2.1  Allmänna förslag till ändring av förordningen

Förslagets viktigaste allmänna ändring gäller den så kallade öppenhetsskyldigheten för stöd som beviljats enligt gruppundantagsförordningen. Enligt nuvarande artikel 9.1 c ska mer detaljerad information publiceras på nätet om enskilda stödåtgärder ifall stödbeloppet överstiger 500 000 euro, eller information som beviljas om varje enskilt stöd över 60 000 euro för andra stödmottagare inom den primära jordbruksproduktionsbranschen än de som omfattas av tillämpningsområdet i avsnitt 2 a och information om beviljandet av varje enskilt stöd över 30 000 euro för andra stödmottagare inom fiske- och vattenbruksbranschen än de som omfattas av tillämpningsområdet i avsnitt 2 a. Kommissionen föreslår att den allmänna gränsen på 500 000 euro ska sänkas till 100 000 euro. Dessutom föreslår kommissionen flera preciseringar eller förtydliganden av definitionerna i artikel 2 som hänför sig till punkterna i den allmänna gruppundantagsförordningen med avseende på de riktlinjer som samtidigt ska granskas. Nedan finns en närmare beskrivning av gruppundantagsförordningens viktigaste ändringsförslag för olika stödformer.  

2.2  Förslag om regionalstöd och stöd för små och medelstora företag

Kommissionen föreslår att avsnittet om regionalstödet i den allmänna gruppundantagsförordningen från och med år 2022 förenhetligas med riktlinjerna för de statliga regionalstöden som tillämpas (se E 116/2020 rd). Dessutom preciseras att avskrivningskostnaderna som hänför sig till användningen av vissa tillgångsposter under forsknings-, utvecklings- och investeringsprojekt inte omfattas av kostnader som är berättigade till regionalstöd eftersom de inte är investeringskostnader som avses i samband med regionalstöd.  

Det föreslås ändringar i avsnittet för stöd som beviljas till små och medelstora företag så att definitionen av nyinvestering är samma som för regionalstöd. Avsikten är att förenhetliga de stödberättigade kostnaderna i avsnitten om små och medelstora företag och regionalstöd.  

Kommissionen föreslår att tillämpningsområdet för gruppundantagsförordningens regionalstödsartiklar utvidgas till varvsindustrin och syntetfiber men att brunkol och bredbands- och forskningsinfrastrukturen lämnas utanför tillämpningsområdet för regionalstödet. Dessutom utreds definitionerna för transport- och energibranschen. Driftstödet för att förhindra eller minska avfolkning utvidgas från nuvarande väldigt glesbefolkade områden till att omfatta även glest befolkade områden i enlighet med de förnyade riktlinjerna. Regionalstödets tröskelvärden för anmälan justeras.  

De nya bestämmelserna möjliggör högre tröskelvärden för små och medelstora företag som genomför projekt under 50 miljoner euro så att de inte missgynnas av tillvägagångssättet som grundar sig på justerade stödbelopp som är motiverat för större projekt. Från de stödberättigade kostnaderna avgränsas kostnader för byggnader, markområden och utrustning om de stöds enligt bestämmelserna för forsknings-, utvecklings- och investeringsstödet i den allmänna gruppundantagsförordningen. Formuleringen i avsnittet om små och medelstora företag förenhetligas med formuleringen om små och medelstora företag avseende regionalstödet. 

2.3  Riskfinansieringsstöd

Det föreslogs huvudsakligen tekniska preciseringar år 2021 i riktlinjerna för riskfinansieringen som togs i bruk år 2014 (E 88/2021 rd). I granskningen av bestämmelserna beaktas den europeiska gröna given och industristrategin till exempel genom att införa "bonus" för miljöstöd och möjliggöra stöd i form av överföring av immateriella rättigheter till innovativa startup-företag. Det offentliga hörandet för förnyandet av riskfinansieringsriktlinjerna avslutades den 16 juli 2021. De föreslagna ändringarna i riskfinansieringsstöden i gruppundantagsförordningen återspeglar ändringsförslagen för riktlinjerna. Förslagen till avsnittet om tillgången till finansiering för små och medelstora företag i den allmänna gruppundantagsförordningen och ändringsförslagen relaterade till definitionerna i kapitel I i den allmänna gruppundantagsförordningen är i enlighet med granskningsförslagen för riktlinjerna. De föreslagna ändringarna grundar sig på bevis som samlats in vid kontrollen av ändamålsenligheten samt responsen i det offentliga hörandet om riskfinansieringsriktlinjerna.  

Kommissionen föreslår att strukturen i nuvarande artikel 21 omorganiseras genom att dela den i två artiklar: den ena gäller riskfinansieringsstöd som beviljas via finansiella intermediärer och den andra riskfinansiering som beviljas i form av skatteincitament för fysiska personer som investerar i stödberättigade företag. Den nya strukturen för artikel 21 lyfter bättre fram riskfinansieringsstödets struktur i tre nivåer: från investerare till stödmottagare via finansiella intermediärer. Beräkningssättet för kriteriet avseende stödberättigande ändras. Företag kan nu erhålla riskfinansieringsstöd "sju år efter sin första kommersiella försäljning". Definitionen ändras till formatet "tio år efter registreringen i företagsregistret och/eller sju år efter den första kommersiella försäljningen för innovativa företag". Registreringen av företaget i företagsregistret är en klart fastställd tidpunkt medan definitionen om första försäljningen har omfattats av olika tolkningar. Då det är fråga om stödberättigade små och medelstora företag som inte behöver registreras i företagsregistret kan stödberättigandetiden på tio år anses börja antingen vid tidpunkten för då små och medelstora företag inleder sin ekonomiska verksamhet eller från tidpunkten då företaget är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet. Medlemsstaternas möjlighet att fortfarande använda det nuvarande kriteriet "sju år från den första kommersiella försäljningen" för innovativa företag motsvarar responsen som erhölls i det offentliga hörandet av riktlinjerna för riskfinansieringen om att investeringscyklerna för företag som är verksamma inom branscher avseende bioteknik, hälso- och sjukvård och mikroelektronik kan vara över tio år långa. Innovativa företag definieras redan i den allmänna gruppundantagsförordningen. Mottagare av resurser från Europeiska innovationsrådet (EIC) eller av kvalitetsstämpeln ska dock fogas till definitionen av innovativa företag (som till exempel möjliggör stöd till nystartade företag eller fördubblat stöd för överföring av immateriella rättigheter ovan). "Utvidgandet av affärsverksamheten" förtydligas så att investeringen ska vara över 50 procent av små och medelstora företags årliga omsättning för att små och medelstora företag i fråga kan få riskfinansieringsstöd: i artikel 21 hänvisas nu till "ny ekonomisk verksamhet" i stället för förslagets "ny produktmarknad eller ny geografisk marknad".  

Förslaget omfattas av lättnader i stödkriterierna för miljövänliga projekt (så kallad grön bonus). Investeringen ska endast vara över 30 procent, (inte 50 procent, av små och medelstora företags årliga omsättning) i investeringar som förbättrar miljöeffektiviteten enligt taxonomiförordningen. Kommissionen föreslår förtydligande av att man vid beräkningen av maximibeloppet för understödda riskfinansieringsinvesteringar per stödmottagare ska beakta det kvarvarande beloppet vid tidpunkten för beviljandet av stödet. Detta möjliggör återbetalning av riskfinansieringsinvesteringen och mottagande av ytterligare finansiering så länge som stödmottagaren fortfarande är stödberättigad. Minimitröskelvärdena för privat deltagande i riskfinansieringsinvesteringar sänks inom stödområden enligt artikel 107.3 a i fördraget. Genom den här justeringen beaktas skillnaderna i tillgången till andra finansieringar än bankfinansieringen, inklusive skillnaderna mellan och inom medlemsstaterna i tillgången till riskfinansiering. Privat deltagande är dock fortfarande en nödvändig förutsättning för riskfinansieringsstöd eftersom detta säkerställer sammanställning av privata ytterligare investeringar, tillräcklig försiktighet i riskbedömningen och ändamålsenlig due diligence-bedömning av finansieringsobjektet. I definitionerna förtydligas att endast privatägda instanser kan beaktas vid beräkningen av investerarnas krävda andel i riskfinansieringsåtgärderna och att offentliga eller halvoffentliga sammanslutningar, såsom nationella utvecklingsbanker och institutioner eller nationella finansieringsinstitut, inte kan beaktas i detta sammanhang. 

Tillämpningsområdet för artikel 24 om stöd till sökkostnader föreslås utvidgas till att identifiera stödberättigade företag så att det omfattar kostnader för investeringsutredning av stödberättigade företag för att kunna möta riskkapitalsektorns utmaningar och att minska problemet med asymmetrisk information som inverkar på sådana företag. Tillämpningsområdet för artikel 22 om stöd till nystartade företag utvidgas till att omfatta stöd i form av överföring av immateriella rättigheter från en forskningsorganisation där de immateriella rättigheterna har skapats till små och innovativa företag som lanserar en ny produkt eller tjänst på marknaden.  

2.4  Forsknings-, utvecklings- och innovationsstöd

Kommissionens förslag kompletterar bestämmelserna om ramarna för de statliga stöden för forskning, utveckling och innovationer genom att genomföra ändringsförslagen för forsknings-, utvecklings- och innovationsramarna. Förutsättningarna för stöd avseende forsknings- och utvecklingsprojekt enligt artikel 25 i förordningen föreslås förenklas så att en förenklad kostnadsmodell kan användas för beräkningen av de indirekta kostnaderna för forsknings- och utvecklingsprojekt. "Digitala innovationskluster", inklusive kluster som omfattas av programmet Ett digitalt Europa, kan ses som "innovationskluster" i den allmänna gruppundantagsförordningen. Till definitionerna om industriell forskning och experimentell utveckling fogas forsknings- och utvecklingsåtgärder för digital teknologi och digitala lösningar. Innovationsverksamheten i små och medelstora företag innefattar även ibruktagandet av digitala lösningar (såsom stöd för användning av forskningsinfrastruktur, testnings- och försöksstrukturer, innovationskluster eller tjänster som erbjuds av privata experter inom den digitala branschen). Kommissionen föreslår ny definition och kriterier för tillämpning på den inre marknaden med vars hjälp man kan stöda testnings- och försöksstrukturerna som ibland även kallas teknologiinfrastruktur. Industrin använder huvudsakligen dessa strukturer för forsknings- och utvecklingsverksamhet, såsom utveckling och testning av ny teknologi och de kan även uppmuntra aktörer till forsknings-, utvecklings- och innovationsinvesteringar som stöder dubbel omställning.  

2.5  Klimat-, miljö- och energistöd

Det föreslås utvidgning av tillämpningsområdet för den allmänna gruppundantagsförordningen i enlighet med målet för den europeiska gröna given. Åtgärderna som undantas från skyldigheten att göra förhandsanmälan utvidgas och tröskelvärdena för anmälan för klimat-, energi- och miljöskyddsåtgärderna höjs i vissa fall. Förslaget är på så sätt i linje med granskningen av riktlinjerna för klimat- och miljöskyddet och energin vars offentliga hörande avslutades den 2 augusti 2021. Förslaget återspeglar kommissionens beslutspraxis och beaktar utvecklingen av teknologin och marknaden.  

Tillvaratagande och utnyttjande av koldioxid: Genom förslaget utvidgas medlemsstaternas möjligheter att stöda investeringar som strävar efter att minska på koldioxidutsläpp utan skyldighet att göra förhandsanmälan genom att utvidga förordningens tillämpningsområde till att omfatta tillvaratagandet och utnyttjandet av koldioxid eller investeringsstöd som beviljas för lagring. Dessutom tas en ny undantagsklass i bruk för investeringsstöd för rena eller utsläppsfria fordon. Beslutet kompletterar även bestämmelserna om investeringsstöd som beviljas för laddnings- och tankningsinfrastrukturen som nyligen tagits i bruk som en del av den riktade granskningen av den allmänna gruppundantagsförordningen för den fleråriga budgetramen för åren 2021–2027. Tillämpningsområdet för investeringsstöden för tankningsinfrastrukturerna utvidgas till att omfatta sådana tankningsinfrastrukturer via vilka koldioxidsnålt väte distribueras och även till sådana laddnings- och tankningsinfrastrukturer som inte är allmänt tillgängliga.  

En ny ”grön bonus” för stöd som beviljas för att förbättra byggnaders energieffektivitet med avsikten att skapa ett incitament för omfattande renoveringsprojekt av byggnader. Bonus tillämpas då förbättringarna av energieffektiviteten leder till en betydande minskning av efterfrågan på primärenergi. Förordningens tillämpningsområde utvidgas till att omfatta investeringsstöd för återställande av livsmiljöer och ekosystem, skydd och återställande av den biologiska mångfalden samt tillämpning av naturbaserade lösningar för anpassning till och begränsning av klimatförändringen. Tillämpningsområdet för bestämmelserna om stöd som beviljas för återvinning och återanvändning av avfall utvidgas till att omfatta även investeringsstöd för andra investeringar som strävar efter att förbättra resurseffektiviteten eller främja övergången till cirkulär ekonomi.  

Med avseende på miljö- och energibeskattningen föreslår kommissionen att tillämpningsområdet för förordningen utvidgas till att omfatta stöd, som inte har samordnats på EU-nivå, som beviljas i form av sänkningar av miljöskatter eller miljöavgifter. Gruppundantaget kan även i fortsättningen tillämpas på stödprogram som genomförs i form av skattesänkningar som beviljas för energiintensiva företag i enlighet med energiskattedirektivet. Kommissionen föreslår som nytt villkor för beviljande av stöd att programmen säkerställer förbättrad energieffektivitet och investeringar i projekt som leder till en betydande minskning av stödmottagarens växthusgasutsläpp. På program som inte uppfyller dessa förutsättningar tillämpas inte gruppundantaget men under beredningen har kommissionen föreslagit att de kan anmälas för bedömning enligt de nya riktlinjerna för statliga stöd avseende klimat-, miljöskydds- och energibranschen. 

Undantaget från anmälningsskyldigheten för stöd som beviljats för att främja användning av energi som producerats med förnybara och koldioxidsnåla energikällor föreslås utvidgas. För att underlätta investeringar för grönt (förnybart eller koldioxidsnålt) väte föreslås en ändring av artikel 36 genom vilken tillämpningsområdet även utvidgas till att omfatta investeringar i anordningar, maskiner och industriproduktion som använder grönt väte. Även investeringsstödet samt också driftstödet för främjandet av produktionen av förnybart väte för små anläggningar undantas från anmälningsskyldigheten. Tröskelvärdena för anmälan höjs med beaktande av minskningen av kostnaderna för färdig teknologi och dess integrering på marknaden. Undantag för investerings- och driftstöd för förnybar energi utvidgas till att omfatta lagringsprojekt som är direkt kopplade till nya eller befintliga produktionsanläggningar för förnybar energi. På så sätt kan man enligt kommissionen beakta lagringens ökade roll för integreringen av förnybar energi i elsystemet och uppnå överensstämmelse med utkastet för riktlinjerna avseende klimat-, miljöskydds- och energistödet. Enligt det förnyade direktivet om förnybar energi (RED II, Direktiv 2018/2001/EU) inkluderas i ändringarna bestämmelser om driftstöd som beviljas för samfundsbaserade projekt som producerar förnybar energi och genom vilka projekt med en produktionskapacitet under 1 MW undantas från kravet om konkurrensutsatt anbudsförfarande.  

I investeringsstöd för förnybar energi beaktas projektets totala kostnader i beviljandet av stödet. För närvarande är utgångspunkten i gruppundantagsförordningen att stödbeloppet grundar sig på merkostnader för investeringar som företaget åsamkas för att höja nivån på miljöskyddet. Kommissionen föreslår att avsnittet om investeringsstöd även ändras för produktionsanläggningar vars bränsleproduktion omfattas av inblandnings- eller distributionsskyldigheten. 

Undantaget från anmälningsskyldigheten för stöd för fjärrvärme- och kylningssystem och energiinfrastrukturen utvidgas så att villkoren överensstämmer med målen i den gröna given, såsom den gröna givens tillkännagivande i det bifogade investeringsprogrammet för ett hållbart Europa. Enligt förslaget är fjärrvärmesystem som grundar sig på fossila bränslen inte längre stödberättigade. För investeringar i fjärrvärme som produceras av naturgas och investeringar i eller stöd för förbättring av distributionsnätet tas särskilda skyddsåtgärder i bruk, såsom iakttagande av klimatmålen för att förhindra låsning vid naturgas och garantera konkurrens enligt målen i den gröna given. Kommissionen föreslår att undantaget utvidgas till infrastrukturen för förnybara energikällor, särskilt till väteinfrastrukturen. Dessutom möjliggörs investeringsstödet även för sådana projekt som enligt den nuvarande 2 punkten inte ligger inom de på förhand fastställda "stödområdena". Stöd för energiinfrastrukturinvesteringar för naturgas ska även anpassas så att målen för den gröna given beaktas och att klimatmålen iakttas på ett ändamålsenligt sätt.  

4.1  Kommissionens konsekvensbedömning

Kommissionen har använt sin egen marknadserfarenhet och erfarenhet från tidigare beslut samt uppgifter som kommissionen har fått vid beredningen av nya stödformer i gruppundantagsförordningen. Kommissionen har inte gjort någon särskild konsekvensbedömning. Kommissionen anser att reformerna är en kompletterande åtgärd för motsvarande granskning av riktlinjerna för statligt stöd.  

4.2  Konsekvenser för EU och Finland

Förslaget utvidgar undantagen i skyldigheten att göra anmälan på förhand för statliga stöd och påverkar inte anslagen. I praktiken innebär förslaget att man i Finland i fortsättningen kan bevilja företagsstöd inom förordningens tillämpningsområde på grundval av lättare stödkriterier samt på ett administrativt lätt sätt. Förslaget kan på så sätt lätta både vissa myndigheters och stödmottagande företags administrativa arbete.