UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

När den geopolitiska konkurrensen hårdnar och det pågår flera allvarliga kriser som har samband med varandra är det viktigt att Finland tar sitt eget ansvar för att svara på globala utmaningar. Enligt den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna 2022 är utvecklingssamarbetet en väsentlig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik och med hjälp av den deltar Finland som en del av EU och det internationella samfundet i att lösa internationella utmaningar. 

I samband med redogörelsen bereddes en färdplan för att höja Finlands anslag för utvecklingssamarbete till 0,7 procent fram till 2030 i enlighet med FN:s åtaganden. För att målet ska nås bör Finland systematiskt och stegvis öka finansieringen under flera valperioder. Regeringens nedskärningar i utvecklingssamarbetet, totalt 118 miljoner euro 2024, försvagar Finlands möjligheter att nå målet. Utvecklingssamarbetet har gett resultat enligt flera undersökningar och det bör fortsätta konsekvent utifrån partnernas behov. Finansieringen av utvecklingssamarbetet ska vara långsiktig i enlighet med Finlands internationella åtaganden. Grundpelarna för Finlands offentliga utvecklingssamarbete är: multilateralt utvecklingssamarbete, bilateralt utvecklingssamarbete, utvecklingssamarbete genom civilsamhällesorganisationerna och utvecklingspolitiska investeringar. Det är viktigt att de minst utvecklade länderna (LDC) i enlighet med internationella rekommendationer tilldelas 0,2 procent av medlen för utvecklingssamarbete. 

Klimatförändringen och den ohållbara utvecklingen är vår tids stora flerdimensionella säkerhetshot. Klimatförändringen är också en humanitär kris som drabbar de mest utsatta länderna och befolkningsgrupperna hårdast. Den andel av Finlands klimatfinansiering som i tidigare budgetpropositioner har ingått i anslagen för utvecklingssamarbete bör i fortsättningen inkluderas i propositionen för att man ska kunna få aktuell och jämförbar information i frågan. 

Vi föreslår 

90. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

Organisationerna gör långsiktigt och viktigt informationsarbete som anknyter till Finlands åtaganden och skyldigheter och som stöder Finlands utrikespolitiska mål. Inom statsförvaltningen finns sällan samma sakkunskap som inom frivilligorganisationerna eller sådan verksamhet på gräsrotsnivå som de internationella nätverken bedriver. I budgeten föreslås 1,64 miljoner euro för 2024 under moment 24.90.50 ”Vissa statsunderstöd och statsbidrag”. Minskningen från 2023 års nivå är 600 000 euro. Det slopade anslaget på 600 000 euro inom utrikesministeriets förvaltningsområde bör återtas för att riktas till understöd till andra organisationer än organisationer inom utvecklingssamarbetet. Med detta anslag kan man stödja till exempel fredsmedlingsorganisationen (CMI), organisationen för främjande av kännedomen om och acceptansen för FN (FN-förbundet) och andra organisationer som stöder och utvecklar Finlands internationella politik. 

Vi föreslår 

10. Domstolar och rättshjälp

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och svart ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av svart ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 

Handläggningen av ekonomiska brott kräver resurser också i domstolarna. Ärendebalansen och de allt längre behandlingstiderna är ett stort problem, särskilt i de större allmänna domstolarna. En stor del av de mycket långa och omfattande rättegångar som belastar domstolarna gäller uttryckligen komplicerade ekonomiska brott. 

Vi föreslår 

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och svart ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. Satsningarna på bekämpning av svart ekonomi är tyvärr otillräckliga också i den nu aktuella budgetpropositionen. 

En effektiv verksamhet med tillräcklig resurstilldelning vid utsökningsväsendet och konkursbevakningen bidrar till att förhindra ekonomisk brottslighet och svart ekonomi. Budgetpropositionen innehåller inte heller något tilläggsanslag för utsökningsväsendet för verkställigheten av de sanktioner som införts på grund av kriget mellan Ryssland och Ukraina. 

Vi föreslår 

30. Åklagarna

Effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet och svart ekonomi kan medföra betydande statsfinansiella vinster. 

Åklagarväsendet har framgångsrikt bekämpat svart ekonomi. En tilläggsfinansiering till åklagarväsendet för bekämpning av svart ekonomi skulle stärka förverkligandet av det straffrättsliga ansvaret och innebära extra inkomster till staten i form av konfiskering av vinning av brott. 

Vi föreslår 

20. Gränsbevakningsväsendet

SDP föreslår ett tilläggsanslag på 10 000 000 euro under moment 26.20.01 i budgeten för 2024 för att trygga Gränsbevakningsväsendets verksamhetsförutsättningar. 

Vi föreslår 

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

SDP föreslår ett tilläggsanslag på 1 000 000 euro för räddningsutbildning under moment 26.20.01 i budgetpropositionen för 2024. 

Vi föreslår 

40. Invandring

SDP föreslår att regeringen inte sänker Finlands flyktingkvot 2024 till 500 flyktingar. Finland bör bära sitt ansvar för den globala flyktingsituationen. Flyktingkvoten ska hållas på 850—1 050 personer. För detta ändamål bör regeringen anvisa ett anslag på 5 000 000 euro under moment 26.40.21 i budgetpropositionen för 2024. 

Vi föreslår 

Veteranerna inom militär krishantering har genom sitt förtjänstfulla arbete förtjänat vår uppskattning och vårt stöd. Det är positivt att statsminister Petteri Orpos regeringsprogram innehåller riktlinjer för hur stödåtgärderna för veteraner inom krishantering ska fås att motsvara de arrangemang som införts i de övriga nordiska länderna. Avsikten är att som en del av dessa åtgärder stärka de befintliga stödformerna och koncentrera dem till ett nationellt centrum för krishanteringsveteraner. 

För veteranerna inom krishantering är det ytterst viktigt att de får rätt stöd i rätt tid, så att de efter hemförlovningen så väl som möjligt kan återgå till vardagen. Vi har ett stort antal veteraner som behöver stöd. 

Det beräknas att ett nationellt centrum för krishanteringsveteraner kan inrättas senast 2026. Beredningen av detta arbete bör inledas utan dröjsmål så att verksamheten kan inledas så snart som möjligt. 

I budgetpropositionen för 2024 har regeringen strukit anslaget på 200 000 euro under moment 27.10.50 för rehabilitering och stödåtgärder för veteraner inom militär krishantering. SDP anser att finansieringen av rehabilitering och stöd för veteraner inom krishantering bör tryggas också 2024. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

10. Beskattningen och Tullen

SDP föreslår att moment 28.10.01 ökas med 2 800 000 euro för att stärka insatserna mot svart ekonomi. 

Vi föreslår 

10. Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete

Nedskärningarna inom det fria bildningsarbetet leder till att nätverket av läroanstalter minskar och att omfattande utbildningstjänster försvinner, särskilt i små kommuner. Nedskärningarna i finansieringen äventyrar finländarnas jämlika möjligheter till kontinuerligt lärande. På många orter blir det svårare för personer i arbetsför ålder att studera. Kommunernas möjligheter att främja kommuninvånarnas välfärd och kompetens försvåras. Utbildningen för föreningsaktörer och frivilliga minskar och det kunniga civilsamhället urholkas. 

Nedskärningarna försämrar också sysselsättningen för undervisningspersonalen samt förvaltnings- och stödtjänstpersonalen i hela Finland, eftersom nedskärningen på 19 miljoner avses träda i kraft fullt ut redan från och med 2024. 

Vi föreslår 

40. (29.40, delvis) Högskoleundervisning och forskning

Vid budgetmanglingen beslutades om ett tillägg på 11,7 miljoner euro för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna. Med detta belopp är det möjligt att genomföra regeringsprogrammets mål att öka nybörjarplatserna inom utbildning för lärare inom småbarnspedagogik till 1 400 platser. För att målet om att öka antalet nybörjarplatser ska nås behövs det 250—300 nya nybörjarplatser vid universiteten 2024. 

Den fördelning mellan högskolorna som fastställts i budgetpropositionen innebär att universiteten endast får 1,7 miljoner euro, vilket inte räcker till för att i tillräcklig utsträckning öka utbildningsplatserna. 

I planen för de offentliga finanserna minskas högskolornas statliga finansiering fram till 2028 med ett belopp på 20 miljoner euro som motsvarar de förväntade intäkterna av studieavgifterna (höjning av minimiavgifterna) för studerande från länder utanför EU/EES. Det här ökar marknadsrisken för universiteten och även om de förväntade intäkterna skulle förverkligas, vilket kan anses osäkert, innebär den minskade finansieringen att det finns mindre resurser för att utveckla utbildningen och för att utveckla undervisningen för internationella studerande. 

De nedskärningar som föreslås i budgeten, till följd av höjningen av avgifterna för öppna universitetsstudier och terminsavgifterna för studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift, kommer inte att betala sig tillbaka under 2024. Dessutom ger nedskärningarna en mycket dålig signal till universiteten, som har uppmanats att bredda finansieringsbasen för att kompensera för den svaga statliga finansieringen. Om utbildningsvolymen inte kan upprätthållas, genomförs anslagsbesparingarna som direkta nedskärningar i utbildningen. 

En förutsägbar och långsiktig ökning av FoUI-finansieringen skapar förutsättningar för att utveckla FoUI-systemet och stärka kunskapsunderlaget. Vid allokeringen av finansieringen bör man beakta forskningens mångsidiga effekter på samhället, variationen i tidsperioderna och också nyfikenhetsforskningens roll när det gäller att stödja FoUI-verksamheten. Vårt FoUI-system bör bygga på en tillräckligt stark och nyskapande forskningsbas. 

Vi föreslår 

Med hjälp av forskningspolitiken kan man kanalisera kunnandet till exempel i form av information, förståelse, processer, produkter och tjänster. Forskningspolitiken är kopplad till innovationspolitiken och stöder produktionen av information samt främjar medborgarnas och nationens kompetensnivå i samarbete med olika aktörer. Syftet är att förbättra synligheten, internationaliseringen och genomslagskraften för den forskning som bedrivs i Finland. 

Forskningspolitikens uppgift är att säkerställa att organisationer som bedriver forskning kan koncentrera sig på forskning på den nivå och på de sätt som är typiska för de mest konkurrenskraftiga internationella forskarsamhällena. Forskningspolitiken bidrar till att samhället i stor utsträckning kan dra nytta av forskningsbaserad kunskap. 

Vi föreslår 

70. (29.70, delvis) Studiestöd

Indexfrysningen av studiepenningen har stor inverkan på de studerandes försörjning i en tid där levnadskostnaderna fortsätter stiga. I slutet av regeringsperioden kan det innebära att studiestödet minskar med upp till 300 euro per år. Samtidigt sjunker det allmänna bostadsbidraget med i genomsnitt 912 euro per år för studerandehushåll. Efter 2017 har studielånestocken fördubblats, medan studiestödets köpkraft har försvagats med cirka 100 euro. 

De studerande bör i regel kunna leva på studiepenningen, alltså är den minskade köpkraft som indexfrysningen orsakar oskälig för de studerande. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

80. (29.80, delvis) Konst och kultur

Kultur och konst främjar delaktigheten i samhället, förutsatt att alla har råd och känner sig välkomna att uppleva och mötas kring konst och kultur. OECD rekommenderar sina medlemsländer att investera i kultur. Det är värt att notera att OECD har en bred syn på investeringar i kultur. De ska inte bara vara ekonomiska satsningar, utan OECD påminner också om vilken betydelse kulturverksamhet som erbjuds ungdomar med låg tröskel har för samhället: om de unga inte har något meningsfullt att göra tillsammans, har bristen på gemenskap och samhörighet också ett pris. 

Konst- och kulturfältet är ett mångfacetterat ekosystem som hela tiden balanserar med knappa och för små resurser. Organisationerna är en nödvändig del av nätverket, till exempel är en konstnärsorganisation ofta det enda forum där en konstnär kan få rådgivning och information som gäller den egna branschen. I statsbudgeten för 2024 föreslås sådana nedskärningar i undervisnings- och kulturministeriets statsunderstöd som direkt riktas till organisationer och stöd inom kultur- och konstsektorn. Genom dessa nedskärningar försvagas konstens och kulturens strukturer, skyddsnät och kunskapsunderlag, och samtidigt också konstens och kulturens röst i samhället. 

Frilansare inom teaterbranschen tjänar sitt uppehälle genom korta anställningsförhållanden, med hjälp av stipendier eller som egenanställda. Det finns inget heltidsarbete att få i branschen och mellan olika produktioner kan man i praktiken ibland vara tvungen att leva på utkomstskydd för arbetslösa. 

Den finländska kulturpolitikens linje har länge varit att säkerställa tillgången och tillgängligheten till kultur. Kulturen tillhör alla och främjar känslan av jämlikhet och sammanhållning i samhället, förutsatt att alla har en faktisk möjlighet att delta i det gemensamma kulturlivet, oberoende av tillgångar och bostadsort. 

Vi föreslår 

Stödet för köp av litteratur med liten spridning utgör ett livsvillkor för många små förlag. Nedskärningarna påverkar särskilt möjligheterna för bibliotek i små och medelstora städer att köpa litteratur som inte har så stor spridning på marknaden. I förteckningen över böcker som omfattas av stödet ingår många lättlästa böcker, böcker på svenska, ungdomsböcker och diktböcker. Om de planerade nedskärningarna genomförs, minskar till exempel antalet sådana böcker på biblioteken. 

Vi föreslår 

Den finländska kulturpolitikens linje har länge varit att säkerställa tillgången och tillgängligheten till kultur. Kulturen tillhör alla och främjar känslan av jämlikhet och sammanhållning i samhället, förutsatt att alla har en faktisk möjlighet att delta i det gemensamma kulturlivet, oberoende av tillgångar och bostadsort. 

Kultur och konst främjar delaktigheten i samhället, förutsatt att alla har råd och känner sig välkomna att uppleva och mötas kring konst och kultur. OECD rekommenderar sina medlemsländer att investera i kultur. Det är värt att notera att OECD har en bred syn på investeringar i kultur. De ska inte bara vara affärsekonomiska satsningar, utan OECD påminner också om vilken betydelse kulturverksamhet som erbjuds ungdomar med låg tröskel har för samhället: om de unga inte har något meningsfullt att göra tillsammans, har bristen på gemenskap och samhörighet också ett pris. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 2 942 000 euro för att främja konst och kultur. 

90. Idrottsverksamhet

Enligt UKK-institutets undersökningar orsakar stillasittandet utgifter på mer än tre miljarder euro för samhället varje år. Man bör vara särskilt oroad över att barn och unga rör på sig för lite. 

Inom det fria bildningsarbetet ordnar idrottsutbildningscentren bland annat träningsutbildning och utbildning för idrottsföreningar, instruktörer, tränare och föreningsaktiva i samarbete med idrottsorganisationerna. De fungerar dessutom som utbildningscenter inom motionsidrott och hälsofrämjande motion för hela befolkningen. 

Vi föreslår 

I regeringsprogrammet lyfts främjandet av en fysiskt aktivt livsstil för första gången fram som ett tema som är avgörande för Finlands framtid. De nedskärningar som föreslås i motion och idrott stöder inte på något sätt detta mål. 

Vi föreslår 

att riksdagen ökar moment 29.90.51 med 1 500 000 euro för att främja en fysiskt aktiv livsstil. 

91. Ungdomsarbete

Förebyggandet av utslagning av unga har beaktats i regeringsprogrammet, men de föreslagna anslagen äventyrar, tillsammans med nedskärningarna i bland annat den sociala tryggheten, uppnåendet av målen. När understöden minskar överförs finansieringsansvaret bland annat på kommunerna. Det finns risk för att verksamheten upphör eller minskar i kommunen. 

Det uppsökande ungdomsarbetet och verkstäderna bidrar på ett socialt hållbart sätt till genomförandet av det nationella målet att höja kompetens- och utbildningsnivån samt öka det kontinuerliga lärandet. 

Vi föreslår 

01. Förvaltning och forskning

Regeringen har inte för avsikt att förlänga tjänsten som djurskyddsombudsman, som ursprungligen inrättades för viss tid. Tjänsten läggs ner vid utgången av 2023. Den inrättades 2011 på initiativ av SDP för att samordna den riksomfattande djurskyddspolitiken. Det var avbrott bland annat under statsminister Sipiläs period, men i regeringsprogrammet för statsminister Rinnes regering ingick riktlinjer för en fortsättning. En visstidstjänst eller en tjänst som avbryts varje valperiod främjar inte kontinuiteten i arbetet. 

Under förra regeringsperioden slutfördes den länge beredda lagen om djurvälfärd. Trots det finns det fortfarande mycket att se över, samordna och förbättra i djurskyddet och djurvälfärden. Till exempel många artspecifika förordningar väntar fortfarande på att ses över. 

SDP föreslår att tjänsten som djurskyddsombudsman permanentas, att ett anslag på 180 000 euro anvisas för detta i statsbudgeten och att titeln ändras till djurskyddsombud. 

Den finländska djurproduktionen ska vara etisk och hållbar. SDP anser att pälsdjursuppfödning bör förbjudas i Finland under 2020-talet, med beaktande av en övergångtid för näringsidkarna. Pälsdjursuppfödarna ska ha möjlighet att utbilda sig till ett nytt yrke. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi

SDP föreslår att tjänsten som djurskyddsombudsman permanentas och ombildas till tjänst som lagstadgat djurskyddsombud. 

Vi föreslår 

Torvmarkerna står för mer än hälften av jordbrukets totala utsläpp och har stor potential att minska utsläppen. Därför är det synd att regeringen inte fortsätter att stödja våtmarksodling. SDP föreslår att stödet fortsätter och att 10 000 0000 euro anvisas för det 2024. Det behövs också nya åtgärder och SDP stöder därför införandet av en avgift för ändring av markanvändningen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Vi föreslår 

40. Naturresursekonomi

Hotade vandringsfiskbestånd i Finland bör stärkas genom att fiskarnas naturliga livscykel bibehålls och återställs. Vandringsfiskarnas tillgång till habitat och fortplantningsområden bör garanteras i anlagda åar via naturliga fåror. I samband med revideringen av vattenlagen bör man öka förpliktelserna att skapa en ekologisk kontinuitet också i anlagda åar, och man får inte pruta på förpliktelserna i fråga om dem. Många av de gamla vattentillstånden saknar fiskevårdsskyldigheter helt och hållet. Fiskevårdsskyldigheter bör införas i de vattentillstånd där de inte tidigare har ingått, om ett vattenhushållningsprojekt som omfattas av tillståndet orsakar skada för fiskbeståndet och fisket. Också skyddet av älvar och till exempel undanröjandet av hinder till följd av vägbyggande har en viktig roll i att stärka vandringsfiskbestånden. 

Nousuprogrammet är ett viktigt verktyg för restaurering av livsmiljöer för vandringsfisk och för programmet har det reserverats cirka två miljoner euro per år under regeringsperioden, det vill säga 8 miljoner euro för hela regeringsperioden. Jämfört med anslagen på 15 miljoner euro under hela förra regeringsperioden sjunker finansieringen till nästan hälften. Nousuprogrammet har haft en betydande roll särskilt när det gäller att återetablera hotade och sårbara bestånd av laxfisk. Det är därför synd att anslagen för det framgångsrika projektet skärs ner. Dessutom bör en revidering av vattenlagen inledas så snart som möjligt för att fiskevårdsskyldigheterna ska kunna fogas till de gamla vattenhushållningstillstånden. SDP föreslår en anslagsökning på 5 miljoner euro för Nousuprogrammet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Vi föreslår 

Systemet med stöd för beskogning av impedimentmark trädde i kraft vid ingången av 2021, och privata skogsägare har kunnat söka stöd hos Finlands skogscentral sedan mars 2021. Stödsystemet är temporärt, det vill säga lagen om stöd för beskogning är i kraft till utgången av 2023. I enlighet med skrivningarna i bilagan till regeringsprogrammet bereds ingen fortsättning av stödsystemet från ingången av 2024, utan stödordningen för beskogning slopas. Enligt uppgifter från skogscentralen har 2 534 beslut om beskogningsstöd fattats fram till den 16 oktober 2023 och de godkända ansökningarna om beskogningsstöd omfattar sammanlagt 5 320 hektar. Slopandet av kostnadseffektiva åtgärder inom markanvändningssektorn ger fel signal om åtagandena gällande klimatmålen, i synnerhet som man i regeringsprogrammet inte har kommit överens om kompensationsåtgärder. Genomförandet av klimatplanen för markanvändningssektorn förutsätter att beskogningsstödet fortsätter. SDP anser att beskogningsstödet för impedimentmark bör fortsätta och SDP föreslår 2 miljoner euro för beskogningsstödet för impedimentmark 2024. 

Vi föreslår 

01. Förvaltning

Vi föreslår 

Vi föreslår 

Vi föreslår 

20. Förnyelse och koldioxidsnålhet

Vi föreslår 

30. Sysselsättning och företagsamhet

I Orpos budget har man helt och hållet slopat den så kallade AKKE-finansieringen för landskapens egna utvecklingsprojekt samt CBC-finansieringen av samarbetet vid de yttre gränserna. Med hjälp av ovan nämnda finansiering har man i snabb takt kunnat starta och stödja många goda projekt som stöder livskraft och sysselsättning runtom i landet. SDP föreslår att man för att utveckla östra Finland anvisar 37 miljoner euro som en del av den finansiering som ingår i regeringens investeringspaket. 

Vi föreslår 

Regeringen skär ned sysselsättningsanslag för 41 miljoner euro inom den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen. Med anslaget har bland annat lönesubvention, startpeng och sysselsättningspolitiska understöd finansierats. Det är ologiskt att skära i sysselsättningsanslagen i ett läge där den positiva sysselsättningsutvecklingen har försvagats och arbetslösheten har börjat öka. 

Vi föreslår 

50. Integration och internationell kompetens

Regeringen planerar nedskärningar i kommunernas multidisciplinära kompetenscentrum och i handlednings- och rådgivningstjänsterna för invandrare. Nedskärningarna i integrationen är kortsiktiga och försämrar möjligheterna för invandrare att utbilda sig, få arbete och få de tjänster de behöver för att etablera sig i det finländska samhället. 

Vi föreslår 

03. Forskning och utveckling

Regeringen Orpo—Purra är i färd med att skära ner anslagen för genomförandet av Istanbulkonventionen, det vill säga avtalet om bekämpning av alla former av våld mot kvinnor med 300 000 euro. Dessutom vill regeringen slopa handlingsplanen för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor och anslaget för det på 150 000 euro. 

Med beaktande av att det har reserverats 150 000 euro för kommissionen för bekämpning av våld mot kvinnor och av våld I hemmet (NAPE) och 46 000 euro för arbete mot könsstympning av flickor och kvinnor, har anslaget alltså minskats med sammanlagt -254 000 euro. 

Som ratificerare av Istanbulkonventionen bör Finland fortsätta med detta grundläggande jämställdhetsarbete. Riksdagen har höjt bägge anslagen för innevarande år. 

Vi föreslår 

10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster

Regeringen genomför en rad nedskärningar i det allmänna bostadsbidraget som försvårar det dagliga livet för låginkomsttagare. Dessutom ska det allmänna bostadsbidraget för ägarbostäder dras in. 

Ändringarna minskar de disponibla inkomsterna för dem som får allmänt bostadsbidrag och gäller de hushåll som har de lägsta inkomsterna. Propositionen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättningen och inte heller för hyresnivån. Däremot beräknas propositionen öka antalet mottagare av utkomststöd med 15 000 hushåll och tyngdpunkten i stödet för boende flyttas till utkomststödet i sista hand. Det är inte förnuftig socialpolitik. Utgifterna för utkomststöd ökar med uppskattningsvis 77 miljoner euro. Propositionen påverkar 167 000 barn – varav cirka 107 000 i enföräldershushåll – genom att minska barnfamiljernas disponibla inkomster och öka fattigdomen bland barnfamiljer. Dessutom hotar nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget tillsammans med skärpningen av bestämmelserna om boendeutgifter i fråga om utkomststödet att öka den regionala koncentrationen av ekonomisk utsatthet, det vill säga stärka den regionala differentieringen av befolkningsstrukturen enligt inkomstnivån, särskilt i de stora städerna. 

I genomsnitt sjunker bidraget med 133 euro i månaden i ett arbetande hushåll, med 76 euro i månaden i ett studerandehushåll och med 73 euro i månaden i ett arbetslöst hushåll. I barnfamiljer med två föräldrar minskar bostadsbidraget med i genomsnitt 140 euro i månaden och över 23 procent förlorar bidraget helt och hållet. Nedskärningarna är likartade hos par utan barn. För ensamförsörjare sjunker bidraget med i genomsnitt 111 euro, och 15 procent blir helt utan bidrag. Nedskärningarna kan för dem som bor ensamma i hyresbostäder uppgå till högst 202 euro, för barnlösa par, högst 348 euro, för familjer med två vårdnadshavare, högst 379 euro och för familjer med en vårdnadshavare, högst 277 euro i månaden. Slopandet av bostadsbidraget för ägarbostäder innebär en nedskärning på i genomsnitt 242 euro i månaden och som mest nedskärningar på 466 euro i månaden för ensamboende, 674 euro i månaden för barnlösa par, 1 377 euro i månaden för familjer med två vårdnadshavare och 1 127 euro i månaden för ensamförsörjare. 

Nedskärningarna är oskäliga. De medför en svår situation för låginkomsttagare och familjer. Lagförslagen kommer också att öka risken för att boende får betalningssvårigheter, hyresskulder och därigenom också kan bli vräkta. Lagförslaget beaktar inte behovet av ökad boenderådgivning eller det ökade trycket på välfärdsområdenas tjänster inom socialt arbete. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

20. Utkomstskydd för arbetslösa

Regeringen föreslår betydande nedskärningar i utkomstskyddet för arbetslösa. Det försvårar barnfamiljernas, i synnerhet ensamförsörjarnas, ställning och försvagar incitamenten för deltidsarbete och kortvarigt arbete. Arbetsvillkoret för löntagare, som är en förutsättning för beviljande av arbetslöshetsdagpenning, binds till ett eurobelopp och förlängs från cirka sex till tolv månader. Arbetslöshetsförmånens skyddade belopp slopas och självrisktiden för när förmånen börjar förlängs till sju dagar. Också periodiseringen av semesterersättningen försämrar nivån på arbetslöshetsförmånen. 

Regeringen eftersträvar att uppnå cirka 20 000 nya sysselsatta genom sina nedskärningar, men samtidigt beräknas att antalet personer som klassas som låginkomsttagare ökar med cirka 7 200, av vilka 3 700 är barn. Utgifterna för utkomststödet beräknas öka med cirka 60 miljoner euro och utgifterna för allmänt bostadsbidrag med cirka 38 miljoner euro. Ändringarna inverkar på de disponibla inkomsterna för cirka 280 000 hushåll. I de flesta fall sjunker de disponibla inkomsterna med några procent som mest. I ungefär 3 000 hushåll sjunker de dock med mer än 15 procent. 

Regeringen tänker också slopa vuxenutbildningsstödet och systemet med alterneringsledighet samt gradera förtjänstskyddet. 

Vi kan inte godta regeringens linje att försvåra försörjningen för dem som blir arbetslösa och också styra dem till bidragsfällan. 

Genom en proposition som lämnades hösten 2023 gör regeringen omfattande nedskärningar i förtjänstskyddet inom arbetslöshetsförmånerna, och regeringen kommer ytterligare att försämra skyddet för arbetstagare genom propositioner som lämnas 2024. Regeringen ämnar också avskaffa systemet med alterneringsledighet. 

Utöver nedskärningarna har regeringen föreslagit att förmånernas indexjusteringar ska frysas för fyra år. Vi kan inte acceptera ensidiga nedskärningar, utan vi anser att sysselsättningen bör förbättras genom satsningar på arbetstagarnas kompetens och arbetsförmåga, genom att lösa matchningsproblemen inom arbetslivet och genom att säkerställa sakliga anställningsvillkor. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Genom en proposition som lämnades hösten 2023 gör regeringen omfattande nedskärningar i grundskyddet inom arbetslöshetsförmånerna, och ytterligare försämringar i skyddet för arbetstagare planeras genom propositioner som lämnas 2024. Regeringen ämnar också avskaffa systemet med alterneringsledighet. 

Utöver nedskärningarna har regeringen föreslagit att förmånernas indexjusteringar ska frysas för fyra år. Vi kan inte acceptera ensidiga nedskärningar, utan vi anser att sysselsättningen bör förbättras genom satsningar på arbetstagarnas kompetens och arbetsförmåga, genom att lösa matchningsproblemen inom arbetslivet och genom att säkerställa sakliga anställningsvillkor. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Vuxenutbildningsstödet finansieras med arbetstagarnas och arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremier. Staten betalar vuxenutbildningsstödet för företagare. Som ett led i regeringens nedskärningar slopas också vuxenutbildningsstödet. 

Det är enligt oss ett mycket dåligt beslut, eftersom arbetstagarna tack vare vuxenutbildningsstödet har kunnat fördjupa sin kompetens och vidareutbilda sig inom det nuvarande yrket eller skaffa utbildning inom ett helt nytt yrke. Fler än 30 000 personer fick vuxenutbildningsstöd år 2022. De totala kostnaderna för vuxenutbildningsstödet har varit 175 miljoner euro. SDP har krävt att regeringen återtar sitt beslut tills ett motsvarande system har tagits fram i stället eller tills det nuvarande systemet har utvecklats. Systemet har fungerat bra för det finländska arbetslivet och gett arbetstagarna möjlighet att förbättra sin kompetens. Den nuvarande modellen kunde till exempel utvecklas så att man i beviljandet av stöd i första hand prioriterar dem som inte ännu har avlagt någon examen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

30. Sjukförsäkring

Regeringen har valt att satsa på privat hälso- och sjukvård genom att höja FPA-ersättningen 2024. Med denna investering på 65 miljoner euro ersätts läkarbesök i fortsättningen till ett belopp av 30 euro. Enligt sakkunnigbedömningar medför regeringens modell inte den mest verkningsfulla hälsonyttan och riktar sig till kunder som i vilket fall som helst använder privata tjänster. 

För SDP innebär social- och hälsovårdsreformen att människor snabbare än tidigare får tillgång till tjänster och vård. Tjänsterna måste förbättras och kontinuiteten i vården tryggas. Regeringen främjar på ideologiska grunder en affärsinriktad hälso- och sjukvård genom en modell som varken är kostnadseffektiv eller förnuftig i ett läge där det råder brist på arbetskraft inom den offentliga hälso- och sjukvården. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

År 2023 gjordes det undantagsvis ingen indexhöjning av årssjälvrisken för läkemedel som en del av åtgärderna för att stödja medborgarnas köpkraft, och årssjälvrisken frystes till 2022 års nivå. Riksdagen godkände på hösten en proposition om att slopa indexhöjningen av läkemedelstaket för 2023 och på så sätt undvika en betydande höjning av läkemedelstaket. I fråga om 2024 tänker regeringen dock inte frysa läkemedelstaket, utan det stiger med över 30 euro till 625,30 euro. Regeringen skär i flera sociala trygghetsförmåner för låginkomsttagare och indexhöjningarna av flera förmåner fryses för hela regeringsperioden. Regeringen riktar ett stort besparingstryck också på välfärdsområdenas social- och hälsovårdstjänster och kommer senare att höja klientavgifterna inom social- och hälsovården. Utöver dessa nedskärningar ämnar regeringen i fortsättningen höja den sänkta mervärdesskattesatsen för läkemedel. Hushåll med låga inkomster använder en förhållandevis större del av sina inkomster till social- och hälsovårdstjänster och läkemedel än hushåll med höga inkomster. Var femte vuxen tvingas redan nu pruta på mat, läkemedel eller läkarbesök på grund av brist på pengar. Årssjälvrisken för läkemedel bör inte förändras, alltså bör den ligga kvar på 2023 års nivå (592,16 euro). 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Regeringen har skurit i förmånerna för dem som får Folkpensionsanstaltens rehabiliteringspenning för unga och för yrkesinriktad rehabilitering. I praktiken minskas rehabiliteringspenningen för tiden i rehabilitering med över 100 euro i månaden. De föreslagna nedskärningarna görs endast av sparskäl och riktas till särskilt utsatta målgrupper, såsom personer med funktionsnedsättning, personer som lider av psykiska problem och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Unga som får rehabiliteringspenning har vanligtvis inte avlagt någon examen efter grundskolan och befinner sig ofta i en svagare ställning när det gäller studiefärdigheter och -möjligheter. Riksdagen har i samband med behandlingen av ärendet inte fått någon ändamålsenlig utredning om hur stora nedskärningar som sammantaget riktas mot dem som får rehabiliteringsförmåner när man också beaktar indexfrysningarna av förmånerna och nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget och andra sociala trygghetsförmåner. Eftersom det är fråga om en särskilt utsatt målgrupp är det synnerligen oansvarigt att inte göra en bedömning av de sammantagna konsekvenserna. Sakkunniga har bedömt att propositionen kan ha negativa konsekvenser för sysselsättningen och att det är väldigt osäkert om sparmålet uppnås. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

40. Pensioner

I motsats till vad regeringen har påstått drabbar regeringens nedskärningar också pensionärerna. Som ett led i indexfrysningarna av förmånerna försämras också nivån på bostadsbidraget för pensionstagare. Omkring 210 000 pensionärer med låga inkomster får bostadsbidrag för pensionstagare, vars indexjusteringar regeringen nu planerar frysa. Samtidigt stiger årssjälvrisken för läkemedel och även mervärdesskatten på läkemedel och klientavgifterna inom social- och hälsovården kommer att höjas. Tillsammans försvagar dessa åtgärder ytterligare villkoren för pensionärerna med de allra lägsta inkomsterna. Bostadsbidraget för pensionstagare har stor betydelse som komplement till en liten pension. Det bör också beaktas att pensionstagarna har begränsade möjligheter att få extra inkomster. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

60. Stödjande av social- och hälsovården

Regeringen Orpo-Purra gör nedskärningar på 600 000 euro i anslagen för förbättring av skyddshemmens tillgänglighet. I Finland finns det hundra familjeplatser på skyddshemmen, även om målet är 500 familjeplatser. Regeringens anslagsdimensionering bibehåller situationen oförändrad med beaktande av inflationen och de stigande lönekostnaderna, men den ökar inte tillgängligheten. 

Vi föreslår 

10. Miljö- och naturvård

I budgetpropositionen för 2024 minskar finansieringen av naturvården jämfört med föregående regeringsperiod. Av förvaltningsområdena minskar miljöministeriets budget procentuellt sett mest och nedskärningarna riktas främst till miljö- och naturvård. 

Finland strävar efter att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden fram till 2030 och att nå klimatneutralitet fram till 2035. Finland har i enlighet med målen i FN:s Kunming-Montrealramverk för biologisk mångfald ålagts att skydda 30 procent av land- och havsytan före 2030. Också EU:s strategi för biologisk mångfald har samma mål. 

Åtagandena kan inte stanna på anslagsnivå, utan de måste också återspeglas i den inhemska politiken och konkretiseras i statsbudgeten och lagstiftningsplanen. I nuläget är det inte så. SDP föreslår att det för att skydda naturen stiftas en naturlag som motsvarar klimatlagen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso) och livsmiljöprogrammet Helmi, som fokuserar på restaurering, är Finlands viktigaste program för att förbättra tillståndet för den biologiska mångfalden. För förvärv av och ersättningar för skogsområden som överensstämmer med Metso-handlingsplanen och gamla skogar i naturtillstånd i Norra Finland reserveras omkring 23 miljoner euro. Särskilt i södra Finland finns det fortfarande ett stort behov av att öka skyddet av skogarna och stärka skyddsnätet. Sänkningen av finansieringsnivån bromsar upp uppnåendet av målen för Helmi-programmet och till exempel Forststyrelsens naturtjänster (35.10.52) kommer sannolikt inte att nå målen för livsmiljöprogrammet Helmi 2030 med nuvarande finansieringsnivå. SDP föreslår att riksdagen ökar moment 35.10.63 med 20 000 000 euro för förvärv av naturskyddsområden och restaurering inom ramen för programmen Helmi och Metso. 

Vi kommer inte att nå en god ekologisk status för vattnen fram till 2027 med den nuvarande resursnivån. En femtedel av alla naturtyper i insjöar och stränder är hotade och en fjärdedel är nära hotade. Dessutom är 32 procent av naturtyperna i insjöar och stränder bristfälligt kända. Östersjöns tillstånd har inte förbättrats trots de utsläppsminskningar som gjorts under de senaste årtiondena. Åtgärderna har dock haft effekt, eftersom Östersjöns tillstånd skulle vara mycket sämre utan långsiktigt arbete. 

Det är bra att finansieringen har ökats för genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet, men genomförandet av Skärgårdshavsprogrammet och förbättringen av Skärgårdshavets tillstånd kan inte leda till att vattenvårdsåtgärderna inte genomförs i andra områden, utan det bör finnas tilläggsfinansiering för dem. Det bör noteras att kustvatten och insjöar i sämre än gott tillstånd i Finland är koncentrerade till hela kustområdet, inte bara till Skärgårdshavet. Dessutom finns det i Finland en betydande mängd insjöar som kräver ekonomiska satsningar. Den minskade finansieringen under moment 35.10.23 tillsammans med minskningen av anslagen under moment 35.10.61 äventyrar uppnåendet av målen för god status i vattnen och havet. Under momentet för vattenvård minskar finansieringen med över 40 miljoner euro jämfört med 2023. SDP föreslår att moment 35.10.61 ökas med 10 000 000 euro för att skydda insjöarna, Östersjön och Skärgårdshavet och effektivisera återvinningen av näringsämnen. 

SDP föreslår att momentet bibehålls och att det under momentet anvisas ett anslag på 2 000 000 euro för 2024. 

Vi föreslår 

Minskningen av Forststyrelsens finansiering för naturskydd äventyrar uppnåendet av målen för skyddet av den biologiska mångfalden och försvårar genomförandet av habitatprogrammet Helmi. Forststyrelsen svarar för genomförandet av åtgärderna för naturvård och restaurering inom ramen för Helmi-programmet och det verkar osannolikt att målen för Helmi-programmet kan nås med den föreslagna finansieringen. 

Den tilläggsfinansiering på 4 miljoner euro som i budgetpropositionen anvisats naturtjänster gör det möjligt att fortsätta Helmi-programmet. I fråga om skyddsområdena förutsätter uppnåendet av målen dock en årlig tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro (planen för de offentliga finanserna 2024—2027). Forststyrelsen har föreslagit en permanent nivåhöjning på 5 miljoner euro per år (planen för de offentliga finanserna 2024—2027). 

För skötseln av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter föreslås 7,344 miljoner euro under moment 30.64.50, vilket innebär en minskning med 1,266 miljoner euro jämfört med i år. Minskningen föranleds av slopandet av den tilläggsfinansiering av engångsnatur på 1,4 miljoner euro som för innevarande år anvisats för utveckling av turisttjänster i strövområden. Som tillägg har beaktats justeringar av lönerna med 0,134 miljoner euro. Under ramperioden 2025—2027 kommer den årliga finansieringen av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter att minska med cirka 0,5 miljoner euro före utgången av ramperioden på grund av statsförvaltningens produktivitetsprogram. I enlighet med regeringsprogrammet gäller produktivitetsprogrammet statens ämbetsverk samt andra särskilt nämnda aktörer inom den offentliga sektorn inklusive Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter. Basfinansieringen av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter är knapp i förhållande till de ökade uppgifterna. Forststyrelsen har berättat att den inleder samarbetsförhandlingar. SDP föreslår att riksdagen ökar moment 35.10.52 med 5 000 000 euro för Forststyrelsens naturtjänster och särskilt för underhållet av infrastrukturen i strövområden. 

Vi föreslår 

Vi föreslår 

Vi föreslår 

20. Samhällen, byggande och boende 

Till miljöministeriets helhet samhällen, byggande och boende anvisas det 26 miljoner euro i budgetpropositionen för 2024. Detta är 70 procent mindre än i budgeten för 2023, där anslaget uppgick till cirka 87 miljoner euro. Under ramperioden 2025—2027 hålls anslagsnivån för basverksamheten i huvudsak på 2024 års nivå. Ara-understöden minskar för sin del från 352,1 miljoner euro till 80,25 miljoner euro, det vill säga med mer än 77 procent. 

Byggbranschen befinner sig i en djup konjunktursvacka. Räntorna höjs, bostadshandeln går långsamt och kostnaderna ökar. Allt detta har fått mängden inledda bostadsbyggen att rasa till en historiskt låg nivå. Regeringens åtgärder vid budgetmanglingen för att påskynda bostadsbyggandet var otillräckliga. SDP anser att det nu behövs konjunkturrelaterade och tidsbundna stödåtgärder som återställer förtroendet inom byggbranschen och hjälper branschen att komma över det värsta. Åtgärderna ska stödja både bostadsproduktion till rimligt pris och reparationsbyggande av bostäder. SDP anser att man med stöden för statens bostadsproduktion måste genomföra genuint skäligt prissatt produktion, dvs. hyresnivån för bostäderna måste ligga under marknadshyrorna. Flera yttranden förutspår att efterfrågan på de förmånligaste bostäder som byggs med statligt stöd kommer att öka ytterligare bland annat på grund av nedskärningar i den sociala tryggheten och indexfrysningar. 

Bostadspolitiken bör vara långsiktig och förutsägbar. Riksdagens revisionsutskott publicerade i oktober 2018 sitt betänkande Utvecklingsbehov i bostadspolitiken (ReUB 3/2018 rd). Där uppställdes enhälligt som mål att det om bostadspolitiken utarbetas ett övergripande och målinriktat utvecklingsprogram för åtta år. Under förra valperioden behandlade riksdagen statsrådets redogörelse Utvecklingsprogram för bostadspolitiken 2021—2028 (SRR 12/2021 rd). Tyvärr nåddes det inte längre någon enighet om redogörelsen. 

Petteri Orpos regering har dessvärre skrotat både långsiktigheten och utvecklingen och det kontracykliska greppet, som för närvarande vore förnuftigt. 

Efterfrågan på hyresbostäder är stark särskilt i tillväxtorter. En tredjedel av finländarna bor i en hyresbostad. Efterfrågan kan tillgodoses endast genom att det byggs betydligt fler skäligt prissatta hyresbostäder. Också efterfrågan på bostadsrättsbostäder som representerar bostadsproduktion till rimligt pris är betydande särskilt i tillväxtorter. 

Det väntas en tydlig minskning av nya bostadsbyggen 2023 och 2024. I och med att urbaniseringen fortsätter finns det dock även i fortsättningen efterfrågan på bostäder. Under de senaste 10 åren har byggandet av bostäder hållit sig på en hög nivå när det gäller byggande av hyresbostäder på marknadsvillkor (investerardrivet byggande). Åren 2011—2022 har i genomsnitt 7 200 Ara-bostäder påbörjats årligen. I år stiger Ara-produktionen till cirka 8 000 bostäder. 

De anpassningsåtgärder som regeringen föreslår och skrivningarna i regeringsprogrammet har en stark inverkan på Ara-sektorn. Ara-produktionen har en särskild betydelse i den så kallade kontracykliska bostadsproduktionen, när fritt finansierade projekt går back. I praktiken har påbörjandet av nya byggprojekt stannat av. Försämringen av Ara-aktörernas verksamhetsförutsättningar bland annat i form av nedskärningar i nya borgensavgifter och investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov syns också i större utsträckning inom byggbranschen. 

Den kraftiga nedgången i inledningarna av fritt finansierad bostadsproduktion ökar konkurrensen mellan byggföretagen om byggentreprenader för Ara-objekt och gör det möjligt att bygga Ara-bostäder med skäliga boendekostnader. Det är ett väldigt illa valt tillfälle att skära ned och försvaga Ara-produktionen. 

Statens bostadsfond är en fond utanför statsbudgeten, vars medel inflyter av tidigare beviljade aravalån, ränteintäkter och borgensavgifter. Medlen är avsedda för beviljande av lån och annat stödjande av bostadsfinansieringen. Fondens balansräkning uppgick enligt bokslutet för 2022 till 5,6 miljarder euro och kassans storlek till cirka 3 miljarder euro. 

De understöd som betalas ur fonden har inte tidigare omfattats av utgiftsramen, men Petteri Orpos regering har för avsikt att göra en ändring i detta. Antalet understöd som beviljas minskar med cirka en sjättedel jämfört med 2023. Enligt budgetpropositionen kan det 2024 ur fonden beviljas sammanlagt ca 51 miljoner euro i understöd som ska ingå i utgiftsramen för statsfinanserna. I slutet av 2022 uppgick balansomslutningen för Statens bostadsfond till 5,6 miljarder euro, varav 3,2 miljarder euro var likvida medel som redan användes av staten (57 %) och 2,4 miljarder aravalånefordringar (43 %). 

I den ordinarie budgeten för 2023 ingick en fullmakt att bevilja understöd till ett belopp av sammanlagt 317 miljoner euro. Bland annat upphör energiunderstöden för bostäder och statens förbindelser/understöd i anslutning till MBT-avtalen för markanvändning, boende och trafik. Ur fonden får beviljas räntestödslån till ett belopp av högst 1,5 miljarder euro. Räntestödsutgifterna väntas stiga till över 100 miljoner euro 2024 i och med att den allmänna räntenivån stiger. Räntestödslånen för nya bostadsrättshus upphör 2025. Dessutom halveras investeringsunderstöden för boende för grupper med särskilda behov till 43 miljoner euro från och med 2025. I budgetpropositionen för 2024 föreslås en extra intäktsföring på 500 miljoner euro från Statens bostadsfond till statsbudgeten för finansiering av det investeringsprogram som fastställts i regeringsprogrammet. Av planen för de offentliga finanserna framgår dessutom att avsikten är att från Statens bostadsfond intäktsföra 200 miljoner euro 2025 och ytterligare 100 miljoner euro 2026. Totalt uppgår detta alltså till 800 miljoner euro. 

Även om Statens bostadsfond nu har en balansräkning på cirka 5,6 miljarder euro sträcker sig fondens åtaganden framåt flera årtionden. Lånetiderna för räntestödslån och gamla aravalån och statens borgensförbindelser i anslutning till dem varar i regel 40 år. Ur fonden har också olika understöd för bostadsbyggande betalats ut och det avses fortgå också framöver. 

Statens bostadsfonds tillgångar uppgår till cirka tre miljarder euro och fondens inkomstflöde håller på att sina. Fonden kommer att gå med förlust också under de kommande åren. En höjning av räntenivån underlättar åtminstone inte situationen. Åtagandena i anslutning till social bostadsfinansiering sträcker sig över tiotals år och när fondens medel sinar måste kostnaderna för dessa åtaganden täckas med budgetmedel. Aravalånestocken uppgår till 2,1 miljarder euro och nya lån beviljas inte längre. Aravalånen amorteras med cirka 200—300 miljoner euro per år under de kommande åren. Fondens viktigaste inkomstflöde håller på att avta. År 2032 beräknas aravalånestocken vara endast cirka 220 miljoner euro. Efter det har fondens inkomstflöde nästan upphört helt. 

På längre sikt bör staten antingen förbereda sig på att kapitalisera fonden genom en fondöverföring från budgeten eller genom att fusionera fonden med statens balansräkning och förbereda sig på att betala Statens bostadsfonds ansvar för budgetmedlen. Direktionen för Statens bostadsfond har uttryckt allvarlig oro över bostadsfondens förmåga att fullgöra sina skyldigheter. 

SDP anser att medlen i Statens bostadsfond även i fortsättningen endast bör användas för de ändamål som anges i fondens stadgar, såsom främjande av bostadsproduktion till överkomligt pris och reparation och underhåll av bostäder samt utveckling av bostadsområden till exempel genom förortsprogrammet. SDP motsätter sig att bostadsfonden överförs till ramarna. 

Vi föreslår 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Marknadsläget för Ara-hyresbostäder och bostadsrättsbostäder i alla MBT-regioner är i regel gott, det finns varken överutbud eller tomma bostäder. Även om hyreshus- och bostadsrättsbolagen på grund av kraftigt stigande räntor och kostnader måste höja hyrorna och bruksvederlagen betydligt, försämrar inte ens en höjning på 10 procent efterfrågan i de större städerna, eftersom de fritt finansierade hyrorna inte har sjunkit trots överutbudet. 

Som botemedel för bostadsbyggandet föreslår regeringen att fullmakterna för kort och lång räntesubvention slås samman. Det kommer knappast att avhjälpa bostadsbyggandet, eftersom Ara redan nu har tvingats avslå eller skjuta upp behandlingen av ansökningar om lån i synnerhet med kort räntestöd, eftersom hyror för objekten på nuvarande räntenivå kommer att ligga på minst samma nivå som marknadshyrorna och ofta även klart över dem. För att ett kortfristigt beslut om räntestödslån ska kunna fattas på nuvarande räntenivå, måste byggkostnaderna för projektet och/eller anskaffningspriset/hyran för tomten vara betydligt förmånligare än för närvarande. Det korta räntestödet är knappast heller i fortsättningen intressant för byggherrarna just av ovan nämnda orsaker. 

Byggkostnaderna för Ara-produktionen sjunker redan, så förutsättningarna är nu goda för en kontracyklisk ökning av den statsunderstödda produktionen. I år har Ara en stor fullmakt för räntestödslån på 1,95 miljarder euro, vilket möjliggör en tydlig ökning av nyproduktionen i år jämfört med 2022 års nivå. Enligt Statens bostadsfonds beräkningar kan upp till 8 000 nya Ara-bostäder få lånebeslut i år. Ara-byggandet och olika andra understöd stimulerar byggstarterna ännu i höst. Nästa år möjliggör räntestödsfullmakten inte längre en lika stor produktionsmängd och också den ökande effekten av reparationsunderstöden på byggandet avtar. År 2024 måste man följa situationen inom byggbranschen och hur räntestödsfullmakten räcker till. Om behovet av stimulans blir långvarigare, är det inte motiverat att minska byggandet genom beslut som minskar den statsunderstödda produktionen. Räntestödsfullmaktens belopp ska vid behov ökas i tilläggsbudgetarna. 

Tidsbundna startbidrag för MBT-områden i stadsregionerna ska fortsätta för att man ska kunna öka produktionen av bostäder till skäligt pris på samma sätt som under förra regeringsperioden. För ändamålet ska för 2024 anvisas 39 000 000 euro ur Statens bostadsfond. 

Beloppet av investeringsunderstöd som riktas till hyresbostäder för grupper med särskilda behov minskar under ramperioden och uppgår till 63 miljoner euro 2024 och 43 miljoner euro per år från och med 2025 (jfr 90 miljoner euro 2022 och 120 miljoner euro 2023). Hos Ara behandlas dock mångfalt fler investeringsunderstödsprojekt för grupper med särskilda behov jämfört med fullmakten att bevilja understöd under regeringsperioden. I denna situation vore det mycket lönsamt att höja beloppet av investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov, eftersom projekten står i kö och fullmakten för 2023 (120 miljoner euro) inte kommer att räcka till. SDP föreslår därför att investeringsunderstödet för grupper med särskilda behov höjs till 120 miljoner euro, alltså till samma nivå som 2023. På detta sätt kan man bland annat sätta igång serviceboende som är viktigt för ett åldrande Finland. 

Bostadsrättsbostäderna har en bostadspolitisk betydelse och det finns ett bostadspolitiskt behov av dem särskilt i tillväxtorter. Under de senaste åren har man börjat bygga i genomsnitt cirka 1 700 bostäder per år. Bostadsrättsbostäder byggs utgående från efterfrågan, så det finns fortfarande ett bostadspolitiskt behov av dem. Den fortsatta produktionen av bostadsrättsbostäder ökar inte på något sätt statens utgifter jämfört med nuläget. SDP motsätter sig kategoriskt skrivningen i regeringsprogrammet om att byggandet av nya bostadsrättsbostäder ska upphöra. 

Det årliga reparationsbehovet för bostadsbyggnader uppgick enligt 2021 års uppskattning till cirka 8 miljarder euro per år. Av denna mängd reparerar bostadsaktiebolagens ägare och delägare för uppskattningsvis 3,5 miljarder euro per år. 

Reparationsunderstöden för bostadsbyggnader och bostäder minskar till 9,55 miljoner euro 2024 och uppgår under ramperioden 2025—2027 till 7—9,5 miljoner euro per år (jfr 21 miljoner euro 2023). Understöd beviljas för reparation av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättning, installation av hiss i efterhand och undanröjande av hinder för tillgänglighet i bostadshus samt understöd för utarbetande av undersökningar av byggnaders skick och reparationsplaner. 

När de temporära anslagsökningarna under den föregående regeringsperioden upphör minskar också anslagen för olika reparationsbyggnadsobjekt med 70 procent (86,9 miljoner år 2023 och 26,2 miljoner år 2024). Understöd som upphör är till exempel understöd för laddningsinfrastruktur för elbilar, understöd för slopande av oljeuppvärmning, understöd för byggande som stöder den gröna omställningen samt programmet Hållbara städer, programmet för träbyggande och förortsprogrammet. 

SDP anser att det nu behövs ett konjunkturbaserat och tidsbestämt stödinstrument med tillräcklig finansiering för energieffektivt reparationsbyggande. Konjunkturrelaterade understöd har också beviljats under finanskrisen 2009—2010. Också 2013—2015 beviljades konjunkturrelaterade reparationsunderstöd för att korrigera utgångspunkterna och de har haft god effekt. Nu är läget rätt för att stödja en energieffektiv renovering av bostäder med tidsbundet understöd också för att öka energieffektiviteten och möta klimatutmaningarna. En energieffektiv bostad är också fördelaktig att bo i. SDP föreslår att det ur Statens bostadsfond anvisas en tidsbunden fullmakt på 140 miljoner euro för åren 2024—2025 för energieffektiva reparationer, ombyggnader och utbyte av uppvärmningssystem. 

Boendet har i åratal varit familjernas största enskilda utgiftspost. Särskilt svår är situationen i enpersonshushåll eller i familjer med bara en inkomsttagare. Det höga boendepriset återspeglas också i de förvärvsarbetandes behov av att ansöka om bostadsbidrag. Det starka relativa sysselsättningstalet under de senaste åren har berott på att antalet hushåll som får bostadsbidrag började minska 2021. Också det ökade bostadsutbudet har bidragit till att hejda ökningen av utgifterna för bostadsbidrag. Regeringen har lämnat en proposition om en massiv nedskärning av bostadsbidraget som en del av budgeten. SDP anser att nedskärningen är oskälig. Regeringens nedskärning av det allmänna bostadsbidraget kommer enligt konsekvensbedömningarna inte att sänka hyresnivån och den har inga sysselsättningseffekter, men den tvingar 15 000 personer att leva på utkomststöd. Det finns risk för att nedskärningen av bostadsbidraget och andra sociala förmåner i kombination med höjningen av den allmänna kostnadsnivån, inskränkningen av boenderådgivningen och nedläggningen av produktionen av bostäder till rimligt pris leder till betalningssvårigheter, hyresskulder och därigenom till ökad vräkning. 

Husbolagen har i områden där befolkningen minskar svårigheter att få lån för reparationsprojekt och efterfrågan på bostäder är mycket liten i vissa områden. Det är viktigt att hyreshusbolagen i områden med minskande befolkning får stöd för att fastighetsbeståndet ska kunna anpassas till den minskande efterfrågan i god tid innan problemen förvärras. På så sätt förbättras också ägarbostädernas situation när beståndet av subventionerade hyresbostäder minskar i området. När det gäller fullmakter och ackord för rivningshjälp måste man se till att de är på en tillräcklig nivå. 

Den goda utvecklingen mot minskad bostadslöshet står på spel på grund av regeringens politik. 

Nedskärningarna av bostadsbidraget, halveringen av stödet för boenderådgivning, trycket på att höja hyrorna och det ringa antalet nya bostäder försvårar arbetet mot bostadslöshet. 

Förslaget i statsbudgeten om att halvera anslaget för boenderådgivning 2024 är ingen långsiktig bostadspolitik. Det skulle innebära att man blir tvungen att minska verksamheten redan innan man har hunnit få ordentliga erfarenheter av den. SDP motsätter sig halvering av stödet för boenderådgivning och efterlyser ett långsiktigt och ambitiöst arbete mot bostadslöshet. Boenderådgivningen har konstaterats vara en lyckad förebyggande service bland annat när det gäller att minska hyresskulder, störningar i boendet och vräkning och att trygga kontinuiteten i boendet. Som service är boenderådgivningen kostnadseffektiv och ger besparingar genom att hjälpa de boende innan problemen förvärras. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Hela 1,5 miljoner finländare bor i förorter. Förortsprogrammet har som mål att motverka segregation i bostadsområden, främja serviceutbud och näringsverksamhet i bostadsområden, stärka invånarnas delaktighet, hälsa och välbefinnande, förbättra kommunikationen mellan olika grupper av invånare och skapa trivsamma, trygga och intressanta boendemiljöer. Med hjälp av projekten förebygger man segregation av bostadsområden, ökar invånarnas välfärd och delaktighet, främjar bostadsområdenas livskraft och tryggar en god nivå på tjänsterna och boendet. Petteri Orpos regering planerar att avveckla förortsprogrammet. SDP anser att programmet bör fortsätta och anvisas 20 miljoner euro 2024—2027. 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

Vi föreslår rättvisa ändringar i inkomstskatteskalorna och inkomstskattelagen för att bidra till sysselsättning och tillväxt. Skattelättnader ska införas för löntagare med små och medelstora inkomster, pensionärer och förmånstagare. Däremot vill vi skärpa beskattningen av förvärvsinkomster på mer än 88 200 euro med två procent ända upp till 150 000 euro. 

SDP föreslår också att avdraget för resekostnader hålls på 2023 års nivå så att självrisken förblir 750 euro per år och maximibeloppet 8 400 euro per år. 

Största delen av de extra skatteintäkter som vår alternativa budget medför bygger på att koncentrera skattebasen i stället för att höja skattesatserna. För att skattebasen ska bli tätare föreslår vi bland annat följande reformer av beskattningen av innehav. 

Vi vill koncentrera skattebasen genom att införa en källskatt på fem procent för vinstutdelning i utländska fonder och andra samfund som befriats från skatt på utdelning. De beräknade skatteintäkterna till staten blir då 80 miljoner euro. SDP vill se över beskattningen av onoterade aktiebolag på det sätt som en expertgrupp vid finansministeriet föreslår. Enligt ministeriets uppskattning skulle reformen ge 430 miljoner euro i skatteintäkter. 

Vi vill beskatta avkastning som samlas i placeringsförsäkringar och försäkringsskal genom att introducera en måttlig skatt som baserar sig på försäkringarnas värde och bottnar i Sveriges skattemodell. Skatteintäkterna skulle således öka med cirka 100 miljoner euro. Vi vill beskatta också den faktiska avkastningen på placeringarna när dessa lyfts eller överlåts, så att stor avkastning inte ska beskattas lättare än liten. Samtidigt vill vi se till att eventuella placeringsförluster i fråga om försäkringar kan dras av från motsvarande avkastning. På längre sikt bör beskattningen av försäkringsskal och andra motsvarande investeringsprodukter bli densamma som för direkta investeringar. Då kan försäkringsskal inte användas för kringgående av skatt eller aggressiv skatteplanering. Samtidigt säkerställs det att förlusterna för dessa investeringsprodukter kan dras av från placeringsavkastningen. 

SDP vill också återta höjningen av insättningsgränsen för aktiesparkonton till 100 000 euro eftersom det är en orättvis försämring av skattebasen som gynnar en mycket liten grupp. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

08. Punktskatter

Bedömningen av de hälsopolitiska konsekvenserna bör stå i centrum för skatten på berusningsmedel. Den samtidiga höjning av andra alkoholskatter och den sänkning av skatten på öl som regeringen föreslår ökar snedvridningen av marknaden mellan öl och andra alkoholdrycker samtidigt som den sammantagna beskattningen av öl minskar. En fördjupning av skatteskillnaden mellan två typer av produkter som konkurrerar inom produktkategorin alkoholdrycker försvagar neutraliteten i konsumtionsskatten och styr konsumenterna till ökad konsumtion av öl på bekostnad av annan alkohol samt till en allmän ökning av ölkonsumtionen. 

Det finns omfattande dokumentation om alkoholens negativa effekter på folkhälsan i Finland. I det finska samhället används ur hälsosynpunkt för mycket alkohol och de hälsoproblem och sociala problem som är kopplade till alkoholbruket syns både i konsumenternas och deras närståendes liv. Alkoholkonsumtionen korrelerar med sociala problem och hälsoproblem, särskilt bland befolkningen med lägre inkomster. Ohälsan ackumuleras till stor del hos män. Omkring 10 procent av befolkningen använder hälften av all alkohol i Finland. Alkoholens negativa effekter på hälsan och samhället koncentreras till denna befolkning. Alkoholpriset styr alkoholkonsumtionen och sänkningen av skatten på öl ökar då ölkonsumtionen, vilket ytterligare ökar ohälsan, särskilt bland riskanvändarna. Problemen med alkoholkonsumtionen hänför sig till mängden, inte till typen av alkohol. Hälsopolitiskt sett är det inte motiverat att sänka skatten på alkohol över huvud taget. 

Sänkningen av alkoholskatten på öl minskar statens skatteinkomster 2024 med 15 miljoner euro, vilket grovt strider mot det ekonomiska anpassningsmålet. De hälsomässiga konsekvenserna av sänkningen av skatten på öl är negativa och leder till sociala problem. Skattenedsättningen för öl bör därför slopas. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål lämnar en proposition till riksdagen där alkoholbeskattningen på öl återställs i enlighet med alkohollagen 2023. 

I energibeskattningen föreslår SDP en modell där skattestöd som är skadliga för miljön eller som bidrar till att bevara miljön snabbare gallras ut. Målet är att incitamenten hellre riktas till FoUI-verksamhet än i synnerhet till sådana stöd som sporrar till ökad förbrukning av fossil energi. 

Beskattningen av trafiken är en av de största källorna till skatteinkomster för finska staten och bör granskas som en helhet där man beskattar anskaffning av bilar med bilskatt, ägande med fordonsskatt och drivkraftsskatt samt körsträckor med punktskatter på bränslen. En av de viktigaste trenderna i trafikbeskattningen under 2020-talet är att skattebasen för trafiken försvagats i och med elbilarnas inträde. Skatteinkomsterna från trafiken sjunker också utan besluten med hundratals miljoner euro per år 2023—2027. Propositionerna om att sänka fordonsskatten och punktskatten på bränsle ytterligare främjar denna skattebaserosion, vilket uppenbart strider mot regeringens anpassningsmål. Enligt forskningslitteraturen överförs endast en del av sänkningen av bränsleskatterna till slutförbrukarens pris, och den föreslagna sänkningen på 3,7—3,8 cent blir eventuellt ofullständig på grund av detta. 

Socialdemokraterna anser att det effektivaste sättet att stödja den behövliga pendlingstrafiken är genom avdrag för arbetsresor. I forskningslitteraturen är det osäkert om sänkningen av punktskatten på bränsle överförs till bränslepriserna. Dessutom övergår en betydande del av förbrukningen av billigare bränsle till annan trafik än pendlingstrafik. Åtgärden riktar sig inte särskilt noggrant till den förvärvsarbetande befolkningen och är därför inte en effektiv åtgärd som uppmuntrar till arbete. Det bör noteras att den reella bränslebeskattningen redan har sjunkit betydligt eftersom punktskatterna inte har indexerats. 

Socialdemokraternas uttalade ståndpunkt är att vi ska ha ett klimatneutralt Finland 2035 och halvera utsläppen från trafiken fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå. För att detta mål ska nås är ökningen av elbilsbeståndet en nyckelfaktor. Propositionen fördröjer elektrifieringen av bilbeståndet i Finland och gör det väsentligt svårare att minska utsläppen från trafiken, vilket i framtiden innebär sanktioner mot Finland på grund av försummade utsläppsminskningar. 

Vi vill sänka skatten på arbete så att det blir ett incitament att ta emot arbete. Den modell för trafikbeskattning som socialdemokraterna föreslår minskar i högre grad hindren för att arbeta med mindre totala skatteförluster jämfört med regeringens skattenedsättning. Regeringen bör dra tillbaka sin proposition om sänkning av punktskatten på flytande bränslen genom att ha kvar skatten på 2023 års nivå. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

10. Övriga skatter

Socialdemokratiska partiet motsätter sig slopandet av befrielsen från överlåtelseskatt för en första bostad. Finlands bostadsförmögenhet är starkt koncentrerad till befolkningen över 40 år. Vid anskaffning av bostad ökar förmögenheten konsumtionsmöjligheterna och försätter därmed den äldre och förmögnare befolkningen i en fördelaktigare ställning. Befrielsen från överlåtelseskatt jämnar ut denna konstellation något till förmån för den som köper sin första bostad. En central faktor vid anskaffning av första bostad är dessutom anskaffning av tillräckligt startkapital, till vilket hör bostadslånets handpenning, överlåtelseskatt och flyttkostnader. Slopandet av befrielsen från överlåtelseskatt på den första bostaden höjer på en gång det inbesparade startkapital som krävs för anskaffning av den första bostaden med tusentals euro. Detta kan fördröja anskaffningen av den första bostaden med flera år och på så sätt senarelägga övergången till ägarboende. Utbredningen av ägarboende bland unga har ställvis ökat till hälften under 2010-talet och det föreslagna avskaffandet av skattefriheten försvagar denna utveckling. Ägarboende genererar vanligen förmögenhet för invånare i arbetsför ålder, och en senareläggning av övergången till ägarboende fördröjer inledandet av detta inflöde av förmögenhet bland unga. Som helhet leder de föreslagna ändringarna till förmögenhetsinflöde hos de åldersklasser som redan har mest. 

Överlåtelseskatten på boendeförmögenhet har negativa konsekvenser för befolkningens rörlighet och den arbetsrelaterade flyttningen inom landet. Överlåtelseskatten höjer friktionskostnaderna vid flyttning för personer som bor i ägarbostäder och minskar därmed de ekonomiska incitamenten för att ta emot arbete, om det kräver flyttning för personer som bor i ägarbostäder. Eftersom ägarboendet är vanligast bland den äldre landsbygdsbefolkningen kan en sänkning av överlåtelseskatten på boendeförmögenhet förväntas ha sysselsättningseffekter som delvis kompenserar den skatteförlust som de sänkta skattesatserna medför. Däremot har förvärv av bostadsförmögenhet för annat än stadigvarande eget bruk ingen motsvarande sysselsättningseffekt, eftersom det är fråga om investeringsbostäder, andrahandsbostäder eller fritidsbostäder vars förvärv inte främjar arbetskraftens rörlighet. Skattesänkningens ekonomiska effekt är sammantaget negativ för de offentliga finanserna, vilket försämrar anpassningsmålet för Finlands ekonomi. Socialdemokraterna föreslår att skattesänkningen begränsas till bostäder för eget stadigvarande boende i stället för att utsträckas till hela boendeförmögenheten. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Regeringen föreslår att grundskatten för fordon sänks med 50 miljoner euro. Skattelättnaden riktas till person- och paketbilar med medelhög och hög utsläppsnivå. Beskattningen av nyare bilar ändras inte. Det här leder till att förnyelsen av bilbeståndet bromsas upp och utsläppen ökar. Propositionen strider alltså mot målet att dämpa utsläppen från trafiken. Finland har som mål att minska utsläppen från trafiken med hälften från 2005 års nivå fram till 2030. Trafiken har också en central betydelse för uppnåendet av det mål om minskade utsläpp som ställts upp för den så kallade ansvarsfördelningssektorn. 

Det allmänna ska genom sin egen politik skapa möjligheter för människorna att genom sina egna sätt att färdas minska klimatavtrycket och delta i de gemensamma klimatåtgärder som berör trafiken. Det förutsätter stöd för utsläppsfria och utsläppssnåla färdsätt samt prissättning av de olägenheter som trafiken orsakar för klimatet. Beskattningen är ett av de effektivaste sätten att påskynda utsläppsminskningarna från trafiken, och beskattningens inverkan på utsläppsstyrningen får inte försvagas. Det är oerhört oansvarigt att i dagens läge medvetet bedriva en politik som gör det svårare att såväl på nationell nivå som på EU-nivå uppnå de mål och skyldigheter som gäller minskade utsläpp. 

Skattelättnaden minskar skatteinkomsterna och försämrar de offentliga finanserna. Som det också konstateras i utskottets betänkande är den föreslagna skattesänkningen ”dyr för statsfinanserna i förhållande till att nyttan för hushållen i genomsnitt är liten”. En betydande del av nyttan som fås av skattesänkningen riktas till hushåll med höga inkomster. Det är betydligt vanligare i de lägre inkomstklasserna att man inte har bil. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Den gruvmineralskatt som infördes under förra valperioden är anmärkningsvärt låg jämfört med andra länder. Med beaktande av anpassningsbehoven inom de offentliga finanserna är det inte motiverat att så här kraftigt avvika från beskattningsnivån i jämförelseländerna. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

19. Övriga inkomster av skattenatur

Hälsorelaterade skatter kan främja hälsan. I stället för sötsaksskatten bör det beredas en ny hälsobaserad skatt som ska samla in 100 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

STATSRÅDETS KANSLI

01. Förvaltning 

Tilläggsutgiften enligt regeringsprogrammet bör slopas från anslagsnivån för statssekreterare och specialmedarbetare 

Många som läste regeringsprogrammet fick anledning att gnugga sig i ögonen. Regeringsprogrammet ökar plötsligt anslagsnivån för specialmedarbetarna och statssekreterarna med två miljoner euro jämfört med den tekniska ramen, dvs. den nivå som på tjänstemannakårens försorg hade planerats för den kommande valperioden. 

Antalet specialmedarbetare är visserligen färre under innevarande period än under förra mandatperioden, då också regeringspartierna är färre. 

Centern föreslår att regeringen föregår med gott exempel genom att spara in på de politiska kostnaderna för regeringens verksamhet. 

Centern anser inte att tillägget på 2 miljoner euro enligt regeringsprogrammet är motiverat och föreslår att utgifterna minskas med detta belopp. 

Vi föreslår 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Ministeriet och förvaltningen 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Polisväsendet 

Centern stöder regeringens mål att polisens resurser ska stärkas till 8 000 årsverken före utgången av valperioden, vilket inleddes under förra valperioden. Nästa år kommer antalet poliser att öka med hundra, varav det enligt Polisstyrelsen kommer att inrättas över 60 nya polistjänster i Nyland. Det finns ännu inga beslut om var de återstående tjänsterna ska inrättas. 

Vi ser det som obegripligt att tilläggsresurserna för polisen kraftigt koncentreras till en region. Regeringen är på väga att lämna allt fler områden i Finland åt sitt öde utan att inse att brottsligheten frodas överallt i landet, och att den professionella brottsligheten, till exempel så kallade mc-gäng, söker sig till områden där de ”får arbeta i fred” utan att bli störda av polisen. Polisens osynlighet avspeglas också på ett negativt sätt i möjligheten att upprätthålla stabiliteten i samhället och sporrar till att ta rätten i egna händer. Också den spända situationen vid östgränsen har redan gett polisen extra uppgifter bland annat i form av begäran om handräckning från gränsbevakningsväsendet. 

Under förra valperioden utfördes grundliga utredningar för att fastställa den maximala utryckningstiden vid polislarm i syfte att stärka de svagare serviceområdena för polisen på fältet. För den inre säkerhetens skull uppmuntrar vi regeringen att styra Polisstyrelsen till en jämnare fördelning av de nya tjänsterna. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 10 

20. Gränsbevakningsväsendet 

I Finland har Gränsbevakningsväsendet ansvar för att övervaka EU:s längsta enhetliga yttre gräns, samt för att upprätthålla och utveckla gränssäkerheten, sjösäkerheten och krisberedskapen. Gränsbevakningsväsendet har en betydande roll i att upprätthålla den övergripande säkerheten. Det är en del av Finlands försvarssystem. 

Situationen vid Finlands gränser har försvårats. Särskilt säkerheten i Östersjön och risken för så kallade hybridoperationer mot Finland har ökat avsevärt. Den i Sverige ökande gängbrottsligheten och därtill hörande narkotikahandel har också nått Finland. 

Vi vill påminna regeringen om att om vi i Finland inte själva sörjer för Gränsbevakningsväsendets prestationsförmåga och tillräckliga resurser, är vi beroende av våra grannländers prestationsförmåga, särskilt Rysslands, Sveriges och Norges. Ryssland har sagt upp sitt gränsavtal med Finland i oktober 2023 och inlett gränsincidenter i form av instrumentaliserad invandring. 

Av utskottets sakkunnigutfrågningar framgår att Gränsbevakningsväsendet inte har tillräckliga resurser för att hantera de utmaningar som man redan känner till. Underskottet i basfinansieringen beror på en för låg utgångsnivå i förhållande till behoven. Den låga utgångsnivån är en följd av anpassningsåtgärder under tidigare valperioder samt av att kostnadsnivån har stigit avsevärt. Finansieringsunderskottet för Gränsbevakningsväsendets omkostnader ökar när valperioden framskrider och minskar Gränsbevakningsväsendets operativa kapacitet avsevärt senast från och med 2025. Anpassningsbehovet är så stort att utan tilläggsfinansieringen får det oundvikligen stora personalkonsekvenser. Det skiljer rentav omkring 150 årsverken mellan den personalmängd som säkerhetssituationen förutsätter (3 100 årsverken) och den mängd som ramen möjliggör. 

Mot denna bakgrund anser Centern att det är överraskande att regeringen inte föreslog Gränsbevakningsväsendet tilläggsfinansiering i sitt kompletterande budgetförslag för nästa år i november. Det är redan känt att stängningen av gränsövergångsställena vid östgränsen, byggandet av hinder och de ökade övervakningsuppgifterna har höjt Gränsbevakningsväsendets omkostnader. 

Centern anser att regeringen i denna säkerhetssituation är skyldig att trygga Gränsbevakningsväsendets akuta och långsiktiga finansieringsbehov, eftersom vi under rådande osäkra förhållanden inte har råd att pruta på den övergripande säkerheten eller försumma vår egen gränssäkerhet. Centern föreslår därför 10 miljoner euro mer än regeringen för Gränsbevakningsväsendets omkostnadsanslag nästa år. 

Gränsbevakningsväsendets finansiering måste utöver permanenta nivåhöjningar kopplas till ett index på samma sätt som försvarsmaktens finansiering. På det sättet skulle finansieringsnivån utvecklas i enlighet med den stigande kostnadsnivån och det skulle inte uppstå något underskott i basfinansieringen. 

Regeringen måste också påskynda stiftandet av en lag om gränsförfarande, genom vilken uppenbart ogrundade asylansökningar i Finland avvärjs, genom att prioritera den så att den skyndsamt överlämnas till riksdagen. Därigenom sparas utgifter som hänför sig till asylsökande. Som det ser ut nu ska en proposition om gränsförfarande lämnas till riksdagen först i april nästa år i samband med andra lagförslag som skärper den normala invandringen. 

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 11 

Reservationens förslag till uttalande 12 

Reservationens förslag till uttalande 13 

Enligt ett beslut som fattades under förra valperioden har Gränsbevakningsväsendet i Pelkola i Imatra som pilotförsök byggt ett cirka tre kilometer långt stängsel för att stärka gränssäkerheten vid Finlands östra gräns. Avsikten är att det i närheten av gränsövergångsställena ska byggas ytterligare 70 kilometer stängsel under 2024–2025. Enligt den tidigare planen ska stängslet byggas på en sträcka av sammanlagt 200 kilometer fram till 2026. Den totala längden på gränsen mellan Finland och Ryssland är 1 300 kilometer. 

Centern påskyndar byggandet av ett stängsel vid östgränsen och vill förhandla om finansieringen av det med EU och Nato, eftersom Finland på grund av sitt läge sörjer för EU:s och Natos yttre gränser. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 14 

Reservationens förslag till uttalande 15 

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 

Regeringsprogrammens mål för räddningsväsendet och de resultatmål för verksamheten som uppställs för Kuopio Räddningsinstitut står tydligt i strid med de resurser som föreslås i budgeten. Räddningsinstitutet behöver ett tillägg på 4,5 miljoner euro i budgeten för 2024 för att Räddningsinstitutet i Kuopio som planerat ska kunna ta emot det dubbla antalet nya räddningsstuderande hösten 2024. 

Däremot avser regeringen att dela ut pengar så att säga under disken till Helsingfors räddningsskola, där utbildningskostnaderna är dubbla jämfört med Kuopio och den gällande lagstiftningen inte möjliggör finansiering av Helsingfors räddningsskola. 

Att överföra utbildningsanslagen från Kuopio räddningsinstitut till Helsingfors räddningsskola är inte totalekonomiskt ändamålsenligt och skulle inte öka antalet räddningsmän i förhållande till kostnaderna för räddningsutbildningen. 

Vi anser att finansieringen av det riksomfattande Räddningsinstitutet i Kuopio inte bör fördelas mellan Räddningsinstitutet och Helsingfors räddningsskola. Det skulle varken vara totalekonomiskt ändamålsenligt eller öka antalet räddningsmän i förhållande till kostnaderna för räddningsutbildningen. 

Vi påpekar också att det i det verksamhetstillstånd för Helsingfors räddningsskola som inrikesministeriet beviljade Helsingfors stads räddningsverk den 3 november 2021 konstateras att lagstiftningen om välfärdsområden för närvarande inte tillåter att Helsingfors räddningsskola finansieras från den statliga finansieringen av välfärdsområdena. Av regeringens budgetproposition framgår inte på vilka grunder finansieringen fördelas mellan de två läroanstalterna. Det förblir också oklart med vilken mekanism och på vilken laglig grund finansieringen kanaliseras. 

Vi anser att den kompromiss som vore bäst såväl ekonomiskt som finansieringstekniskt och med tanke på ekonomin är att Helsingfors räddningsskola blir en del av det riksomfattande Räddningsinstitutet. Det här följer också skrivningen i regeringsprogrammet. Detta har tidigare framförts av inrikesministeriets räddningsdirektör. Att driva två självständiga skolor med statlig finansiering är slöseri med skattebetalarnas pengar. 

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 16 

Reservationens förslag till uttalande 17 

40. Invandring 

I den utgifts- och strukturkartläggning som finansministeriet publicerade den 6 mars 2023 konstateras det att en besparing på 100 miljoner euro kan uppnås genom en reform av mottagningen av flyktingar och asylsökande och effektivisering av uppehållstillståndsförfarandet. 

Med beaktande av regeringsprogrammet, budgetpropositionen för 2024 och planen för de offentliga finanserna 2024–2027 är vi förvånade över att regeringen inte gör någonting för att förverkliga ovan nämnda sparpotential. Inte heller planen för de offentliga finanserna 2024–2027 tyder på att utgifterna för mottagningen av flyktingar kommer att minska. 

I budgetpropositionen för nästa år föreslås dock en minskning på cirka 50 miljoner euro i mottagningsutgifterna, men det beror endast på antagandet att färre personer som flyr kriget i Ukraina kommer till Finland. 

Vi anser att detta är önsketänkande av flera skäl: Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina, det finns risk för ett storskaligt krig i Mellanöstern och regeringen godkände i juni 2023 en så kallad EU-pakt vars mål är att bördan som uppkommer av asylsökande fördelas mellan EU:s medlemsländer. Ryssland inledde i oktober 2023 instrumentaliserad invandring till Finland genom att locka och hjälpa människor till östgränsen ända från Afrika. Sammantaget medför allt detta ett fortsatt tryck på att utöka antalet asylsökande. Det har regeringen inte alls förberett sig på och regeringen har inte har gjort någonting för att effektivisera mottagnings- och uppehållstillståndsprocesserna för asylsökande. 

Med stöd av de uppskattningar av priserna per enhet för mottagningsutgifterna som ingår i budgetpropositionen ser det däremot ut som om utgiftsnivån består eller delvis rentav ökar jämfört med årets nivå. Priserna per enhet kan beräknas t.ex. genom att utnyttja tomma bostäder som ägs av kommunerna eller med privat inkvartering. Däremot gör regeringen ingenting och kommer tvärtom att placera allt fler asylsökande i de största tillväxtcentrumen där kostnadsnivån är högre än i övriga landet. 

I synnerhet i detta ekonomiska läge anser vi att regeringen bör ta finansministeriets bedömning av sparpotentialen på 100 miljoner euro på allvar och se över mottagningstjänsterna till exempel genom att öka inkvarteringen i kommunernas hyresbostäder eller utnyttja privat inkvartering i stället för dyra förläggningar. 

Centern föreslår i sitt eget alternativ att anslaget under momentet för mottagande av flyktingar och asylsökande minskas med 50 miljoner euro, vilket är hälften av finansministeriets effektiviseringspotential. Vi uppmuntrar också inrikesministeriet att inleda reformer i denna fråga. 

Vi föreslår 

Reservationens förslag till uttalande 18 

FÖRSVARSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Militärt försvar 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

89. Finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Förvaltning och forskning 

I regeringsprogrammet ingår ett åtagande att genomföra de åtgärder för att förbättra jordbrukets lönsamhet som skrivits in i slutrapporten från den parlamentariska arbetsgruppen för den föregående valperioden (parlamentarisk grupp för utvärdering av resultat- och utvecklingsutsikterna för jordbruket 2023). Under denna valperiod har det dock fortfarande inte lagts fram ett enda förslag till åtgärder i fråga om slutsatserna i rapporten. Det är bråttom med konkreta åtgärder. Regeringen och ministern ska i fortsättningen säkerställa att de program som används för ansökan om, övervakning av och utbetalning av stöd fungerar. 

Centern påminner om att lönsamhetskrisen inom jordbruket inte är förbi. Budgetpropositionen innehåller dock inga behövliga åtgärder för att stärka jordbrukets lönsamhet. I stället för att stödja gårdarnas lönsamhet är regeringen passiv och nöjer sig med den stelbenta jordbruksförvaltningen och oförmågan att snabba upp utbetalningarna av stöd till gårdarna. Det leder till att allt fler gårdar kommer att drabbas av akut kassakris. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 42 

10. Utveckling av landsbygden 

Centern uttrycker stor oro över nedskärningen i resurserna för 4H-verksamheten, som framför allt förtjänstfullt aktiverar unga. Centern vill inte skäras ned anslagen för 4H-verksamhet som har anvisats för verksamhet som främjar företagande och sysselsättning bland unga. Behovet av en sådan verksamhet har inte försvunnit, utan till och med ökat. 

4H-verksamheten bidrar till att främja landsbygdens livskraft och dragningskraft genom att ordna varierad fritidssysselsättning och serviceverksamhet, sysselsätta unga och ge dem möjligheter till företagsamhet. Tyngdpunkter för verksamheten ligger på att främja företagsamhet och företagande (bl.a. verksamhetsmodellen ”Tre steg till arbetslivet”), matfostran samt skogs- och naturfostran. 4H är en organisation som verkar på riksnivå. År 2022 uppgick de löne- och företagarinkomster som verksamheten möjliggjorde till sammanlagt 7,5 miljoner euro. Inom 4H-organisationerna finns det sammanlagt 213 föreningar som får statsunderstöd. Deras verksamhet omspänner en stor del av kommunerna i Finland. Föreningarna har nästan 50 000 medlemmar. 

Centern föreslog ursprungligen i sin alternativa budget ett tillägg på 850 000 euro för 4H-verksamhet, men med beaktande av att regeringen i och med detta i den kompletterande budgetpropositionen har ökat momentet med 500 000 euro och finansutskottet i sitt betänkande med 150 000 euro, så uppgår behovet efter dessa rätt riktade men otillräckliga tillägg till 200 000 euro. 

Vi föreslår 

I statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna 2024–2027 föreslås det nedskärningar på 137,5 miljoner euro i resurserna för utveckling av landsbygden. Den föreslagna nedskärningen kommer också leda till att EU:s medfinansiering går förlorad. Då kommer en nedskärning på upp till 240 miljoner euro att riktas mot landsbygdens livskraft, bl.a. företagsstöden på landsbygden, bredbands-, cykelvägs- och vattenförsörjningsprojekten. Centern godkänner inte den nedskärning av den nationella finansieringen som skrivits in i bilagorna till regeringsprogrammet och vi uppmanar regeringen att dra tillbaka de förslag som leder till att den nationella finansieringen och EU-finansieringen rasar. 

Nedskärningarna i finansieringen av utveckling av landsbygden syns ännu inte i budgeten för 2024, eftersom genomförandet av nedskärningarna förutsätter att Finlands CAP-plan öppnas och förhandlas om på nytt. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 43 

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 

Centern föreslår att man under ledning av jord- och skogsbruksministeriet stärker rollen och ansvaret för livsmedelsexporten, särskilt för att aktörerna inom livsmedelsbranschen ska samordna exporten. Utifrån sakkunnigutfrågningen i jord- och skogsbruksutskottet kan det dock konstateras att livsmedelsexporten inte kommer att ta ett steg framåt utan bakåt genom regeringens nu föreslagna åtgärder. 

Den nya verksamhetsmodellen leder till att långsiktig verksamhet upphör och exportåtgärderna decentraliseras. Centern förutsätter anslag för exportinsatser enligt regeringsprogrammet och kräver att exportverksamheten omorganiseras och effektiviseras. Utöver en bättre samordning inom landet måste också vårt lands ambassader och konsulat utomlands anlitas för exportverksamhet, så som man framgångsrikt har gjort i till exempel Irland och Danmark. 

Vi föreslår 

40. Naturresursekonomi 

Centern anser att stamvårdande jakt på storvilt inte bör upphöra under denna regeringsperiod utan fortsätta på samma sätt som under tidigare perioder. Detta minskar också kostnaderna för statsfinanserna i och med att rovdjursersättningarna minskar och behovet av olika vargprojekt minskar. 

Om jägarna avstår från handräckningsuppgifterna gällande storvilt efter det att stamvårdande jakt upphört, medför detta betydande konsekvenser för statsfinanserna och allvarliga olägenheter för den allmänna säkerheten. Centern föreslår att vi följer Sveriges modell för att fastställa en gynnsam bevarandestatus för vargen samt vidtar behövliga lagstiftningsåtgärder som tryggar stamvårdande jakt på storvilt. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 44 

Centern kräver att schemat för utbetalningar av Kemera- och Metka-stöd säkerställs. Centern anser att en minskning av finansieringen av de frivilliga och omtyckta programmen Metso och Helmi kan äventyra acceptabiliteten för ett hållbart skogsbruk. Följderna kan bli omfattande. Situationen måste bevakas noggrant och regeringen måste vara beredd att snabbt vidta korrigerande åtgärder om det behövs. 

Centern betonar att den skogspolitik som bedrivs i Finland i sin helhet är hållbar. Skogarna och beslutanderätten i användningen av dem bör även i fortsättningen helt och hållet ligga hos de nationella myndigheterna. Regeringen bör i enlighet med sitt löfte i regeringsprogrammet genomföra EU-politiken så att Finlands nationella intresse tillgodoses fullt ut. När det gäller skogspolitiken bör regeringen fästa särskild uppmärksamhet vid en rättvis beräkning av Finlands kolsänkor. Finland får inte orsakas kostnader för att binda skogarna till EU:s klimatpolitik. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 45 

Reservationens förslag till uttalande 46 

Reservationens förslag till uttalande 47 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Kommunikationsministeriets ram pekar neråt mot slutet av valperioden 2023–2027. I brist på tillräckliga resurser kommer många av skrivningarna i regeringsprogrammet att förbli tomma löften. Samtidigt håller den tolvåriga riksomfattande trafiksystemplanen som förhandlades fram under förra valperioden på att mista sin finansieringsbas, vilket innebär en återgång till en kortvarig trafikledspolitik som bara sträcker sig över en valperiod. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Finland behöver ökad produktivitet och ekonomisk tillväxt 

För att de offentliga finanserna ska kunna saneras krävs det inte bara att arbetsmarknaden reformeras och anpassas utan också att förutsättningarna för ekonomisk tillväxt stärks. 

Centern stöder regeringens linje att målmedvetet öka satsningarna på forskning och utveckling (FoU) på det sätt som riksdagspartierna parlamentariskt kom överens om under den föregående valperioden. Regeringens mål att göra tillståndsförfarandena smidigare är också ett steg i rätt riktning. Genomslagskraften för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten (FoUI) bör ökas och stöden för det bör riktas till hela landet. Det förutsätter ett aktivt samarbete mellan företag och högskolor överallt i Finland. Det räcker dock inte med enbart satsningar på FoU-verksamhet, om inte regeringen samtidigt säkerställer att det finns tillgång till kompetent arbetskraft. 

Arbetsmarknaden måste reformeras så att den fungerar bättre till, exempel genom att man ökar användningen av lokala avtal och förnyar utkomstskyddet för arbetslösa. Regeringens målsättning om att få 100 000 nya sysselsatta är bra, men utöver det behövs det också arbetskraftsinvandring. 

I flera sakkunnigyttranden till ekonomiutskottet betonas att arbetskraftsinvandringen har avgörande betydelse för tillväxtutsikterna. Realiteten i Finland är att befolkningen i arbetsför ålder minskar och utan ny extra arbetskraft är tillväxtutsikterna oundvikligen dåliga. 

En smärtpunkt i regeringens politik är den njugga inställningen till arbetskraftsinvandring. Exempelvis den så kallade tremånadersregeln som regeringen planerar, där en arbetskraftsrelaterad invandrare ska lämna landet om han eller hon inte lyckas hitta nytt arbete efter ett avslutat anställningsförhållande, gör redan nu Finland mindre attraktivt för utländska experter, eftersom regeringens verksamhet ökar osäkerheten. 

Regeringen håller på att glömma bort de mindre företagen. Beslutet att lägga ner utvecklingstjänsterna för företag är kortsiktigt och något som Centern inte stöder. Små och medelstora företag har använt sig av analys-, konsult- och utbildningstjänster särskilt när de har behövt förnya sin verksamhet, kartlägga nya marknader och planera ägarbyten samt utveckla marknadsföringen. 

Centern uttrycker sin oro över regeringens passivitet trots att de ekonomiska utsikterna blir dystrare. Särskilt konjunkturläget inom byggbranschen är svårt. Genom att inte göra något tar regeringen en medveten risk för att antalet konkurser ökar och sysselsättningsläget försämras. Trots regeringens sparbeslut kan de uteblivna skatteinkomsterna och de ökande socialskyddsutgifterna ytterligare förvärra underskottet. 

Regeringen försummar östra och norra Finland 

Regeringens politik leder till att Finland tudelas. Regeringen har glömt behoven i östra och norra Finland, trots att konsekvenserna av Rysslands anfallskrig drabbar just gränsområdena allra starkast. De regionala skillnaderna inom Finland tillspetsas kraftigt när besparingarna inom de olika förvaltningsområdena riktas oskäligt mycket mot östra och norra Finland och insatserna på motsvarande sätt styrs till andra håll. 

Regeringens linjeval att lämna östra Finland ensamt syns inom många politikområden, såsom utvecklingen av trafiknätet, anslagen för regional utveckling och energiproduktionen. Östra Finland behöver och har rätt till samma möjligheter som det övriga Finland. Östra Finland är också i allra högsta grad en säkerhetspolitisk fråga. Under dessa tider kunde man tro att regeringen förstår vilken betydelse en jämlik utveckling av hela Finland har. 

Centern godkänner inte regeringens beslut, utan förutsätter att regeringen på samma sätt som för tillväxtsatsningarna i västra Finland också avsätter ekonomiska resurser för östra Finlands strategiska visionsarbete och Norra programmet. 

Centern föreslår också att den så kallade AKKE-finansieringen, som reserverats för landskapens frivilliga utveckling, inkluderas till det planerade beloppet i nästa års budgetproposition. Den så kallade CBC-AKKE-finansieringen ska som planerat riktas till de landskap vid gränsområdena i Finland som den också var avsedd för. Av de medel som ursprungligen reserverats för detta ändamål har 32 miljoner euro slopats i budgeten. 

Det krävs snabbare biogasproduktion och satsningar på produktion av förnybar energi 

I regeringsprogrammet lovar man att utveckla och inleda biogasproduktion samt främja en mångsidig användning av biogas. För att det här ska lyckas behövs på en och samma gång åtgärder för att främja både produktionen och användningen av biogas. 

Det är väsentligt att regeringen ser till att man med de anslag som reserverats i budgeten verkligen kan genomföra nya investeringar i biogasanläggningar och återvinningsgödsel i Finland. Åtgärderna för produktion och användning av biogas ska ses som en helhet. Det förutsätter samarbete mellan olika ministerier (JSM, ANM, MM, KM, FM). Den övergripande samordningen mellan förvaltningsområdena bör stärkas. Vi vill också påpeka att tillståndsförfarandena för investeringar i förnybar energi sannolikt inte kommer att påskyndas på det sätt som regeringen eftersträvar, utan snarare kommer åtgärderna att skapa osäkerhet i investeringsmiljön för rena energiformer. Dessutom inför regeringen nya administrativa skyldigheter för biogas som ökar de administrativa kostnaderna och inte främjar investeringar i biogas. 

Centern anser inte att regeringens beslut att halvera bevillningsfullmakten för energistöd är vettigt. Produktionen av förnybar energi har en avgörande betydelse för att det ska produceras ny, ren energi i Finland. Det kommer även i fortsättningen att behövas finansiering för kommersialiseringen av nya former av energiproduktion. Mängden nya energistöd som beviljas minskar betydligt när de nya finansieringsperioderna för den föregående regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur och Finlands program för hållbar tillväxt (RRF) avslutas. Centern fäster också uppmärksamhet vid säkerställandet av en tillräcklig anslagsnivå för stödsystemet METKA. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 56 

Reservationens förslag till uttalande 57 

Reservationens förslag till uttalande 58 

Reservationens förslag till uttalande 59 

20. Förnyelse och koldioxidsnålhet 

Fullmakt att bevilja energistöd 

Centern anser inte att regeringens beslut att halvera bevillningsfullmakten för energistöd är vettigt. Produktionen av förnybar energi har en avgörande betydelse för att det ska produceras ny, ren energi i Finland. Det kommer även i fortsättningen att behövas finansiering för kommersialiseringen av nya former av energiproduktion. Mängden nya energistöd som beviljas minskar betydligt när de nya finansieringsperioderna för den föregående regeringens framtidsinvesteringar av engångsnatur och Finlands program för hållbar tillväxt (RRF) avslutas. 

För att bevara fullmakten att bevilja energistöd föreslår Centern ett tillägg på 1,4 miljoner euro 2024 och effekten stiger till 14 miljoner euro 2027. 

Vi föreslår 

30. Sysselsättning och företagsamhet 

Regional utveckling 

Finansieringen av landskapens frivilliga utveckling (AKKE) bör även i fortsättningen inkluderas i statsbudgeten. De landskap vid de yttre gränserna som drabbats av Rysslands anfallskrig bör få ökad regionutvecklingsfinansiering i enlighet med det löfte som getts regionerna. 

Centern föreslår för nästa år ett tillägg på 10 miljoner euro för regionutvecklingen för landskapen i Finlands gränsområden och för hela fyraårsperioden en fullmakt på sammanlagt 32 miljoner euro. 

Vi föreslår 

Företagens utvecklingstjänster 

Regeringen håller på att glömma bort de mindre företagens betydelse för Finlands ekonomiska tillväxt. Beslutet att lägga ner utvecklingstjänsterna för företag är kortsiktigt och något som Centern inte stöder. Små och medelstora företag har använt sig av analys-, konsult- och utbildningstjänster särskilt när de har behövt förnya sin verksamhet, kartlägga nya marknader och planera ägarbyten samt utveckla marknadsföringen. 

Centern vill fortsätta finansiera utvecklingstjänster för företag och anvisar 13 miljoner euro för detta. 

Vi föreslår 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 

Centern delar i likhet med regeringen uppfattningen att man bör söka besparingar i bostadsbidraget som en del av stärkandet av de offentliga finanserna. Av de ändringar som regeringen föreslår godkänner centern sänkningen av ersättningsprocenten (stödet minskar i de flesta fall med 12,5 procent), höjningen av bassjälvriskandelen, slopandet av förvärvsinkomstavdraget på 300 euro från bostadsbidraget samt överföringen av Helsingfors till samma stödnivå som Esbo, Vanda och Grankulla. 

Regeringen föreslår att det allmänna bostadsbidraget slopas helt och hållet för alla hushåll som bor i ägarbostäder från och med den 1 september 2024. Nedskärningen drabbar också i betydande grad barnfamiljer och ökar barnfamiljsfattigdomen. Regeringen ser inte ut att inse att alla som bor i ägarbostäder inte har bra inkomster. En del av dem har sitt eget hem som enda förmögenhetsform. 

I Finland finns det för närvarande områden med mycket få hyresbostäder. Försäljningen av ägarbostäder har redan en längre tid varit långsam i samma områden, men i synnerhet i det nuvarande läget på bostadsmarknaden kan det vara nästan omöjligt. En del av dem som bor i ägarbostäder tvingas sälja sitt hem med förlust och i stället hyra en bostad, vilket kan leda till att bostadsbidraget till och med ökar jämfört med nuläget. 

Särskilt svår blir situationen för de familjer med låga inkomster som för närvarande får bostadsbidrag och som bor i ägarbostäder och vars boendebehov avviker från det normala antingen på grund av att familjen är stor eller på grund av en familjemedlems funktionsnedsättning eller sjukdom för vilken det i det nuvarande hemmet har gjorts betydande ändringsarbeten som gör det möjligt att bo i hemmet. Det kan vara mycket svårt för dem att hitta en hyresbostad som lämpar sig för familjens behov. 

Regeringen skärper också villkoren för att få utkomststöd i fråga om boendekostnaderna. Eftersom antalet bostäder till överkomligt pris inte alls räcker till inom alla regioner i Finland i förhållande till efterfrågan på dem, finns det inte lämpliga och tillräckligt förmånliga bostäder för alla. Det kan vara ytterst svårt för den som ansöker om bidrag att hitta en förmånligare bostad som motsvarar den boendenorm som avses i lagen om utkomststöd. Utkomststödet ska dock skäras ned, om sökanden inte flyttar till en förmånligare bostad. De samtidiga nedskärningarna i bostadsbidraget och utkomststödet kan leda till situationer som är oskäliga för enskilda personer. 

Till skillnad från regeringen godkänner Centern dock inte nedskärningar av barnfamiljerna eller slopande av bostadsbidraget för dem som bor i ägarbostäder. Centern minskar nedskärningen av bostadsbidragen genom dessa två åtgärder med cirka 85 miljoner euro 2024, varav 25 miljoner euro riktas till bibehållandet av bostadsbidraget för ägarbostäder och 60 miljoner euro till bostadsbidraget för barnfamiljer. 

Som kompensation för besparingarna i bostadsbidrag och indexfrysningen av studiestödet vill Centern höja studiestödet med 20 miljoner euro. 

Beaktande av växelvist boende för barn 

Sättet att beräkna och bestämma bostadsbidraget har i stor utsträckning konstaterats vara problematiskt med tanke på skilsmässofamiljer och familjer där vårdnadshavarna i övrigt bor åtskilt, eftersom barnet i fråga om bostadsbidraget räknas som medlem i hushållet endast på den adress där hen officiellt är skriven. Därför beaktar det nuvarande bostadsbidraget i växelboende familjer och motsvarande situationer inte barnfamiljens faktiska boendeförhållanden eller familjens situation. Enligt Folkpensionsanstaltens utredning är växelvist boende inte alltid möjligt särskilt i skilsmässofamiljer med låga inkomster på grund av stödvillkoren och vårdnadshavarnas svaga ekonomiska situation. 

Barnet har rätt till alla sina föräldrar. Också växelvist boende är vardag för allt flera barn och familjer. Vi anser det vara viktigt att föräldrarnas inkomstnivå, boende eller någon annan yttre faktor inte utgör något hinder för att föräldraskapet ska kunna genomföras och barnets rättigheter tillgodoses. Föräldrarnas möjligheter att delta i barnets vardag och liv måste stödjas. Barnets boende hos alla sina föräldrar på det sätt som de kommer överens om ska stödjas jämlikt och bostadsbidraget ska beakta dessa varierande boendesituationer jämlikt. Centern förutsätter att regeringen utreder hur växelvist boende ska beaktas i bostadsbidraget. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 60 

20. Utkomstskydd för arbetslösa 

Centern understöder reformen av utkomstskyddet för arbetslösa. Att ändra utkomstskyddet för arbetslösa så att det sporrar till arbete sparar inte bara direkt utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, utan stärker också de offentliga finanserna genom de indirekta sysselsättningseffekterna. 

Centern godkänner i övrigt förslagen om en reform av utkomstskyddet för arbetslösa, men vill behålla och genomföra en nivånedskärning i det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Centern vill också bevara utkomstskyddets skyddade belopp. 

Centern godkänner inte slopandet av barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa 

Vi ser med stor oro på regeringens planer på att avsevärt rikta besparingar särskilt mot barn och familjer. Nativiteten i Finland är historiskt låg och regeringen borde tvärtom skapa hopp och tro för familjerna och trygga förutsättningarna för ett gott liv för redan födda barn. 

Regeringens avsikt att slopa barnförhöjningarna från utkomstskyddet för arbetslösa gäller en betydande del av de arbetslösa. I fjol fick en tredjedel av dem som fick utkomstskydd för arbetslösa också barnförhöjning. Slopandet av barnförhöjningarna riktar sig i synnerhet till barnfamiljer som redan nu har låga inkomster och ökar avsevärt mängden barnfamiljer med låga inkomster. 

Slopandet av barnförhöjningarna ökar också avsevärt behovet av grundläggande utkomststöd och därmed kommunernas utgifter. Beroendet av utkomststöd försvagar incitamenten för arbete. Barnförhöjningarna inom utkomstskyddet för arbetslösa har tidigare bedömts vara ett kostnadseffektivt sätt att minska barnfattigdomen och därför föreslår vi att de bibehålls i nuläget. 

Den nedskärning som regeringen föreslår är ytterst skadlig och har en betydande inverkan på barns och ungas framtid samt ökar behovet av ersättande tjänster. 

Centern godkänner inte slopandet av det skyddade beloppet inom utkomstskyddet för arbetslösa 

Regeringen kommer att stryka det skyddade beloppet på 300 euro från utkomstskyddet för arbetslösa, vilket har förbättrat incitamenten att arbeta med inkomster som understiger det skyddade beloppet. Under coronaepidemin höjdes det skyddade beloppet tvärtom till 500 euro. 

I fjol fick nästan 40 procent av dem som fick arbetslöshetsförmån arbetslöshetsdagpenning vid sidan av deltidsarbete. Regeringens mål att uppmuntra till heltidsarbete är i sig värt att understöda, men slopandet av det skyddade beloppet kan avsevärt försvaga incitamenten att ta emot deltidsarbete. 

Vi anser det vara viktigt att varje människa kan delta i arbetslivet enligt möjligheter och förmåga. Deltidsarbete är ett betydligt bättre alternativ än utslagning helt utanför arbetslivet. Regeringen bör tvärtom vidta åtgärder som sporrar till arbete och sänker tröskeln för att få arbete också genom deltidsarbete. Regeringen bör öka resurserna för främjande av sysselsättningen för att i synnerhet mer svårsysselsatta personer ska ha bättre förutsättningar att få arbete. Vi anser att det är nödvändigt att utkomstskyddets skyddade belopp bibehålls. 

Nedskärningen av nivån på det inkomstrelaterade skyddet och ändringen av beräkningsformeln som kompensationsåtgärder 

Centern föreslår som alternativ till att slopa barnförhöjningarna och slopa skyddsdelarna att det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa skärs ned med -9,7 procent och att beräkningsformeln för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa ändras så att nivån på det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa skärs snabbare än för närvarande när inkomsterna före arbetslösheten ökar. För närvarande består den inkomstrelaterade dagpenningen av en grunddagpenning och en förtjänstdel som baserar sig på löneinkomster. Förtjänstdelen är 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen, men i fråga om den inkomst som överstiger 3 534,95 euro i månaden är förtjänstdelen 20 procent. Centern vill ändra beräkningsformeln så att förtjänstdelen är 15 procent i fråga om inkomst som överstiger 3 000 euro i månaden. 

Gradering av det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa enligt tiden i arbete 

Centern kommer att föreslå en egen graderingsmodell som avviker från regeringens modell för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa och förlängningen av arbetsvillkoret med hjälp av beredningen av arbetsgruppen för utveckling av utkomstskyddet för arbetslösa, som fungerade under förra valperioden. 

I regeringens modell graderas utkomstskyddet för arbetslösa enligt arbetslöshetens längd. Centern vill däremot gradera utkomstskyddet för arbetslösa enligt tiden i arbete före arbetslösheten. Tanken är att en längre tid i arbete före arbetslösheten ska berättiga till ett längre utkomstskydd för arbetslösa än en kort arbetshistoria. För närvarande och även efter den reform som regeringen planerat är varaktigheten för det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa densamma oberoende av hur länge personen har varit i arbetslivet före arbetslösheten. 

Centerns mål är att genom reformen uppnå de konsekvenser för de offentliga finanserna som är av samma storleksklass som i regeringens modell. Enligt arbetsgruppen för utveckling av utkomstskyddet för arbetslösa kan graderingen enligt arbetets längd stärka de offentliga finanserna med cirka 200 miljoner euro genom en modell där utkomstskyddet för arbetslösa för varje 5 månaders arbete inflyter 100 dagar och det maximala antalet är 400 dagar. 

Centerns mål är en modell där inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa inflyter redan från korta arbetspass och det första inflytandet kan fås till exempel redan i fråga om 3–6 arbetsmånader så att det inflyter 10 dagar per arbetsmånad. Maximibeloppet av utkomstskyddet för arbetslösa förutsätter då att personen i fråga arbetar 40 månader, om det maximala antalet är 400 dagar. 

Eftersom propositionen om gradering av utkomstskyddet för arbetslösa ännu inte är under behandling i riksdagen, kan Centern senare ta ställning till detaljerna i graderingen av utkomstskyddet för arbetslösa i slutlig och noggrannare form. 

Centern utvidgar rätten till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa på lika villkor för alla sysselsatta. I praktiken kan detta till exempel genomföras så att alla sysselsatta ska höra till en arbetslöshetskassa. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 61 

Reservationens förslag till uttalande 62 

Reservationens förslag till uttalande 63 

Vuxenutbildningsstöd 

Regeringen avser kortsiktigt att slopa vuxenutbildningsstödet från och med den 1 augusti 2024. Omkring en tredjedel av dem som får vuxenutbildningsstöd har fått stöd för social- eller hälsovårdsutbildning. Med hjälp av stödet har många närvårdare kunnat studera som sjukskötare och sjukskötare, hälsovårdare eller barnmorskor har avlagt högre yrkeshögskoleexamen eller magisterexamen i hälsovetenskaper, varefter de har kunnat sköta utvecklings-, sakkunnig- och ledningsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Inom undervisningsväsendet har vuxenutbildningsstödet möjliggjort t.ex. studier som speciallärare eller som yrkespedagog för en person som i bakgrunden har lärarexamen. 

Också Centern ser grunderna för att avgränsa och omfördela vuxenutbildningsstödet. I stället för att dra in stödet måste villkoren för att få stöd omdefinieras till exempel genom att det fastställs en övre åldersgräns för stödtagarna och genom att de genomsnittliga stödnivåerna sparas. Centerns mål är att behovet av stöd för vuxenutbildningen ska halveras, men stödet ska inte slopas helt och hållet. 

Centern tar mer detaljerat ställning till den nya modellen för vuxenutbildningsstödet när regeringens proposition om indragning av vuxenutbildningsstödet föreläggs riksdagen. 

Centern minskar sparnivån av vuxenutbildningsstödet med 22,5 miljoner euro 2024 och 87,5 miljoner euro 2027 jämfört med regeringsprogrammet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 64 

30. Sjukförsäkring 

Årssjälvrisken för läkemedelskostnaderna, det vill säga läkemedelstaket, stiger nästa år från 592,16 euro med nästan 35 euro till 626,94 euro. Vi godkänner inte höjningen av läkemedelstaket, utan föreslår att den bibehålls på samma nivå som i år. 

De flesta personer som betalar höga läkemedelskostnader och får ett läkemedelstak är tvungna att i stor utsträckning använda också olika hälsovårdstjänster. Således träffar regeringens beslut att höja klientavgifterna inom hälso- och sjukvården samma personer. Många långtidssjuka människor med låga inkomster har redan nu varit tvungna att pruta på att köpa läkemedel när kostnaderna stiger. En del som använder mycket läkemedel kan behöva välja mellan köp av läkemedel och andra nödvändiga inköp eller fakturor när läkemedelstaket stiger. 

Bibehållandet av årssjälvrisken på nuvarande nivå innebär ett tillägg på 9 miljoner euro för ersättning av läkemedelskostnader. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 65 

Reservationens förslag till uttalande 66 

60. Stödjande av social- och hälsovården 

Nativiteten är historiskt låg i Finland. Många par och ensamstående vill gärna ha barn, men av olika orsaker är det svårt att få barn. Kriterierna för tillgång till barnlöshetsvård är tämligen stränga och antalet personer som behöver och vill ha vård har ökat. Assisterad befruktning med egna pengar på privata kliniker kostar i allmänhet rätt så mycket. Centern vill främja människors möjligheter till önskat antal barn både genom positiv barn- och familjepolitik och genom att öka finansieringen av barnlöshetsbehandlingar. 

En del av de önskade och förväntade graviditeterna slutar också med missfall. De som upplevt missfall upplever att de inte fått tillräcklig vård och psykiskt stöd. Många upplever att de till och med helt saknar vård och att de varit helt ensamma med sin erfarenhet. God behandling av missfallen är nödvändig för att den drabbade personen jämte make ska återhämta sig. Dålig vård kan till och med leda till att man ger upp önskan få barn. 

För att förbättra behandlingen av missfall har man börjat utarbeta en rekommendation om god medicinsk praxis. Vi föreslår tilläggsfinansiering för att förbättra tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal som behandlar missfall, trygga tilläggsutbildningen och säkerställa och förbättra det psykiska stöd som personer som drabbats av missfall behöver. 

Centern anvisar ett tillägg på 5 miljoner euro för behandling av barnlöshet och utveckling av behandling av missfall. 

Vi föreslår 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Miljö- och naturvård 

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR

En återhållsam skatteanpassning behövs som en del av balanseringen av ekonomin. Centern använder moderat skatteanpassning som ett verktyg för att balansera den offentliga ekonomin med kroniskt underskott. 

I den offentliga debatten har det inte ägnats någon större uppmärksamhet vid att regeringens vägran att tillgripa skatteanpassningar kommer att leda till att Finlands totala skatteuttag sjunker betydligt under valperioden. 

Skatteuttaget var 43 procent 2022 och finansministeriet bedömer att det kommer att sjunka till cirka 40 procent före 2027. Nedgången beror bland annat på att skatteintäkterna för fossila bränslen krymper. På 2027 års nivå innebär det minskade skatteuttaget att skatteintäkterna är cirka 9 miljarder euro mindre än vad de kalkylmässigt skulle vara enligt skatteuttaget 2022. 

Beskattningen i Finland är dock relativt stram och därför kan skatterna inte höjas mer genom regeringens beslut utan att förutsättningarna för ekonomisk tillväxt går förlorade. Skattepolitiken måste vara stabil och förutsägbar. 

Centerns vision skiljer sig från de rödgröna partierna i opposition, som ser fara för en ideologisk skattehöjning överallt, liksom från regeringen som kategoriskt avvisar förslagen om en beslutsbaserad höjning av skattesatsen. 

Centerns inställning till detta är mer pragmatisk. Vem skulle väl vara särskilt förtjust i att betala skatt, men på något sätt måste hälso- och sjukvårdstjänster, social trygghet, utbildning, säkerhet och vägar finansieras. Enbart genom att spara utgifter kan ekonomin inte balanseras och hushållningen kan inte heller vara hänvisad till ytterligare skuldsättning. 

Centern anser att den minskade totala skattesatsen ger en aning spelrum för skatteanpassning. Under valperioden kan skatterna höjas med 0,5—1 miljard euro. Regeringens linjeval att sänka skatterna genom upplåning kan anses vara ryggradslöst och ansvarslöst i fiskalt avseende, med tanke på att underskottet i statsfinanserna beräknas uppgå till 11,5 miljarder euro. Regeringens värdeval att inte alls använda sig av skatteanpassning pressar upp anpassningstrycket på många sociala trygghetsförmåner. 

Dessutom erbjuder regeringen samtidigt med nedskärningarna en kännbar riktad skattenedsättning för dem som har de högsta inkomsterna genom att sänka solidaritetsskatten. Detta visar att regeringen inte har någon känsla för rättvisa. 

Centerns skatteförslag som helhet stärker de offentliga finanserna med cirka 500 miljoner euro 2024 i förhållande till propositionen. I och med propositionen kommer den totala skattekvoten i förhållande till BNP att sjunka till 40,8 procent 2024 från det uppskattade 41,7 procent 2023. I Centerns alternativ sjunker skattekvoten nästa år till cirka 41 procent. 

Avskaffande av skatten på produktionsbyggnader inom jordbruket 

Jordbruket har länge lidit av dålig lönsamhet. Coronapandemin och Rysslands anfallskrig har ytterligare försämrat jordbrukets lönsamhet när priserna på insatsvaror har stigit. Priserna verkar permanent ha stannat på en högre nivå. Dessutom försämrar räntehöjningen gårdarnas ekonomi. Särskilt problemtyngda är gårdar som har investerat och som bildar ryggraden i det finländska jordbruket och därigenom hela livsmedelskedjan. Det är också i allra högsta grad fråga om försörjningsberedskapen i hela Finland. 

Lönsamhetskrisen inom jordbruket lindrades 2022 av staten med ett tidsbundet fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader, vilket för sin del visar att skatten i fråga belastar gårdarnas ekonomi. Fastighetsskatten är en stor belastning särskilt för lantbruksföretagare som under de senaste åren investerat i produktionsbyggnader. Centern vill slopa fastighetsskatten på produktionsbyggnader inom jordbruket. Skatteutfallet i kommunerna skulle minska med 15 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 67 

Reservationens förslag till uttalande 68 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 

Indexjustering för inkomstbeskattningen, men ingen skattesänkning 

Centern genomför indexjusteringarna av beskattningen på det sätt som regeringen föreslagit för att beskattningen av arbete inte ska skärpas jämfört med nuläget. Det stora underskottet i statsfinanserna möjliggör dock inte en lindring av inkomstbeskattningen på det sätt som regeringen föreslår. På så sätt inflyter 103 miljoner euro mer i skatter på de offentliga finanserna än i propositionen. 

Beskattningen för höginkomsttagare bör inte genomföras 

Centern vill fortsätta att betala solidaritetsskatt enligt den nuvarande inkomstgränsen med beaktande av den lilla indexjustering som görs i skattetabellen. En riktad skattesänkning för välsituerade personer splittrar samhället i en situation där stora besparingar görs på många utgifter och regeringen visar allvarlig brist på rättskänsla. 

Vi vill nästa år ta ut en tilläggsskatt på två procent på inkomster som överstiger 88 200 euro. Skatteintäkterna ökar då med 80 miljoner euro. 

Ökning av kostnaderna för arbetsresor en miss av regeringen 

Centern godkänner inte regeringens beslut att höja resekostnaderna mellan bostaden och arbetsplatsen genom att försvaga rätten till skatteavdrag. Regeringen skärper beskattningen av arbetsresor nu då prisnivån på bensin och diesel fortfarande är hög och levnadskostnaderna har stigit över hela linjen. Detta försvagar incitamenten att arbeta och gör att särskilt låginkomsttagare får en allt mer trängd ekonomi. 

Centern vill behålla självrisken för arbetsresor på nuvarande 750 euro i stället för de 900 euro som regeringen föreslår. Detta lindrar beskattningen av arbetsresor med 40 miljoner euro jämfört med propositionen. Det är också motiverat att behålla den maximala avdragsrätten på 8 400 euro som var i bruk 2022 och 2023 i stället för att låta den minska till 7 000 euro. Denna med exakthet riktade åtgärd har varit till hjälp för dem som har särskilt lång väg mellan hemmet och arbetsplatsen, och därmed har drabbats hårdast av det höga bränslepriset. Om maximibeloppet bibehålls på 8 400 euro minskar beskattningen av personer som reser långa sträckor med 27 miljoner euro jämfört med propositionen. 

Höjning av hushållsavdragets maximibelopp för ensamstående och ensamförsörjare 

Centern anser det inte motiverat att ensamförsörjare och ensamboende är i en sämre ställning än hushåll med två eller flera vuxna. För personer som bor i enpersonshushåll kan hushållsavdragets maximibelopp komma emot till exempel vid större renovering av kök eller badrum, medan taket för avdragsrätten i två skattebetalares hushåll däremot blir aktuellt först med ett större eurobelopp. Centern föreslår att hushållsavdragets maximibelopp för ensamboende och ensamförsörjare ska vara dubbelt så stort och reserverar 12 miljoner euro för detta i sitt alternativ. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 69 

Reservationens förslag till uttalande 70 

Reservationens förslag till uttalande 71 

Reservationens förslag till uttalande 72 

Vi föreslår att regeringen utan dröjsmål bereder en serie korrigeringar av betalningstiden för arvs- och gåvoskatt så att det för arvs- och gåvoskatten fås en betalningstid till skälig ränta på tio år och samtidigt ska betalningar kunna göras årligen. 

Vid utskottets utfrågningar har det framgått att den lagändring som regeringen nu föreslår inte fungerar och att eftersom den bara gäller arvsbeskattningen kan den leda till att generationsväxlingar fördröjs. 

Dessutom har regeringen urvattnat betalningstidens betydelse genom den betydande tilläggsränta som tillkommer utöver referensräntan. Vi föreslår en skäligare ränta: referensräntan ökad med 2,0 procentenheter i stället för 3,5 procentenheter som regeringen föreslår. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 73 

08. Punktskatter 

Höjning av punktskatt på tobak 

Centern föreslår att punktskatten på tobak höjs med 200 miljoner euro redan 2024. Centerns förslag stöder genomförande av syftet med tobakslagen. Syftet med tobakslagen är att användningen av tobaksprodukter och andra nikotinhaltiga produkter som innehåller för människor giftiga ämnen och orsakar beroende ska upphöra. 

Centerns förslag kan anses ligga på en realistisk kompromissnivå mellan Samlingspartiets tidigare förslag på 400 miljoner euro från tiden i opposition och regeringens nollinje för 2024. Senare under valperioden har regeringen för avsikt att höja punktskatten på tobak med 100 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 74 

Att anpassa ekonomin är nödvändigt, men att sänka punktskatten på öl är ett politiskt värdeval som regeringspartierna Samlingspartiet, Sannfinländarna, SFP och Kristdemokraterna gör tillsammans och som ökar statsskulden. 

Det är mycket svårt att förstå hur regeringen över huvud taget i sitt program kommit fram till att priset på öl är ett så flagrant socialt missförhållande att skatten måste sänkas, medan man å andra sidan tänker höja momsen på motionstjänster senare under valperioden. 

Till sin priseffekt är skattesänkningen obetydlig. Priset på vanlig mellanöl och starköl sänks kalkylmässigt med cirka 4 cent för små burkar och med 6 cent för större burkar. En del av priseffekten stannar nog i marginalerna inom handeln, vilket innebär att förändringen i konsumentpriserna kan vara ännu mindre. 

Den sänkning av punktskatten på öl som regeringen beslutat om gäller å andra sidan inte alls alkoholfritt öl eller ettans öl med låg alkoholhalt, vilket innebär att skatteändringen försvagar deras relativa ställning bland öl och styr konsumtionen till mellanöl och starkare öl. 

Men staten går miste om 25 miljoner euro i skatteintäkter. Detta motsvarar till sin omfattning till exempel den nedskärning som regeringen gör i fritt bildningsarbete vid medborgarinstitut, studiecentraler, sommaruniversitet, folkhögskolor och idrottsutbildningscenter eller hälften av det belopp med vilket regeringen senare ämnar höja klientavgifterna inom hälso- och sjukvården. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 75 

Regeringen höjer läskedrycksskatten enligt sitt program med 30 miljoner euro under valperioden. Enligt planen för de offentliga finanserna 2024–2027 förläggs höjningen till 2025 och 2026. 

På grund av det ökande underskottet i statsfinanserna anser Centern att höjningen bör göras genast och i sin helhet redan 2024. En höjning av denna storleksklass är måttfull, vilket också konstateras i regeringsprogrammet. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 76 

Ta i bruk dieselolja för yrkestrafik och påför vägavgift för utländska transporter 

För att förbättra industrins kostnadskonkurrenskraft och underlätta transportkostnaderna för näringslivet föreslår centern att dieselolja för yrkestrafik införs. Centerns lagmotion baserar sig på finansministeriets beredning i slutet av förra valperioden, där återbäringen till den tunga trafiken uppgår till 9,5 cent per liter. Återbäringssystemet minskar skatteintäkterna med 151 miljoner euro. I och med införandet av dieselolja för yrkestrafik bör man i Finland ta ut en vinjettavgift för att också utländska lastbilar ska delta i kostnaderna för användningen av vägnätet. Vinjettsystemet skulle till exempel kunna generera skatteintäkter på cirka 15 miljoner euro. 

Sänkning av energiskatten på torv till noll 

Som en helt inhemsk energikälla har bränntorv större betydelse än sin användningsmängd för tryggandet av energiförsörjningsberedskapen. Torvens betydelse som en del av försörjningsberedskapen har stärkts ytterligare efter det anfallskrig som Ryssland inlett. Det är värt att notera att också andra torvfraktioner är beroende av produktionen av bränntorv, särskilt växttorv och torvströ som är viktiga med tanke på försörjningsberedskapen. Energianvändningen av torv har också betydelse för att det fiber- och stockvirke som industrin behöver inte bränns upp. 

Leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen i fråga om bränntorv kan i praktiken tryggas endast så att den under normala förhållanden är konkurrenskraftig som bränsle för energiproduktionen. Samtidigt tryggas tillgången på växttorv och torvströ. 

Centret anser att det med tanke på tryggandet av försörjningsberedskapen är motiverat att slopa energiskatten på torv. Minskningen av skatteintäkterna skulle uppgå till 16 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 77 

Reservationens förslag till uttalande 78 

10. Övriga skatter 

En intäktsneutral reform av överlåtelsebeskattningen 

Centern godkänner inte regeringens proposition om slopande av skattefriheten för köpare av en första bostad. Unga måste också i fortsättningen ha rätt att drömma om och eftersträva köp av en ägarbostad. På detta sätt främjas hushållens långsiktiga välstånd. 

Den sänkning av överlåtelseskatten som regeringen föreslår är till störst nytta för bostadsinvesterare som bedriver bostadsköp i stor skala. Samtidigt kommer hälften av lättnaderna i överlåtelseskatten på cirka 140 miljoner euro att finansieras genom betydligt högre skatter för unga som köper sin första bostad. Återstoden av den permanenta skattesänkningen kvitteras med tilläggsskuld, även om regeringen i regeringsprogrammet hade för avsikt att utreda ett sätt som är neutralt med tanke på de offentliga finanserna. 

Centern anser att överlåtelseskatten bör ses över så att procentsatserna för överlåtelseskatt för bostadsaktiebolag, fastighetsbolag och fastigheter slås samman på ett kostnadsneutralt sätt, varvid bostadsköp oberoende av den bostad som köps i fortsättningen beskattas med samma skattesats. Den avkastningsneutrala skattesatsen skulle vara 2,74 procent. Centern vill behålla beskattningen av en första bostad oförändrad. Genom Centerns förslag inflyter 70 miljoner euro mer i skatteinkomster än i propositionen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 79 

Centern vill utveckla beskattningen av trafiken i en rättvisare riktning så att bilismen är relativt sett förmånligare där det inte finns fungerande kollektivtrafik, användningen av personbil är nödvändig och avstånden långa. 

Centern genomför en liten sänkning av bränslebeskattningen i enlighet med regeringens linje, men anser det inte ändamålsenligt att sänka fordonsskatten, eftersom detta har liten effekt för hushållen, men ändå har en betydande inverkan på de offentliga finanserna. Om fordonsskatten hålls oförändrad stärks beskattningen med 50 miljoner euro jämfört med skattesänkningen. 

På grund av den snabba elektrifieringen av bilbeståndet överväger vi en kilometerskatt på helt eldrivna bilar som inte baserar sig på lokalisering. Också ägare och användare av helt eldrivna bilar måste involveras i finansieringen av väginfrastrukturen och samhällets övriga behov. Skatten uppgår till 0,04 euro per kilometer. En avgift på 4 euro per 100 kilometer motsvarar ungefär kostnaderna för tankning av två liter bensin eller diesel. Avgiften grundar sig på uppskattning och baserar sig inte på lokalisering, och den kan vid behov rättas så att den motsvarar de faktiska kilometrarna. Centern uppskattar att det 2024 finns 100 000 helt eldrivna bilar och att det körs i genomsnitt 23 000 kilometer med en bil. 

I framtiden skulle intäkterna från denna skatt öka snabbt i och med att elbilarna blir vanligare, samtidigt som intäkterna från den övriga trafiken blir allt mindre i fortsättningen. Införandet av en kilometerskatt för renodlade elbilar är ett första steg mot en mer allmän kilometerskatt, där den nuvarande beskattningen av bensin och diesel, som grundar sig på den mängd man tankar, ersätts med en kilometerskatt som baserar sig på användningen. Kilometerskatten ska genomföras rättvist och med respekt för integritetsskyddet. I och med övergången till en mer allmän kilometerskatt kunde beskattningen variera enligt vägtyp så att skatten är högre på motorvägar än på små bygdevägar. Skatten kunde variera enligt fordonstyp. 

Regeringen bör inleda en mer omfattande reform av beskattningen av trafiken så att kilometerbeskattning kan tas i bruk under valperioden 2027–2031. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 80 

Reservationens förslag till uttalande 81 

Reservationens förslag till uttalande 82 

Införande av hälsoskatt 

Centern uttrycker besvikelse över att den hälsoskatt som Samlingspartiet lovat före riksdagsvalet visade sig vara ett festtal som inte ens var avsett att genomföras. I Samlingspartiets alternativa budget eftersträvades med hälsorelaterad skatt en ökning av beskattningsutfallet med 300 miljoner euro. 

Före valet framhöll Samlingspartiet att på basis av varukoder kan skatten effektivt inriktas på produkter som innehåller en betydande mängd ingredienser som klassificeras som ohälsosamma. Skatten kan graderas på samma sätt som läskedrycksskatten, vilket innebär att skatten också innehåller ett tydligt incentiv för att utveckla produkterna i en hälsosammare riktning. 

Skatteutfallet på 300 miljoner euro är orealistiskt, men skatten bör ändå beredas för att tas i bruk utan dröjsmål. Centern föreslår att skatteintäkterna från hälsoskatten ska vara 100 miljoner euro. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

Reservationens förslag till uttalande 83 

STATSRÅDETS KANSLI

01. Förvaltning 

Med hjälp av statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet har det tvärsektoriellt producerat expertkunskap till stöd för beslutsfattandet vid de olika ministerierna. Utmaningarna i dagens värld är fenomenbaserade och följer inte de snäva sektorsgränserna. Statsrådets forsknings- och utredningsverksamhet har i hög grad bidragit till att det producerats information om problem som ministerierna upplever som gemensamma utmaningar. 

När samarbetet bedrivs tväradministrativt kan resurserna och kompetensen utnyttjas effektivt och flexibelt. Det konstateras också i regeringsprogrammet för Orpos regering. I regeringsprogrammet konstateras också att regeringens mål är att bereda politikåtgärder tväradministrativt utifrån vetenskapssamfundets sakkunskap. 

Regeringens beslut att lägga ned statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet strider alltså helt mot dessa mål. Beslutet kommer sannolikt att minska det tväradministrativa samarbetet och förbättrar inte förutsättningarna för beslutsfattande som grundar sig på evidensbaserad kunskap. 

Vi föreslår 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Ministeriet och förvaltningen 

Med svart ekonomi avses laglig företagsverksamhet, där lagstadgade avgifter och skatter ändå försummas. Uppskattningarna av den svarta ekonomins andel av Finlands bruttonationalprodukt varierar mellan knappt en miljard euro och upp till 14 miljarder euro. Den svarta ekonomin orsakar ekonomiska förluster för samhället när skatter och avgifter av skattenatur uteblir. Uppskattningarna av dessa förluster varierar från några hundra miljoner euro till fem miljarder euro per år. Förutom förlorade skatteintäkter skadar den svarta ekonomin i hög grad de lagliga företagarna genom att deras konkurrensvillkor försämras. Samtidigt erbjuder den också en kanal för inhemsk och utländsk organiserad brottslighet att sprida sig till näringslivet och andra samhällsstrukturer. 

För att bekämpa svart ekonomi bör man utvidga användningen av skattenummer till fastighets- och restaurangbranschen, införa ett fiskalt kassasystem och effektivisera bekämpningen av svart ekonomi bland annat genom att öka resurserna för verksamheten vid Enheten för utredning av grå ekonomi. För att uppnå resultat är det väsentligt att trygga resurserna för alla aktörer som deltar i bekämpningen av svart ekonomi, såsom Tullen, Skatteförvaltningen, polisen och Utsökningsverket. 

Vi föreslår 

Ett mål i regeringsprogrammet är att Finland i all sin verksamhet främjar principerna om demokrati, civilsamhället, de grundläggande och mänskliga rättigheterna samt rättsstaten. I regeringsprogrammet förbinder man sig att främja utvecklingen av god praxis i fråga om fostran till demokrati och mänskliga rättigheter. 

I budgetpropositionen ingår en nedskärning på 150 000 euro i Människorättsförbundets understödsanslag, som utskottet föreslår ska minskas till 50 000 euro, och en nedskärning på sammanlagt 525 000 euro i understödsanslagen till organisationer som utför fredsarbete. 

Genom fredsarbetet främjas kännedomen om internationell regelbaserad ordning och internationell rätt, nedrustning och förtroendeskapande metoder samt utbildas framför allt finländarna till en del av den omfattande verksamheten för den mänskliga säkerheten. Den största delen av de finländska fredsorganisationernas finansiering härstammar från statens fredsmedel. I nästa års budget håller man på att skära ned dessa pengar, vilket innebär mycket svåra tider för det finländska fredsarbetet. 

I år har staten stött olika fredsaktörer med 850 000 euro. Potten delades 2023 ut till sammanlagt 19 fredsaktörer. Enligt budgetpropositionen ska det nästa år endast delas ut 325 000 euro i fredsmedel till aktörerna. Minskningen jämfört med i år skulle uppgå till hela 61 procent. 

En så kraftig nedgång innebär med stor sannolikhet att många organisationer blir tvungna att permittera sin personal och minska sin redan blygsamma verksamhet. I en tid då det pågår krig i Europa och många väpnade konflikter härjar runt om i världen behövs det kanske mer än någonsin arbete för att främja fred och säkerhet. 

Förbundet för mänskliga rättigheter arbetar långsiktigt och professionellt för att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna ska tillgodoses i Finland. Den oförutsägbara nivån på statsunderstödet har medfört betydande utmaningar för förbundets verksamhet. Finansutskottet påpekade i sitt betänkande FiUB 36/2020 rd följande: ”Utskottet konstaterar att bidragen till organisationer som är verksamma inom fredsarbetet, de mänskliga rättigheterna och utrikes- och säkerhetspolitiken har varit oförändrade eller delvis minskat under flera år. Dessutom är stödformerna splittrade och kriterierna för beviljande delvis olika beroende på vem som beviljar stödet. Det försvagar organisationsarbetets verkningsfullhet och minskar organisationernas verksamhetsmöjligheter.” 

Vi föreslår 

10. (25.10, delvis) Domstolarna 

Med tanke på Finlands framgång är det ytterst viktigt att investera i Finland. Finland behöver företag av alla storlekar. Målet måste dock vara att företagsfältet stärks så att allt fler företag växer, sysselsätter och internationaliseras. 

En smidig tillståndsprocess är en förutsättning för investeringar och i synnerhet för omställningen till grön ekonomi. Finland har internationellt sett en god och förutsägbar tillståndspraxis, men förvaltningsdomstolarnas bristfälliga resurser har ansetts vara en flaskhals. 

Vi föreslår 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Polisväsendet 

Tillsynen över djurskyddslagen och över vanvård av djur är förenad med betydande brister. Resurserna för de tillsynsveterinärer som utför inspektioner på gårdar är otillräckliga och veterinärernas arbetsbörda enorm. 

Djuren har rätt till välbefinnande och att bli värdigt behandlade. En utvidgning av djurskyddspolisens verksamhet skulle vara ett steg i rätt riktning. Det är ytterst viktigt att polisens resurser styrs till att utveckla och utvidga polisens verksamhet som berör djurskydd för att man ska kunna trygga ett fungerande och effektivt djurskydd och minska djurens lidande. 

Vi föreslår 

Vi föreslår 

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna 

Finland lider av brist på räddningsmän och det syns redan i räddningsväsendets vardag. Räddningsverken står inför utmaningar vid rekryteringen av ny personal, och ställvis är servicenivån inte längre på den nivå som lagen förutsätter. 

Bristen på räddningsmän kan endast lösas genom att det utbildas fler räddningsmän än i nuläget. Räddningsverken har konstaterat att Finland fram till 2030 behöver över 1 000 fler räddningsmän än vad som utbildas i nuvarande takt. 

Vi föreslår 

40. Invandring 

Finland behöver invandring. Finlands befolkning åldras och bristen på arbetskraft ökar. Bristen på arbetskraft hotar såväl förutsättningarna för företagsverksamhet som tryggandet av välfärdstjänsterna i Finland. 

Ökande invandring som leder till arbete skulle ha en betydande positiv inverkan både på den ekonomiska utvecklingen och på hållbarheten i de offentliga finanserna. Invandring som leder till arbete sker dock inte av sig själv, utan kräver aktiva åtgärder. Men regeringen har siktet inställt i motsatt riktning. 

Invandrarnas integration måste stödjas och den misär som papperslösheten medför måste minskas. Det är viktigt att de som bor här verkligen är en del av samhället, kan studera, få arbete och känna sig välkomna. 

Samtidigt måste man skapa fler lagliga rutter för att söka skydd. Mottagande av kvotflyktingar är ett av de viktigaste och mest effektiva sätten att hjälpa de mest utsatta människorna, till exempel barn, ungdomar och personer som tillhör en minoritet. Samtidigt är det ett effektivt sätt att hjälpa de länder som utsätts för det största migrationstrycket. 

Man bör avstå från projekt som bromsar den invandring som leder till arbete och från att sänka flyktingkvoten till en historiskt låg nivå. 

Vi föreslår 

Väpnade konflikter, våldshandlingar och miljökriser tvingar människor att söka skydd på annat håll. Antalet flyktingar i världen är för närvarande högre än någonsin sedan andra världskriget 

Därför bör de lagliga inresevägarna, såsom flyktingkvoten, stärkas. Genom att stärka de lagliga inresevägarna kan man samtidigt bekämpa brottslighet som människohandel och smuggling. 

Enligt regeringsprogrammet baserar sig regeringen Orpos asylpolitik på att hjälpa nödställda. Regeringen agerar dock i praktiken tvärtom, eftersom flyktingkvoten sjunker till den lägsta nivån under hela millenniet. Finland har vid mottagandet av kvotflyktingar betonat omplaceringen av de mest utsatta människorna. 

Flyktingkvoten är ett effektivt sätt att skydda de mest utsatta och bör utökas. 

Vi föreslår 

Regeringen Orpo har för avsikt att skära ned mottagningspenningen för asylsökande och personer som får internationellt skydd. Mottagningspenningen tryggar en nödvändig försörjning, om asylsökanden är i behov av stöd och inte kan få sin försörjning genom förvärvsarbete eller andra inkomster eller medel. 

Mottagningspenningen är redan låg och en ytterligare nedskärning av den är inte hållbar. Nedskärningen följer regeringen Orpos migrationslinje, vars huvudsakliga budskap är att man inte är välkommen till Finland. Nedskärningen av mottagningspenningen bör återtas. 

Vi föreslår 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

70. Utvecklande av statsförvaltningen 

I Finland är konkurrensen i fråga om upphandling alarmerande liten, även om den offentliga sektorn upphandlar varor och tjänster för cirka 47 miljarder euro per år. År 2021 erhölls endast ett eller inget anbud till 22 procent av upphandlingarna. Upphandlingarna bör vara kostnadseffektiva på ett sätt som också gynnar små företag. Det lönar sig att dela upp upphandlingar i mindre helheter och öka så kallade innovativa upphandlingar, där man till exempel upphandlar vissa resultat i stället för en viss verksamhet eller vara. 

Vi föreslår 

89. Finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen 

Social- och hälsovårdstjänsterna handlar om människor, friska och sjuka, om liv och död. Frågan är om folk ska få hjälp i tid eller om vi ska tillåta att problemen samlas på hög. Satsningar på att främja välbefinnandet, förebygga problem och förbättra produktiviteten medför besparingar, förkortar vårdköerna och håller kostnaderna under kontroll på längre sikt. 

Välfärdsområdena har inlett sitt arbete i en svår situation i efterdyningarna av coronakrisen. Bristen på personal, den åldrande befolkningen och kostnadsökningen belastar välfärdsområdenas vardag och försvårar utvecklingen av verksamheten. Plötsliga nedskärningar i välfärdsområdena kan leda till en situation där kostnaderna snarare ökar när behovet av dyra korrigerande tjänster ökar. 

Syftet med välfärdsområdesreformen var att trygga lika tjänster, förbättra tillgången till vård och dämpa kostnadsökningen. För att dessa viktiga mål ska kunna nås måste välfärdsområdenas ekonomi ges spelrum. 

Regeringen Orpos nedskärningar drabbar enligt regeringens egna konsekvensbedömningar framför allt unga. Det leder till ökat utanförskap bland unga, försvagad sysselsättning och ökad utslagning. Psykiska störningar är redan nu de vanligaste hälsoproblemen bland unga. Det är en mänsklig tragedi när en ung person blir utslagen, samtidigt som det medför betydande kostnader också för statsfinanserna. Nedskärningarna som riktas mot de unga måste återtas, och i stället måste man satsa på att förebygga utslagning och psykiska problem bland unga. 

Vi föreslår 

90. Stöd till kommunerna 

Statsandelen för kommunal basservice består i huvudsak av utgifter för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. De nedskärningar som görs i indexhöjningarna av statsandelarna är i praktiken alltså nedskärningar i undervisningen och småbarnspedagogiken, vilket påverkar anställningen av personal och därmed också gruppstorlekarna. Det råder redan brist på yrkesutbildade personer inom småbarnspedagogiken i kommunerna, och indexfrysningarna leder endast till det sämre. 

Daghem och skolor är välfärdsstatens grundpelare. Där får varje barn och ung person de redskap som behövs för att utveckla sin egen personlighet, lära sig nytt och eftersträva sina drömmar. Om man inte satsar på början av barnens utbildningsväg, har det betydande och långtgående konsekvenser för framtiden. De Gröna vill säkerställa att varje barn får möjlighet till högklassig småbarnspedagogik och grundläggande utbildning samt får studera så långt de personliga förutsättningarna tillåter och får det stöd som han eller hon behöver under hela utbildningsvägen. 

Vi föreslår 

91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet 

Återbäring av energiskatt inom jordbruket är ett energiskattestöd som syftar till att förbättra jordbrukets lönsamhet. Även om målet är bra, har stödet i flera finländska utredningar identifierats som skadligt för miljön. Utsläppen från jordbruket och miljöolägenheterna bör minskas snabbt för att Finland ska kunna nå sitt klimat- och naturmål. Därför föreslår vi att energiskattestödet för jordbruket slopas och att avdraget riktas särskilt till stöd för fossila bränslen. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande: 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. (29.01, 29.40 delvis, 29.70 delvis och 29.80, delvis) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom verksamhetsområdet 

Utskottet har beslutat öka anslaget under momentet och bevilja bidrag, bland annat 400 000 euro till Finlands Evangelisk-lutherska Folkmission rf, 250 000 euro till Iso Kirja ry och 100 000 euro till Suomen Luterilainen Evankeliumiyhdistys. 

Dessa har koppling till en negativ attityd mot kvinnliga präster, hbtiq+-personers rättigheter och aborträtten. 

Vi föreslår 

10. Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete 

De Gröna vill säkerställa att varje barn får möjlighet till högklassig småbarnspedagogik och grundläggande utbildning samt får studera så långt de personliga förutsättningarna tillåter och får det stöd som han eller hon behöver under hela utbildningsvägen. De unga måste ges möjlighet till och stöd att själva välja väg i livet, att söka sin plats och lägga om kursen om det behövs. Vi vill att varje skola ska vara en bra skola och att bostadsområdena inte segregeras. Alla unga måste tillförsäkras framtidsmöjligheter på rätt sida av lagen. 

I daghem och skolor muras varje dag grundstenen för välfärdsstaten, och varje barn och ung person får de redskap som behövs för att — tillsammans med andra — nå sina drömmar. Det är en besvikelse att Orpos regering inte satsar på barnens första steg längs lärandets väg, till exempel genom att säkra tillgången till personal inom småbarnspedagogiken. Daghemmet och skolan kan skydda och bära barnet när det är svårt hemma. 

Vi föreslår att regeringens nedskärningar i utbildningen dras tillbaka och att fler lärare och handledare anställs vid de skolor och daghem där elevernas utgångsläge är allra svårast. Dessutom föreslår vi att inledningen av utbildningsvägen stärks genom att den tvååriga förskoleundervisningen tryggas och att förskoleundervisningen och den inledande utbildningen för barn mellan 5 och 8 år utvecklas integrerat. 

Vi föreslår 

I propositionen riktas en av de största nedskärningarna till fritt bildningsarbete. De gröna accepterar inte heller denna nedskärning i utbildningen. 

I propositionen riktas nedskärningar på 20,5 miljoner euro till de läroanstalter inom fritt bildningsarbete som ordnar utbildning för alla finländare. Nedskärningen utgör cirka 12 procent av den totala finansieringen för det fria bildningsarbetet. Finansieringen av fritt bildningsarbete har minskats redan tre gånger under de senaste 15 åren. De nedskärningar som gjorts tidigare år har redan minskat finansieringen med cirka 18 procent. De tidigare nedskärningarna har varit permanenta sådana. De nu föreslagna nedskärningarna leder till att utbildningsutbudet minskar och deltagaravgifterna ökar samt till andra åtgärder för att anpassa verksamheten. 

Vid sidan av nedskärningarna föreslår regeringen tilläggsfinansiering för folkhögskolornas läropliktsutbildning, vilket är en bra riktlinje. Folkhögskolorna har goda möjligheter att stärka integrationen och utbildningsresurserna bör tryggas också i fråga om dem som överskridit integrationstiden. Det är också välkommet att integrationsutbildningen för mammor som sköter sina barn hemma planeras bli överförd till undervisnings- och kulturministeriet så att den därmed blir en del av det befintliga utbildningsinnehållet som tryggar kunnande och kontinuitet. 

Det fria bildningsarbetet erbjuder också öppna högskolestudier på flera orter där det annars inte finns något högskoleutbud. Det fria bildningsarbetet främjar till exempel äldres rörlighet, bekämpar ensamhet och stärker gemenskapen. De föreslagna nedskärningarna ska slopas. 

Vi föreslår 

20. Yrkesutbildning och gymnasieutbildning 

I den yrkesinriktade examensutbildningen ska tillräcklig närundervisning tryggas i enlighet med de studerandes behov. Det bör fastställas ett tak för storleken på undervisningsgrupperna i gymnasiet och finansieringsmodellen för gymnasierna bör korrigeras. I ett sakkunnigyttrande till kulturutskottet påpekas det att fortsatta nedskärningar i finansieringen av gymnasieutbildningen äventyrar tryggandet av en högklassig, mångsidig och tillgänglig gymnasieutbildning. 

Vi föreslår 

40. (29.40, delvis) Högskoleundervisning och forskning 

Bristen på kompetent arbetskraft löses inte utan satsningar på utbildning. Vi ligger efter både våra nordiska jämförelseländer och våra nationella ambitioner att höja utbildningsnivån. Utbildning är också ett viktigt verktyg för att öka produktiviteten. Regeringen Orpos nedskärningar i utbildning leder Finland i fel riktning – de bör inte godkännas. Ökningen av nybörjarplatser förblir obetydlig och är knappt märkbar hos universiteten. Detta trots att det i Finland råder enorm brist också på till exempel läkare, experter på artificiell intelligens, personer som kan effektivisera den gröna omställningen och lärare inom småbarnspedagogiken. Vi föreslår betydligt fler nybörjarplatser och en studiesedel till den öppna högskolan för dem som utexamineras från andra stadiet och som inte har en studieplats. 

De reglerade maximiavgifterna för öppna högskolestudier ska höjas och därmed minskas också den statliga finansieringen av högskolorna med fem miljoner euro. Öppna högskolestudier är dock ett sätt att erbjuda utbildning för olika målgrupper, inte i första hand ett sätt att höja högskolornas inkomster. 

Genom höjda avgifter kan man inte kompensera för nedskärningen av finansieringen under 2024. Dessutom är nedskärningarna ett mycket dåligt budskap att ge högskolorna, som har styrts till att bredda finansieringsbasen för att kompensera för den svaga statliga finansieringen. Om utbildningsvolymen inte kan upprätthållas, genomförs anslagsbesparingarna som direkta nedskärningar i utbildningen. 

Enligt planen för de offentliga finanserna minskas högskolornas statliga finansiering fram till 2028 med ett belopp på 20 miljoner euro som motsvarar de förväntade intäkterna av studieavgifterna (höjning av minimiavgifterna) för studerande från länder utanför EU/EES. Nedskärningarna för 2024 uppgår till fem miljoner euro. Detta ökar marknadsrisken för högskolornas verksamhet. Det minskade beloppet innebär minskade resurser för att utveckla såväl utbildningen som undervisningen för internationella studerande, även om de förväntade intäkterna skulle förverkligas, vilket kan anses osäkert. 

Planerna på att studerande från länder utanför EU och EES själva ska täcka kostnaderna för utbildningen genom läsårsavgiften kommer enligt högskolornas och undervisnings- och kulturministeriets egna bedömningar att inverka negativt på antalet internationella studerande. Det är inte realistiskt att vänta sig att de förväntade inkomsterna förverkligas eller att antalet utländska experter ökar i tillräcklig mån. De förväntade intäkterna från avgifterna är spekulativa och kommer sannolikt att leda till att finansieringen, och därmed också verksamheten, minskar. 

Vi föreslår 

Vi hänvisar till motiveringen under punkt 50. 

Vi föreslår 

70. (29.70, delvis) Studiestöd 

Syftet med studiestödet är att trygga utkomsten under studietiden. Målet är att de studerande ska kunna koncentrera sig på studier fullt ut och på heltid. Nedskärningarna i studiestödet försämrar utkomsten för en grupp människor med mycket låga inkomster, undergräver jämlikheten i utbildningen och förlänger studietiderna. 

Regeringen ämnar frysa indexhöjningarna av studiestödet. Med de stigande levnadskostnaderna är indexfrysningen av studiestödet i själva verket en nedskärning i stödet. Nivån på det redan i nuläget mycket låga studiestödet släpar efter när levnadskostnaderna stiger. 

Regeringen har för avsikt att ytterligare göra studiestödet mer lånebetonat. Det leder till ökad ojämlikhet i utbildningen. Tröskeln att ta studielån är högre för barn i familjer med sämre utkomst. Dessutom har de studerandes skuldbörda redan fördubblats på kort tid. I en värld med höga räntor och osäkra sysselsättningsutsikter är denna utveckling oroväckande. 

Det är ohållbart att regeringen överför statens skuldbörda på de studerande. Studerande är också i övrigt den enda grupp människor som förväntas leva på skuld. 

De studerandes svaga utkomst ökar risken för psykiska problem och fördröjer studierna. När de studerande i allt högre grad blir tvungna att arbeta vid sidan av studierna för att klara sig blir det svårare att koncentrera sig på studierna. I beslut om studiestöd ska man komma ihåg studerande i olika livssituationer: både studerande på högskolenivå och andra stadiet, både minderåriga och myndiga, både självständigt boende och studerande som bor hos sina föräldrar. 

De gröna föreslår att indexhöjningar av studiestödet genomförs, att studiestödet blir mindre lånebetonat och att studiepenningen höjs med 50 euro i månaden. 

Vi föreslår 

80. (29.80, delvis) Konst och kultur 

Konst och kultur är en central del av det finländska samhället. Förutom konstens och kulturens uppenbara och obestridliga egenvärde har de också betydande positiva multiplikatoreffekter på hälsa och välfärd, ekonomi, sysselsättning och skatteinkomster samt på social stabilitet och delaktighet. Investeringar i konst och kultur lönar sig och ger mångdubbel nytta i förhållande till de medel som investerats. 

Även om regeringens nedskärningar i kulturen till sitt eurobelopp är små, har de stor inverkan på verksamhetsförutsättningarna inom kultursektorn. Utan tillräckliga anslag kan konstens och kulturens livskraft inte tryggas och tillgängligheten till konst och kultur kan inte förbättras. Vi föreslår att nedskärningarna i konst och kultur återtas och att anslagen för konst och kultur ökas. 

Kulturens verksamhetsförutsättningar tryggas genom att man på ett långsiktigt och förutsägbart sätt sörjer för verksamhetsunderstöden och de nationella kulturaktörernas anslag. Som ett led i stärkandet av finansieringen bör det inrättas en separat hedgefond för konst- och kulturfestivaler som möjliggör beställningar av nya verk, olika försök och främjande av kulturella innovationer. Finansieringen av produktioner som går med vinst ska återbetalas till staten. 

Vi föreslår 

Även om regeringens nedskärningar i kulturen till sitt eurobelopp är små, har de stor inverkan på verksamhetsförutsättningarna inom kultursektorn. Utan tillräckliga anslag kan konstens och kulturens livskraft inte tryggas och tillgängligheten till konst och kultur kan inte förbättras. 

Obetalt arbete är fortfarande ett problem inom konstsektorn och de enskilda konstnärernas förhandlingsposition gentemot konstinstitutionerna är på många håll svag. Det allmänna ska främja och förbättra möjligheterna att utöva konst och sådana lösningar som stöder konstnärernas sysselsättning. Alliansmodellen och modellen med konstnärslön erbjuder ett anställningsförhållande som ökar frilanskonstnärernas möjligheter till kontinuerligt professionellt arbete, förbättrar förutsättningarna för utkomstskydd för arbetslösa och undanröjer bristerna i konstnärernas sociala trygghet och pensionsskydd. 

Det finns skäl att undersöka hur konstnärslönen fungerar genom ett försök. I försöket ska konstnärerna stå i anställningsförhållande i stället för att ha en stipendieperiod och de har de förmåner som hänför sig till anställningsförhållandet. I försöket med konstnärslön bör man beakta de strukturer som är typiska för olika konstarter. 

Vi föreslår 

Med hjälp av stödet för inköp av litteratur med liten spridning har biblioteken kunnat beställa inhemska och översatta böcker av hög kvalitet till exempel för barn och grupper med särskilda behov. Trots sin ringa spridning har dessa verk stor betydelse för den finländska kulturen, de inhemska språken och deras utveckling. Stödet för inköp av litteratur med liten spridning bör finnas kvar. 

Vi föreslår 

Scenkonsten erbjuder näringsverksamhet och arbete för ett stort antal professionella. Det fria fältet är en särskilt viktig arbetsgivare för frilansare vars inkomster beror på de framföranden som genomförs. Coronatiden var mycket svår särskilt för aktörerna inom det fria fältet inom scenkonsten och det har också i övrigt länge funnits brist på finansiering inom området. 

Vi föreslår 

Den grundläggande konstundervisningen ger barn och unga möjlighet att studera konst på lång sikt under hela ungdomen. Grundläggande konstundervisning ges inom nio olika konstarter (arkitektur, bildkonst, slöjd, mediekonst, musik, ordkonst, cirkuskonst, teaterkonst och dans). En bra grundläggande undervisning främjar tillgången till konstfostran, skapar förutsättningar för samarbete med skolor och daghem samt återspeglas positivt i kommunernas utbildnings- och välfärdstjänster. 

Kvaliteten på och tillgängligheten till den grundläggande konstundervisningen ska säkerställas så att avgifterna inte utgör ett hinder för att ha konst som hobby. Den finländska musikens och filmens internationella framgångar är goda exempel på att en målmedveten och långsiktig satsning på utbildning lönar sig. 

Vi föreslår 

Den rätt till ersättning som skrivs in i upphovsrättslagen ska vara rättvis och skäligen motiverad. Den rätt till ersättning som föreslås att utvidgas till att även gälla dem som läser in ljudböcker, avviker från tidigare praxis i fråga om ersättning för biblioteksanvändning. 

Syftet med utlåningsersättningen är att ersätta upphovsmannen för det inkomstbortfall som följer av att upphovsmannens verk används avgiftsfritt på bibliotek. Dessutom har utlåningsersättningen traditionellt varit en viktig utkomstkälla för litterära upphovsmän och gör det möjligt för dem att försörja sig själva genom skapande arbete och att skriva nya verk. En författaren använder i genomsnitt ett till tre år för att skriva en bok. 

Vi föreslår 

Inkomstnivån för konstnärer inom de visuella branscherna är svagast bland alla yrkeskonstnärer. Branschens sysselsättningsstrukturer är svaga jämfört med andra konstarter och konstnärerna utför mycket gratis arbete. Konstnärer inom de visuella branscherna finansierar inte bara sitt arbete utan också framförandet av sina verk genom att betala gallerihyra. Konstmuseerna sysselsätter inga konstnärer och konstnärernas förhandlingsposition i förhållande till utställningsarrangörerna är ojämlik. Finansieringen av den visuella konsten är liten i förhållande till antalet konstnärer och branschen har för svaga förmedlarstrukturer. Finansieringen och strukturerna bör därför uppdateras genom att nya finansieringsinstrument utvecklas för konstarten. 

Modellen med utställningsarvode har möjliggjort rättvis praxis och förbättrat konstnärernas förutsättningar att få ersättning för sitt arbete. 

Under momentet finns en statsunderstödsbesparing enligt regeringsprogrammet som skulle leda till att understöden för utveckling av den kommunala och regionala kulturverksamheten slopas samt till att understöden för reparation av föreningshus och för rådgivnings- och vägledningsarbete halveras. 

Vi föreslår 

Utan konstnärens arbete finns det inte heller konst: konstnärligt arbete är grunden för all konst, kultur och kreativa branscher. Ett av de viktigaste sätten för staten att stödja konsten är att göra det möjligt för konstnärerna att ägna sig åt konstnärligt arbete på heltid. Statens konstnärsstipendier är en viktig stödform för att ge konstnärer möjligheter att arbeta och den sysselsättande effekten syns direkt. Konstrådet har föreslagit 100 fler konstnärsstipendier. Det stärker särskilt de ungas verksamhetsmöjligheter och säkerställer tillgången och tillgängligheten till konst och kultur också i framtiden. 

Vi föreslår 

91. Ungdomsarbete 

I Finland finns en barnombudsman och en äldreombudsman, men inte en ungdomsombudsman. De unga själva har efterlyst behovet av en egen ombudsman och har aktivt drivit på ärendet. Unga vuxna blir ofta utan tjänster, eftersom tjänsterna för barn upphör vid 18 års ålder och tjänsterna för vuxna inte nödvändigtvis når ut till unga vuxna eller tillgodoser deras behov. Ungdomsombudsmannen ska se till att rättigheterna för unga vuxna i åldern 18–29 år tillgodoses. Enligt ungdomslagen är alla under 29 år unga. 

Vi föreslår 

Inom ungdomsarbetet utförs ovärderligt arbete med mycket små resurser. Det är ungdomsarbetaren som för många kan vara den första trygga och pålitliga vuxna. Särskilt det uppsökande ungdomsarbetet når unga som inte nödvändigtvis nås på något annat sätt. 

De ungas välbefinnande har inte återställts efter coronan. Behovet av uppsökande ungdomsarbete och förebyggande av utslagning av unga har inte minskat alls. Vi föreslår att regeringen slopar nedskärningarna som riktas till unga, och att det uppsökande ungdomsarbetet och arbetet för att förebygga utslagning av unga stärks. Detta inbegriper också till exempel kulturfostran i regioner som lider av segregation samt stärkande av ungdomsarbete som stöder integration och delaktighet. 

Vi föreslår 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Jordbruket måste förnyas så att det blir hållbart både för miljön och för producenterna. Jordbruket har en central roll i Finlands strävan att nå klimatmålen. Ekologiskt hållbar matproduktion är också avgörande för att förbättra livsmedelstryggheten. 

Finland bör arbeta effektivt och påverka för att främja ekologiskt jordbruk såväl i Finland som på EU-nivå. 

Vi föreslår 

10. Utveckling av landsbygden 

Pälsdjursuppfödningen orsakar pälsdjuren omfattande och onödigt lidande. På pälsdjursfarmer lever djuren i små burar utan möjlighet till arttypiskt beteende. Till följd av uppfödningen utvecklas sjukdomar och beteendestörningar hos djuren. 

Med tanke på hälsosäkerheten har riskerna i anslutning till pälsdjursfarmerna blivit uppenbara senast i samband med höstens debatt om fågelinfluensa. De sakkunniga har upprepade gånger varnat för att pälsdjursfarmerna utgör en betydande risk för uppkomsten av nya epidemier och pandemier. 

Dessutom har pälsdjursuppfödningen stora problem med lönsamheten. På grund av den sjunkande efterfrågan på pälsar och opinionen för djurens rättigheter kommer verksamheten inom pälsbranschen upphöra i Finland i framtiden i vilket fall som helst. En kontrollerad nedläggning av pälsdjursuppfödningen bör därför inledas så snart som möjligt. 

Vi föreslår 

Finlands ekonomi befinner sig i en svår situation där statens utgifter bör genomgå strikt prövning. Regeringen har beslutat att rikta nedskärningar mot de former av kultur och ungdomsarbete som tidigare finansierats med avkastningen av penningspel. Däremot föreslår regeringen inga nedskärningar i stödet till hästsport. De gröna anser att dessa stöd bör bedömas kritiskt för att nedskärningar som slår mot de unga och kulturen ska kunna undvikas. 

Vi föreslår 

Kulturen är en central attraktionsfaktor för kommuner och olika regioner. En livlig och särpräglad kulturverksamhet gör kommunerna attraktiva för invånare och turister. Genom att satsa på kulturturism stärks regionernas livskraft och näringsliv. Den parlamentariska gruppen för glesbygden har understött kulturverksamheten i glesbygdsområden med separata bidrag. Deras betydelse för kulturverksamheten på glesbygden har varit stor. 

Vi föreslår 

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 

Djuren kan inte själva delta i beslut och diskussioner som direkt påverkar deras välbefinnande. Därför behövs det ett djurskyddsombud som ser samhället med utgångspunkt i djurens välbefinnande och tar ställning till det ur denna synvinkel. För att djurskyddet och djurvälfärden ska kunna främjas på ett kontinuerligt och förutsägbart sätt måste uppdraget permanentas och tillräckliga resurser årligen reserveras för verksamheten. 

Djurskyddsombudet ska främja och förbättra djurens välbefinnande genom uppföljning, initiativ, förslag, utlåtanden och annan påverkan. Till uppgiften hör också att stödja och främja samarbetet mellan olika aktörer med anknytning till djurvälfärd i syfte att förbättra djurens välbefinnande samt att delta i arbetet i de olika delegationer och arbetsgrupper som har samband med uppgiften. 

Vi föreslår 

Reformen av jordbruket kräver betydande förändringar i jordbruksstöden. Stödsystemet måste ses över så att stöden vid sidan av matproduktionen styr och sporrar till att minska klimat- och näringsämnesutsläppen, binda kol och stärka den biologiska mångfalden. 

Ett av de viktigaste sätten att förbättra jordbrukets ekologiska hållbarhet är att i allt högre grad övergå till växtbaserad matproduktion. Målet måste vara att åtminstone halvera konsumtionen av produkter av animaliskt ursprung fram till 2030. 

Vi föreslår 

Klimatåtgärderna på torvmarker är en av de mest effektiva typerna av klimatåtgärder. De utsläppsminskningar som åstadkommits genom att torvmarkernas fuktighet höjts kostar i många avseenden mindre än till exempel den tekniska kolbindningen. I Finland finns också oanvända torvmarker vars utsläpp kan minskas genom vätning. 

Vi föreslår 

Kompensationsersättningen är ett miljöskadligt stöd, eftersom det upprätthåller ineffektiv åkerareal och på så sätt ökar klimatutsläppen. Kompensationsersättningarna bör minskas och de medel som sparas in bör riktas till exempel till våtmarksodling. 

Vi föreslår 

Vår föda bör bli mer växtbaserad i framtiden. Både djurs och människors välfärd och miljöaspekter talar för detta. I synnerhet under ekonomiskt svåra tider är det motiverat att minska stöden för kött- och mjölkproduktion. Samtidigt är det ytterst viktigt att se till att jordbrukets hållbarhetsomställning genomförs på ett socialt hållbart sätt och utan att pruta på livsmedelstryggheten. 

Vi föreslår 

40. Naturresursekonomi 

Nivån på kolsänkorna i Finland har rasat och tillståndet i skogsnaturen har försämrats. Bakom båda fenomenen ligger mänsklig verksamhet och för stor användning av skogarna, dvs. avverkning. För att kolsänkorna och skogsnaturen ska kunna stimuleras behövs det både tilläggssatsningar på skydd av skogarna och en sänkning av avverkningsnivån. Inom skogsskyddet har Metso-programmet gett goda resultat. Ett fungerande sätt att minska avverkningarna och överutnyttjandet av skogarna är för sin del att minska stöden för virkesproduktion. 

Vi föreslår 

Den finländska naturens tillstånd har försämrats. Det syns överallt, men framträder tydligt också i våra skogar. Av alla biotoper i vår skogsnatur är 76 procent hotade, vilket är alarmerande. Utan betydande tilläggssatsningar kommer Finland inte att nå sina mål att stoppa utarmningen av den biologiska mångfalden fram till 2030. 

Vi föreslår 

När Metka-anslagen minskas minskar också Skogscentralens administrativa börda. Därför kan understöden till Skogscentralens verksamhet minskas som sparåtgärd. På motsvarande sätt kräver de tilläggssatsningar som behövs för Metso- och Helmi-programmen ökade resurser också för Skogscentralens del. 

Vi föreslår 

Snabba åtgärder behövs för att den kollapsade kolsänkan i Finland ska återhämta sig. En åtgärd är att öka skogarnas tillväxt på impedimentmark, vilket har fått stöd under tidigare år. Genom att stödja skogstillväxten på impedimentmark kan kol bindas i skogar där det annars inte skulle ske på samma nivå. Nu tänker regeringen slopa stödsystemet för beskogning av impedimentmark. 

Vi föreslår 

Anslagen för Finlands viltcentrals verksamhet har minskat under flera år. På grund av de tillstånd att jaga stora rovdjur som konstaterats vara lagstridiga har det också riktats mycket kritik mot viltcentralens verksamhet. 

Vi föreslår 

Vår föda bör bli mer växtbaserad i framtiden. Både djurs och människors välfärd och miljöaspekter talar för detta. I synnerhet under ekonomiskt svåra tider är det motiverat att minska stöden för animalieproduktion. 

Vi föreslår 

64. Forststyrelsen 

Regeringen skär kraftigt i finansieringen av friluftsliv. Intresset för friluftsliv har ökat kraftigt under de senaste åren och därför är det nödvändigt att utveckla strövområdenas tjänster. Den sjunkande finansieringen försämrar möjligheterna till friluftsliv och ökar slitaget i de områden där tjänsterna finns kvar. 

En mycket viktig åtgärd för att förebygga försämringen av naturtillståndet i Finland är att identifiera och skydda alla värdefulla och gamla skogar på statlig mark. Enligt Naturpanelens uppskattningar bör vi skydda hundratusentals hektar gamla skogar för att bevara den biologiska mångfalden. Arbetsgrupperna med frivilliga skogskartläggare har redan identifierat nästan 400 000 hektar gammal och värdefull skog som bör skyddas. 

Vi föreslår 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Trafik- och kommunikationsnäten 

Finlands ekonomi står inför stora utmaningar. Trots otaliga löften ökar Orpos regering Finlands skuldsättning betydligt under de kommande åren. Samtidigt riktas betydande anpassningsåtgärder särskilt till unga, barn och utsatta. 

Statsfinanserna måste balanseras, men det måste göras på ett socialt rättvist sätt så att bördan inte blir oskäligt stor för någon. En stabil offentlig ekonomi säkerställer att tjänster som är viktiga för människorna kan tryggas och att människorna mår bra. 

Vi föreslår 

Att smidigt kunna röra sig i vardagen är en förutsättning för ett gott liv. Den måste tryggas överallt i Finland. Samtidigt måste trafiken snabbt och effektivt frigöras från fossilberoendet för att man ska kunna minska klimatutsläppen och trygga försörjningsberedskapen. 

Nedskärningen av finansieringen för gång och cykling till 3 miljoner euro påverkar i betydande grad kommunernas förmåga att i ett allt svårare ekonomiskt läge genomföra investeringar som berör gång och cykling. Gång och cykling är inte bara färdsätt som är bra för klimatet och miljön, utan de förbättrar också folkhälsan. Därför står nedskärningarna i strid med regeringsprogrammets mål i anslutning till programmet Mer motion i Finland. Förutsättningarna för gång och cykling bör förbättras. 

Flygtrafiken är det transportsätt som förorenar mest och subventioner till flygtrafiken är de mest skadliga stöden för miljön. Det är varken ekonomiskt eller miljömässigt motiverat att stödja flygtrafiken. 

Vi föreslår 

Det ekonomiska läget i Finland är utmanande. Befolkningen åldras, de ekologiska kriserna ackumuleras, statsskulden växer och det geopolitiska läget ökar osäkerheten. Trots den oroväckande skuldutvecklingen ökar regeringen Finlands skuldbörda betydligt under de kommande åren. 

De gröna anser att utgifterna bör ställas i prioritetsordning och att man måste hitta sparobjekt som är rättvisa ur ett socialt perspektiv. De gröna gör till exempel inga nedskärningar i naturvård, klimatåtgärder, barn och unga samt de mest utsatta, utan vi söker sparobjekten på annat håll. 

Vi föreslår 

20. Tjänster inom trafik, transport och kommunikation 

Syftet med stödet för arbetskraftskostnader är att förbättra försörjningsberedskapen och stödja finska fartygs konkurrenskraft i utrikestrafiken genom att sänka besättningskostnaderna. Det anslag som syftar till att stödja försörjningsberedskapen inom fraktfarten är motiverat, men en stor del av stödet riktas numera till så kallad nöjessjöfart. 

Stödet till nöjessjöfart är inte motiverat med tanke på såväl den fria konkurrensen som statsfinanserna. Dessutom kan stödet anses vara skadligt för miljön. 

Vi föreslår 

Att flyga är det färdsätt som är mest skadligt för miljön och klimatet. Ändå stöder staten flygtrafiken med stora summor. 

Stöden för inrikes flygtrafik är miljöskadliga stöd. De motsvarar inte heller kostnadseffektiv tranfik- och näringspolitik. Att flyga är det färdsätt som är mest skadligt för miljön och klimatet. Ändå stöder staten flygtrafiken med stora summor. 

Den regionala tillgängligheten bör därför i första hand säkerställas genom spårförbindelser, vilket förutsätter att tyngdpunkten flyttas från offentliga stöd till flygtrafiken till utveckling av spårtrafiken. 

Vi föreslår 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Produktionsincitamentet inom den audiovisuella sektorn är ett effektivt och riskfritt sätt att skapa tillväxt och hjälpa finländska små och medelstora företag att skapa inhemskt innehåll av god kvalitet. De audiovisuella produktionerna har dessutom positiva effekter på det breda spektrumet av underleverantörstjänster, på inkvarterings- och turisttjänsterna samt på Finlandsbilden. Produktionerna främjar också exporten av musik och litteratur samt kunnandet inom spelindustrin. 

Incitamentfinansieringen för 2023 tog slut redan i början av juni. Arbets- och näringsministeriet föreslog en satsning på 20 miljoner euro 2024. Det föreslagna anslaget på 12 000 000 euro verkar vara otillräckligt i förhållande till behovet och potentialen. Ett försvagat incitament innebär en nedskärning i tillväxten, skatteinkomsterna och sysselsättningen. 

Jordbrukets lönsamhet bör förbättras och beroendet av stöd minskas. Samtidigt bör man främja jordbrukets ekologiska omställning. Satsningar på biogas är ett sätt att förbättra gårdarnas självförsörjning och främja miljömålen. Biogasinvesteringar kan förbättra jordbrukets lönsamhet och minska beroendet av stöd. Biogasanläggningar kan i framtiden utgöra en betydande del av Finlands energiproduktion, men de kräver till en början stora investeringar. De gröna föreslår därför ett investeringspaket för biogas till jordbruksföretagen. 

Vi föreslår 

01. Förvaltning 

Konkurrensrätten som gäller företags och branschorganisationers verksamhet är komplicerad och i vissa fall är det svårt att tolka konkurrenslagen. 

Även mindre företag bör kunna få tillräcklig rådgivning och visshet om att deras verksamhet är förenlig med konkurrenslagen. För närvarande stöder konkurrensmyndigheternas rådgivning inte företagens rättssäkerhet i tillräcklig utsträckning. Företagen kan inte få någon bindande syn på huruvida konkurrenslagstiftningen är tillämplig och kan inte senare på behörigt sätt åberopa de diskussioner som förts. 

Konkurrensmyndigheten ska inte bara övervaka förbjuden verksamhet, utan genom sin rådgivning aktivt sträva efter att förhindra uppkomsten av konkurrensöverträdelser. Effektiva föregripande råd från myndigheterna skulle bidra till att skapa företagssamarbete och effektivitetsfördelar till nytta för marknaden och undanröja rådande osäkerhetsfaktorer. 

Vi föreslår 

20. Förnyelse och koldioxidsnålhet 

Elektrifieringsstödet trädde i kraft 2022 och syftet med det är att ersätta en del av de extra kostnader som utsläppshandeln orsakar i elpriset för vissa industrisektorer som löper risk för koldioxidläckage. Minst 50 procent av stödet ska användas för utvecklingsåtgärder som främjar minskade växthusgasutsläpp, effektivare energianvändning, förbrukning av förnybar energi eller elektrifiering. Återstoden av stödet kan anses vara uppenbart skadligt för miljön, eftersom det inte behöver användas för att främja klimatneutralitet. 

De grönas ursprungliga tanke var att gradvis sänka stödet så att den del som öronmärkts för främjande av koldioxidneutralitet skulle ha varit i kraft ännu ett år. Andelen stöd som kan användas fritt har dock skrivits in i lagen, som inte kan ändras i detta sammanhang. Särskilt under ekonomiskt svåra tider är det inte motiverat att använda statliga medel för miljöskadliga stöd, och därför föreslår vi som en sparåtgärd att hela stödet dras in. 

Vi föreslår 

Läget i de offentliga finanserna är allvarligt. Statliga utgifter måste prioriteras och socialt rättvisa sparobjekt måste hittas. De gröna anser att det i det svåra ekonomiska läget inte är motiverat att ha kvar innovationsstödet för skeppsbyggnad på nuvarande nivå. 

Vi föreslår 

30. Sysselsättning och företagsamhet 

Finland har inte råd med att människor blir utbrända eller att den potential som finns att tillgå på arbetsmarknaden inte nyttjas för sysselsättning med tillräckligt stöd. Därför vill vi se till att det finns effektiva tjänster som stärker sysselsättningen. Parallellt med en flexibel arbetsmarknad behövs en språngbräda som hjälper folk att hålla fast vid jobbet och ta sig ur fattigdomen också när livet tar sig oväntade vändningar. 

Fler människor än för närvarande bör oberoende av sina utgångspunkter kunna hitta arbete och utkomst på den öppna arbetsmarknaden. Därför satsar vi på lönesubvention, med hjälp av vilken man till exempel kan lära sig finska eller avlägga yrkesstudier på läroavtalsarbetsplatsen. 

Vi föreslår 

50. Integration och internationell kompetens 

En av regeringens största sysselsättningsrelaterade stötestenar är invandringen. En ökande arbetskraftsinvandring skulle ha en betydande positiv inverkan på Finlands ekonomi. Finland kan inte lösa utmaningarna i anslutning till de offentliga finanserna, den åldrande befolkningen och bristen på arbetskraft utan en betydande ökning av arbetskraftsinvandringen. 

Arbetskraftsinvandringen sker dock inte av sig själv, utan kräver aktiva åtgärder och satsningar. 

Vi föreslår 

Regeringens flyktingkvot är 500 personer för 2024. Det är alldeles för lite i en situation där det finns fler flyktingar ute i världen än någonsin sedan andra världskriget. Flyktingkvoten är ett effektivt sätt att hjälpa de mest utsatta. 

Flyktingkvoten säkerställer att flyktingarna har en trygg väg till internationellt skydd. Flyktingkvoten bör inte minskas, utan tvärtom ökas. 

Vi föreslår 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

De indexfrysningar som regeringen föreslår kommer att leda till fattigdom för en stor mängd människor. Enligt propositionens konsekvensbedömning kommer antalet personer i familjer med låga inkomster att öka med 41 600 under regeringsperioden. Av dem är 3 900 barn. Enligt SOSTE:s bedömning ökar regeringens åtgärder i sin helhet antalet fattiga med 68 000 personer under nästa år, och av dem är nästan 17 000 barn. Regeringens nedskärningar drabbar på ett oskäligt sätt barn och unga. Samtidigt försämrar regeringen de studerandes situation. Många studerande kämpar redan nu med att orka och försörja sig samt med psykisk ohälsa. Studerande är den enda gruppen i Finland som förväntas skuldsätta sig för att klara av vanliga utgifter i vardagen. När indexhöjningarna av studiepenningen uteblir ökar skuldbördan för de studerande ytterligare. 

Också nedskärningarna i bostadsbidraget har stora konsekvenser för de studerandes vardag. Ändringarna försätter studenterna i ett allt större ekonomiskt trångmål. Den osäkra ekonomiska situationen fördröjer studierna och ökar de psykiska problemen. 

Arbetsmarknaden behöver reformeras. Reformen måste dock ske ärligt och rättvist. De gröna stöder en sysselsättningspolitik där arbetslöshet inte innebär en total ekonomisk kollaps, utan där det finns genuina möjligheter att söka nytt arbete och skaffa ny utbildning. Det finländska systemet för social trygghet bör förenklas och när befolkningen i arbetsför ålder minskar och försörjningskvoten försämras bör man också sträva efter att säkerställa att incitamenten för att få och ta emot arbete är proportionerliga. Nu genomför regeringen Orpo dock reformer på ett sätt som bryter mot arbetsmarknaden och är orättvist. Regeringens nedskärningar drabbar dem som redan har det sämst ställt. Genom att slopa barnförhöjningen kommer ett allt större antal redan utsatta barnfamiljer, ensamboende och låginkomsttagare att hamna i trångmål. Samtidigt försvagar slopandet av de skyddade delarna av utkomstskyddet incitamenten för att ta emot arbete. 

Omkring 120 000 barn i Finland lever i fattigdom. Om en eller flera vuxna i familjen kämpar med försörjningen, ger fattigdomen återverkningar i barndomen och ungdomen. Regeringen Orpo skär ner familjernas försörjning och bostadsbidrag trots att vi vet att det innebär mindre vardagstrygghet, mat och kläder för barnen. Mest utsatta är de ensamboende unga under 35 år. 

De Grönas mål är att trygga snabb tillgång till vård och lika tjänster. Vi föreslår att de pengar som regeringen anslagit för FPA-ersättningar riktas till välfärdsområdena för att avveckla vårdköerna och stärka äldreomsorgen. 

Nu föreslår regeringen att man genom en höjning av FPA-ersättningarna strävar efter att minska välfärdsområdenas börda och avveckla vårdköerna inom primärvården. Under regeringsperioden ska finansiering av engångsnatur avsättas för avvecklande av vårdköerna inom primärvården med hjälp av den nya FPA-ersättningsmodell som regeringen utvecklat. I praktiken styr modellen personer med goda inkomster till privata tjänster, och höjningen medför ingen nytta för dem som är i störst behov av hjälp. 

De Gröna skulle rikta en del av anslagen till FPA-ersättningar för assisterad befruktning så att alla som vill ha barn kan få det. Det är absolut nödvändigt att FPA-ersättningen behandlar alla lika oavsett familjeform. 

Regeringen utvecklar inte stödet för hemvård av barn, trots att det är mycket ojämnt fördelat mellan föräldrarna och inverkar negativt på barnfamiljernas utkomst och i synnerhet på mammornas karriärutveckling. Stöden för barnavård bör genomgå en långsiktig, kostnadsneutral reform där stödet för hemvård ändras till ett flexibelt stöd för barnavård. Målet bör vara att bättre än för närvarande göra det möjligt att vårda barnet hemma till 1–2 års ålder, höja deltagarfrekvensen i småbarnspedagogiken för barn i åldern 2 år och äldre samt förbättra sysselsättningen särskilt bland mammor. 

Vi föreslår 

03. Forskning och utveckling 

Internationellt sett är Finland ett mycket våldsamt land för kvinnor. Det behövs omedelbart mer resurser för att bekämpa könsrelaterat våld. 

Finland har åtagit sig att iaktta Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (den så kallade Istanbulkonventionen). Konventionen förpliktar de länder som ratificerat den att agera långsiktigt och samordnat för att minska våldet mot kvinnor och det könsrelaterade våldet. Den förpliktar Finland att också arbeta för att främja jämställdheten mellan könen inom olika samhällssektorer. Våld mot kvinnor definieras i konventionen som strukturell diskriminering av kvinnor. Regeringen föreslår att anslaget för genomförande av Istanbulkonventionen ska minskas jämfört med 2023. 

För närvarande är Finland dock långt ifrån att fullgöra de skyldigheter som anges i Istanbulkonventionen. Situationen är särskilt alarmerande i fråga om skyddshemsplatserna, som utifrån folkmängden i Finland borde vara mer än dubbelt så många som för närvarande. Den regionala ojämlikheten är stor, och särskilt i norra Finland och glesbygden är resorna till närmaste skyddshem oskäligt långa. 

Kvinnlig könsstympning är en form av könsrelaterat våld som utgör ett brott mot de internationella människorättskonventionerna. Enligt Institutet för hälsa och välfärd lever det i Finland cirka 10 000 flickor och kvinnor som har genomgått könsstympning. Dessutom riskerar 650-3 080 flickor att utsättas för könsstympning. Stympning kränker de mänskliga rättigheterna och kan enligt finsk strafflag betraktas som grov misshandel. Traditionen försvagar kvinnors jämställdhet och självbestämmanderätt samt orsakar hälsorelaterade och sociala olägenheter. 

Målet ska vara att flickor som bor och vistas i Finland inte utsätts för stympning eller skickas utomlands för att bli stympade. För att nå detta mål måste professionella utbildas i att ta upp frågan och förbättra samarbetet mellan alla berörda aktörer och medlemmar i kretsar som utövar traditionen. Regeringen föreslår att anslaget för bekämpning av könsstympning av flickor och kvinnor ska minskas jämfört med 2023. 

Regeringen föreslår också nedskärningar i förebyggandet av våldsam radikalisering och extremism. De gröna anser att dessa nedskärningar inte bör genomföras. 

Vi föreslår 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd använder uppskattningsvis 6 procent av de gravida berusningsmedel, men i många fall upptäcks inte missbruket och mamman eller familjen får inte de tjänster de behöver. Vi bör satsa på kontinuiteten i vården av gravida och spädbarnsfamiljer med missbruksproblem. Därför föreslår vi anslag som behövs för att permanenta vårdsystemet för gravida med missbruksproblem. 

Utskottet fäster i sitt betänkande uppmärksamhet vid att särskilt små aktörer och organisationer som arbetar i enlighet med den kristna värdegrunden bör beaktas som utdelare av mathjälp. Det är oklart vad särskild hänsyn till organisationer som arbetar i enlighet med den kristna värdegrunden innebär i detta sammanhang. Vi föreslår att utdelarna av mathjälp inte särbehandlas på ideell grund. 

Utskottet ökar anslaget under momentet med 40 000 euro för ett projekt för att stödja personer som genomgår krisgraviditet, befinner sig i en svår situation under fortsatt graviditet samt flickor och kvinnor som har genomgått abort. Vid behandlingen i utskottet har det inte klarlagts exakt vilken typ av projekt det är fråga om. I Förenta staterna är de så kallade krisgraviditetscentrumen (Crisis Pregnancy Center) kända för tvivelaktiga tillvägagångssätt där man aktivt försöker övertala flickor och kvinnor som överväger abort att fortsätta graviditeten. Sådan verksamhet får givetvis inte finansieras av staten i Finland. Projektet bör kopplas till stärkandet av de sexuella rättigheterna och sexualundervisningen på ett sätt som tillgodoser självbestämmanderätten. 

Vi föreslår 

10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 

Regeringen föreslår att barnbidragen höjs, medan man skär ner i utkomstskyddet för arbetslösa och bostadsbidraget. Det är inte rätt att höja barnbidragen när kostnaderna för höjningarna täcks genom att man tar pengarna från de fattigaste familjerna. Samtidigt är det värt att de uteblivna indexjusteringarna enligt propositionen leder till minskade inkomster för väldigt många barnfamiljer. 

En reform av barnbidragen är i sig välkommen om de effektivare än för närvarande kan främja barnfamiljernas välfärd och minska barnfattigdomen. Barnbidraget bör också bättre än för närvarande beakta olika familjeformer, såsom familjer med två hem. 

Vi föreslår 

20. Utkomstskydd för arbetslösa 

Syftet med alterneringsledighet är att å ena sidan främja arbetstagarnas arbetshälsa och samtidigt skapa bättre sysselsättningsförutsättningar för arbetslösa arbetssökande. Enligt en undersökning har de som tagit alterneringsledigt själva upplevt att de mått fysiskt och psykiskt bättre efter ledigheten. 

Vi föreslår 

De gröna förespråkar inte att vuxenutbildningsstödet slopas. Vuxenutbildningsstödet bör dock ses över så att det bättre motsvarar kompetensbehoven i arbetslivet. Enligt vår modell skulle vuxenutbildningsstödet bättre än i nuläget stödja avläggandet av examensdelar och fortbildning vid sidan av arbetet. Dessutom skulle vi rikta stöd till dem som har lite arbetserfarenhet eller bristfällig utbildningsbakgrund eller som annars har en svår ställning på arbetsmarknaden. 

Vi föreslår 

30. Sjukförsäkring 

Regeringen försvagar sysselsättningen genom att skära ned på effektiv yrkesinriktad rehabilitering. Rehabiliteringsstödet för unga stärker de ungas motivation för rehabilitering och minskar sjukpensioneringen, vilket även återspeglas i sysselsättningen. 

Regeringen lägger bördan särskilt på de unga och låter nedskärningarna drabba dem som har stort behov av framtidsutsikter. Nedskärningen av rehabiliteringsstödet till unga strider också mot regeringens sysselsättningsmål. 

Vi föreslår 

60. Stödjande av social- och hälsovården 

I Finland finns för närvarande 29 skyddshem med totalt 228 familjeplatser för familjer eller ensamkommande kunder. Finland har dock redan 2015 åtagit sig att följa Istanbulkonventionen, enligt vilken det ska finnas 500 skyddshemsplatser. Den regionala ojämlikheten är stor, och särskilt i norra Finland och glesbygden är resorna till närmaste skyddshem oskäligt långa. Regeringen har i sin budget anvisat tilläggsresurser för skyddshemsverksamheten, men alldeles för lite. Genom höjningen täcks endast ökningen av lönekostnader och andra kostnader för producenter av skyddshemstjänster. 

Vi föreslår tillräckliga resurser för skyddshemsverksamhet för att skyldigheterna enligt Istanbulkonventionen ska kunna uppfyllas. 

Vi föreslår 

80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 

För att förbättra den ekologiska hållbarheten bör jordbruket i större utsträckning övergå till växtbaserad matproduktion. Målet måste vara att åtminstone halvera konsumtionen av produkter av animaliskt ursprung fram till 2030. På grund av det minskade antalet djurgårdar och den effektiviserade produktionen kan kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare minskas. 

Vi föreslår 

Vi föreslår en kontrollerad nedläggning av pälsdjursuppfödningen. På grund av den sjunkande efterfrågan på pälsar och opinionen för djurens rättigheter kommer verksamheten inom pälsbranschen upphöra i Finland i framtiden i vilket fall som helst. Pälsdjursuppfödarna ska erbjudas ett rättvist avträdelsestöd. 

Vi föreslår 

Utskottet har beslutat att öka momentet med 20 000 euro för ett projekt som ska hjälpa pälsdjursuppfödarna att orka. Ämnet är viktigt, men projektet bör kopplas uttryckligen till en kontrollerad nedläggning av pälsdjursuppfödningen och till avträdelsestöd till pälsdjursuppfödarna. 

Vi föreslår 

90. Understöd för främjande av hälsa och social välfärd 

Organisationerna inom social- och hälsovården har en viktig roll när det gäller att främja människors välbefinnande och arbetsförmåga i förebyggande och rehabiliterande syfte. Vi anser att organisationernas kompetens bättre bör utnyttjas i arbete som stöder personer med anpassad arbetsförmåga så att allt fler självständigt kan få arbete på den öppna arbetsmarknaden. När man får arbete förbättras livskvaliteten och utanförskapet minskar. De grönas mål är att öka sysselsättningen, och stärkt sysselsättning för personer med anpassad arbetsförmåga är en väg till målet. 

Vi föreslår 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Miljöförvaltningens omkostnader 

Miljöorganisationerna har en viktig roll i bekämpningen av förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringen. De har en viktig roll när det gäller att stödja lagberedningen och sprida expertis. 

Finland har förbundit sig att bekämpa förlusten av biologisk mångfald före 2030 och att uppnå klimatneutralitet före 2035. En minskning av finansieringen av understöden till organisationerna främjar inte uppnåendet av dessa mål. 

Vi föreslår 

10. Miljö- och naturvård 

Med miljöskada avses en plötslig händelse där ett ämne som är skadligt för miljön släpps ut eller hotar att släppas ut i miljön så att det orsakar fara eller skada för miljön eller människors hälsa. Det är viktigt att säkerställa tillräcklig finansiering av förebyggande och eftervård av miljöskador för att resurserna ska räcka till för att avvärja allvarliga miljöskador. 

Läget för Finlands natur är oroväckande. Miljöskador bör förebyggas målmedvetet och eftervården efter miljöskadorna bör skötas omsorgsfullt. 

Vi föreslår 

Den sjunkande finansieringen för skydd av skogar försvårar skyddet av Finlands få återstående skogar i naturligt tillstånd och tillstånd som liknar det naturliga tillståndet. Var nionde art i Finlands skogsnatur är hotad och 76 procent av skogsnaturtyperna är hotade. Graden av hot för hotade skogsnaturtyper är störst i Södra Finland. 

Skogarna är viktiga också med tanke på bekämpningen av klimatkrisen. För att klimatmålen ska nås är det viktigt att skydda skogarna, eftersom exempelvis klimatpanelen har framställt för stora avverkningsvolymer som den främsta orsaken till kollapsen av kolsänkorna. För att klimatlagens klimatneutralitetsmål ska nås behövs snabba åtgärder för att öka kolsänkorna i skogarna. 

Finansieringen av skogsskyddet bör ökas för att Finland ska kunna nå sina mål att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden och uppnå klimatneutralitet. 

Vi föreslår 

Läget för vattendragen är oroväckande. Av livsmiljötyperna i Östersjön är 24 procent hotade, medan 58 procent av livsmiljötyperna vid Östersjöns kust är hotade. Situationen i insjöarna är inte mycket bättre, eftersom en fjärdedel av naturtyperna i insjöarna och stränderna är hotade. 

Näringsbelastningen är en av de viktigaste orsakerna till att vattenlivsmiljöer är hotade. Återvinningen av näringsämnen bör utvecklas för att näringsbelastningen ska minska. 

Vi föreslår 

Klimat- och miljöåtgärderna i vardagen vidtas i Finlands kommuner, städer och byar. Kommunerna har en nyckelroll med tanke på Finlands utsläppsminskningar, och utan kommunernas insatser kan klimatneutralitetsmålet för Finland 2035 inte nås. 

Kommunernas viktigaste uppgift är att erbjuda sina invånare en trygg och hälsosam boendemiljö. En viktig del av denna uppgift är att säkerställa att kommunerna i tillräcklig utsträckning har anpassat sig till klimatförändringens konsekvenser. Klimatuppvärmningen kommer i Finland att öka förekomsten av farliga värmeböljor, torka och skogsbränder. I klimatplanen ska kommunerna ha möjlighet att göra upp behövliga planer med tanke på anpassningen till klimatkrisen. 

Regeringens beslut att slopa kommunernas skyldighet att utarbeta en klimatplan är en kortsiktig åtgärd och det främjar inte Finlands klimatmål. 

Vi föreslår 

Nationalparkerna är stora naturskyddsområden, vars viktiga uppgift är att trygga den biologiska mångfalden och ge människorna möjlighet att vistas i naturen för nöje och rekreation. Naturskyddsområdena tryggar arternas och naturtypernas mångfald. Dessutom ska de bevara det nationella landskapet, kulturarvet och rekreations- och strövområdena. 

Regeringens nedskärningar riskerar att avsevärt minska möjligheterna till friluftsliv i Finland. Att röra sig i naturen har många positiva hälsoeffekter. Att minska servicen innebär att många inte rör sig i naturen och kommer i beröring med miljön, vilket försvårar uppbyggnaden av ett naturförhållande för många finländare. 

Vi föreslår 

Våtmarkernas och vattnens status är svag i Finland. Trots detta försvagas i budgetpropositionen särskilt finansieringen av vattenvården. 

När finansieringen av vattenvården minskar kan naturförlusten i fråga om vattennaturen inte stoppas. Däremot riskerar en drastisk minskning av finansieringen att försämra tillståndet för vattennaturen. För att Finland ska kunna nå sina mål i anslutning till naturskyddet bör finansieringen av skyddet av våtmarker och vattendrag ökas. 

Vi föreslår 

Finlands mål att vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter finns inskrivet i den nationella klimatlagen. Med tanke på Finlands mål för klimatneutralitet är det viktigt att kolsänkorna hålls på en hög nivå. Men nu har deras nivå rasat. 

Finland behöver en hel del nya åtgärder för att uppnå målet. En av de effektivaste åtgärderna för att öka kolsänkorna är skogsskyddet. Exempelvis klimatpanelen har konstaterat att en minskning av avverkningarna är den viktigaste åtgärden för att öka kolsänkorna. 

Samtidigt måste skogarna skyddas för att trygga naturens mångfald. Var nionde art i Finlands skogsnatur är hotad och 76 procent av skogsnaturtyperna är hotade. Finland har som mål att stoppa förlusten av biologisk mångfald före 2030. 

Vi föreslår 

20. Samhällen, byggande och boende 

Boenderådgivning är bevisligen ett fungerande sätt att förebygga bostadslöshet. Boenderådgivningen har konstaterats vara en lyckad förebyggande service exempelvis när det gäller att minska hyresskulder, störningar i boendet och vräkning och att trygga kontinuiteten i boendet. Boenderådgivning är en kostnadseffektiv service som ger besparingar för såväl kommuner, hyreshusbolag som staten och hjälper invånarna innan problemen tillspetsas. 

Minskningen av anslaget för boenderådgivning står i strid med regeringens centrala mål att eliminera långtidsbostadslösheten före 2027. 

Vi föreslår 

Genom att stödja möjligheterna att ladda elbilar i samband med bostadsbyggnader främjas ökningen av elbilsbeståndet i enlighet med målen i den nationella klimat- och energistrategin. 

Antalet laddningsbara elbilar ökar. Enligt statistik från Sähköinen liikenne ry fick Finland år 2022 ytterligare 49 018 laddningsbara bilar, av vilka 21 968 var renodlade elbilar. I slutet av 2022 fanns det totalt nästan 150 000 laddningsbara bilar i trafiken. I flera husbolag planeras laddningsstationer under de närmaste åren. 

Vi föreslår 

Syftet med reparationsunderstödet är bland annat att förbättra möjligheterna för äldre och personer med funktionsnedsättning att bo hemma. Nedskärningarna i reparationsunderstöden innebär i praktiken till exempel att allt fler äldre under de kommande åren behöver serviceboende med heldygnsomsorg när de inte kan göra behövliga ändringsarbeten i sitt eget hem. 

Vi föreslår 

Byggnaderna och byggandet står för en tredjedel av Finlands klimatutsläpp. Byte från fossil olja till mer hållbara uppvärmningsformer är ett sätt att minska utsläppen och bidra till Finlands klimatneutralitetsmål 2035. 

Understödet för att avstå från olje- och gasuppvärmning har varit populärt. Det främjar också en rättvis grön omställning när man stöder utfasningen av fossila bränslen. 

Uppvärmning som baserar sig på olja och gas ökar också Finlands beroende av stater som producerar fossila bränslen. Fossila bränslen bör alltså slopas också av orsaker som hänför sig till Finlands övergripande säkerhet. 

Vi föreslår 

Finlands ekonomi är inne i en recession och särskilt situationen inom byggbranschen skapar mörka moln i horisonten. Nedskärningen av investeringsunderstöden för boende för grupper med särskilda behov försämrar tillgången till boende till rimligt pris och situationen inom byggbranschen ytterligare. Det är fråga om understöd som är avsedda för stödjande av boende för äldre, personer med utvecklingsstörning, studerande, rehabiliteringsklienter inom mentalvården och långtidsbostadslösa, vars behov inte alls har minskat. 

Vi föreslår 

Avdelning 11

SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR 

Vi anser att Finland bör genomföra en grön skattereform som förbättrar arbetets lönsamhet och prissätter natur- och klimatskadlighet rätt. Som ett led i den gröna skattereformen vill vi lindra beskattningen av förvärvsinkomster med 200 miljoner euro mer än vad som föreslås i propositionen, med särskild fokus på barnfamiljer med låga inkomster samt långtidsarbetslösa och unga som får jobb. 

Samtidigt ser vi till att Finlands totala skatteuttag inte sjunker, även om beskattningen av arbete lindras. I det svåra ekonomiska läget är skattelättnaderna för de rikaste inte motiverade. För att få ekonomin i balans och vända den oroväckande skuldutvecklingen är det också enligt sakkunniga viktigt att se till inkomstsidan. 

Användningen av naturresurser beskattas nästan inte alls i Finland. Direkt utnyttjande av naturresurser och anknytande förändringar i markanvändningen är trots det de största drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald och en betydande källa till klimatutsläpp. 

En marktäktsskatt skulle förbättra återvinningsmaterialens konkurrenskraft i förhållande till jungfruliga material och på så sätt bli ett incitament för att hålla materialen i omlopp en längre tid. En marktäktsskatt kan ge staten skatteintäkter på uppskattningsvis 30 miljoner euro per år. 

Dessutom föreslår vi en flygskatt som differentieras enligt årliga resor och som också beaktar resans längd och eventuellt reseklass. En differentierad skatt på resor efter årets första flygresa skulle kunna ge skatteintäkter på uppskattningsvis 100 miljoner euro. 

Olika skattelösningar kan också påskynda cirkulär ekonomi. Med tanke på cirkulär ekonomi är det viktigt att gamla produkter styrs till återanvändning i stället för att hamna i avfall. Detta kan stödjas med olika styrmedel. En utvidgad och utvecklad avfallsskatt kan främja avfallsåtervinning och förebygga uppkomsten av avfall. Utvidgningen av den nuvarande skatten på dryckesförpackningar till andra förpackningsmaterial påskyndar lösningar som stöder cirkulär ekonomi. Avfallsskatten i kombination med andra styrmedel inom cirkulär ekonomi påskyndar å sin sida förebyggandet och återvinningen av avfall i stället för avfallsförbränning. 

Beskattning kan också vara ett sätt att påverka folkhälsan. Till exempel har Institutet för hälsa och välfärd tillsammans med Folkpensionsanstalten föreslagit att hälsoskatt bör införas. Till exempel är överkonsumtion av socker en av de främsta orsakerna till övervikt, diabetes och problem med munhälsan. Det lönar sig att börja bereda en hälsoskatt på tillsatt socker och senare utvidga den till exempelvis salt och hårda fetter. 

Vi föreslår 

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet 

Beskattning av förvärvsinkomster och en grön skattereform. Finland bör genomföra en grön skattereform där beskattningen av arbete lindras och beskattningen av miljöskadlig verksamhet skärps. Därför vill vi lindra förvärvsinkomstbeskattningen, utöver det belopp på 97 miljoner euro som föreslås i propositionen, så att beskattningen av förvärvsinkomster med beaktande av de ändringar som föreslås i denna reservation lindras med 200 miljoner euro mer än vad som föreslås i propositionen. Skattelättnaden inriktas särskilt på ett sätt som minskar barnfamiljsfattigdomen och främjar sysselsättningen. 

I praktiken genomför vi en extra barnförhöjning av arbetsinkomstavdraget. En del riktas till alla barnfamiljer och en del endast till barnfamiljer med låga inkomster. En extra höjning av arbetsinkomstavdraget införs för långtidsarbetslösa och unga som får jobb. I och med att vuxenutbildningsstödet bibehålls uteblir den skatteåtstramning som gäller alla inkomstklasser och som regeringen föreslår i samband med indexjusteringen av inkomstskatteskalan. 

De gröna anser att den nedre gränsen för solidaritetsskatten inte bör höjas. I en krävande ekonomisk situation är det inte motiverat, i synnerhet som regeringen samtidigt riktar nedskärningar i utgifterna särskilt mot barn och unga samt personer som redan har det sämst ställt. Solidaritetsskatten bör bli permanent. 

Beskattning av företag. I beskattningen av företag bör man sträva efter att vara tydlig och neutral i förhållande till näringsgrenarna och företagens struktur. På så sätt blir konkurrensen på marknaden effektiv och fungerande, och kapitalet styrs till produktiv användning samtidigt som skatteutfallet är förutsägbart och tillräckligt för statens fiskala behov. 

Finlands nuvarande företagsbeskattningsstruktur motsvarar inte till alla delar dessa ambitioner. En uppenbar brist är lättnaden i beskattningen av utdelning från onoterade bolag. Den nuvarande lättnadsmodellen gynnar materiella tillgångar på bekostnad av immateriella tillgångar och särbehandlar således företagen. Investeringsviljan minskar när det är lönsamt att samla på sig nettoförmögenhet. Den låga beskattningen av utdelningsinkomster uppmuntrar också till att förvärvsinkomster omvandlas till kapitalinkomster och uppmuntrar till att använda företag för förvaltning av personlig egendom. Skattelättnaden utgör också en tröskel för börsnotering och därmed för tillväxt. 

I praktiken är skattelättnaden för vinstutdelning från onoterade bolag en dyr skatteutgift för staten, och den är till nytta företrädesvis för personer med mycket goda inkomster. Modellen är unik i Europa och är nog en del av förklaringen till Finlands relativt svaga produktivitetsutveckling. 

De gröna föreslår därför att man vid beräkningen av skatten på utdelning från onoterade bolag bör övergå från en modell som baserar sig på nettoförmögenhet till klara gränser i euro och lägga fast dem på en nivå som lindrar beskattningen av liten utdelning som betalas från bolag med små nettotillgångar och skärper beskattningen av stor utdelning som betalas från bolag med stora nettotillgångar jämfört med nuläget. 

Rättvisa mellan generationerna.Finlands skuldsättning förutsätter betydande åtgärder för att anpassa och stärka de offentliga finanserna. För att få ekonomin i balans krävs tyvärr också ingrepp i förmånerna. För att bevara den sociala sammanhållningen och det ömsesidiga förtroendet är det viktigt att fördela den ekonomiska bördan av anpassningen på ett rättvist sätt. 

En central aspekt av rättvisa är rättvisa mellan generationerna. I budgetpropositionen för 2024 kommer de kraftigaste konsekvenserna av den ekonomiska anpassningen enligt social- och hälsovårdsministeriets konsekvensbedömning att drabba åldersgrupperna 18–24 år. 

Pensionärerna står nästan helt utanför anpassningsåtgärderna i budgetpropositionen, trots att en stor del av pensionärerna har goda inkomster och är relativt förmögna enligt finländsk skala. 

I Finland får 1,4 miljoner personer pension. Vårt pensionssystem är endast delvis fonderande, och pensionerna minskar således handlingsutrymmet i de offentliga finanserna. I år steg arbetspensionerna med 3 procentenheter jämfört med lönerna. Skillnaden motsvarar omkring en miljard euro. För att trygga arbetspensionssystemets hållbarhet och öka solidariteten mellan generationerna föreslår de gröna därför att skatten på arbetspension höjs så mycket att höjningen motsvarar en indexbroms på en procent. Reformen bör genomföras utan att pensionärsfattigdomen fördjupas. 

Aktiesparkonton. Regeringen har också för avsikt att höja den övre gränsen för aktiesparkonton. En höjning av den övre gränsen för aktiesparkonton skulle öka incitamenten för placeringsverksamhet för en mycket liten grupp som har en relativt betydande placeringsförmögenhet. Som det konstateras i propositionen finns det endast cirka 6 000 aktiesparkonton som uppnått den övre gränsen på 50 000 euro. Dessutom placeras endast aktier på aktiesparkontot, vilket innebär att till exempel fondplacerare utesluts från reformen. Enligt propositionens konsekvensbedömningar omfattas mindre än 5 procent av alla som investerar i börsaktier och mindre än en procent av alla bosatta i Finland av skatteförmånen. 

De gröna understöder stärkandet av finländarnas ekonomiska kompetens, förbättringen av möjligheterna att spara och placera i olika livssituationer. Allt fler bör ha möjlighet till småskalig investering. Höjningen av den övre gränsen för aktiesparkonton främjar dock inte dessa mål. 

Hushållsavdraget. Regeringen föreslår att den temporära höjningen av hushållsavdraget förlängs med ett år och att hushållsavdraget utvidgas till att gälla fysioterapi och ergoterapi. Målen för utvidgningen är värda att understöda: att stödja funktionsförmågan hos äldre personer och deras självständiga boende i hemmet. Den temporära utvidgningen kan dessutom erbjuda möjlighet att följa upp och bedöma hushållsavdragets konsekvenser. 

Men förlängningen av höjningen av hushållsavdraget för hushålls-, omsorgs- och vårdarbete kan inte anses motiverad i detta ekonomiska läge. Allmänt taget ger hushållsavdraget enligt undersökningar endast en liten ökning av tjänstekonsumtionen och sysselsättningen inom servicenäringarna samtidigt som avdraget sammantaget minskar skatteintäkterna med hela 420–500 miljoner euro. 

Hushållsavdragets ändamålsenlighet bör därför bedömas övergripande och samtidigt bör det utredas om bland annat fördelarna med bekämpningen av svart ekonomi kan uppnås med mindre skattebortfall än för närvarande. 

Arbetsresekostnader. Målet för arbetsreseavdraget bör vara att övergå till ett mindre byråkratiskt kilometerbaserat system som ligger i linje med klimatpolitiken. Avståndet till arbetsplatsen bör vara grunden för avdraget. I avdragets storlek bör man också beakta regionala skillnader och kollektivtrafik. 

Vi föreslår 

Forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet intar en nyckelroll när det gäller att lösa både stora hållbarhetsutmaningar och globala kriser. Finland bör satsa både på forskning som baserar sig på ren nyfikenhet och på forskning som söker svar på samhällsproblemen. 

Vårt mål är att Finlands forsknings-, utvecklings- och innovationssystem fram till 2030 ska bli så attraktivt och konkurrenskraftigt att företagens och den offentliga sektorns forsknings- och utvecklingssatsningar i Finland står för 4 procent av bruttonationalprodukten. De rätta skatteincitamenten leder till detta mål. Utöver de offentliga satsningarna på att öka FoUI-utgifterna skulle vi rikta ett starkare skatteincitament till företagen, vilket också lockar stora företag att investera i Finland. 

Vi föreslår 

Finlands skattebas håller på att urholkas när regeringen låter den totala skattekvoten sjunka. Den minskade totala skattekvoten innebär att det blir allt svårare att bryta skuldsättningen inom de offentliga finanserna. För att få balans i ekonomin bör vi också koncentrera oss på inkomstsidan. 

Skattebasen för kapitalinkomstbeskattningen bör tätas genom att man ingriper i olika konstgjorda arrangemang. Ett sätt är att slopa skogsgåvoavdraget. 

Vi föreslår 

04. Skatter och avgifter på grund av omsättning 

Småföretagens vardag kan underlättas genom att den nedre gränsen för momsfri småskalig företagsverksamhet höjs från nuvarande 15 000 euro till 20 000 euro. En höjning av den nedre gränsen minskar hindren för att starta företagsverksamhet och minskar de små företagens administrativa börda. 

En hållbar transportpolitik kräver en satsning på kollektivtrafiken. De grönas mål är att kollektivtrafiken ska vara ett billigt och tillgängligt alternativ till biltrafiken. Till välfärdsstatens uppgifter hör att stödja låginkomsttagares rörlighet med tillräckligt förmånlig kollektivtrafik. Ett sätt att göra detta är att sänka momssatsen för kollektivtrafiken till noll. 

Cirkulär ekonomi kan främjas med hjälp av olika skattelösningar, av vilka en är att mervärdesskattesatsen för reparationstjänster sänks. Med tanke på cirkulär ekonomi är det av största vikt att produkterna tillverkas för att bli långvariga och så lätta att reparera som möjligt. På så sätt säkerställs att produkterna förblir i bruk så länge som möjligt. I takt med att behovet av nya produkter minskar hämtas mindre jungfruliga resurser ur naturen. 

För konsumenten är det dock ofta dyrare och svårare att reparera en gammal produkt än att köpa en ny produkt. Därför bör mervärdesskattesatsen för reparationstjänster sänkas från nuvarande 24 procent till 14 procent. Ändringen ska omfatta till exempel skomakare, syateljéer och cykelservice. 

Vi föreslår 

08. Punktskatter 

Regeringen planerar att sänka beskattningen av öl. Alkohol försämrar finländarnas hälsa, orsakar sociala problem, orsakar förtida dödsfall och försämrar befolkningens funktionsförmåga. Alkoholens konsekvenser är betydande för det finländska samhället. 

Dessutom har sänkningen av punktskatten på öl fiskala konsekvenser. I ett svårt ekonomiskt läge är en skattesänkning på 25 miljoner euro inte ansvarsfull ekonomisk politik. 

Vi föreslår 

Det mål för kolsänkorna i skogarna som Finlands klimatneutralitetsmål förpliktar till är 21 megaton koldioxidekvivalenter 2035. Så sent som 2009 var nivån på kolsänkan inom markanvändningssektorn cirka 40 megaton, men år 2021 hade kolsänkorna i skogarna blivit en utsläppskälla. År 2022 utgjorde markanvändningssektorn åter en kolsänka, men bara i någon mån. 

Klimatpanelen har framhållit att den främsta orsaken till kollapsen är för stora avverkningsvolymer. För att klimatlagens klimatneutralitetsmål ska nås behövs snabba åtgärder för att öka kolsänkorna i skogarna. 

I Finlands miljöcentrals rapport om miljöskadliga stöd i Finland 2023 konstateras det att skatteutgiften för träbaserade bränslen är ett av de viktigaste miljöskadliga skatteutgifterna. I rapporten bedöms dessutom att skatteutgiften för stöd till vedeldning sannolikt kommer att leda till större avverkningsvolymer. Skatteutgiften bör slopas särskilt för förbränning av gagnvirke och stamved. 

De gröna föreslår också att energiskatten knyts till index. Energiskatterna fastställs i skattelagarna till fasta priser. Till följd av detta kommer de att fortsätta att förlora sin effektivitet i takt med inflationen om det inte fattas separata beslut om skattehöjningar. Den senaste tiden har det skett en särskilt stor förlust, då inflationen har varit exceptionellt hög. 

För att säkerställa att energiskatterna är miljöstyrande och ger intäkter bör de knytas till index. Indexbindningen handlar inte om en skattehöjning, utan endast om att hålla den faktiska skattenivån oförändrad. Att koppla energiskatterna till index ökar inkomsterna med uppskattningsvis cirka 300—500 miljoner euro på 2027 års nivå, vilket avsevärt förbättrar balansen i statsfinanserna. 

De gröna anser att man ska betala rätt pris för verksamhet som är skadlig för miljön. Miljöskadliga skatteutgifter blir incitament för verksamhet som är skadlig för miljön. När det gäller skatteutgifter är det fråga om artificiellt låga skattenivåer i förhållande till den rådande referensnivån. 

För att minska skatteutgifterna föreslår vi att den normala lägre skattesatsen för lätt brännolja som används i arbetsmaskiner och den sänkta skattesatsen för bränntorv höjs stegvis. En stegvis minskning av skatteutgifterna styr företagen att övergå till lösningar med lägre utsläpp, till exempel sådana som baserar sig på elektrifiering, när det gäller arbetsmaskiner och energiproduktion. 

Regeringen har för avsikt att sänka skatten på drivmedel. Energibeskattningen är ett av de effektivaste och viktigaste sätten att styra utsläppen inom transportsektorn. Regeringen riktar skattesänkningen till koldioxidskatten, vilket minskar klimatstyrningen och samtidigt ökar de fossila bränslenas konkurrenskraft. Den skattelättnad som föreslås i propositionen ligger alltså inte i linje med målen för minskning av utsläppen, eftersom den kommer att öka bränsleförbrukningen och öka utsläppen från vägtrafiken. Samtidigt ökar Finlands beroende av en instabil och odemokratisk producentstat för fossila bränslen. 

Vi föreslår 

10. Övriga skatter 

Sänkningen av överlåtelseskatten är också en bra precisionsåtgärd mot det svaga konjunkturläget inom byggbranschen, eftersom sänkningen stimulerar bostads- och fastighetshandeln. Det vore också möjligt att ersätta inflödet av överlåtelseskatt med skatter som medför mindre olägenhet. 

Däremot är det inte motiverat att slopa befrielsen från överlåtelseskatt för dem som köper sin första bostad. Enligt undersökningar vill de unga bo i ägarbostäder i stället för i hyresbostäder. Det blir dock allt svårare för unga att köpa en första bostad. När unga inte har möjlighet att köpa bostad, samlas förmögenheten hos de äldre generationerna. 

Vi föreslår 

Regeringen tänker lindra fordonsskatten. Skattelättnaden strider mot målen för minskning av utsläppen från trafiken. Tyngdpunkten i skattelättnaderna ligger på gamla bilar med medelstora och stora utsläpp – dvs. just de som bör tas ur trafik snabbt. Skattenedsättningen bromsar upp förnyelsen av fordonsparken och ökar därigenom utsläppen från trafiken. 

Lindringen av fordonsskatten riktas inte heller effektivt till låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt är effekterna av skattelättnader på företagens verksamhetsbetingelser små. Det finns effektivare och miljömässigt motiverade metoder för att lindra kostnaderna för mobilitet. 

Lindringen av fordonsskatten har också negativa konsekvenser för de offentliga finanserna. I det svåra ekonomiska läget har vi verkligen inte råd med årliga, dåligt riktade skattelättnader på 50 miljoner euro som blir negativa incitament. 

Vi föreslår 

År 2024 införs en skatt på gruvmineral som brutits i Finland. Gruvskatten stannar dock på en lägre nivå än i flera jämförelseländer, och med den eftersträvas inga miljökonsekvenser. 

Gruvdrift har dock stor inverkan på naturen. De gröna föreslår att gruvskatten för 2024 höjs för att stärka miljöstyrningen och skydda naturvärdena. En gruvskatt som är högre än enligt den gällande lagstiftningen kan ge 75 miljoner euro mer i skatteintäkter per år. 

Vi föreslår 

19. Övriga inkomster av skattenatur 

Finansministeriet har i sitt yttrande till kommunikationsutskottet påpekat att halveringen av farledsavgiften i praktiken inte har mer än en marginell betydelse för logistikkostnaderna eller den nationella konkurrenskraften. 

Kommunikationsministeriet bedömer att propositionen orsakar staten ett årligt inkomstbortfall på 36 miljoner euro jämfört med om halveringen av farledsavgiften skulle upphöra. 

I ett läge där Finlands offentliga finanser är svaga bör alla företagsstöd bedömas mycket kritiskt i fråga om kostnadseffektivitet och genomslag, i synnerhet när de har skadliga miljökonsekvenser. 

I ljuset av den information som presenterats är det skäl att slopa halveringen av farledsavgifterna. För att omvärlden ska vara förutsägbar är det motiverat att ändringen genomförs stegvis under de följande åren. 

Vi föreslår 

Avdelning 12

INKOMSTER AV BLANDAD NATUR 

35. Miljöministeriets förvaltningsområde 

Regeringen avser att finansiera objekten i sitt så kallade investeringspaket genom att intäktsföra kapital från Statens bostadsfond till staten. Genom Statens bostadsfond främjas bostadsproduktion till skäligt pris, bostadsproduktion för grupper med särskilda behov samt reparations- och energirenoveringar. Direktionen för Statens bostadsfond har konstaterat att fondens framtid ser osäker ut med nuvarande räntenivå. Regeringens planer på att till statsbudgeten överföra de medel som är avsedda för bostadspolitiken på lång sikt försämrar situationen ytterligare. Regeringen har inte lagt fram någon långsiktig plan eller lösning för hur social bostadsproduktion ska finansieras i framtiden. 

Vi föreslår 

Avdelning 13

RÄNTEINKOMSTER, INKOMSTER AV FÖRSÄLJNING AV AKTIER OCH INTÄKTSFÖRING AV VINST 

05. Intäktsföring av de statliga affärsverkens vinst 

Kolsänkorna i vårt land har kollapsat: år 2022 var nettosänkan inom markanvändningssektorn enligt preliminära uppgifter -1,0 miljoner ton CO2-ekvivalenter. 

Klimatpanelen har framhållit att den främsta orsaken till kollapsen är för stora avverkningsvolymer. För att de kolsänkor som är livsviktiga med tanke på Finlands klimatmål ska kunna räddas måste avverkningsvolymerna begränsas och skogsindustrins förädlingsvärde höjas. De gröna föreslår att avverkningsvolymerna påverkas genom att Forststyrelsens avkastningsmål sänks. 

Vi föreslår 

STATSRÅDETS KANSLI

01. Förvaltning 

UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

30. Internationellt utvecklingssamarbete 

JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

I en rättsstat grundar sig utövningen av offentlig makt på lag, alla är lika inför lagen och individernas och minoriteternas rättigheter tryggas. I en rättsstat har var och en rätt att få sina mål behandlade. 

Rättsvårdens resurser måste tryggas. Rättegångarnas orimliga längd och pris är problem med de grundläggande rättigheterna som hotar medborgarnas tillgång till rättvisa och ökar deras mänskliga lidande. Det allvarliga resursunderskottet inom rättsvården måste åtgärdas för att trygga den inhemska rättsstaten. Rättegångarnas längd måste förkortas och priset och kostnadsrisken måste sänkas bland annat genom en reform av rättshjälpen. Var och en måste ha rätt att få sin sak prövad i domstol oberoende av förmögenhet eller bakgrund. 

Vänsterförbundet stöder en höjning av anslagsnivån inom justitieministeriets förvaltningsområde i enlighet med redogörelsen för rättsvården (SRR 13/2022 rd). Ökningen på 30 miljoner euro i budgetpropositionen för att säkerställa rättsvårdens resurser är ett viktigt steg i rätt riktning, även om ökningen inte helt motsvarar behovet av tilläggsfinansiering för året i fråga enligt redogörelsen för rättsvården. Även om anslagen för rättsvården stärks särskilt från och med 2025 är det oroväckande att det enligt planen för de offentliga finanserna under justitieministeriets huvudtitel i enlighet med regeringsprogrammet anvisas omkostnadsbesparingar från och med 2025. Sparkravet är bakvänt, eftersom förvaltningsområdets resurser är i trängande behov av ökade resurser för att trygga den inhemska rättsstaten. 

En fungerande straffrättsvård förutsätter balanserade och tillräckliga resurser för alla aktörer som hör till straffprocesskedjan. När anslagen för polisens brottsbekämpning ökas bör man således på ett proportionerligt och balanserat sätt också sörja för behoven av anslag hos aktörerna inom rättsvården för att det inte ska uppstå flaskhalsar hos myndigheterna som ingår i straffprocesskedjan, alltså åklagare, domstolar, rättshjälp och Brottspåföljdsmyndigheten. 

Utöver medborgarnas rättsskydd är det viktigt att se till att domstolarna och åklagarna har tillräckliga resurser också för att ingripa bland annat i den grå ekonomin. Grå ekonomi, ekonomisk brottslighet och skatteflykt är enorma strukturella problem som blir dyra för de offentliga finanserna. 

Kriminalpolitiken måste bygga på evidensbaserad kunskap i stället för straffpopulism. Vid ändringar i straffsystemet bör särskild uppmärksamhet fästas vid förhållandet mellan fördelar och nackdelar med straffen. För att bekämpa ungdomsbrottslighet behövs det omfattande metoder vilka Vänsterförbundet har föreslagit i sitt program för ungdomsbrottslighet. 

Kvaliteten på lagberedningen måste förbättras. Lagreformer ska genomföras utifrån de mänskliga rättigheterna och konsekvensbedömningen ska vara ärlig och hålla en hög kvalitet. 

Vi föreslår 

01. Ministeriet och förvaltningen 

INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Ankarverksamheten är multidisciplinärt arbete för att främja de ungas välbefinnande och förebygga brott. Syftet med verksamheten är att på ett tidigt stadium ingripa i ungas brottsliga beteende eller beteende som annars väcker oro. 

Ankarteamet består av experter från polisen, socialväsendet, ungdomsväsendet och hälso- och sjukvården. Det finns 47 ankarteam runt om i Finland, på varje polisinrättnings område. Inrikesministeriet svarar på statsrådsnivå för samordningen av ankarverksamheten. 

Enligt undersökningen löper unga som deltagit i multiprofessionell ankarverksamhet mindre risk än jämförelsegruppen att begå nya brott inom ett år från föregående brott. Ankarverksamheten bör utvidgas. 

Vi föreslår 

10. Polisväsendet 

FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

10. Beskattningen och Tullen 

UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Under de kommande åren utmanas det finska utbildningssystemet särskilt av den differentiering mellan skolor och kommuner i Finland som följer av urbaniseringen och av att årskullarna minskar. Ojämlikheten ökar också inom de stora städerna. Det viktigaste för vänstern är att tillförsäkra alla barn lika rätt att lära sig och gå i skola oberoende av kön, modersmål, föräldrarnas förmögenhet eller utbildningsbakgrund eller elevens behov av stöd för lärande. Varje barns närskola ska vara världens bästa skola. 

Finlands existens är beroende av kompetens, och därför är det också samhällsekonomiskt viktigt att satsa på högskoleutbildning, vetenskap och innovationer. I framtiden är målet att minst 50 procent av de unga vuxna ska avlägga högskoleexamen. För att uppnå detta måste antalet nybörjarplatser ökas ytterligare och högskolornas basfinansiering höjas till en nivå som motsvarar antalet nybörjarplatser. Även de studerandes välbefinnande och möjligheter att fokusera på sina studier på heltid ska garanteras genom en tillräcklig studiepenning och satsningar på hälsovårdstjänsterna för studerande. 

Tryggandet av högskolornas basfinansiering spelar en avgörande roll när det gäller att bedriva högklassig och fri vetenskap och forskning samt utbilda sakkunniga för arbetslivets behov. Friheten till vetenskap och forskning samt utbildning är ett livsvillkor för hela det civiliserade samhället och demokratin. 

Det blir framöver betydligt vanligare att komplettera kompetensen eller studera till ett nytt yrke under karriären i arbetslivet, och samhället bör också uppmuntra till detta. Därför behöver vi ett utbildningssystem som kan erbjuda examina, examensdelar och enskilda färdigheter till vem som helst i alla skeden av livet. Alla ska ha möjlighet till kontinuerligt lärande. Ett fungerande utbildningssystem är en förutsättning för att vi ska kunna åtgärda bristen på kompetent arbetskraft. 

Ett mångsidigt konst- och kulturliv samt ett aktivt civilsamhälle är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati och en del av ett civiliserat samhälle. Konst och kultur är grundläggande behov för ett drägligt liv och sociala relationer och de bör höra till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vänstern anser att alla ska ha rätt av att njuta av kultur och att utveckla sin egen kreativitet och förmåga att uttrycka sig. Konst och kultur måste allt mer nå ut till de områden där människor bor och rör sig. Konstnärernas förutsättningar till försörjning måste tryggas. 

Att utöva kultur, konst och motion har stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa. Samhället måste trygga vars och ens möjlighet att utöva kultur, konst och motion, även för personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka och äldre. Satsningar på idrott och motion lönar sig eftersom de kostnader som uppstår för samhället på grund av stillasittande är enorma. Åtgärderna för att sänka kostnaderna särskilt för barns och ungas fritidsaktiviteter bör ökas inom alla förvaltningsområden. Barn och unga ska överallt i Finland ha rätt till åtminstone en avgiftsfri hobby. 

Reform av stödet för lärande 

Enligt Vänsterförbundet är ett av dagens viktigaste utbildningspolitiska mål att reformera stödet för lärande. 

Lärande och ett tillräckligt och individuellt stöd för lärande är en viktig fråga i anslutning till barns och ungas välbefinnande. Den grundläggande utbildningen måste stärkas så att man kan säkerställa att alla unga får tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter och så att alla har tillräckliga färdigheter att övergå till studier på andra stadiet. En mer jämlik utbildning förutsätter att resurserna för den grundläggande utbildningen stärks, i synnerhet för att möjliggöra bättre stöd för barns och ungas lärande och uppväxt. 

Inlärningsresultaten visar på ojämlikhet, och coronakrisen bidrog till att ytterligare öka ojämlikheten. Många klarar sig bra i skolan, men andelen som klarar sig dåligt ökar. Det finns utvecklingstrender som hotar jämlikheten i utbildningen: Barnens familjebakgrund inverkar mer än tidigare på inlärningsresultaten. Principen om inklusion har genomförts med otillräckliga resurser. Systemet med stöd för lärande är i behov av en totalreform. Också här är det viktigt att höra barn och unga. 

Vi föreslår 

Vuxenutbildningsstödet bör fortsätta 

Utöver nedskärningarna i det fria bildningsarbetet försvåras förutsättningarna för livslångt lärande väsentligt av att vuxenutbildningsstödet slopas från och med den 1 augusti 2024. 

Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet hotar att förvärra bristen på arbetskraft särskilt inom social- och hälsovårdstjänsterna samt fostrings- och utbildningssektorn. Inom social- och hälsovården utbildar sig till exempel närvårdare med hjälp av vuxenutbildningsstöd till sjukskötare och inom fostrings- och utbildningsbranschen använder man sig av vuxenutbildningsstöd till exempel för att bli lärare och speciallärare inom småbarnspedagogiken. Enligt Sysselsättningsfondens statistik skaffade sig nästan 6 364 personer från andra branscher en utbildning inom social- och hälsovården med hjälp av vuxenutbildningsstöd år 2022. Bland dem som redan hade en utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen vidareutbildade sig 3 572 personer med hjälp av stödet. Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet gör det alltså bara inom social- och hälsovårdsbranschen omöjligt för cirka 10 000 personer att utbilda och vidareutbilda sig inom områden som lider brist på arbetskraft. 

Inom dessa områden är lönenivån sådan att det inte är realistiskt att tro att människor i alla situationer kan vidareutbilda sig med egna pengar eller ta lån för detta ändamål. 

Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet motiveras till exempel med att det används av högutbildade personer och att det inte riktas rätt i sin nuvarande form. Situationen inom social- och hälsovården och fostrings- och utbildningssektorn visar dock att vuxenutbildningsstöd också riktas till branscher som har brist på arbetskraft och att slopandet av stödet förvärrar situationen inom dessa branscher. I stället för att försvåra någons studier bör man undanröja hindren för dem som inte studerar. 

För att undanröja hindren för livslångt lärande och bättre än i nuläget möjliggöra jämlika möjligheter till studier är det bland annat viktigt att bättre identifiera inlärningssvårigheterna hos personer i arbetsför ålder och stärka stödet för dem. 

Vi föreslår 

Överföring av integrationsutbildningen till undervisnings- och kulturministeriet 

Syftet med integrationsutbildningen för invandrare är att de ska lära sig språket och utveckla färdigheter som behövs för att få en arbets- eller studieplats samt få kontakter med det finländska samhället. Integrationsutbildningen lyder under arbets- och näringsministeriet och kan ordnas av läroanstalter som har tillstånd att ordna utbildning eller av privata, vinstdrivande företag. 

Integrationsutbildningen fungerar dock inte på bästa möjliga sätt. I flera utredningar har det konstaterats att en stor del av deltagarna i utbildningen inte får de språkkunskaper som behövs och att utbildningen är splittrad. Riksdagens kulturutskott har 2018 påpekat att den tidskrävande processen för att upphandla utbildning och ett ekonomiskt styrt upphandlingsbeslut kan leda till att utbildningen inte i tillräckligt hög grad tillgodoser utbildningsbehovet vad beträffar kvalitet, tillgänglighet, lärarnas kompetens och utbildningens kontinuitet. 

Enligt kulturutskottet finns det idag ett fortlöpande och betydligt större behov av integrationsutbildning för vuxna. Därför är det inte längre motiverat att ha upphandlad utbildning. Utskottet anser det vara ett bättre alternativ att integrationsutbildningen i fortsättningen ingår i det normala utbildningssystemet. Då kan utbildningen finansieras med statsandelar och de studerande tas in utan väntetider. 

Utöver riksdagens kulturutskott har till exempel Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande (AMKE) krävt att integrationsutbildningen för vuxna invandrare i sin helhet ska samordnas av undervisnings- och kulturministeriet. På så sätt kan man bättre än i nuläget utveckla integrationsutbildningen på lång sikt och förbättra utbildningens kvalitet. 

Vi föreslår 

Under momentet beviljas finansiering för kyrklig och religiös verksamhet bland annat till ortodoxa kyrkan i Finland, Finlands Sjömanskyrka och flera registrerade religionssamfund. Finansutskottet beslutade i samband med behandlingen av budgetbetänkandet att öka finansieringen till vissa kristna aktörer. Det är viktigt att se till att religiös verksamhet som får statlig finansiering främjar toleransen mellan olika världsåskådningar och respekterar de universella mänskliga rättigheterna. 

Vi föreslår 

10. Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete 

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

20. Jordbruk och livsmedelsekonomi 

Jordbruket och livsmedelssystemet i vidare bemärkelse har stor betydelse dels för livsmedelssäkerheten, dels för miljöhållbarheten i vårt samhälle. Jordbruket måste styras i en miljöhållbar riktning samtidigt som branschens lönsamhet utvecklas. Matproduktionen ger upphov till stora utsläpp, och å andra sidan är livsmedelsproduktionen och markanvändningen i anslutning till den av stor betydelse för utsläppen från mark och för kolsänkorna i mark. 

Avskogningen i Finland måste dämpas. Förändringar i markanvändningen, från skog till åker eller från naturområde till bebyggd miljö, kan styras genom reglering och olika styrmedel, såsom en avgift för ändring av markanvändningen. 

Ökad konsumtion av växtbaserad mat är globalt sett ett av de effektivaste sätten att stävja avskogningen och utsläppen från matproduktionen samt att minska produktionsdjurens lidande. Växtbaserade proteiner och proteinförädlingar står i centrum för omställningen. I Finland finns det redan till exempel produktion och förädling av bondbönor, havrebaserade produkter och växtbaserade köttersättningar. Det finns också stor potential för export av växtproteiner, så produktutvecklingen och tillväxten inom denna nya sektor måste stödjas. FoUI-finansiering är ett viktigt sätt att rikta medel till produktutveckling och utveckling av värdekedjan från råvaruproduktion till livsmedelsindustrins förädlade produkter. I bästa fall är det möjligt att skapa växtproteinkluster. Till exempel Kanada och Danmark stöder utvecklingen av växtproteiner genom ett investeringsprogram. Också i Finland är det i ljuset av dessa exempel motiverat att satsa betydligt mer än för närvarande. I Vänsterförbundets alternativ stöds utvecklingen av ett växtbaserat matkluster med 30 miljoner euro. 

Omställningsstöd för pälsbranschen 

Den finländska pälsdjursuppfödningen har varit mycket omtalad under den senaste tiden på grund av såväl etiska problem inom branschen som hälsorisker, försvagad allmän acceptans och ekonomiska svårigheter. Pälsdjursuppfödningen är nära vägs ände. Fågelinfluensan som spridit sig på pälsfarmerna har ytterligare framhävt de betydande hälsorisker och även nationalekonomiska risker som är förknippande med pälsdjursfarmning. 

Vi anser att pälsdjursuppfödarna bör erbjudas ett omfattande stödpaket för en rättvis omställning som gör det lättare att upphöra med verksamheten och hjälper företagarna att starta nya företag, skaffa ny utbildning och få nytt arbete. Vi får inte upprepa samma misstag som inom torvsektorn, som upprätthölls för länge med stort stöd till dess att läget på marknaden snabbt och okontrollerat gjorde att branschen gick utför, vilket orsakade stora svårigheter för många aktörer inom sektorn. 

Vi föreslår 

Den myndighet som bevakar djurens intressen gjorde under den senaste regeringsperioden en ekonomiskt liten men symboliskt och praktiskt effektiv satsning på djurens välbefinnande. Det framgår av att både delegationen för produktionsdjurens välbefinnande och delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande förordade en förlängning av tjänsten. När ekonomin är svag ökar riskerna för att djurens välbefinnande försämras. Därför är tjänsten som djurskyddsombudsman allt mer motiverad i sig i det nuvarande ekonomiska läget. 

Miljöutskottet konstaterade att det är viktigt att tjänsten permanentas och att tillräckliga medel reserveras för den. Likaså ansåg jord- och skogsbruksutskottet i sitt betänkande om regeringens proposition med förslag till lag om djurvälfärd att tjänsten är viktig och tillstyrkte en utredning om förlängning av tjänsten samt tillräckliga resurser för att trygga ett tillräckligt omfattande kunnande som täcker mycket olika djurarter. 

Vi föreslår 

Våtmarksodling är en effektiv klimatåtgärd inom markanvändningssektorn. Där odlas våt torvmark upp eller höjs vattenytan på torvmark så att klimatutsläppen minskar. Samtidigt kan man odla växter som trivs i våt mark. Också den biologiska mångfalden växer genom att våtmarksarealen utökas i de områden som lämpar sig för den. 

Markanvändningssektorn och jordbruket är i stort behov av nya åtgärder som minskar utsläppen och å andra sidan av olika sätt att producera nya varor. Kolbindning är en viktig produkt för det nuvarande och det framtida jordbruket, liksom produktionen av mångfald. Utöver dessa kan de odlade växterna säljas som råvara, medicinalväxter eller livsmedel. Våtmarksodling behöver statligt stöd för att komma igång, och möjligen också senare. Det är dock statsekonomiskt förnuftigt och effektivt för att avhjälpa underskottet i kolsänkorna. 

Regeringen Orpo skär ned den finansiering till våtmarksodling som bereddes under den förra regeringen innan man ens hunnit dela ut stödet. Stödet för våtmarksodling bör återinföras. 

Vi föreslår 

40. Naturresursekonomi 

Den finländska skogsindustrin har länge kämpat med en alltför låg förädlingsgrad. Det är fråga om ett självförvållat problem som aldrig åtgärdats: skogsvårdsstöden har riktats till en skogsvårdsmodell som producerar massaved. Bearbetning av massaved till cellulosa är den enklaste lösningen för industrin, eftersom det finns en välutvecklad infrastruktur för detta. Det ekonomiska mervärdet är dock för litet i förhållande till vad som kan erhållas vid förädling av stockar. 

Ett skogsbruk som fokuserar på produktion av massaved ödelägger den finländska skogsnaturen. I ljuset av undersökningen om hotade naturtyper råder det ingen oklarhet om detta. Höjdpunkten i det periodiska skogsbruket är en kalhuggning som bokstavligen avlägsnar skogsarternas livsmiljö, förstör marken och förutsätter att en ny skog planteras, varvid marken bearbetas ytterligare kanske också genom dikning. 

Ett skogsbruk som fokuserar på att öka andelen timmer innebär däremot att man i lämpliga områden övergår till kontinuitetsskogsbruk (hyggesfritt skogsbruk). Hyggesfritt skogsbruk leder inte till kalhuggning, utan timret avverkas i mindre mängder, men oftare och försiktigare än vid periodiskt skogsbruk. Dikning behövs inte, marken behöver ofta inte bearbetas och brytas sönder, och skogsarternas livsmiljö bevaras. Dessutom är timmer dussintals gånger värdefullare än massaved, och om timret förädlas exempelvis till byggmaterial och möbler ökar förädlingsgraden betydligt. Därför måste stödet till periodiskt skogsbruk minskas och pengarna överföras till finansiering av naturvårdsåtgärder. 

Vi föreslår 

För att främja metoderna för hyggesfritt skogsbruk bör stödet för vård av skogsnaturen ökas. 

Vi föreslår 

Det råder stor brist på klimatåtgärder inom markanvändningssektorn. Utöver den tidigare regeringens åtgärder hade det behövts nya åtgärder, men Orpos regering rensar ut den förra regeringen mest verkningsfulla åtgärder och vidtar inte alls några egna nya åtgärder. 

Beskogning av impedimentmark är ett effektivt sätt att minska utsläppen från mark och öka kolsänkan. Den föregående regeringen införde 2021 ett nytt stöd för beskogning av impedimentmark för privata markägare. Fram till augusti 2023 hade beslut om stöd fattats för en areal på cirka 5 300 hektar, varav cirka två tredjedelar gällde torvmarker. Tyvärr har regeringen Orpo beslutat att inte fortsätta med beskogningsstödet. 

Vi föreslår 

Med tanke på Finlands klimatmål är det väsentligt att avverkningsnivåerna kan sänkas till en hållbar nivå. Ett sätt är att förlänga skogens omloppstid i ekonomiskogarna. En måttlig förlängning av omloppstiden i skogar med periodiskt skogsbruk skulle minska avverkningstrycket i det rådandet läget, där det allmänna måste hitta styrmedel för att producera kolsänkor så att Parisavtalet, EU-förpliktelserna och vårt eget mål om klimatneutralitet kan nås och Finland bidrar till att bromsa uppvärmningen av klimatet. Dessutom bromsas den fortskridande förlusten av biologisk mångfald i våra skogsnaturtyper upp när livsmiljöerna inte avverkas med samma cykel som tidigare. 

Vi anser att det måste skapas ett incitament för skogsägarna att behålla träd i skogarna under en längre tid. Det kol som skogen binder ska ha ett pris på samma sätt som inom utsläppshandelssektorn. Utsläppshandeln har varit den effektivaste mekanismen för utsläppsminskningar. Därför är det motiverat att föra in samma resonemang också på andra områden, särskilt den svårt utsatta markanvändningssektorn. 

I vår modell med koldioxidstöd ersätts en 10 års förlängning av omloppstiden kalkylmässigt med 40 procent av inkomstbortfallet. Det skulle ge 20 miljoner ton CO2-ekv bundet kol inom markanvändningssektorn. Det är en viktig dellösning på frågan om kolsänkor, och dessutom kan finska staten ge finländska skogsägare ekonomiskt stöd stället för att betala ett mångfaldigt belopp i böter till EU för försummelse av LULUCF-skyldigheterna. 

Vi föreslår 

64. Forststyrelsen 

Statens skogar har en nyckelroll när det gäller att stoppa förlusten av skogsnatur. Regeringen har för avsikt att intäktsföra 110 000 000 euro av Forststyrelsens resultat i statsbudgeten, vilket är för mycket med tanke på en hållbar skogsvård. 

Vi föreslår 

Statens skogar har en nyckelroll när det gäller att stoppa förlusten av skogsnatur. Att finansieringen av Forststyrelsens naturskyddsuppgifter och offentliga förvaltningsuppgifter minskar i regeringens budget innebär att det blir svårare att nå målen för naturvården och naturens mångfald. I statsägda skogar bör man övergå till en skogsvård som i högre grad än för närvarande beaktar kolbindningen och den biologiska mångfalden. Alla kvarvarande statsägda gamla skogar måste skyddas. 

Vi föreslår 

KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter 

ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

20. Förnyelse och koldioxidsnålhet 

Distributionsskyldigheten för biodrivmedel 

Regeringen har beslutat att lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport ändras. Distributionsskyldigheten för 2024 sänks till 13,5 procent. Dessutom föreslås det att tilläggsskyldigheten för 2024 sänks till 2 procentenheter och tilläggsskyldigheten för 2025 sänks till 3 procentenheter. Enligt den gällande lagen, som stiftades under Marins regering, stiger distributionsskyldigheten nästa år till 28 procent och ytterligare till 34 procent fram till 2030. Den föregående regeringen sänkte distributionsskyldigheten temporärt 2022 och 2023 som reaktion på den kraftiga höjningen av energipriserna till följd av Rysslands anfallskrig. I lagen ingår en skärpning som motsvarar de extra utsläpp som den temporära sänkningen medför från och med 2024. 

Distributionsskyldigheten är vid sidan av beskattningen det viktigaste enskilda sättet att uppnå utsläppsminskningar inte bara inom trafiken utan också inom hela ansvarsfördelningssektorn. Också den sänkning av tilläggsskyldigheten som ingår i propositionen försämrar enligt sakkunnigyttrandena investeringsutsikterna för biogas och RNFBO-bränslen. 

Propositionens utsläppshöjande effekt beräknas vara 1,6 megaton. Det är en betydande konsekvens av en enskild proposition och i helt fel riktning. Regeringen har inte visat att den ens har för avsikt att försöka ersätta dessa ytterligare utsläpp med andra åtgärder. 

Enligt ansvarsfördelningsförordningen är utsläppsminskningsåtagandet för Finlands ansvarsfördelningssektor 50 procent senast 2030 jämfört med 2005 års nivå. Ansvarsfördelningsförordningen är juridiskt bindande för Finland, och tills vidare är det inte känt hur detta mål ska uppnås. Enligt klimatårsberättelsen för 2022 har utsläppen från trafiken slutat minska. Finland har som mål att utsläppen från trafiken 2030 ska vara 6,25 megaton. År 2022 uppgick utsläppen till 9,8 megaton. Denna utsläppsminskning kommer inte att uppnås utan trovärdiga ytterligare åtgärder, i synnerhet som regeringen urvattnar både bränslebeskattningen och distributionsskyldigheten, som är de effektivaste styrmedlen. 

Klimatpanelen bedömer att Finland i och med de beslut som regeringen Orpo fattat inte kommer att nå målet på tre megaton för ansvarsfördelningssektorn 2030. Finland fullgör alltså inte sin andel av EU:s klimatåtgärder. Regeringens linje äventyrar också uppnåendet av Finlands eget mål för klimatneutralitet 2035, som skrivits in i klimatlagen, samt målen för minskning av utsläppen från trafiken och ansvarsfördelningssektorn. Systemet med distributionsskyldighet är inte ett problemfritt sätt att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn, men att tumma på de tidigare besluten utan kompenserande åtgärder äventyrar Finlands klimatpolitik som helhet. 

Minskningen av distributionsskyldigheten kritiseras i stor utsträckning av olika intressentgrupper och de sakkunniga som hörts under riksdagsbehandlingen. Sänkningen av tilläggsskyldigheten minskar incitamenten att utveckla förnybara bränslen som produceras av alternativa råvaror och källor, såsom industrins sidoströmmar. Det försvagar till exempel förutsättningarna för biogas. Detta trots regeringens mål att främja användningen av biogas i Finland. 

Vi föreslår 

Produktionsincitament för den audiovisuella sektorn 

Staten stöder konst och kultur på många sätt. Genom budgeten finansieras bland annat finländska orkestrar, teatrar och museer, tv- och filmproduktioner samt aktörer inom det fria fältet, utlåningsersättningar, konstnärsstipendier och konstnärspensioner. Det offentliga stödet är livsviktigt för att upprätthålla ett mångsidigt och levande kulturliv. Samtidigt måste vi hitta nya sätt att förbättra förtjänstmöjligheterna för dem som utför konstnärligt arbete. 

Trots de växande behoven föreslår regeringen betydande nedskärningar i anslagen för konst och kultur 2024. Nedskärningarna drabbar relativt sett tämligen hårt till exempel aktörerna inom det fria fältett samt tv- och filmbranschen, även om regeringen i sin kompletterande budgetproposition till vissa delar förbättrade situationen. Vänsterförbundets mål är att på lång sikt avsevärt öka finansieringen av konst och kultur. I vårt alternativ drar vi tillbaka regeringens nedskärningar och ökar finansieringen av konst och kultur bland annat för de ovannämnda ändamålen. 

Produktionsincitamentet inom den audiovisuella sektorn är av betydandevikt för Finlands internationella tv- och filmproduktion och för att sysselsättningen ökar inom branschen. Många andra länder har liknande incitamentmodeller. Det uppskattas att de pengar som satsas på produktionsincitamentet återbetalar sig många gånger om. 

Vi föreslår 

Energistödet har haft en betydande hävstångseffekt när det gäller att skapa ett rent energisystem. Med hjälp av stödet har staten jämnat ut riskerna och lönsamhetsutmaningarna i anslutning till ibruktagandet av ny teknik samt påskyndat strukturomvandlingen inom energisektorn och kommersialiseringen av ny energiteknik. Exempelvis år 2022 bidrog energistöden enligt statsrådet till investeringar till ett värde av 1,6 miljarder euro med en offentlig finansieringsandel på 391 miljoner euro. Tack vare EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är anslagen för 2024 fortfarande på en måttlig nivå, men bevillningsfullmakterna för nya projekt rasar. Det är totalt fel riktning. I det försvårade ekonomiska läget med bland annat stigande räntor har det offentliga stödet en allt viktigare betydelse för nya investeringar i energiteknik. Fullmakten att bevilja energistöd måste utökas. 

Vi föreslår 

Elektrifieringsstödet till den energiintensiva industrin är en gammal kompensation för utsläppshandeln. Det har delvis utgjort ett skadligt företagsstöd, eftersom hälften av stödbeloppet på 150 miljoner euro borde ha använts till åtgärder för att minska utsläppen och förbättra energieffektiviteten. Vi anser att hela stödbeloppet bör användas till åtgärder som stöder energiomställningen. De stödmedel på 75 miljoner euro som inte har haft någon funktion ur miljösynpunkt bör slopas och fördelas på andra moment i budgeten. De återstående 75 miljoner euro bör i sin helhet riktas till utsläppsminskningar och energieffektivitetsåtgärder. 

Vi föreslår 

30. Sysselsättning och företagsamhet 

Under den föregående regeringen steg det relativa sysselsättningstalet i Finland till en rekordnivå. När det gäller sysselsättningstalet (räknat i heltidsekvivalenter) gick Finland förbi de övriga nordiska länderna. Sysselsättningen bör stärkas ytterligare och i synnerhet långtidsarbetslösheten måste elimineras för att allas rätt till arbete ska tillgodoses. Vi vill att arbetslivet i Finland ska vara världens bästa. 

Till skillnad från vad Orpos högerregering påstår kan vi inte svara på den svaga ekonomiska utvecklingen genom billigare arbetskraft, försvagade arbetstagarrättigheter och ökad osäkerhet i arbetslivet. 

De planerade försämringarna av arbetstagarnas ställning ökar inte sysselsättningen ens enligt regeringens egna bedömningar. Däremot skärper de förstämningen på arbetsplatserna och ökar misstron och osäkerheten på arbetsmarknaden. Det blir svårare att komma överens, motsättningarna tillspetsas, den gemensamma andan försvagas och folk mår sämre på jobbet. Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten försämrar arbetshälsan och förutsättningarna för kontinuerligt lärande. 

Spelreglerna i arbetslivet måste vara rättvisa och arbetsvillkoren anständiga. Arbetstagarnas måste få bättre möjligheter att påverka på arbetsplatserna. Arbetstiden måste också förkortas och arbetet fördelas jämnare. Lönejämställdheten måste främjas och missbruk i arbetslivet bekämpas mer beslutsamt. Ett gott arbetsliv ökar också sysselsättningen: nöjda och rättvist bemötta arbetstagare orkar bättre, sjukfrånvaron och förtida pensioneringar minskar och arbetsmotivationen ökar. 

Stress och utmattning och medarbetare som allmänt mår dåligt på jobbet är växande problem i det finländska arbetslivet. Kostnaderna för psykisk ohälsa på jobbet uppskattas till åtskilliga, kanske tiotals miljarder euro per år för arbetsgivarna och samhället. Ofta ligger överbelastning till grund för problemen. 

De lagstiftningsprojekt som kraftigt försämrar arbetstagarnas ställning och arbetslivets kvalitet bör slopas. Däremot bör man sträva efter att genom ett trepartssamarbete bygga upp det bästa arbetslivet i världen före 2030. Det program för utveckling av arbetet och välbefinnandet som den föregående regeringen startade bör fortsätta och finansieringen av det tryggas. IPS-modellen som stöder sysselsättningen av personer med psykiska störningar måste utvidgas och permanent finansiering anvisas för den. 

Eftersom arbetstagarnas realinkomster har sjunkit under de senaste åren, bör köpkraften höjas bland annat genom att de socialskyddsavgifter som överfördes i samband med konkurrenskraftsavtalet läggs tillbaka på arbetsgivarna och genom att det på lagnivå föreskrivs om en minimilön på 12 euro. 

IPS-modellen som stöder sysselsättningen av personer med psykiska störningar måste utvidgas och permanent finansiering anvisas för den. 

För att minska belastningen måste det bli lättare att ordna flexibla arbetstider, samordna arbete och familjeliv och att uppdatera kompetensen. 

Vi vill inleda ett nytt och fördomsfritt försök för att utreda vilka konsekvenser kortare arbetstid i Finland under 2020-talet har för ekonomin, välfärden, sysselsättningen och andra samhällsfrågor. Försöket kan bäst genomföras i samarbete med frivilliga företag, den offentliga sektorn och arbetsmarknadsorganisationer.Vi föreslår 

Verksamheten vid Jobbkanalen Ab, som sysselsätter partiellt arbetsföra, bör aktivt utvidgas i enlighet med den svenska modellen för att i synnerhet de funktionshindrades rätt till arbete i löneförhållande ska tillgodoses bättre än för närvarande. Bolaget bör göras mer känt och antalet branscher som det verkar inom utökas. Också bolagets kundstyrning måste förbättras. Därför är den föreslagna nedskärningen på hela 50 procent av understödet till Jobbkanalen ohållbar. 

Vi föreslår 

Att försämra förutsättningarna för svårsysselsatta hjälper dem inte ut på arbetsmarknaden. Nyckeln till att sysselsätta dem som har svårt att få jobb är att stärka arbetsförmågan och kompetensen, förebygga diskriminering, anpassa arbetsuppgifterna, stödja arbetsplatserna samt utveckla övergångsarbetsmarknaden och sysselsättningsservicen. Långtidsarbetslösheten är Finlands största arbetskraftspolitiska problem. Problemet kan inte lösas genom att sänka utkomstskyddet för arbetslösa eller skärpa villkoren för det, utan genom personlig handledning, stöd, tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och vid behov genom utbildning. 

Att i överensstämmelse med regeringsprogrammet skära ner sysselsättningsanslagen är tidsmässigt illa valt i ett läge där sysselsättningsutsikterna är osäkra inom många branscher och där långtidsarbetslösheten trots de senaste årens positiva sysselsättningsutveckling fortfarande är alltför hög. I denna situation bör arbets- och näringsbyråerna och kommunförsökskommunerna ges bättre förutsättningar, och inte sämre, i synnerhet för att erbjuda tjänster och lönesubventionsarbete för långtidsarbetslösa. 

För alla långtidsarbetslösa bör man sträva efter att garantera jobb senast efter 12 månaders arbetslöshet, ytterst genom lönesubventionerat arbete inom den offentliga eller tredje sektorn. 

Vi föreslår 

50. Integration och internationell kompetens 

Regeringens hårda invandrarpolitik äventyrar den ekonomiska utvecklingen i Finland. Vi måste inse att också många andra åldrande europeiska länder vill ha invandrare, så Finland måste framstå som och i praktiken vara ett attraktivt land för migranter. I Vänsterförbundets alternativ återtas regeringens föreslagna skärpningar av invandringen och utvecklas invandrartjänsterna och integrationen. Den föregående regeringens arbete för att göra arbetstillståndsprocesserna smidigare bör fortsätta. 

Invandrarna har varierande utgångspunkter och behov, och integrationstjänsterna måste beakta detta. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid integrationen av och möjligheterna till sysselsättning för kvinnor som kommit till landet som flyktingar eller på grund av familjeband, eftersom sysselsättningen bland dem är klart mindre än för andra grupper. Det krävs också kraftigare åtgärder för att få ut de internationella studerande i det finländska arbetslivet och samhället. 

Vi föreslår 

Många som flyttat till Finland för att jobba eller studera eller av familjeskäl ställs i praktiken utanför språk- och integrationsutbildningarna. Det försvagar möjligheterna till fortsatt sysselsättning och etablering i samhället. Integrations- och språkutbildning bör därför erbjudas oberoende av orsak till flytten, och tillgången till tjänsterna bör göras betydligt smidigare. 

Vi föreslår 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Budgetpropositionen för 2024 innehåller historiskt stora nedskärningar i den sociala tryggheten, som ifall de genomförs, försätter tiotusentals finländare i fattigdom och ytterligare försvårar livet för låginkomsttagarna. I motsats till sina löften driver regeringen in särskilt många barnfamiljer i en oskälig situation, eftersom de månatliga inkomsterna kan minska med flera hundra euro. Enligt regeringens egen uppskattning förlorar över 100 000 finländare över 10 procent av sina inkomster. Behovet av utkomststöd kommer att öka med 25—30 procent, vilket kan jämföras med att utgifterna för utkomststödet började minska under förra regeringsperioden och antalet barnfamiljer som fick utkomststöd var rekordlågt. Detta kommer bevisligen att öka de generationsöverskridande sociala problemen samt de psykiska problemen hos barn och unga. 

Regeringen motiverar nedskärningarna med sysselsättningen, men när behovet av utkomststöd ökar explosionsartat faller allt fler personer i den allra värsta bidragsfällan, där man knappt alls kan utöka sina inkomster genom att arbeta. I synnerhet nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget försvagar incitamenten att arbeta, när nivån på stödet skärps och förvärvsinkomstavdraget slopas, vilket innebär att en del av de lågavlönade blir beroende av utkomststödet. Nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget bedöms därför förvärra bristen på arbetskraft särskilt i huvudstadsregionen. Samtidigt slopar regeringen det skyddade beloppet på 300 euro inom utkomstskyddet för arbetslösa, vilket försvagar incitamenten för kortvarigt arbete eller deltidsarbete. 

I ett läge där levnadskostnaderna ökar snabbt är det oansvarigt av regeringen att föreslå att nivån på de flesta förmåner som är bundna till folkpensionsindex fryses. Enligt propositionen kommer den propositionen ensam att driva över 40 000 personer in i fattigdom. Av dem är omkring 4 000 barn. Bland annat finns det många sjuka och arbetsoförmögna som inte har möjlighet att höja sin inkomstnivå genom egna åtgärder. 

Regeringen föreslår att arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie sänks med hela 700 miljoner euro nästa år, medan den i stället tar ut en del av motsvarande avgiftspost av arbetstagarna. Eftersom arbetstagarnas realinkomster har sjunkit under de senaste åren bör de extra sociala avgifter som lades över på arbetstagarna genom konkurrenskraftsavtalet föras tillbaka på arbetsgivarnas ansvar. Det skulle förbättra arbetstagarnas köpkraft i ett läge där levnadskostnaderna stiger och lönefattigdomen ökar. 

Regeringen försämrar arbetstagarnas ställning också genom att avskaffa vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten. Det försämrar förutsättningarna för kontinuerligt lärande i en tid då möjligheten till omskolning och byte av bransch till exempel på grund av digitaliseringen och den gröna omställningen är viktigare än någonsin. Samtidigt försämras arbetshälsan, och de vikariat som alterneringsledigheten förutsatt och som visat sig vara en effektiv sysselsättningsåtgärd, slopas. 

Vi föreslår 

02. Tillsyn 

Utsugningen och utnyttjandet av utländsk arbetskraft måste utrotas målmedvetet bland annat genom att lönedumpning kriminaliseras, fackförbunden ges rätt att väcka talan och genom satsningar på arbetarskyddstillsynen. Anslagen för arbetarskyddstillsynen måste höjas och myndighetssamarbetet och utbudet av metoder för tillsynen utvecklas. 

Vi föreslår 

03. Forskning och utveckling 

Pilotförsök med rådgivningsverksamhet för tonåringar 

Stödet för föräldraskap fokuserar för närvarande på småbarnstiden. Ofta minskar också samarbetet mellan skolan och hemmet när barnet växer. Även föräldrarna kan behöva stöd när tonåringarna blir mer självständiga och prövar sina gränser, ibland under häftiga former. 

Tanken med den så kallade tonårsrådgivningen är att ge tonåringar och deras familjer stöd, råd och hjälp i så tidigt som möjligt för att undvika svårare problemen. Effektivare förebyggande tjänster är också det bästa sättet att få ned det under de senaste åren ökande antalet omhändertagna tonåringar. Riksdagen förutsätter att regeringen inleder ett pilotförsök för att ta fram förfaranden för rådgivningsverksamhet för unga och anvisar finansiering för detta 2024. 

Vi föreslår 

Precisering av finansieringsvillkoren för projektet 

Som ett tillägg till budgetpropositionen föreslår finansutskottet i sitt betänkande 40 000 euro för ett projekt ”för att stödja personer som genomgår krisgraviditet, befinner sig i en svår situation under fortsatt graviditet samt flickor och kvinnor som har genomgått abort”. Vi anser att om sådan finansiering beviljas måste det finnas garantier för att projektet respekterar kvinnors självbestämmanderätt och fysiska integritet. 

Vi föreslår 

10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster 

Regeringen genomför en rad ändringar i det allmänna bostadsbidraget som försvårar livet för låginkomsttagare. Genom propositionen skärps effekterna av de inkomster som påverkar bostadsbidraget, sänks stödprocenten från 80 procent till 70 procent, slopas förvärvsinkomstavdraget och Helsingfors överförs till en lägre stödgrupp. Dessutom ska det allmänna bostadsbidraget för ägarbostäder dras in. 

Propositionen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättningen och inte heller för hyresnivån, trots att regeringspartierna har drivit frågan just på dessa grunder. Däremot beräknas propositionen öka antalet mottagare av utkomststöd med 15 000 hushåll och tyngdpunkten i stödet för boende flyttas till utkomststödet, som kommer i sista hand. Propositionen påverkar 167 000 barn genom att minska barnfamiljernas disponibla inkomster och öka fattigdomen bland barnfamiljer. Försörjningen för lågavlönade arbetstagare, arbetslösa, studerande och arbetsoförmögna försvagas avsevärt i och med nedskärningarna. 

Vi föreslår 

Regeringens beslut ökar behovet av utkomststöd med 25—30 procent, vilket kan jämföras med att utgifterna för utkomststödet började minska under förra regeringsperioden och antalet barnfamiljer som fick utkomststöd var rekordlågt. I synnerhet den omfattande användningen av utkomststöd för barnfamiljer kommer bevisligen att öka de generationsöverskridande sociala problemen och de ungas och barnens psykiska ohälsa. 

Regeringen tänker dessutom försämra ställningen för dem som får utkomststöd avsevärt genom att skärpa bestämmelserna om godtagbara boendeutgifter på ett sätt som i många fall kan leda till oskäliga situationer. När den som redan är utsatt tvingas välja mellan att flytta eller få sänkt stöd ökar risken för utslagning, bostadslöshet och andra sociala problem. 

Vi föreslår 

20. Utkomstskydd för arbetslösa 

Regeringen håller på att kraftigt försämra särskilt det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Det görs i ett läge där arbetslösheten hotar att öka kraftigt till exempel inom byggbranschen på grund av konjunkturen. Ett växande antal människor blir beroende av arbetsmarknadsstöd och utkomststöd, och i synnerhet slopandet av barnförhöjningen äventyrar försörjningen för barnfamiljer som blir arbetslösa. Regeringen kommer inte heller att uppnå de påstådda besparingarna genom nedskärningar i inkomstskyddet, eftersom de till största delen riktas till Sysselsättningsfonden och går till sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Slopandet av barnförhöjningen ökar avsevärt fattigdomen bland barnfamiljer, och i många familjer sjunker de sammanlagda förmånerna med hundratals euro i månaden. 

Slopandet av det skyddade beloppet på 300 euro av den jämkade dagpenningen innebär att det inte lönar sig för arbetslösa att som i dag ta emot kortvarigt arbete eller deltidsarbete. Därmed försvagas incitamenten att arbeta. Enligt en undersökning av Statens ekonomiska forskningscentral VATT har utkomstskyddets och bostadsbidragets skyddade belopp ökat mängden deltidsarbete utan att heltidsarbetet minskat. I linje med det kan det antas att det totala antalet jobb minskar i och med att det skyddade beloppet slopas, trots att regeringen motiverar sin proposition med ökad sysselsättning. Propositionen diskriminerar de partiellt arbetsföra och slopar principen att också en liten mängd arbete är bättre än inte en enda timme. Vänsterförbundet föreslår att utkomstskyddets skyddade belopp höjs till 500 euro för att öka incitamenten för kortvarigt arbete och deltidsarbete och förbättra försörjningen för korttidsanställda. 

I stället för regeringens mekaniska nedskärningar bör utkomstskyddet för arbetslösa utvecklas strukturellt, i synnerhet för att stärka företagarnas och de självsysselsattas försörjning. Grundtrygghetsförmånerna bör förenhetligas i riktning mot en basinkomst utan att nivån på förmånerna försämras. 

Vi föreslår 

30. Sjukförsäkring 

Orpos regering höjer FPA-ersättningarna för privat vård. För att avveckla vårdköerna bör tilläggsfinansiering riktas till välfärdsområdena och inte till privata hälsoföretag och deras kunder, som i huvudsak är höginkomsttagare. Också efter höjningen av FPA-ersättningen är det belopp som patienten måste betala för privata tjänster så stort att låginkomsttagare inte har möjlighet att anlita tjänsterna. Ändringen bidrar också till att förvärra bristen på arbetskraft inom den offentliga sektorn och stöder inte kontinuiteten i och genomslaget för vården. Regeringen försvårar däremot många människors faktiska möjligheter att få den vård de behöver. Till exempel slopas den lagstadgade förkortningen av den tid inom vilken icke-brådskande vård ska ges. Regeringen höjer också klientavgifterna inom social- och hälsovården samt självrisken för läkemedel. 

Regeringen bidrar till att öka kostnaderna för ohälsa genom att höja årssjälvrisken för läkemedelskostnaderna, det vill säga det så kallade läkemedelstaket, från 592 euro till 627 euro. Den föregående regeringen fryste läkemedelstaket för 2023 som en del av det åtgärdspaket som motsvarade ökningen av levnadskostnaderna, och denna åtgärd bör fortsätta för att hushållens dagliga utgifter inte ska bli oskäliga. 

Regeringen tänker ta 11 miljoner euro från minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och den yrkesinriktade rehabiliteringspenningen, vilket innebär en månatlig nedskärning på över 100 euro i försörjningen för de utsatta målgrupperna. Nedskärningarna är på många sätt absurda, eftersom de också enligt regeringens egen proposition bidrar till att försvaga engagemanget för rehabilitering och öka övergången till invalidpension, vilket försvagar sysselsättningen och ökar utslagningen. 

Vi föreslår 

40. Pensioner 

Regeringen slår, trots löften om motsatsen, också ned på pensionärer med låga inkomster genom att utsträcka indexfrysningarna till bostadsbidraget för pensionstagare. Bostadsbidraget för pensionstagare bör höjas till fullt belopp och dessutom bör bidraget omfattas av ett skyddat belopp som motsvarar det som gäller för det allmänna bostadsbidraget. Det gör det lättare att ta emot arbete för de pensionärer som är villiga att fortsätta sin yrkeskarriär. 

Incitamenten att arbeta bör också förbättras genom att införa den under förra valperioden i långa stycken beredda linjära modellen för full och partiell sjuk- eller invalidpension. 

Vi föreslår 

60. Stödjande av social- och hälsovården 

Vi föreslår 

Kompetenscentren inom det sociala området har en avgörande roll i den forskningsbaserade utvecklingen av den sociala servicen. För att målen för social- och hälsovårdsreformen ska nås och kvaliteten på socialservicen förbättras måste tillräckliga resurser tryggas för kompetenscentren. 

Vi föreslår 

80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare 

Vi anser att pälsdjursuppfödningen bör fasas ut på ett kontrollerat och rättvist sätt så att aktörerna inom branschen stöds i övergången till nya arbeten och näringar. Vi anser inte att det är motiverat att företagare på konstlad väg uppmuntras att fortsätta med pälsproduktionen, som är en krympande bransch. 

Vi föreslår 

MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

01. Miljöförvaltningens omkostnader