Motivering

Regeringens budgetförslag innehåller inte tillräckligt effektiva medel för att främja sysselsättning, få fart på företagsamheten och bekämpa den svarta sektorn. Sannfinländarna vill råda bot på detta och föreslår bland annat ett tillväxtpaket för små och medelstora företag, gallring av de ineffektiva företagsstöden och kraftigare sanktioner mot aktörerna inom den svarta sektorn. Vi sannfinländare anser att människor ska fås att jobba längre i första hand genom satsningar på upprätthållen arbetsförmåga. Sysselsättningen kan å sin sida främjas bland annat genom att förbättra de delvis arbetsföras ställning och skapa nya jobb.

Längre tid i arbetslivet främst genom upprätthållen arbetsförmåga

Sannfinländarna anser att folk vill jobba längre fram för allt om arbetsförhållandena förbättras. Enligt rapporten från arbetsgruppen för arbetskarriärerna från 2011 skulle en halvering av sjukpensionsfrekvensen jämfört med utgångsläget höja den förväntade pensioneringsåldern med hela 1,5 år. Vi har i dagens läge 200 000 sjukpensionärer, och de största orsakerna till oförmåga att arbeta är psykiska störningar och sjukdomar i rörelse- och stödjeorganen. De bästa sätten att förlänga tiden i arbetslivet är enligt sannfinländarnas mening satsningar på upprätthållen arbetsförmåga och skräddarsydda arbetstider och arbetsuppgifter. Vi vill också här fästa uppmärksamhet vid arbetarskyddet. Arbetarskyddsmyndigheterna har blivit en del av regionförvaltningsverken, vilket kapar 10—15 årsverken av resurserna för arbetarskyddstillsyn till regionförvaltningsverkens utvecklingsuppgifter. Dessa uppgifter gagnar emellertid inte arbetarskyddstillsynen det minsta. Därför kräver sannfinländarna att arbetarskyddsmyndigheternas tillsynsresurser återställs så att de kan användas till avsett ändamål, dvs. arbetarskyddstillsyn.

Det finns kompetent arbetskraft, bättre möjligheter till arbete krävs

Enligt grundlagen ska det allmänna främja sysselsättningen och verka för att alla tillförsäkras rätt till arbete. Sannfinländarna anser att mycket återstår att göra. Vi har i Finland alldeles för många duktiga människor som saknar arbete. Beklagligt ofta erbjuds jobb endast för dem som kan ge en full arbetsinsats. På detta sätt utestängs partiellt arbetsföra lätt från arbetslivet, även om de har vilja och förmåga att arbeta. Av social- och hälsovårdsministeriets utredning om personer med partiell arbetsförmåga framgår det att vår arbetskraftspolitik har varit inriktad på heltidsanställning. Som en följd av detta har personer med partiell arbetsförmåga blivit långtidsarbetslösa, så kallade "svårsysselsatta". Sannfinländarna anser att partiellt arbetsföra bör ha rätt att arbeta enligt sin kapacitet. Det är också en fördel för samhället. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra kan främjas bl.a. genom flexibla arbetstider, bättre skräddarsydda arbetsuppgifter samt olika arbetskraftspolitiska åtgärder såsom lönesubvention.

Därför föreslår sannfinländarna att finansutskottet föreslår en ökning av moment 32.30.51 med 8 000 000 euro för främjande av partiellt arbetsföras sysselsättning.

Samhället fördelar sig allt mer i arbetslösa och översysselsatta. Det finns således rum för förbättring också i fråga om arbetsfördelningen. För närvarande är många kompetenta personer utan jobb. Konjunkturerna påverkar särskilt mycket sysselsättningen bland ungdomar och personer över 55 år. Sannfinländarna föreslår därför ytterligare 35 miljoner euro för att främja sysselsättningen av dessa grupper. Sysselsättningen kan främjas bl.a. genom lönesubventionering. Lönesubventioneringen kan i förekommande fall inriktas på t.ex. äldreomsorg eller andra branscher där det råder särskild brist på arbetstagare.

Sannfinländarna föreslår att finansutskottet föreslår en ökning av moment 32.30.51 med 35 000 000 euro för främjande av sysselsättning för unga och dem som är äldre än 55 år.

Sannfinländarna föreslår separat 10 miljoner euro för genomförandet av modeller med mästare och gesäll. Det innebär att seniorer inom olika branscher ger unga personer utan arbetserfarenhet yrkesutbildning. Till mästare kan väljas sådana branschproffs vars tid i arbetslivet kan förlängas genom lättare arbetsuppgifter. Betydelsen av tyst kunskap vid kompetensutveckling är stor och denna kunskap kan mästarna förmedla till gesällerna trots att de inte längre skulle klara av jobbets fysiska krav fullt ut.

Därför föreslår sannfinländarna att finansutskottet föreslår en ökning av moment 32.30.51 med 10 000 000 euro för genomförande av mästare och gesäll-modellen.

Kommunerna måste reserveras tillräckliga resurser för främjande av sysselsättning

Kommunerna har påförts skyldigheter när det gäller sysselsättning, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och aktiveringsplaner. Samtidigt har kommunerna försatts i ekonomiskt trångmål eftersom skyldigheterna ökat utan tillskott av tillräckliga anslag. Detta ser ut att bli fallet också i det kommunala försöket för att minska långtidsarbetslösheten och i arbetsverksamheten i rehabiliteringssyfte för unga. Den kommunala ekonomin har försämrats drastiskt och försatt många kommuner i stora ekonomiska svårigheter - därför kan sannfinländarna inte godkänna att man samtidigt inför fler förpliktelser och skär ned statsandelarna på ett sätt som försämrar kommunernas verksamhetsbetingelser.

Fler jobb är A och O - ett tillväxtpaket för SME-företag främjar sysselsättningen

Skapandet av arbetstillfällen intar en central ställning när det gäller att förbättra sysselsättningen. Därför föreslår sannfinländarna ett tillväxtpaket särskilt riktat till små och medelstora företag för att få fart på företagsamheten. Tillväxtpaketet inbegriper en betydande höjning av den nedre momsgränsen, företagsbeskattning av estnisk modell för jobbskapande små och medelstora företag och höjning av hushållsavdraget. De åtgärder som föreslås i tillväxtpaketet ger incitament både till företagsamhet och till nyanställningar i företag. Dessutom kan tillväxtpaketet bidra till att minska den svarta ekonomin. Sannfinländarna anser att det finns skäl att först tillämpa tillväxtpaketet en viss tid och följa dess effekter.

Spara genom att minska ineffektiva stöd till storföretag

Vårt nuvarande system med direkt företagsstöd är bevisligen mycket ineffektivt och gagnar främst storföretag som också annars får finansiering på marknaden. En färsk utredning om företagsstöd från arbets- och näringsministeriet visar att det går att minska statens stödutgifter med uppskattningsvis 200—250 miljoner euro om ineffektivt stöd slopas. I stället för ineffektivt företagsstöd föreslår sannfinländarna skatteincitament för att stödja små och medelstora företag.

Sannfinländarna föreslår att finansutskottet föreslår en särskild minskning på 200 000 euro under moment 32.30.40 av anslaget för att stödja storföretagens forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet.

Spara genom att förebygga invandringsrelaterat missbruk

Missbruket inom invandringen kostar Finland betydande summor och bör enligt sannfinländarnas åsikt utredas närmare. Att förhindra missbruk kunde ge besparingar inom flera förvaltningsområden. Utöver de nedskärningar som regeringen planerar finns det andra sparobjekt när det gäller migrationskostnaderna.

Sannfinländarna föreslår att finansutskottet föreslår en minskning på 40 000 000 euro under moment 32.70.30 från anslaget för statlig ersättning till kommunerna för invandringsrelaterade kostnader.

Tillräckliga sanktioner, övervakning och företagsregistrering ger kontroll över svarta sektorn

Det går att satsa betydligt mer på kampen mot svarta sektorn. Denna del av ekonomin orsakar Finland ett enormt årligt bortfall av skatteinkomster på upp till 2—3 miljarder euro. Särskilt arbetskraftens fria rörlighet inom EU har störtat våra restaurang- och byggbranscher i en spiral av svartjobb på grund av den billiga utländska arbetskraften. Den svarta ekonomin måste bekämpas dels genom det särskilda tillväxtpaket för små och medelstora företag som sannfinländarna föreslagit, dels genom tillräckligt stränga sanktioner mot arbetsgivare som struntar i arbetstagarnas anställningsvillkor. Dessutom föreslår sannfinländarna att regionförvaltningsverkens inspektörer för utlänningsövervakning får rätt att bötfälla. I syfte att underlätta skatte- och tillsynsmyndigheternas arbete föreslår sannfinländarna registreringstvång för utländska företag. Dessutom måste beställaransvarslagen skärpas och resurserna för dess tillsynsmyndigheter ökas. Ett offentligt register över företag som genom att använda underleverantörskedjor kringgår skatter skulle också vara ett effektivt sätt att öka trycket på företag att visa ansvar. Sannfinländarna kan inte tillåta att skattebrottslighet skyddas.

Motivering

Samhällsekonomin kräver fler arbetstimmar. Utöver en aktiv näringspolitik kräver detta bl.a. satsningar på längre tid i arbetslivet, bättre arbetsmiljöer och förebyggande av social utslagning.

Målen kan nås genom aktiva sektorsövergripande åtgärder, tillräckliga resurser och ett samlat grepp bl.a. i frågor som gäller tiden i arbetslivet, förhindrande av utslagning av unga, arbetslivets kvalitet och arbetskraftsservicen.

Utskottsgruppen anser att den föreslagna budgeten för nästa år i många avseenden inte lyckas svara på aktuella utmaningar och att den inte stöder ekonomisk tillväxt.

Orealistiskt sysselsättningsmål

Regeringens mål enligt regeringsprogrammet är att öka sysselsättningsnivån till 72 procent och sänka arbetslösheten till 5 procent före utgången av valperioden. Detta mål är inte på långt när uppnått. Enligt den senaste statistiken ligger sysselsättningen på 70 procent och arbetslösheten på mer än 7 procent.

Arbetslösheten hotar att börja öka. Allt fler arbetstagare berörs av samarbetsförfarande. I stället för permitteringar genomför arbetsgivarna direkta uppsägningar. Orterna med akuta strukturomvandlingsproblem blir allt fler till följd av statens egna åtgärder eller industriell omstrukturering.

Regeringsprogrammet innehåller rikligt med förebyggande effektiviseringsåtgärder i syfte att främja en näringspolitik som stöder hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. En stor del av åtgärderna har inte ännu genomförts och vissa beslut går stick i stäv med målen eller är otillräckliga i fråga om resursdimensionering.

Utskottegruppen anser att budgetpropositionen och dess anslagsdimensionering inte i tillräcklig utsträckning beaktar det försämrade sysselsättningsläget.

Vi måste jobba längre

Det avtal om tiden i arbetslivet som arbetsmarknadsorganisationerna ingick i våras är ett steg i rätt riktning men otillräckligt. Beslutet innehöll en principiell överenskommelse om beredning av en pensionsreform som ska träda i kraft senast den 1 januari 2017. Denna reform får inte gömmas undan i kabinetten. Nu gäller det att få i gång en offentlig debatt och öppen diskussion också bland den stora allmänheten. Om beredningen sker öppet är det också lättare att få acceptans för reformen.

Utskottsgruppen anser att regeringen inte ska tiga ihjäl svåra frågor, utan den ska visa öppenhet och ledarskap.

Utveckla deltidstillägget för arbetstagare

Att avskaffa deltidstillägget stöder inte målet att förlänga tiden i arbetslivet, som också kräver flexibilitet. Systemet har medgett time-out särskilt för de som har fysiskt eller psykiskt tunga jobb och deltidsanställning av arbetslösa arbetssökande genom arbets- och näringsbyråerna.

Utskottsgruppen anser att deltidstillägget borde utvecklas i enlighet med utredningsman Jukka Ahtelas rapport, dvs. så att systemet gäller personer som fyllt 50 år och som behöver en deltidspaus och att de som anställs i stället bör vara nyutexaminerade arbetslösa unga. På detta sätt kan deltidstillägget användas för att förlänga tiden i arbetslivet både i början och i slutet.

Regeringens avsikt att avskaffa deltidstillägget ter sig som en liknande strävan som förslaget att försämra systemet med alterneringsledighet. Det förslaget lyckades man avvärja. Deltidstillägget är till stor nytta, vilket borde inses. Med andra bör också det förslaget slopas.

Otillräckliga resurser för ungdomsgarantin

Själva målsättningen är bra när det gäller samhällsgarantin för unga. Sakkunniga som hörts i utskottet hävdar att det anslag på 60 miljoner euro som anvisats för projektet inte räcker till. En stor del av de unga hotar fortfarande att uteslutas från arbetsliv och studier.

Utskottsgruppen anser det vara ytterst beklagligt att regeringen själv har börjat agera i strid med samhällsgarantins mål. Försämrade möjligheter till utbildning efter grundskolan ökar efterfrågan på samhällsgarantin.

Utskottsgruppen anser att de nedskärningar som i form av sparåtgärder drabbar finansieringen av den kommunala servicen, yrkeshögskolorna, gymnasierna, utbildningen på andra stadiet och läroavtalsutbildningen allvarligt hotar de mål som uppställts för samhällsgarantin.

Gör det lättare att göra en första anställning

Det finns omkring 260 000 företagare i Finland och av dessa är 65 procent ensamföretagare. Många ensamföretagare vill anställa någon som skulle underlätta deras arbete och ge möjlighet till semester, sjukledigheter och föräldraledigheter eller till utvidgad verksamhet. Tröskeln är ändå hög för den första anställningen.

Det är faktiskt ett av de mest kritiska skedena för företagaren att rekrytera första gången. Efter det ansvarar företagaren inte bara för sig själv, utan också för den nyanställde. Dessutom är stora ekonomiska risker förknippade med anställning. Det ligger i samhällets intresse att bygga företagarna broar mot tillväxt och sysselsättningsmöjligheter.

Utskottsgruppen anser att lönesubventioner till ensamföretagare är ett kostnadseffektivt sätt att sysselsätta. Denna stödform är särskilt produktiv för samhället när en ung person får jobb.

Trygga arbets- och näringscentralernas arbetsro och resurser

En omprövning måste göras av de produktivitetsfrämjande nedskärningarna vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. Annars hotar de att undergräva den planerade reformeringen av arbetskraftspolitiken. Nedskärningen av centralernas utgifter måste göras skäligare och stå i proportion till de uppställda målen.

Översynen av centralernas arbets- och näringstjänster kommer att minska antalet arbets- och näringsbyråer och försvaga deras regionala täckning. Det är diskriminerande för arbetslösa arbetssökande.

Utskottsgruppen uttrycker sin oro över hur resurserna för de arbetskraftspolitiska tjänsterna ska räcka till och för resursernas regionala täckning.

Kommunernas arbetskraftspolitiska resurser försvagas

Kommunerna har lagstadgade skyldigheter att främja sysselsättningen. I praktiken bär de redan ett mycket stort ansvar för detta.

Regeringen har redan minskat och fortsätter att minska finansieringen till kommunerna med stora belopp. Kommunerna får det allt svårare att utföra de ålagda uppgifterna. Nedskärningarna inverkar på kommunerna som arbetsgivare, utvecklare av näringarna i regionen, främjare av sysselsättning och förebyggare av social utslagning.

Kommunernas anslag för främjad integrering av invandrare är drygt 17 miljoner euro mindre än i år. Den förklaring som serverats är att antalet personer som kommer till landet för familjeåterförening kommer att minska. Någon sådan slutsats anser vi inte att man kan dra i detta skede.

Utskottsgruppen anser att det är en fullständigt felaktig politik att försämra kommunernas kapacitet och att den politiken i värsta fall kan kosta flerfalt i förhållande till vad som sparas genom sparåtgärderna. I fråga om arbetskraftspolitiken försvagar anslagsnedskärningarna kommunernas möjligheter att driva en aktiv arbetskraftspolitik, vilket bl.a. kan komma att öka utslagningen. Därför måste de planerade nedskärningarna av statsandelarna för nästa år dras tillbaka. Regeringen ska inte tilldela kommunerna nya uppgifter om den inte samtidigt finansierar uppgifterna fullt ut.

Trygga finansieringen av mödra- och skyddshemmen

Regeringen lovar i sitt program att utveckla servicen för dem som utsätts för familjevåld och våld i nära relationer. Det finns ett särskilt omnämnande av att antalet skyddshemsplatser ökas i syfte att hjälpa dessa våldsoffer och att man samtidigt ägnar uppmärksamhet åt att den regionala fördelningen av platserna är jämnare.

Inom ramen för åtgärderna enligt jämställdhetsprogrammet är det meningen att skyddshemsservicen ska ökas och utvecklas först när socialvårdslagstiftningen ses över. Därmed håller denna fråga på att skjutas upp långt in på nästa valperiod.

En sådan situation är ohållbar om man ser på behovet. Våldet i nära relationer ökar och fjolåret var historiskt sett bland de värsta med tanke på familjemorden. Det behövs fler mödra- och skyddshem, men samtidigt hotas de till och med av nedläggning på flera orter till följd av ohållbar finansieringsbas och avsaknaden av riksomfattande bindande riktlinjer.

Utskottsgruppen anser att de utarbetade åtgärdsprogrammen inte i sig räcker, om mödra- och skyddshemmen inte utvecklas och får tillräcklig finansiering.