Motivering
Ramarna för statsfinanserna utarbetas i ett läge där
den ekonomiska utvecklingen är ytterst svår att
förutspå. I kalkylerna som redogörelsen
bygger på har man utgått från att inget
snabbt ekonomiskt uppsving är att vänta utan att
de offentliga finanserna klart och tydligt kommer att ligga på minus
under hela ramperioden. Utskottet vill därför
lyfta fram de åtgärder som det tror kan få ekonomin
att vända uppåt och sysselsättningen
att förbättras. I bedömningen av ramarna
bör observeras att delar av arbets- och näringsministeriets
förvaltningsområde täcks in av rambeslutet
endast i fråga om 2011.
Forskning, utveckling och innovation
Utskottet vill sätta sökljuset särskilt
på forskning, utveckling och innovation. Om man vill få ekonomin
att växa på sikt är det av största
vikt att förbättra villkoren och säkra
tillgången till resurser inom denna sektor.
Utskottet konstaterade i sitt betänkande om statsrådets
innovationspolitiska redogörelse (EkUB 6/2009
rd) att den nationella satsningen på FoU-verksamhet
måste hållas kring fyra procent av bnp för
att de uppställda målen ska nås. Arbets-
och näringsministeriet uppger att denna nivå nåtts,
men att resultatet snarare beror på att bnp rasat än
på att mer pengar anvisats för FoU-verksamhet.
Den offentliga finansieringens andel ligger just nu på något
under 1,2 procent av bnp, men tros sjunka till ca 1 procent under
ramperioden. Detta trots att utvecklingscentralen för teknologi
och innovationer Tekes och Statens tekniska forskningscentral kommer
att öka sina bidrag. Därför behöver
den privata sektorn bidra till forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet
(FUI) i avsevärt större utsträckning än
nu för att den sammantagna nivån ska kunna bibehållas.
Men en så länge har en sådan ökad satsning
lyst med sin frånvaro. Det är mycket viktigt att
vi håller fast vid vårt nationella mål 4 procent,
menar utskottet.
Vid sidan av en adekvat finansiering gäller det att
vara mer observant på att pengarna används produktivt
så att investeringar i teknik och kunnande också ska
resultera i verkliga kommersiella genombrott. Det har gjorts en
omfattande internationell utvärdering av vårt
innovationssystemEvaluation of the Finnish National Innovation
System, 2009. I den fortsatta utvecklingen måste
resultaten från denna utvärdering beaktas i högsta
grad.
En fråga nära förknippad med den
ovan beskrivna är hur den offentliga tillväxtfinansieringen
och företagsstöden ska utvecklas. Professor Vesa
Puttonen har utrett frågan i en rapport av den 7 maj 2010Julkisen
kasvurahoituksen ja yritystukijärjestelmän kehittäminen;
työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja/Innovaatio
29/2010. Utskottet anser att det offentliga systemet
för företagsfinansiering och företagstjänster
måste förenklas och bli effektivare. Även åtgärder
som kan främja den privata kapitalfinsieringen bör
tas till diskussion.
Utskottet tog i sitt tidigare nämnda betänkande
också upp grundforskningen och vikten av att säkra
den infrastruktur som den kräver. De 100 miljoner euro
som reserverats för universiteten 2011 kan visa sig vara
otillräckliga.
Energi
För att leva upp till de skyldigheter som Europeiska
union ålagt måste Finland före 2020 ha
höjt den förnybara energins andel av den slutliga
energiförbrukningen till 38 procent. Därtill ska biobränslenas
andel i trafiken vara minst 10 procent 2020. Måluppfyllelsen
kräver även en ansenlig ekonomisk insats från
statligt håll.
Arbets- och näringsministeriet håller på att
ta fram en rapport till kommissionen om de åtgärder
som Finland avser vidta för att nå målet,
och därför har regeringen i rambeslutet inte fullt
ut kunnat bedöma hur mycket det statliga stödet
behöver ökas. Kalkylerna kommer att preciseras
i budgetpropositionen för 2011 och i samband med beredningen
av anslagsramarna för 2012—2015. Med beaktande
av alla planerade projekt (inmatningstariff för vindkraft
och biogasproducerad el, större användning av
biodrivmedel i trafiken och av skogsflis samt traditionellt energistöd)
räknar bedömare med att det sammantagna stödet
till energisektorn kommer att uppgå till ungefär
570 miljoner euro under ramperioden.
De statliga stödinstrumenten måste framför allt
bli kostnadseffektiva och marknadsmässiga och bidra till
en bättre sysselsättning och ökad exportpotential,
poängterar utskottet. Till detta hänför
sig bl.a. finansieringen av demonstrationsprojekt.
Ramanslagen måste vara tillräckligt stora
för att måluppfyllelsen i fråga om den
förnybara energins andel inte ska stupa på anslagsknapphet.
Exportfrämjande insatser
Ingen kan ifrågasätta exportens roll som lokomotiv
för ekonomins tillväxt. Utfrågade experter
har pekat på att exportfinansieringen här hos oss
främst ses som något man lappar marknadsbristerna
med, medan man i många andra länder ser den som
ett industripolitiskt element. Krav har ställts att det
finländska exportgarantisystemet ska vara mer riskvilligt
och ha en konkurrenskraftigare prissättning. I t.ex. det
svenska exportgarantisystemet ligger ansvarstaket på en tredubbelt
högre nivå än hos Finnvera. Finnvera Abp
gör bedömningen att ansvarstaket för
exportgarantier, som höjts till 12,5 miljarder euro, sannolikt
kommer att förslå för de följande åren.
När exporten så småningom börjar återhämta sig
kommer kampen om exportmarknaderna att hårdna ytterligare.
Därför måste våra exportföretag
ges möjlighet att i finansieringshänseende kunna
konkurrera på lika villkor med företag i konkurrentländer,
understryker utskottet. Följaktligen bör man med
det snaraste reda ut på vilka punkter riskvilligheten och
prissättningen eventuellt behöver åtgärdas
och i förekommande fall beakta ändringsbehoven även
i framtida anslagsäskanden.
Ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning
Utskottet har senast i sitt utlåtande om budgetpropositionen
för 2010 (EkUU 27/2009 rd)
uttryckt sin oro över utbudet av ekonomisk rådgivning
och skuldrådgivning. På förslag från
utskottet höjde riksdagen anslaget i årets budget, låt
vara med ett mindre belopp än vad utskottet föreslagit.
Situationen uppges inte ha förbättrats. Den ekonomiska
recessionen börjar först nu sätta sina
spår i skuldrådgivningen och bedömningen är
att antalet nya kunder kommer att vara 10—30 procent fler än
tidigare. Det trängda ekonomiska läget ute i kommunerna
får de regionala skillnaderna att framstå ännu
bjärtare, vilket tar sig uttryck i stora skillnader i kötider
(från mindre än en vecka till närapå 700
dagar).
Åtgärder måste sättas in
med det snaraste och tillräckliga anslag avsättas
för tjänsterna, understryker utskottet. Det gäller
också att förbättra ordentligt för
den privata ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen.
Det här är ett sätt att hindra problemen
att ackumuleras; om de gör det kan de sammantagna kostnaderna
för samhället bli avsevärt större än
för skuldrådgivning.
Företagare som försatts i konkurs måste
få hjälp med att återfå sin
ekonomiska och sociala funktionsförmåga. En konkret
undersökning av vilka åtgärder som krävs
behöver göras med det snaraste för att
läggas till underlag för nästa regeringsförklaring.