor omfattning justerats och moderniserats. Det finns totalt 288 artiklar i den gällande kodexen. Av dessa är 206 egentliga materiella bestämmelser, när däremot 82 gäller överföring eller delegering av genomförandebefogenheten till kommissionen. Jämförelsetabellen, som följer som bilaga till den nya tullkodexen, har inga hänvisningar till 35 materiella bestämmelser i den nuvarande kodexen. Med andra ord ska den största delen av de materiella bestämmelserna i den gällande kodexen (171) i en eller annan form ingå i den föreslagna nya tullkodexen. Dessutom ska den nya tullkodexen innehålla 85 bestämmelser som är nya jämfört med den nuvarande tullkodexen. Det digitala tillvägagångssättet ska bland annat möjliggöra förnyelse av sätten att anmäla uppgifter som gäller varor som ska tulklareras och förenkling av förtullningsförfaranden samt effektivare utnyttjande av information i riskhanteringen av varor som importeras till unionen och exporteras och deras leveranskedjor. Det ska även möjliggöra ett enhetligare och mer centraliserat ordnande av tullverksamhet i hela unionsområdet. Till exempel ska importörers, exportörers och andra aktörers roller och skyldigheter samt de tullformaliteter och -förfaranden som tillämpas göras tydligare och anpassas till den del som det är nödvändigt. Tullklareringsförfarandet för import som utgår från distansförsäljning inom elektronisk handel ska förenklas och harmoniseras med förfaranden för mervärdesskatt. För ekonomiska aktörer ska inrättas en ny Trust and Check trader-kategori som ska möjliggöra långtgående lättnader i tullförfaranden, när aktören uppfyller strikta villkor för pålitlighet och transparens. Även EU:s tulldatacentral samt EU:s tullmyndighet, som inrättas med förslaget, har en stor inverkan på innehållet i den gällande regleringen. De ska bli betydande aktörer för att öka tullkapaciteten i hela unionen och för att enligt målet ta tullunionen till nästa nivå. 

Den nya tullkodexen ska innehålla 265 artiklar som är uppdelade i 15 kapitel. Nya regleringshelheter jämfört med den gällande kodexen är kapitlet som gäller EU:s nya tulldatacentral (III), kapitlet som gäller restriktiva åtgärder och krishanteringsmekanismen (XI), kapitlet med bestämmelser om EU:s nya tullmyndighet (XII), kapitlet om tullsamarbete (XII) samt kapitlet om tullöverträdelser och andra än straffrättsliga påföljder (XIV). 

Förordningen ska ha en bilaga. Den ska innehålla unionens gällande tullkodex och förslagets jämförelsetabell för bestämmelser. 

3.2  Förslag till rådets förordning som ändrar förordningen EEG 2658/87 för att införa förenklad tullbehandling för distansförsäljning av varor och förordningen (EG) 1186/2009 om att inrätta ett system för tullbefrielser för att avskaffa värdegränsen för tullbefrielse (COM(2023) 259 final)

Kommissionen föreslås att kapitel V i rådets tullbefrielseförordning (EG) 1186/2009, som föreskriver om tullbefrielse för varor av ringa värde, ska tas bort. Med varor av ringa värde avses varor vars verkliga totala värde inte överskrider 150 euro per försändelse. Syftet med ändringen är att bekämpa missbruk av gränsen för tullbefrielse, särskilt inom import som utgår från elektronisk handel, och främja jämlika konkurrensförutsättningar mellan företagare i unionen och tredjeländer. Tullbefrielse ska avvecklas både för varor av ringa värde som importerats som distansförsäljning inom elektronisk handel och för andra varor som är värda högst 150 euro och som sänds till unionen. 

Kommissionen föreslår även att den första artikeln i rådets förordning om tulltaxa (EEG) 2658/87 samt bilaga I till förordningen ska ändras. I artikeln föreskrivs om varunomenklaturen (den kombinerade nomenklaturen). Nomenklaturen och bland annat tullsatsen för den gemensamma tulltaxan fastställs i bilaga I till förordningen. 

Med kommissionens förslag läggs till i bilaga I en ny punkt G som föreskriver om förenklad taxering för distansförsäljning. Enligt den ska varor delas upp i fem ’korgar’, och på var och en tillämpas en fast tull på olika nivåer. I varje korg specificeras de varor som hör till den med en hänvisning till varugrupper enligt del II i bilagan samt den tull som uppbärs för de varor som hör till korgen. De korgar som föreslås är i huvuddrag följande: värdetull 0 procent (till exempel böcker, trycksaker, konstverk), 5 procent (till exempel leksaker, musikinstrument, bestick), 8 procent (till exempel siden- och bomullsprodukter, keramikprodukter, fotograferingsprodukter), 12 procent (till exempel läderprodukter, resväskor) och 17 procent (till exempel skor, glasprodukter). Varor, som enligt den allmänna tulltaxan är tullfria, ska fortfarande vara tullfria också vid tillämpningen av förenklad distansförsäljning. 

En fast tull ska i fråga om en enskild vara kunna vara lite högre än den tull som tillämpas på den i normalt förfarande. Korgsystemet beaktar inte varornas ursprungsbesked. Om importörerna emellertid vill tillämpa vanliga eller lägre tillämpliga autonoma tullar eller tillämpa varornas ursprungsbesked genom att påvisa förmånstullar, ska de kunna tillämpa normala förfaranden. Det ska vara frivilligt att använda förenklad tulltaxering. 

Genom förslaget läggs nya 1.4 och 1.5 till i artikel 1 i förordningen om tulltaxa. I den första föreskrivs om möjligheten att använda förenklad tulltaxering som föreskrivs i punkt G i bilagan. Enligt den nya artikel 1.4 när det är fråga om varor som importerats på basis av distansförsäljning som avses i mervärdesskattedirektivet, uppbärs importtull på importörens begäran enligt den förenklade tullbehandling som fastställs i nya G i bilaga I och som gäller distansförsäljning. I den nya artikel 1.5 däremot föreskrivs om situationer, där nämnda förenklade tulltaxering av distansförsäljning inte kan tillämpas. Enligt den ska varor som omfattas av punktskatt lämnas utanför förenklingen, och likaså även varor på vilka man tillämpar antidumpnings- eller utjämningstullar eller andra motsvarande skyddsåtgärder. Till slut lämnas varor som hör till grupperna 73, 98 och 99 i den kombinerade nomenklaturen utanför förfarandet (järn- och stålprodukter, kompletta industrianläggningar och varor som har importerats eller exporterats under särskilda förhållanden). Enligt kommissionen bör importen av dessa inte förenklas på grund av varornas karaktär. 

De föreslagna ändringarna träder i kraft den tjugonde dagen efter att den har publicerats i Europeiska unionens offentliga tidning och ska tillämpas från och med början av mars 2028. 

3.3  Kommissionens förslag till ändring av mervärdesskattedirektivet gällande mervärdeskatteregler för beskattningsbara personer som möjliggör distansförsäljning av importerade varor och tillämpningen av den särskilda ordningen för distansförsäljning av varor importerade från ett tredjeterritorium eller ett tredjeland och särskilda ordningar för deklaration och betalning av mervärdeskatt vid import (COM(2023) 262 final)

Kommissionen föreslår att tillämpningsområdet för förfaranden som förenklar mervärdesbeskattningen och som infördes i samband med momspaketet för e-handel ska utvidgas som en del av den tullreform som nu föreslås. Enligt kommissionen är det motiverat att i och med de ändringsförslag som gäller tullsystemet avstå från den gräns på 150 euro för importerade varusändningar som har begränsat användningen av importsystemet och specialarrangemangen för import samt tillämpningsområdet för särskild skattskyldighet som tillämpas på elektroniska gränssnitt. 

Genom momspaketet för e-handel reformerades mervärdesbeskattningen under 2021 så att näringsidkare, som möjliggör elektroniska gränssnitt för försäljning av andra näringsidkares varor genom användningen av en marknadsplats, plattform, portal eller ett motsvarande verktyg, deltar i att uppbära mervärdesskatt. Upprätthållaren av ett elektroniskt gränssnitt anses med vissa villkor köpa varan av försäljaren och sälja den vidare till köparen. Denna särskilda skattskyldighet för upprätthållaren av ett elektroniskt gränssnitt tillämpas för närvarande bland annat när det är fråga om distansförsäljning av importerade varor och varornas faktiska värde hör till försändelser på högst 150 euro. Upprätthållaren av ett elektroniskt gränssnitt kan för närvarande i sådana situationer, om den vill, registrera sig som användare i importsystemet. Kommissionen föreslår att den särskilda skattskyldigheten för upprätthållaren av ett elektroniskt gränssnitt ska tillämpas på distansförsäljning av importerade varor oberoende av värdet på de varor som försändelsen innehåller. Dessutom föreslår kommissionen i sitt förslag om moms i den digitala tidsåldern (8.12.2022) att användning av importsystemet i fortsättningen ska vara obligatoriskt för den upprätthållare av gränssnitt som möjliggör import av varor för konsumenter i gemenskapens territorium. 

Enligt kommissionens förslag ska importsystemet för mervärdesskatt i fortsättningen kunna tillämpas på distansförsäljning av importerade varor oberoende av värdet på de varor som försändelsen innehåller. Med distansförsäljning av importerade varor avses försäljning av varor som transporterats från länder utanför gemenskapen till privatpersoner eller köpare som kan jämställas med dem i någon medlemsstat. Importsystemet möjliggör deklaration och betalning av mervärdesskatt genom en åtkomstpunkt så att den skattskyldiga inte behöver momsregistrera sig i alla EU-länder där den genomför distansförsäljning av varor till konsumenter. Vid användning av importsystemet är import av varan momsfri och försäljaren redovisar mervärdesskatten för försäljning genom importsystemet. 

På motsvarande sätt kan specialarrangemang för import, som kan tillämpas när distansförsäljaren inte använder importsystemet, enligt kommissionens förslag tillämpas oberoende av värdet på försändelsens varor. Specialarrangemanget för import möjliggör att den instans, som i ställer för mottagaren av varorna lägger fram varorna för tullmyndigheterna, såsom transportföretaget, ska kunna deklarera och betala mervärdesskatt på mottagarens vägnar enligt det förenklade förfarandet. 

Varor som omfattas av punktskatt ska emellertid fortfarande lämnas utanför ovan beskrivna förfaranden. 

Den föreslagna ändringen av mervärdesskattedirektivet träder i kraft den tjugonde dagen efter att den har publicerats i Europeiska unionens offentliga tidning och den ska tillämpas från och med början av mars 2028. 

6.1  Konsekvenser för lagstiftningen

De föreslagna förordningarna är unionsrätt som är direkt tillämplig och de förutsätter inte i sig separata åtgärder för att träda i kraft nationellt. De nya bestämmelserna som gäller tullförseelser och andra än straffrättsliga påföljder som åläggs för dem ska ingå i kapitel XIV i den nya tullkodexen och då de genomförs förutsätter de översyn av de bestämmelser som gäller påföljder enligt 14 kap. i tullagen. 

Även kommissionens förslag till direktiv förutsätter då den genomförs ändring av den nationella mervärdesskattelagstiftningen för att motsvara de föreslagna ändringarna. 

6.2  Ekonomiska konsekvenser

Enligt kommissionens konsekvensbedömning har förslaget ekonomiska konsekvenser för unionen, medlemsstaterna och ekonomiska aktörer. 

Enligt kommissionen effektiviserar reformen uppbärande av obetalda tullar samt tullmyndigheternas möjligheter att ingripa i undervärdering av importvaror och andra tullbedrägerier. Enligt kommissionen uppgick antalet obetalda tullar under 2021 till totalt 524 miljoner euro. Kommissionen hänvisar också till ett fall som gällde omfattande undervärdering av textilier och skor som importerades från Kina, där man under fyra år, 2013–2016, enligt OLAF inte hade fastställt tullar för sammanlagt närmare 2 miljarder euro. Europeiska unionens domstols dom C-213/19, Europeiska kommissionen mot Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland, punkt 87. Kommissionen har emellertid inte bedömt närmare hur mycket den föreslagna reformen skulle öka antalet tullar som uppbärs i detta avseende. 

Kommissionen bedömer även att avvecklingen av tullfrihet för varor med ett värde på högst 150 euro under 2028 ska öka tullintäkterna med cirka en miljard euro per år. 

Enligt kommissionens bedömning ökar de föreslagna ändringarna medlemsstaternas mervärdesskatteintäkter och effektiviserar uppbärandet av mervärdesskatt, då mervärdesskatteskyldigheter koncentreras allt mer till stora skattskyldiga som i regel sköter sin skattskyldighet ändamålsenligt. Utvidgningen av importsystemet till att gälla distansförsäljning av alla importerade varor, förutom varor som omfattas av punktskatt, bidrar till att minska de administrativa kostnader som momsregistreringar och övervakningen av dem medför. De föreslagna ändringarna minskar behovet för distansförsäljare av importerade varuförsändelser som är värda över 150 euro att momsregistrera sig i flera medlemsstater och minskar den administrativa bördan för företag och skatteförvaltningar. 

Enligt kommissionens konsekvensbedömning ger den övergripande reformen av tullunionen under de följande 15 åren efter dess ikraftträdande upphov till besparingar på totalt cirka 22 miljarder euro för unionens medlemsstater och totalt 27 miljarder euro för ekonomiska aktörer. Den uppskattade kostnadsbesparingen för ekonomiska aktörer utgår från minskade kostnader som uppstår på grund av efterlevnaden av de förnyade tullbestämmelserna. Den största delen av medlemsstaternas kostnadsbesparingar uppstår däremot på grund av minskade årliga underhållskostnader för informationssystem. Dessutom minskar medlemsstaternas behov av informationsteknikinvesteringar av engångskaraktär enligt kommissionens uppskattning med cirka tre miljarder euro. Reformen frigör också personalresurser från tullmyndigheternas nuvarande uppgifter till andra uppgifter, vilket motsvarar cirka en miljard euro. 

Enligt kommissionens bedömning medför inrättandet och utvecklingen av EU:s tullmyndighet och EU:s tulldatacentral för unionen under de 15 följande åren efter att förslaget har trätt i kraft totala kostnader på cirka 1,9 miljarder euro. Av beloppet används cirka 230 miljoner euro till inrättandet av EU:s tullmyndighet och 559 miljoner euro till inrättandet av EU:s tulldatacentral. Den övriga delen används till upprätthållandet av unionens ’datarymd’ (data space). EU:s tullmyndighet och utvecklingen av EU:s tulldatacentral förutsätter inte en ökning av unionens budget under finansieringsperioden 2021–2027, eftersom kostnaderna för de två första åren, cirka 60 miljoner euro, ska finansieras ur tullprogrammet 2021–2027 (allmänna finansieringsprogrammet för unionens tullverksamhet). Enligt kommissionens förslag är unionens kostnader 1,850 miljarder euro efter 2027. 

Såsom kommissionen bedömer överförs betydande volymer av kostnader för anskaffning och upprätthållande av tulldatasystem från medlemsstaterna till unionen för finansiering. Detta ger upphov till besparingar för medlemsstaterna, då system som omfattas av den föreslagna reformen inte längre behöver betalas separat i varje medlemsstat i samma omfattning som i nuläget. 

Det är ännu svårt att bedöma vilka kostnadseffekter reformen, som ska tillämpas först om flera år, medför för Finska tullen. Informationssystemkostnaderna är en betydande utgiftspost för Tullen. Under 2023 reserverades i Tullen cirka 71 miljoner euro för dessa kostnader, men i beloppet ingår mycket fler kostnader än de som omfattas av detta förslag, bland annat kostnader som gäller rent nationella behov. 

Förslaget påverkar inte innehållet i den omfattande reform som genomförs utifrån kodexen eller dess tidsplan eller finansiering. Tullen har beräknat att det behövs tilläggsfinansiering på totalt cirka 130 miljoner euro, som inte hör till Tullens verksamhetsutgifter, för denna reform av informationssystemen för tullklarering som genomförs före slutet av 2025. 

Reformens inverkan på Tullens informationssystemkostnader beror i stor omfattning på i vilken takt de befintliga systemen ska integreras i EU:s tulldatacentral. Eftersom användningen av tulldatacentralen blir obligatorisk först 2038, måste man under övergångsperioden emellertid upprätthålla de gamla tullinformationssystemen, även om det inte längre är nödvändigt att nationellt utveckla nya informationssystem som är kompatibla på unionsnivån och som liknar de nuvarande systemen. På grund av reformen måste man emellertid göra behövliga ändringar i de system som medlemsstaterna fortfarande ska ansvara för, såsom nationella applikationer som möjliggör kontakt med EU:s tulldatacentral. Därmed medför reformen förutom besparingar för Tullen även kostnader, vars storlek det inte ännu i detta skede är möjligt att bedöma. 

Unionens nya tullkodex kan med tiden också påverka fördelningen av medlemsstaternas arvoden för uppbärande av tullar. Enligt den nya tullkodexen ska uppbärandet av tullar stegvis övergå från deklarationsplatsen till den plats, där importören eller exportören har etablerat sig i unionen. Dessa ligger nödvändigtvis inte i samma medlemsstat. Grunden för att fastställa den tullmyndighet som ansvarar för uppbärande av tullar ändras till den plats där aktörer har etablerat sig först i fråga om förmodade importörer inom distansförsäljning under 2028 och därefter i fråga om pålitliga och verifierade aktörer (Trust and Check trader) under 2032. I fråga om andra ekonomiska aktörer kan motsvarande ändring tillämpas efter att kommissionen senast i slutet av 2035 till Europaparlamentet och rådet har lämnat en bedömning om utvidgningens ändamålsenlighet. Under 2022 samlade Finska tullen in arvoden för uppbärande av tullar på 74,4 miljoner euro. Det är inte ännu möjligt att bedöma vilken inverkan den föreslagna ändringen eventuellt har på arvoden för uppbärande av tullar i Finland. 

6.3  Andra konsekvenser

Enligt kommissionen ökar den föreslagna reformen av tullunionen unionsmedborgarnas och konsumenternas trygghet i och med att tullmyndigheternas förmåga att observera och stoppa varor, som inte uppfyller de krav som fastställs i unionens lagstiftning, blir effektivare än i nuläget. Samtidigt stöder reformen även genomförandet av andra än unionens tullpolitiska mål till exempel inom marknadsövervakning och hållbar utveckling. Det förenklade förfarandet för distansförsäljning inom elektronisk handel gagnar konsumenterna, eftersom det ökar öppenheten av priser och avgifter inom handeln, då handelsplatserna inom distansförsäljning kan erbjuda konsumenterna ett entydigt slutgiltigt försäljningspris. Dessutom förbättrar den nya tullunionens föreslagna krishanteringsmekanism leveranskedjornas tolerans för störningar i eventuella krissituationer. 

Reformen av förtullningsprocesser samt införandet av EU:s nya informationsmiljö, i synnerhet EU:s tulldatacenter som utgör en ärendehanteringsportal, förväntas minska betydligt den administrativa bördan för alla aktörer som iakttar bestämmelserna samt för tullmyndigheterna. Betrodda aktörer, såsom godkända ekonomiska aktörer och den nya pålitliga och verifierade aktören (Trust and Check trader), drar nytta av ett bättre partnerskap med tullmyndigheterna och kan få större lättnader från tullformaliteter än i nuläget. 

Utveckling av riskhantering och bättre riktade tullåtgärder förbättrar unionens konkurrenskraft, jämlikhet på den inre marknaden samt skyddet för lagliga företag mot hot som gäller säkerheten i leveranskedjor. En tullunion som ger effektivare skydd för den inre marknaden förbättrar enligt kommissionen skyddet av arbetsplatser, innovationer och investeringar i unionen, och kan till och med leda till flyttning av produktion till unionen. 

Med tiden, när EU:s tullmyndighet svarar för den största delen av den informationstekniska utvecklingen, upprätthållandet och förvaltningen av EU:s tullsystem, minskar medlemsstaternas och deras tullmyndigheters börda vad gäller informationsteknik och de ska endast upprätthålla den nationella specialutvecklingen. Efter att verksamheten hos EU:s tullmyndighet inleds kan medlemsstaternas tullmyndigheter enligt kommissionen minska sina resurser särskilt i riskhantering som omfattas av EU:s reglering och informationsteknik, och effektivare använda och rikta sina resurser till andra uppgifter. 

I detta skede är det också svårt att bedöma vilka effekter förslaget har på Tullens resurser. Man kan anta precis som kommissionen att Tullens behov av resurser för informationssystemarbete som omfattas av EU-reglering och riskanalys på unionsnivån minskar. Man kan preliminärt bedöma att den effektivare övervakning och det skydd av unionens inre marknad och medborgare, vilket reformen möjliggör, förutsätter större resursfördelning till tullövervaknings- och brottsbekämpningsuppgifter än i nuläget. 

Enligt kommissionen har förslaget även miljökonsekvenser som påverkar trafikutsläpp. Den föreslagna avvecklingen av tullfrihet för varor som är värda högst 150 euro avslutar konstgjord uppdelning av varupartier av större värde i flera mindre partier som är mindre värda än 150 euro, vilket skulle betydligt minska antalet paket som levereras inom distansförsäljning samt det trafikutsläpp som transporten av dem orsakar. 

I och med inrättandet av EU:s tulldatacentral harmoniseras tillämpningen av bestämmelser som gäller dataskydd, informations- och cybersäkerhet samt tillgången till information och dess pålitlighet.