5
Huvudsakligt innehåll
Avtalets syfte är att fördjupa de politiska och ekonomiska relationerna mellan EU och Uzbekistan. I avtalets förord konstateras också EU:s stöd för Uzbekistans WTO-medlemskapsprocess.
Avsikten är att det utökade samarbets- och partnerskapsavtalet mellan EU och Uzbekistan ska omfatta följande kapitel: I avtalets mål och allmänna principer, II politisk dialog samt samarbete inom utrikespolitik och säkerhetspolitik, III rättigheter, frihet och säkerhet, IV handel och handelsrelaterade frågor, V samarbete inom ekonomi och hållbar utveckling, VI konkurrens och statsägda företag, VI övriga samarbetsområden. VII finansiellt och tekniskt samarbete, VIII institutionella bestämmelser samt IX allmänna och slutbestämmelser.
Kapitel I: Mål och allmänna principer
Avtalet grundar sig på respekt för demokratiska principer, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna samt andra viktiga internationella instrument för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen. Dessa bildar väsentliga delar av avtalet.
Avtalsparterna förbinder sig till internationella arbetsnormer, god förvaltning, fri marknadsekonomi, hållbar utveckling, förebyggande av klimatförändringen samt kamp mot spridningen av internationell brottslighet, terrorism och massförstörelsevapen.
Kapitel II: Politisk dialog samt samarbete inom utrikespolitik och säkerhetspolitik
Enligt avtalet förs politisk dialog mellan EU och Uzbekistan, där ämnen är bland annat utrikespolitik och säkerhetspolitik, utveckling av rättsstaten, mänskliga rättigheter och god förvaltning samt regional stabilitet och regionalt samarbete. Ämnen i den dialog om utrikespolitik och säkerhetspolitik som ska föras är bland annat förhindrande av konflikter, krishantering, cybersäkerhet, regional stabilitet samt vapen- och exportkontroll.
Avtalsparterna samarbetar för att utveckla rättsstaten, demokratiska principer och institutioner, mänskliga rättigheter, jämställdheten samt civilsamhället. När det gäller regionalt samarbete strävar parterna efter att fördjupa sitt samarbete inom bland annat vattentillgångar, mineral- och energiresurser, gränsförvaltning samt demokratisk och hållbar utveckling. I avtalet konstateras det att de skyldiga till de allvarligaste brotten ska ställas till svars på nationell eller internationell nivå. Dessutom konstateras parternas engagemang för att minska straffriheten. Avtalets formuleringar gällande internationella brottmålsdomstolen (ICC) är fortfarande föremål för förhandlingar.
Avtalsparterna följer befintliga internationella överenskommelser för att förhindra spridning av massförstörelsevapen samt handeldvapen och deras ammunition som de har förbundit sig till, samt kommer överens om att samarbeta i kampen mot olaglig vapenhandel. Bestämmelsen gällande massförstörelsevapen är definierad som en väsentlig del av avtalet. I klausulen om massförstörelsevapen kommer man också överens om samarbete för att förhindra att massförstörelsevapen sprids och om effektiv exportkontroll.
Kapitel III: Rättigheter, frihet och säkerhet
Avtalsparterna bekräftar vikten av att skydda integriteten och personuppgifter, som säkerställs även i gränsöverskridande samarbete för att bekämpa brottslighet och internationell terrorism. Skyddet av personuppgifter är en förutsättning för utveckling av ekonomiska och handelsrelationer samt för att bygga förtroende för digital ekonomi.
Parterna betonar vikten av dialog gällande migration. Avsikten är att i avtalet inkludera en återtagandeklausul som till väsentliga delar har samma innehåll som i de flesta av de avtal EU slutit med tredje land under de senaste åren. Formuleringarna gällande den är fortfarande föremål för förhandlingar. Betydelsen av återtagandeöverenskommelsen betonas när EU ser säkerställande av återvändande som kritiskt i sin nya invandrings- och asylpolitik.
Parterna samarbetar för att bekämpa organiserad brottslighet, penningtvätt och finansiering av terrorism, bekämpa illegal invandring och i arbetet mot människohandel samt i kampen mot terrorism och narkotika grundat på sina internationella åtaganden.
Samarbetet mellan rättssystemen utvecklas med parternas internationella åtaganden som grund.
Kapitel IV: Handel och handelsrelaterade frågor
Handelsavsnittet i det avtal som förhandlas ska omfatta centrala delområden av handel såsom varuhandel inklusive skyddsåtgärder inom handel, tullsamarbete och underlättande av handel, tekniska handelshinder, hälso- och växtskyddsåtgärder, industriella rättigheter och upphovsrätt, konkurrens, offentlig upphandling, tjänstehandel och lokalisering, öppenhet för regelverk, handel och hållbar utveckling samt lösning av tvister.
Avtalet siktar inte mot förmånsbehandling, utan bestämmelserna är till sin karaktär mest främjande av samarbete och bekräftande av internationella handelsregler i bilateral handel. Uzbekistan är inte medlem i Världshandelsorganisationen WTO. I avtalets bestämmelser strävar man efter att beakta Uzbekistans mål att ansluta sig till Världshandelsorganisationen WTO och avtalet stöder detta mål, bland annat genom att binda Uzbekistan till WTO-reglerna i den bilaterala handeln. Uzbekistan har dessutom sommaren 2020 sökt till den särskilda incitamentsordningen för hållbar utveckling och god förvaltning (GSP+) inom det allmänna preferenssystemet (GSP). Även i denna process har samarbetet med EU varit tätt och Uzbekistan strävar efter att förbättra sina möjligheter till marknadstillträde i unionen.
När det gäller handel skedde den senaste egentliga förhandlingsrundan i mars 2020. Efter detta har flera videomöten ordnats. Parterna har berett konsoliderade texter under sommaren 2020 och förhandlingarna fortsatte i form av videoförhandlingar utifrån dem i september. Förhandlingarna har framskridit bra med parter som är engagerade i förhandlingsprocessen. I flera kapitel har man kommit överens om bestämmelserna, men vissa helheter kräver fortsatta förhandlingar.
Kapitel V: Samarbete inom ekonomisk och hållbar utveckling
Kapitlet omfattar samarbete gällande ekonomi och hållbar utveckling, inklusive ekonomisk dialog, finansiering och granskning av den offentliga förvaltningen, beskattning, statistik, energi inklusive förnybar energi och energieffektivitet, trafik, miljö, klimatförändring, industri och bolagsrätt, reglering av bank- och finansieringstjänster, digital ekonomi, turism, utveckling av jordbruk och landsbygd, gruvverksamhet och forskningssamarbete. Artiklarna inom kapitlet har en översiktlig och deklaratorisk utformning. Deras syfte är att ge en allmän ram för det konkreta samarbetet som delvis redan bedrivs. Tyngdpunkten ligger på förstärkning av Uzbekistans egen kapacitet.
Genom samarbetet strävar man efter att bland annat främja kontrollen av Uzbekistans offentliga finanser samt utvecklingen av nationell statistik och forskningskapacitet. Samarbete sker även bland annat gällande utnyttjande av hållbara energikällor, energieffektivitet och energisäkerhet samt regionalt energisamarbete, förbättring av kommunikationer, miljöskydd och främjande av hållbar användning av naturresurser, begränsning av klimatförändringen, utveckling av industri- och företagarpolitiken samt bolagsrätten, förbättring av regleringen av finansieringstjänster och utnyttjande av möjligheterna i digital ekonomi. Dessutom ingår främjande av hållbar utveckling inom turism, jordbruk och gruvverksamhet samt främjande av samarbete inom vetenskaplig forskning.
Kapitel VI: Övriga samarbetsområden
Kapitlet omfattar de samarbetsområden som inte ingår i tidigare kapitel. Dessa är konsumentskydd, sysselsättnings-, social- och jämställdhetspolitik, utbildning och ungdomsarbete, media och idrott, befolkningsskydd och krissituationer samt uppbyggnad av kapacitet i samband med regional utveckling och gränsöverskridande samarbete. Artiklarna inom kapitlet är översiktliga.
Kapitel VII: Finansiellt och tekniskt samarbete
I kapitlet konstateras att för att nå målen i avtalet kan Uzbekistan ta emot finansieringshjälp i form av bidrag och lån enligt EU:s interna regler och inom de gränser som EU:s tillgängliga finansieringsmedel tillåter, från Europeiska unionen samt Europeiska investeringsbanken och andra internationella finansinstitut och det bestäms att stödet verkställs med tillämpning av principer för oklanderlig kapitalförvaltning och uppföljning. EU och Uzbekistan kan också tillsammans finansiera program och projekt.
Kapitel VIII: Institutionella bestämmelser
Mellan avtalsparterna inrättas ett samarbetsråd som övervakar att avtalet följs. Rådet möts regelbundet på ministernivå, vanligen en gång per år eller som avtalsparterna tillsammans kommer överens om. Samarbetsrådet kan också mötas med annan sammansättning när parterna kommer överens om detta. När kapitel IV, det vill säga frågor gällande handel, behandlas samlas samarbetsrådet i en sammansättning med experter inom handelsområdet.
Samarbetsrådet understöds av en samarbetskommitté på tjänstemannanivå. Samarbetsrådet kan även inrätta underkommittéer eller andra organ för beredning av sitt arbete. Även för information till civilsamhället och för konsultationer kan ett separat organ inrättas.
För samarbetet mellan Europaparlamentet och Uzbekistans parlament inrättas en parlamentarisk samarbetskommitté. Kommittén består av ledamöter från Europaparlamentet och Uzbekistans parlament. Kommittén kan ge rekommendationer till samarbetsrådet på ministernivå som också ska informera den parlamentariska samarbetskommittén om sina egna rekommendationer.
Kapitel IX: Allmänna och slutbestämmelser
I kapitlet bestäms bland annat om avtalets ikraftträdande och om hur tillämpningen av det avslutas. Kapitlet är under fortsatta förhandlingar, inklusive bestämmelsen om att tillämpningen av avtalet kan avbrytas om någondera avtalsparten bryter mot bestämmelser som definierats som väsentliga delar av avtalet.