Motivering
Inledning
EU vill med sin politik för Västbalkan stärka
de demokratiska institutionerna, rättsstaten och ekonomin
i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Kroatien, Makedonien,
Montenegro och Serbien. Hörnstenen i politiken är
de bilaterala avtalen som omfattar frihandel, politisk dialog och
utbyggnad av samarbetet på olika områden och som
också nämner ett eventuellt EU-medlemskap. Hittills
har inget stabiliserings- och associeringsavtal ingåtts
med Serbien och Kosovo.
Utskottet anser det angeläget att de västbalkanska
länderna går med i EU men understryker att de
själva ansvarar för hur deras europeiska framtid
utformar sig. Ländernas problem ligger i svaga administrativa
och institutionella strukturer, byråkrati, korruption,
svart ekonomi, svårigheter att nå regional försoning
och bristande samarbete med krigsförbrytartribunalen i
Haag (ICTY). För att bli integrerade behöver länderna göra
reformer och binda upp sig till EU:s åtaganden, understryker
utskottet.
EU stöder länderna på västra
Balkan att bygga upp sin förvaltning och sina institutioner
genom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA).
Av det finansiella stöd som instrumentet tillhandahåller
2007—2011 går mer än 8 miljarder till
västra Balkan. Av stödet används 30—40 procent
för förberedelserna för ett EU-medlemskap
och för att bygga upp institutionerna, bland annat för
myndighetssamarbete inom ramen för programmet Twinning
och programmet för tekniskt bistånd, TAIEX.
Handelsutbytet mellan Finland och länderna på västra
Balkan är blygsamt. Både exporten och importen
utgör mindre än 0,1 procent av vår totala
handel. Med ca 62 procent av områdets handelsutbyte är
EU de västbalkanska ländernas viktigaste handelspartner.
I fjol uppgick värdet på den finländska
exporten till Serbien till i runt tal 25 miljoner euro. Våra
huvudsakliga exportprodukter var telefoner, papper och papp samt olika
slag av maskiner. Importen från Serbien uppgick i fjol
till ca 7,5 miljoner euro och bestod bland annat av skodon, frukt
och grönsaker samt järn och stål. Mycket
tyder på att den ekonomiska recessionen börjar
ge vika i Serbien; bland annat har de utländska investeringarna ökat
så smått. Prognoser talar för en treprocentig
ekonomisk tillväxt i Serbien 2011.
Integrationsutvecklingen i Serbien
Det går trögt för Serbien att inlemmas
i Europa. Stabiliserings- och associeringsavtalet undertecknades
så sent som 2008 och medlemsansökan lämnades
in 2009. Kommissionen kommer att avge ett yttrande om ansökan
i oktober i år. I yttrandet kan kommissionen tillstyrka
förhandlingar om serbiskt medlemskap. Närapå 80
procent av invånarna i Serbien uppges betrakta reformer
i anknytning till närmandet till EU som viktiga oavsett
integrationsprocessen. Det här är enligt utskottet
ytterst angeläget om man vill uppnå en hållbar
nyordning i landet.
Det faktum att krigsbrottsmisstänkte Ratko Mladic
greps i maj i år och att attityderna till regionalt samarbete
blivit mer konstruktiva visar att Serbien kan samarbeta när
den politiska viljan finns. Om Serbien vill bli medlem i EU måste
landet genuint gå in för politiska och ekonomiska
reformer. Det gäller bland annat att stärka rättsstaten
och de mänskliga rättigheterna, inbegripet minoriteternas
rättigheter, kämpa mot korruption och fortsätta
samarbeta med ICTY och gripa Goran Hadzic. Serbien måste
ta en ansvarsfull och konstruktiv roll för att frågan
om Kosovos ställning ska kunna lösas. Både
Serbiens och Kosovos EU-integration är beroende av hur
väl länderna kan samarbeta.
Det nu aktuella avtalet syftar till att främja Serbiens
integrering i samfundet av demokratiska nationer och fortgående
närmande till Europeiska unionen samt regionalt samarbete
och utveckling av goda grannförbindelser. Parterna åtar
sig att stegvis inrätta ett bilateralt frihandelsområde.
Utskottet påpekar att avtalet hjälper att bygga
upp samarbetet mellan parterna på en rad olika områden
som kan generera positiva samhällseffekter i Serbien. Det är
angeläget att titta på hur den serbiska integrationsprocessen framskrider
och då ta fasta på vilka reformer som faktiskt
gjorts bland annat inom ramen för avtalet. Regeringen bör
hålla sig till EU:s gemensamma policy och inte ge Serbien
tomma eller förhastade politiska utfästelser.
Sammantaget sett anser utskottet propositionen vara behövlig
och angelägen. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.