Lantdagens betydelse för eftervärlden

    Lantdagens betydelse för eftervärlden

    Det viktigaste resultatet av lantdagen 1863–1864 var att lagstiftningen kom igång igen efter en lång paus. Världen förändrades och samhället måste svara på de nya utmaningarna. Lantdagens beslut ledde bland annat till att ansvaret för lokalförvaltningen överfördes från kyrkan till kommunerna, ett nytt skolväsende tog form, ståndsprivilegierna började upphävas och tryckfriheten tog ett steg framåt.

    Att lantdagen samlades ledde också till ökad politisk aktivitet. Till exempel skrev tidningarna flitigt om debatterna i lantdagen. Gemene man började delta i den politiska debatten och pressen utvecklades snabbt till en modern politisk opinionsbildare.

    Kejsarens löfte om att lantdagen skulle sammankallas regelbundet gav ny näring åt diskussionerna om Finland och staten som begrepp. De finska undersåtarna började diskutera gränserna för autonomin och hur relationen till Ryssland kunde utvecklas.

    Genom lantdagen 1863–1864 föddes en institution som under sina 150 år förändrats, förnyats men ändå bevarat sina traditioner.

    ​Ståndslantdagarna i Helsingfors 1867–1906

    1867 års lantdag
    1872 års lantdag
    1877–1878 års lantdag
    1882 års lantdag
    1885 års lantdagt
    1888 års lantdag
    1891 års lantdag
    1894 års lantdag
    1897 års lantdag
    1899 års urtima lantdag
    1900 års lantdag
    1904–1905 års lantdag
    1905–1906 års urtima lantdag

    År 1907 övergick Finland till enkammarlantdag, vars ledamöter utsågs genom val med allmän och lika rösträtt.

     Relaterade sidor