Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar. 

Syftet med propositionen är att utsträcka befrielsen från överlåtelseskatt vid ändring av företagsform till att omfatta situationer där en person som driver näring, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk eller båda överför egendom till ett aktiebolag som fortsätter med verksamheten. I dag gäller denna skattefrihet bara samfund. Fysiska personer ligger därför utanför tillämpningsområdet för regleringen, även när det handlar om en sådan ändring av verksamhetsformen som har godkänts utan skattepåföljder vid inkomstbeskattningen. Propositionen kommer således att förenhetliga förfarandet och göra det lättare att välja en lämplig företagsform. 

Den gällande regleringen påverkar viljan att bolagisera verksamheten särskilt bland dem som bedriver jord- eller skogsbruk, eftersom så gott som all egendom som hör till företagsverksamheten omfattas av överlåtelseskatten. Det handlar dessutom till centrala delar om fast egendom med en skattesats på fyra procent. Skatten bestäms också enligt de allmänna principerna utifrån egendomens verkliga värde, trots att man tillämpar balanskontinuitet och överför motsvarande avskrivningsgrund vid ändring av verksamhetsformen. 

Utskottet anser att propositionen är motiverad och konsekvent i förhållande till inkomstbeskattningen och den skattemässiga behandlingen av samfund i fråga om överlåtelsebeskattningen. Det väsentliga är att egendomen överförs i enlighet med de synnerligen strikta kriterierna för ändring av verksamhetsformen. Det betyder att det nya bolaget måste realisera kontinuitetsprincipen och uppfylla kravet på identiskhet. De här kriterierna granskas i samband med inkomstbeskattningen, och tillämpningen av dem styrs av etablerad beskattnings- och rättspraxis. Tillämpningskriterierna behandlas också på ett utförligt och utmärkt sätt i propositionsmotiven. 

Utskottet godkänner också den begränsning som regeringen föreslår och som avviker från skrivningen i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram. Befrielsen från överlåtelseskatt kommer således inte att gälla överföring av egendom till personbolag. Grunden för detta är att personbolags bolagsandelar inte ingår i basen för överlåtelseskatt. I motsats till överlåtelse av aktier i aktiebolag tas det alltså inte ut någon överlåtelseskatt för överlåtelse av de andelarna. Eftersom det inte heller finns något särskilt behov av att ändra gårdsbruksenheter till personbolag är avgränsningen motiverad i det här sammanhanget. 

Utskottet har inte heller någonting att anmärka på den utredning av överlåtelse av egendom som ska visas upp för inskrivningsmyndigheten. 

Propositionens konsekvenser

I propositionsmotiven redogör regeringen för de många olika drag i skattesystemet som påverkar valet av lämplig företagsform. I propositionen granskas verksamhet som bedrivs i en persons eget namn och verksamhet som bedrivs i form av aktiebolag. I fråga om båda dessa verksamhetsformer finns det självständiga skattefördelar vars betydelse är beroende på det aktuella fallet. Därför har man bara kunnat göra en approximativ bedömning av de praktiska konsekvenserna av propositionen. Det kan ändå antas att aktiebolagsformen blir vanligare inom jordbruket när skattekostnaden försvinner. Däremot uppskattas konsekvenserna för de enskilda rörelseidkarna och yrkesutövarna bli små. — En annan sak är hur de eventuella ändringar som hänför sig till slopandet av indelningen i förvärvskällor kommer att påverka bedömningen. 

Konsekvenserna för de offentliga finanserna verkar även de bli små, åtminstone till en början. Intäkterna av överlåtelseskatten kommer att minska med omkring en miljon euro på årsnivå. 

Samtidigt sägs det i propositionen att konsekvenserna för de offentliga finanserna i fortsättningen uppkommer huvudsakligen till följd av inverkan på inkomstskatteintäkterna. Det förklaras av de stora skillnader i skatteuttaget som beror på den nuvarande strukturen inom samfunds- och förvärvsinkomstbeskattningen och beskattningen av vinstutdelning. Om verksamhet i form av bolag blir vanligare kommer intäkterna av samfundsskatten att öka. Samtidigt kommer intäkterna av skatten på kapitalinkomster sannolikt att minska. Det gäller särskilt när de gårdsbruksenheter som bolagiseras är mycket lönsamma eller drivs som bisyssla. 

Neutralitet är ett viktigt element i ett bra skattesystem. Då styr systemet i sig inte valen. Även om regeringens proposition är motiverad helt och hållet med tanke på konsekvensen i skattesystemet, synliggör den de spänningar som finns inom systemet. Utskottet vill därför också i detta sammanhang uttrycka sitt stöd för det projekt för en övergripande bedömning av de generella utvecklingsbehoven inom skattesystemet som kommer att startas vid finansministeriet.