(1) Utskottet anser att målen för den europeiska mediefrihetsförordningen pekar i rätt riktning. Medietjänsternas mångfald och oberoende inom EU bör tryggas och skyddet av mediernas mångfald och oberoende bör stärkas. Enligt utredning är det bra att förslaget till lagstiftning som kompletterar den europeiska mediefrihetsförordningen baserar sig på principen om minimireglering och försöker undvika att den nya EU-regleringen medför administrativa börd och kostnader för den inhemska mediebranschen.
Bedömning av de konsekvenser som företagsförvärv på mediemarknaden har för mediernas mångfald
(2) Sakkunniga understödde propositionens princip om att den nationella konkurrensmyndigheten, Konkurrens- och konsumentverket, fortsatt ska ha ledningsansvaret vid företagsförvärv inom mediebranschen. Det har ansetts vara viktigt att medlemsstaternas skyldighet enligt artikel 22 i mediefrihetsförordningen att bedöma konsekvenserna av koncentrationer på mediemarknaden hålls åtskild från bedömningar enligt EU:s konkurrenslagstiftning och den nationella konkurrenslagstiftningen, såsom bedömningar enligt reglerna för tillsyn över företagskoncentrationer.
(3) Sakkunniga har också ansett att omsättningsgränsen för anmälan om företagsförvärv inom mediebranschen enligt 2 § i lagförslag 1 är för hög, vilket innebär att en betydande del av företagsförvärven inom branschen inte omfattas av tillsynen. Det har föreslagits att Transport- och kommunikationsverket ska ges rätt att bedöma också företagsförvärv där parternas omsättning är betydligt lägre än i konkurrenslagen (948/2011). Å andra sidan har sakkunniga ansett att den skyldighet att bedöma förvärv som Transport- och kommunikationsverket åläggs enligt propositionen endast ska gälla sådana företagsförvärv inom mediebranschen som uppfyller konkurrenslagens omsättningsgränser för tillsynen över företagsförvärv. Det har ansetts viktigt att Finland inte får ytterligare nationell reglering som kan öka konsolideringskostnaderna inom mediebranschen.
(4) Det har framhållits för utskottet att strängare hinder för konsolidering än vad som följer av den allmänna konkurrensrätten snarare kunde minska än öka mångfalden i fråga om innehåll och innehållsutbud i Finland. Konsolideringen stöder enligt uppgift bevarandet av pluralismen i Finland. Utskottet anser det viktigt att Transport- och kommunikationsverkets bedömning inte påverkar behandlingen av företagsförvärv hos Konkurrens- och konsumentverket eller godkännandet av företagsförvärv av behörig myndighet.
(5) Enligt uppgift är det ur såväl myndigheternas som företagens perspektiv mest ändamålsenligt att bedömningen av företagsförvärv enligt mediefrihetsförordningen knyts till omsättningströsklarna enligt konkurrenslagen. Ur företagens synvinkel medför förfarandet med så kallad övertagningsrätt osäkerhet och oförutsägbarhet i myndighetsbedömningen.
(6) En eventuell reglering som skulle utvidga Transport- och kommunikationsverkets befogenheter att bedöma effekterna av företagsförvärv bör bedömas bland annat med avseende på näringsfriheten enligt 18 § 1 mom. i grundlagen. Utskottet noterar också att ett förbud mot företagsförvärv är en exceptionell åtgärd som enligt konkurrenslagen beslutas av marknadsdomstolen på framställning av Konkurrens- och konsumentverket. Om Transport- och kommunikationsverket därför skulle ges rätt att förbjuda företagsförvärv, bör förfarandereglerna för bedömning av företagsförvärv inom mediesektorn ses över och preciseras ytterligare. Dessutom bör det i bestämmelsen preciseras vilka villkor Transport- och kommunikationsverket kan ställa för ett företagsförvärv.
(7) Utskottet anser det viktigt att man eftersträvar en fungerande balans mellan konsolidering och mångfald. Därför betonar utskottet att effekterna av den nya regleringen bör följas noggrant och att åtgärder vid behov bör vidtas för att trygga både mångfalden i medielandskapet och den ekonomiska funktionsförmågan. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ett uttalande enligt vilket
statsrådet noga ska bevaka konsekvenserna av den nya regleringen och vid behov vidta åtgärder för att trygga både mångfalden i mediefältet och den ekonomiska funktionsförmågan. (Utskottets förslag till uttalande) Nationell reglering och självreglering i fråga om redaktionellt oberoende
(8) Enligt uppgift är det bra att artikel 6.3 i mediefrihetsförordningen inte kräver någon ny reglering i Finland. Lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003) och Journalistreglerna från Opinionsnämnden för massmedier har i sak ansetts innehålla de skyldigheter som mediefrihetsförordningen uppställer i fråga om de redaktionella beslutens oberoende.