ANSLAG
Huvudtitel 23
STATSRÅDETS KANSLI
01. Förvaltning
(22.) Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (reservationsanslag 3 år)
Kunskapsbaserat beslutsfattande kräver strategisk forskning som tillgodoser de politiska informationsbehoven. Statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet har utfört mycket värdefullt utredningsarbete som är oersättligt med avseende på kvaliteten på ministeriernas beredning och beslut, och den bör fortsätta.
Vi föreslår
att riksdagen återinför moment 23.01.22 i budgeten och att momentet ökas med 10 000 000 euro för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.
30. Justitiekanslersämbetet
01. Justitiekanslersämbetets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Justitiekanslern i statsrådet är högsta laglighetsövervakare i Finland och ska se till att statsrådets, republikens presidents och myndigheternas verksamhet är lagenlig. En oberoende justitiekanslersinstitution utgör en viktig del av vårt demokratiska system och vår rättsstat. För att denna uppgift ska kunna avklaras på behörigt sätt måste justitiekanslerns oavhängighet säkerställas och tillräckliga resurser anvisas för verksamheten.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 8
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar justitiekanslersinstitutionens politiska oberoende och anvisar de resurser som krävs för att uppdraget ska kunna skötas framgångsrikt.
Huvudtitel 24
UTRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
30. Internationellt utvecklingssamarbete
66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)
Krig och konflikter härjar runt om i världen. Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina försvagar Finlands och hela Europas säkerhet. Flyktingarna är fler än någonsin. De geopolitiska och geoekonomiska spänningarna skärps. Samtidigt försämrar klimatförändringen levnadsförhållandena överallt och utarmningen av naturresurserna ökar känsligheten för konflikter.
Finland måste genom sin egen utrikespolitik främja fred och hållbar utveckling. Vi måste gå in för att konsekvent främja de mänskliga rättigheterna, demokratin och folkrätten i vår politik, och detta måste också synas i de finanspolitiska besluten.
Det behövs mer fredsarbete, utvecklingssamarbete och internationell solidaritet nu än på länge. Det är viktigt att Finland fortsätter sitt stöd till Ukraina. Men regeringen skär ner anslagen för utvecklingssamarbete radikalt och minskar Finlands flyktingkvot. Detta är en helt felaktig, ansvarslös och kortsiktig riktning.
Finland drar sig ur sitt globala ansvar i en tid då spåren efter pandemin, den förvärrade klimatkrisen och de geopolitiska spänningarna ökar fattigdomen och instabiliteten i hela världen. Nedskärningarna i finansieringen tär också på Finlands anseende och inflytande i internationella institutioner och internationell politik i vidare bemärkelse.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 24.30.66 med 150 000 000 euro för utvecklingssamarbete och internationell klimatfinansiering och att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 9
Riksdagen förutsätter att regeringen tar sitt globala ansvar, förbinder sig att främja FN:s mål för hållbar utveckling och målen i klimatavtalet från Paris samt målmedvetet ökar Finlands utvecklingsfinansiering mot en andel på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten och ökar anslagen för den internationella klimatfinansieringen.
67. Stöd för demokrati och rättsstatsutveckling (reservationsanslag 2 år)
Anslaget under momentet får användas för betalning av statsunderstöd till sådana aktörer med anknytning till utrikesministeriets ansvarsområde som främjar demokrati och rättsstatsutveckling. I propositionen minskar anslaget jämfört med finansieringsnivån för 2023, även om behovet av verksamhet snarare ökar.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 24.30.67 med 100 000 euro för stöd till aktörer som främjar demokrati och rättsstatsutveckling.
Huvudtitel 25
JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
I en rättsstat grundar sig utövningen av offentlig makt på lag, alla är lika inför lagen och individernas och minoriteternas rättigheter tryggas. I en rättsstat har var och en rätt att få sina mål behandlade.
Rättsvårdens resurser måste tryggas. Rättegångarnas orimliga längd och pris är problem med de grundläggande rättigheterna som hotar medborgarnas tillgång till rättvisa och ökar deras mänskliga lidande. Det allvarliga resursunderskottet inom rättsvården måste åtgärdas för att trygga den inhemska rättsstaten. Rättegångarnas längd måste förkortas och priset och kostnadsrisken måste sänkas bland annat genom en reform av rättshjälpen. Var och en måste ha rätt att få sin sak prövad i domstol oberoende av förmögenhet eller bakgrund.
Vänsterförbundet stöder en höjning av anslagsnivån inom justitieministeriets förvaltningsområde i enlighet med redogörelsen för rättsvården (SRR 13/2022 rd). Ökningen på 30 miljoner euro i budgetpropositionen för att säkerställa rättsvårdens resurser är ett viktigt steg i rätt riktning, även om ökningen inte helt motsvarar behovet av tilläggsfinansiering för året i fråga enligt redogörelsen för rättsvården. Även om anslagen för rättsvården stärks särskilt från och med 2025 är det oroväckande att det enligt planen för de offentliga finanserna under justitieministeriets huvudtitel i enlighet med regeringsprogrammet anvisas omkostnadsbesparingar från och med 2025. Sparkravet är bakvänt, eftersom förvaltningsområdets resurser är i trängande behov av ökade resurser för att trygga den inhemska rättsstaten.
En fungerande straffrättsvård förutsätter balanserade och tillräckliga resurser för alla aktörer som hör till straffprocesskedjan. När anslagen för polisens brottsbekämpning ökas bör man således på ett proportionerligt och balanserat sätt också sörja för behoven av anslag hos aktörerna inom rättsvården för att det inte ska uppstå flaskhalsar hos myndigheterna som ingår i straffprocesskedjan, alltså åklagare, domstolar, rättshjälp och Brottspåföljdsmyndigheten.
Utöver medborgarnas rättsskydd är det viktigt att se till att domstolarna och åklagarna har tillräckliga resurser också för att ingripa bland annat i den grå ekonomin. Grå ekonomi, ekonomisk brottslighet och skatteflykt är enorma strukturella problem som blir dyra för de offentliga finanserna.
Kriminalpolitiken måste bygga på evidensbaserad kunskap i stället för straffpopulism. Vid ändringar i straffsystemet bör särskild uppmärksamhet fästas vid förhållandet mellan fördelar och nackdelar med straffen. För att bekämpa ungdomsbrottslighet behövs det omfattande metoder vilka Vänsterförbundet har föreslagit i sitt program för ungdomsbrottslighet.
Kvaliteten på lagberedningen måste förbättras. Lagreformer ska genomföras utifrån de mänskliga rättigheterna och konsekvensbedömningen ska vara ärlig och hålla en hög kvalitet.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 10
Riksdagen förutsätter att regeringen konsekvent stärker anslagsnivån inom justitieministeriets förvaltningsområde för att åtgärda det finansieringsunderskott som beskrivs i redogörelsen för rättsvården och säkerställer att detta nödvändiga mål inte äventyras genom de sparmål som riktas till förvaltningsområdet.
Reservationens förslag till uttalande 11
Riksdagen förutsätter att regeringen aktivt utvecklar lagberedningens kvalitet med beaktande av grundlagsutskottets senaste allvarliga iakttagelser om lagberedningens kvalitet, konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt konsekvensbedömningarna.
01. Ministeriet och förvaltningen
50. Understöd (fast anslag )
Det pågår ett krig i Europa och det säkerhetspolitiska läget är instabilt. Finland satsar nu kraftigt på att utveckla resurserna för det militära försvaret och hård säkerhet. Vid sidan av detta behövs det också ett omfattande och långsiktigt fredsarbete.
Aktiva, omfattande och pluralistiska frivilligorganisationer är ett viktigt inslag i vår finska demokrati och de är ett av de element som formar Finland till ett civilt samhälle. I Finland har vi förstått att det i ett litet land behövs också statligt stöd för att hålla liv i ett stort och diversifierat utbud av organisationer.
Som säkerhets- och samhällsläget ser ut i dag i Europa och våra närområden behövs det vitala fredsorganisationer som utför aktivt fredsarbete.
De finska fredsorganisationerna är betydande samhällsaktörer. I Finland bedriver de fredsfostran tillsammans med skolor och ungdomsarbete, deltar i och aktiverar medborgarnas freds- och säkerhetspolitiska debatt samt producerar information genom att publicera tidningar, böcker och nätmaterial. Organisationerna hörs som sakkunniga inom olika förvaltningsområden i frågor som gäller fred, säkerhet och vapenkontroll samt fredskultur. Det finländska fredssamarbetet omfattar internationellt frågor som gäller deltagande i FN:s och många internationella samarbetsorganisationers arbete, vapenkontroll, kampen mot spridning av massförstörelsevapen och handeldvapen och våld, stärkandet av det internationella rättsbaserade systemet och arbetet för mänskliga rättigheter, ekonomisk och social rättvisa.
Verksamhetsförutsättningarna för det finska fredsarbetet måste säkerställas i en tid då fredsarbetet verkligen behövs. I budgetpropositionen har stödet för fredsarbete skurits ned, inte enbart den summa på 350 000 euro som riksdagen 2022 ökat för i år, utan dessutom görs en ytterligare nedskärning på 175 000 euro så att 325 000 euro i budgetpropositionen kvarstår för att stödja riksomfattande organisationer som bedriver fredsarbete.
Finansieringen av fredsorganisationer har redan varit betydligt lägre än finansieringen av andra liknande organisationer. I stället för nedskärningar behöver fredsorganisationerna i det rådande världsläget och också i och med att våldet ökar i Finland en nivåhöjning på statligt stöd för fredsarbete, så att de också när allt blir dyrare kan sköta sina helt grundläggande förbindelser, såsom betala lokalhyror och löner samt utföra tillförlitligt sakkunnigarbete och ge ut publikationer.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 25.01.50 med 500 000 euro för att främja fredsarbete.
20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning
Marins regering genomförde flera reformer som förbättrade ställningen för överskuldsatta personer. Under förra valperioden höjdes utsökningens skyddade belopp och antalet fria månader utökades, giltighetstiden för anteckningar om betalningsstörningar förkortades, bestämmelser infördes om ett positivt kreditregister, regleringen av konsumentkrediter skärptes, maximibeloppen för indrivningskostnaderna begränsades, tillgången till ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning förbättrades, tillgången till skuldsanering underlättades och social kreditgivning infördes som en lagstadgad uppgift för välfärdsområdena.
Det krävs dock fortfarande insatser för att förebygga överskuldsättning och förbättra situationen för överskuldsatta, och det arbete som påbörjats under den senaste perioden måste fortsätta. Utöver höjningen av utsökningens skyddade belopp behövs det en mer omfattande reform av utsökningen. På grund av problemen med den nuvarande utsökningsmodellen behövs en progressiv utsökningsmodell där utsökningsandelarna för lön som överstiger det skyddade beloppet bestäms enligt inkomster. På så sätt beaktas människors betalningsförmåga bättre än i det nuvarande stegvisa systemet, och människor ges incitament att arbeta. Dessutom måste den slutliga preskriptionstiden för utsökningsskulder förkortas och privatpersoners möjligheter att få skuldsanering underlättas.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 12
Riksdagen förutsätter att regeringen utöver höjningen av utsökningens skyddade belopp påskyndar en mer omfattande reform av utsökningen för att skapa en rättvis progressiv utsökningsmodell samt förkortar den slutliga preskriptionstiden för utsökningsskulder och gör det lättare för privatpersoner att få skuldsanering.
Huvudtitel 26
INRIKESMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Ankarverksamheten är multidisciplinärt arbete för att främja de ungas välbefinnande och förebygga brott. Syftet med verksamheten är att på ett tidigt stadium ingripa i ungas brottsliga beteende eller beteende som annars väcker oro.
Ankarteamet består av experter från polisen, socialväsendet, ungdomsväsendet och hälso- och sjukvården. Det finns 47 ankarteam runt om i Finland, på varje polisinrättnings område. Inrikesministeriet svarar på statsrådsnivå för samordningen av ankarverksamheten.
Enligt undersökningen löper unga som deltagit i multiprofessionell ankarverksamhet mindre risk än jämförelsegruppen att begå nya brott inom ett år från föregående brott. Ankarverksamheten bör utvidgas.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 13
Riksdagen förutsätter att regeringen stärker ankarverksamheten och annan multiprofessionell verksamhet som förbättrar de ungas välbefinnande och förebygger brott runt om i Finland och anvisar de resurser som behövs för detta.
10. Polisväsendet
01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Bekämpningen av den svarta ekonomin kräver målmedvetna åtgärder av staten. Ett program mot svart ekonomi har därför pågått utan avbrott sedan 1996. Nu har anslaget till polisen för bekämpning av svart ekonomi slopats. Man sparar in på bekämpningen av svart ekonomi också inom andra sektorer, trots att en effektiv bekämpning kräver ett fungerande och resursstarkt samarbete mellan myndigheterna. I regeringsprogrammet nämns inte ens att ett nytt program för bekämpning av svart ekonomi ska utarbetas. Det nuvarande bekämpningsprogrammet löper ut i slutet av innevarande år.
Regeringen måste utarbeta och avsätta resurser för ett förvaltningsövergripande åtgärdsprogram mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet, vilket har gjorts under statsminister Marins mandatperiod och årtionden före det. När det gäller polisens omkostnader måste vi återinföra ett uttryckligt omnämnande av bekämpningen av svart ekonomi och anvisa tillräckliga resurser för detta. Utgångspunkten bör vara att trygga bekämpningen av svart ekonomi och effektivisera verksamheten genom att öka en effektiv användning av resurserna och göra myndighetssamarbetet smidigare.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 26.10.01 med 2 000 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 14
Riksdagen förutsätter att regeringen i budgeten för polisens omkostnader återinför ett omnämnande av bekämpningen av grå ekonomi och anvisar tillräckliga medel för detta ändamål.
30. Räddningsväsendet och nödcentralerna
03. Räddningsinstitutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Regeringen föreslår en anslagsökning på 3,5 miljoner euro för att öka räddningsutbildningen. Anslagsökningen fördelas mellan Räddningsinstitutet i Kuopio och Helsingfors räddningsskola. Enligt utredning till förvaltningsutskottet är ökningen otillräcklig i förhållande till behovet och möjliggör inte att antalet examina fördubblas, trots att detta ingår som åtagande i regeringsprogrammet.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 26.30.03 med 4 500 000 euro för fler nybörjarplatser inom räddningsutbildningen.
40. Invandring
Regeringen skärper förutsättningarna för invandring och försämrar tillgodoseendet av de invandrade personernas rättigheter. Detta har negativa konsekvenser både för befolkningsutvecklingen, tillgången på arbetskraft och de mänskliga rättigheterna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 15
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar de skärpningar av migrationen som hotar den positiva befolkningsutvecklingen i Finland, försvårar tillgången på arbetskraft och försämrar tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna.
01. Migrationsverkets och statliga förläggningars omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Höj antalet kvotflyktingar
Den globala flyktingsituationen är på grund av ett flertal utdragna konflikter historiskt svår. I början av millenniet fanns det 12 miljoner flyktingar och totalt 19 miljoner inbegripet de asylsökande och internflyktingar som FN:s flyktingkommissariat UNHCR hade vetskap om. Men i slutet av fjolåret hade redan över 108 miljoner människor tvingats lämna sina hem för att fly undan förföljelse, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och konflikter. Av dem är över 35 miljoner flyktingar utanför sitt hemland. Ungefär 40 procent av flyktingarna är barn.
Ansvaret för att hjälpa flyktingarna är inte jämnt fördelat staterna emellan. Av flyktingarna vistas 76 procent i fattiga länder och utvecklingsländer, och 70 procent vistas i grannländer till ursprungsländerna. Till exempel lever 1,5 miljoner syriska flyktingar i Libanon som har 6 miljoner invånare.
FN:s flyktingkommissariat UNHCR samordnar omplacering av flyktingar, och detta är ett kontrollerat sätt att hjälpa de mest sårbara flyktingarna. Omplaceringen erbjuder en trygg och nödvändig väg till skydd, och ger möjlighet till en nystart för människor som ofta levt flera år på flyktingläger. Till kvotflyktingar väljs bland annat offer för tortyr, kvinnor som fått utstå våld, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer. Av de kvotflyktingar som Finland tagit emot har ungefär hälften årligen varit barn.
Enligt UNHCR behöver 2,4 miljoner flyktingar nästa år omplaceras till ett annat land än det där de befinner sig. Men ändå kan bara en liten del av dem årligen erbjudas denna möjlighet. År 2022 blev 114 300 flyktingar omplacerade globalt.
Finland har redan länge och exemplariskt deltagit i mottagandet av kvotflyktingar. Flyktingkvotens storlek har emellertid inte avspeglat flyktingsituationen i världen. Den årliga flyktingkvoten har under största delen av det pågående årtusendet legat på 750 personer. Kvoten höjdes till 1050 åren 2014 och 2015 på grund av kriget i Syrien, till 850 år 2020, till 1050 år 2021 och till 1500 år 2022 på grund av situationen i Afghanistan. I år är kvoten 1050 personer. I regeringsprogrammet har man kommit överens om att flyktingkvoten ska ligga på endast 500 personer per år. I regeringens första budgetproposition föreslås det att kvoten sänks till denna nivå.
Beslutet att sänka flyktingkvoten är ohållbart när den globala flyktingströmmen är historiskt stor och antalet flyktingar har ökat kraftigt varje år på grund av flera utdragna konflikter och kriser. Samtidigt har det i flera års tid kommit rätt få asylsökande till Finland. Flyktingkvoten är inte i första hand en ekonomisk utan en moralisk fråga. Nettoeffekten av mottagandet av kvotflyktingar påverkas också av den engångsersättning som Europeiska unionens asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF) betalar till medlemsstaterna för varje kvotflykting som tagits emot. När flyktingkvoten höjs är nettokostnadseffekten negativ under det första året på grund av AMIF-ersättningen. En kvotökning från 500 till 2500 skulle öka ersättningen med uppskattningsvis 21,2 miljoner euro.
För att hjälpa flyktingarna behövs också sameuropeiska lösningar och en bindande ansvarsfördelning. Det kan inte innebära att hjälpåtgärderna läggs ut utanför EU:s gränser och till länder där flyktingar och asylsökande redan nu lider av allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Däremot behövs det stöd för det befintliga FN-ledda systemet, genom vilket hjälpbehövande nu kan få hjälp på ett kontrollerat och effektivt sätt. Flyktingkvoten bör höjas märkbart.
Återta utvidgningen av tagandet i förvar och förlängningen av maximitiden för förvar
Tagande i förvar är alltid en åtgärd som begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna, eftersom det begränsar bland annat rörelsefriheten.
Tagandet i förvar måste därför vara nödvändigt och proportionerligt. Detta är möjligt endast i situationer där de andra alternativen inte är tillräckliga. Personer ska inte hållas i förvar längre än vad som är nödvändigt.
Om tagandet i förvar blir ett förfarande med bredare räckvidd ökar det kostnaderna och det mänskliga lidandet. Det har inte lagts fram några hållbara argument eller mål för en utvidgning.
Många organisationer har länge krävt ett förbud mot att ta minderåriga i förvar. Senast i juni 2024 fick Finland en uppmaning från kommittén för barnets rättigheter att upphöra med tagandet i förvar av asylsökande barn och andra invandrarbarn. Också i rapporten från FN:s råd för mänskliga rättigheter om den allmänna återkommande utvärderingen krävdes det att Finland ska upphöra med att ta barn i förvar.
Återta beslutet att göra det internationella skyddet temporärt och att korta ner tillstånden
Temporärt internationellt skydd och kortare tillstånd kommer att öka kostnaderna, byråkratin och osäkerheten.
Till exempel har UNHCR kritiserat Danmark för liknande åtgärder. UNHCR har framhållit att det är mycket osannolikt att villkoren för att bevilja individen skyddsstatus förändras på ett år eller tre. Däremot kan kortvariga uppehållstillstånd och regelbunden kontroll av skyddsstatus utsätta personer som fått skydd för risker att bli utnyttjade som arbetskraft, eftersom deras ställning i arbetslivet försvagas av osäkerheten. En minimering av tillståndens längd försvårar integrationen och den långvariga ovissheten medför olika risker för psykiska symtom och försämrad funktionsförmåga. Korta uppehållstillstånd leder till fler ansökningar om fortsatt tillstånd, vilket ökar kostnaderna och byråkratin. Dessutom belastar behandlingen av fortsatt tillstånd Migrationsverkets redan nu överbelastade tillståndsbehandling.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 26.40.01 med 975 000 euro för att höja flyktingkvoten till 2 500 och minskar momentet med 3 000 000 euro av anslaget för att ändra det internationella skyddet så att det till sin karaktär blir tillfälligt och för att förkorta längden på tillståndens giltighet, och att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 16
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition till riksdagen om ett förbud mot att ta minderåriga i förvar.
21. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)
Den globala flyktingsituationen är på grund av ett flertal utdragna konflikter historiskt svår. FN:s flyktingkommissariat UNHCR samordnar omplacering av flyktingar, och detta är ett kontrollerat sätt att hjälpa de mest sårbara flyktingarna. Omplaceringen erbjuder en trygg och nödvändig väg till skydd, och ger möjlighet till en nystart för människor som ofta levt flera år på flyktingläger. Till kvotflyktingar väljs bland annat offer för tortyr, kvinnor som fått utstå våld, personer med funktionsnedsättning och barnfamiljer. Av de kvotflyktingar som Finland tagit emot har ungefär hälften årligen varit barn.
Finland har redan länge och exemplariskt deltagit i mottagandet av kvotflyktingar. Flyktingkvotens storlek har emellertid inte avspeglat flyktingsituationen i världen. Regeringens beslut att sänka flyktingkvoten till 500 är ohållbart när den globala flyktingströmmen är historiskt stor och antalet flyktingar har ökat kraftigt varje år på grund av flera utdragna konflikter och kriser. Samtidigt har det i flera års tid kommit rätt få asylsökande till Finland.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 26.40.21 med 2 850 000 euro för att höja flyktingkvoten till 2 500 personer och att riksdagen minskar moment 26.40.21 med 5 509 000 euro av anslaget för att förlänga och möjliggöra tagande i förvar med hänsyn till allmän ordning och säkerhet.
63. Stöd till mottagningsverksamhetens kunder (förslagsanslag)
Mottagningspenning beviljas för tryggande av oundgänglig försörjning och främjande av möjligheten att klara sig på egen hand för personer som söker internationellt skydd, får tillfälligt skydd eller blivit offer för människohandel och som inte har hemkommun i Finland. Mottagningspenning kan beviljas om inkomsterna och tillgångarna inte räcker till för nödvändiga dagliga utgifter, såsom mat och kläder. Mottagningspenningen är en förmån i sista hand och mottagarna har inte rätt till andra förmåner från FPA.
Nu ska mottagningspenningen sänkas till det minimum som grundlagen och mottagningsdirektivet tillåter. När också indexjusteringarna av mottagningspenningen ska frysas kommer den oundgängliga försörjningen för asylsökande och till exempel ukrainare som får tillfälligt skydd att riskeras. Mottagningspenningen måste finnas kvar på samma nivå som tidigare.
Vi föreslår
att moment 26.40.63 ökas med 13,4 miljoner euro för att mottagningspenningen ska finnas kvar på samma nivå som 2023.
Huvudtitel 28
FINANSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
10. Beskattningen och Tullen
01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Den svarta ekonomin är en stor börda för de offentliga finanserna. Enligt en utredning som riksdagens revisionsutskott lät göra 2010 var omfattningen av den svarta ekonomin 5,5—7,5 procent av bruttonationalprodukten. Europeiska kommissionen uppskattade å sin sida 2011 att den svarta ekonomin i Finland uppgick till 13,7 procent av bnp. I en undersökning som publicerades 2015 uppskattades andelen svart ekonomi i Finland vara 12,9 procent av bnp. Uppskattningarna antyder att det skattefel som den svarta ekonomin ger upphov till är betydande, minst 4–6 miljarder euro. Bekämpningen av den svarta ekonomin förbättrar de offentliga finanserna, minskar skuldsättningen och ökar vårt ekonomisk-politiska svängrum.
Den svarta ekonomin leder inte bara till förlorade skatteintäkter utan också till betydande skador för lagliga företagare i form av konkurrensnackdelar. Samtidigt erbjuder den också en kanal för inhemsk och utländsk organiserad brottslighet att sprida sig till näringslivet och andra samhällsstrukturer.
Satsningar på bekämpning av svart ekonomi betalar sig tillbaka mångfalt. Exempelvis år 2022 fick statskassan ett tillägg på 26,7 miljoner euro till följd av att vinning av brott konfiskerats. Regeringen måste utarbeta och avsätta resurser för ett förvaltningsövergripande åtgärdsprogram mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet, vilket har gjorts under statsminister Marins mandatperiod och årtionden före det.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 28.10.01 med 2 000 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 17
Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar ett förvaltningsövergripande åtgärdsprogram mot svart ekonomi och ekonomisk brottslighet och anvisar tillräckliga resurser för genomförandet av programmet.
02. Tullens omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Bekämpningen av svart ekonomi förutsätter också att Tullens resurser stärks.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 28.10.2002 med 2 000 000 euro för bekämpning av svart ekonomi.
70. Utvecklande av statsförvaltningen
I regeringsprogrammet ingår ett produktivitetsprogram för statsförvaltningen. Syftet med produktivitetsåtgärderna är att minska omkostnaderna, alltså kommer Orpos regering i praktiken att skära ned på den offentliga förvaltningen från och med 2025. Med nedskärningarna inom statsförvaltningen eftersträvas besparingar på totalt 243 miljoner euro år 2027.
Produktivitetsprogram inom statsförvaltningen har genomförts också tidigare. År 2003 inledde Matti Vanhanens första regering ett program som hade som mål att förbättra produktiviteten inom den offentliga sektorn. Vanhanens andra regering fortsatte genomförandet av produktivitetsprogrammet. Statens revisionsverk konstaterade i sin revisionsberättelse (2011) att statens produktivitetsprogram i förhållande till de uppställda målen inte hade tillräcklig effekt för att dämpa utgiftstrycket inom de offentliga finanserna. I revisionsberättelsen hänvisas till revisionsutskottets åsikt att finansministeriets omvandling av programmet så att det utgick från personalminskningar ledde till att de genuina produktivitetsprojekten blev väldigt få. När produktiviteten huvudsakligen bedömdes utifrån kriterierna för personalminskningar snedvreds hela produktivitetsbegreppet.
Rådet för bedömning av lagstiftningen konstaterade i sin årsrapport 2022 att det är oskäligt att lagar kontinuerligt bereds i brådskande ordning. Brådskan föranleds enligt rådet för bedömning av lagstiftningen av alltför strama tidtabeller och knappa personalresurser. Orsaken till de minskade personalresurserna är bland annat tidigare produktivitetsprogram. Tillräckliga resurser för lagberedningen är avgörande till exempel för hur lagen fungerar och för att det görs tillräckliga konsekvensbedömningar och systematiska uppföljningar av lagarna. Också ur lagstiftarens synvinkel är det viktigt att lagarna bereds väl och att processen i riksdagen på så sätt kan gå så smidigt som möjligt. Det är dessutom fråga om medborgarnas rättsskydd, eftersom det med tanke på principerna för god förvaltning är nödvändigt att det vid olika myndigheter finns tillräckligt med sakkunniga personer som behandlar beslut som berör medborgarna.
Tillräckliga personalresurser vid ministerierna och ämbetsverken garanterar att expertisen inom statsförvaltningen ökar och utvecklas. Det arbete som utförs som tjänsteuppdrag skiljer sig också från det arbete som utförs av konsulter anställda hos olika företag. Konsulternas betydelse och det arbete som utförs av konsulter har ökat snabbt inom den offentliga förvaltningen. Med tanke på förvaltningens transparens och demokratin ter det sig problematiskt om beredningen av och informationen i anslutning till lagstiftningsarbetet i allt större utsträckning överförs till privata företag och konsulter, som inte omfattas av samma lagstadgade ansvar och skyldigheter som tjänsteinnehavare och myndigheter som handlar under tjänsteansvar. Dessutom är det med tanke på den ekonomiska hållbarheten tvivelaktigt att minska statens omkostnader inom statsförvaltningen eftersom nedskärningarna i personalkostnaderna ofta måste ersättas genom ökade köp av tjänster. Det innebär endast att den offentliga förvaltningens tjänster och funktioner överförs till företag som eftersträvar vinst.
Många ministerier och ämbetsverk arbetar redan med knappa anslag, och det är oklart hur produktivitetsprogrammet exakt ska genomföras. Den eftersträvade ytterligare besparingen på 234 miljoner euro kan inte uppnås enbart genom digitalisering eller lokalreformer. Projekt i anslutning till såväl digitaliseringen som lokalreform håller redan på att genomföras, eller planeras bli genomförda, i betydande utsträckning också utan produktivitetsprogrammet. Omräknat i årsverken skulle nedskärningarna innebära omfattande uppsägningar, vilket skulle få mycket oroväckande konsekvenser för demokratin. Det verkar som om regeringens mål att minska den offentliga sektorn handlar om ideologiska värderingar, inte åtgärder som eftersträvar genuin kostnadseffektivitet eller utveckling av lagstiftningens kvalitet.
Sparprogrammet inleds först 2025, men beredningen av det pågår redan under budgetåret 2024.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 18
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sin plan för ett produktivitetsprogram inom statsförvaltningen som hotar att äventyra en högklassig lagberedning, god förvaltning och medborgarnas rättsskydd.
89. Finansieringen av välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen
31. Finansiering av social- och hälsovården och räddningsväsendet inom välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen (förslagsanslag)
Välfärdsområdenas underskott beräknas i år uppgå till 1,2 miljarder euro, och i många områden planeras nedskärningar som skulle orsaka oåterkallelig skada för social- och hälsovårdstjänsterna. Den lagstiftning och finansieringsmodell som utarbetades i samband med social- och hälsovårdsreformen lämpar sig inte till alla delar för en situation där kostnaderna stiger snabbare än väntat. Välfärdsområdena uppvisar redan i utgångsläget ett kraftigt underskott, och därför behövs korrigerande åtgärder.
I stället för att vidta korrigerande åtgärder föreslår regeringen att finansieringen av välfärdsområdena skärs ned i budgetpropositionen för 2024. Anslaget till social- och hälsovården minskas med 89 miljoner euro genom att vårdardimensioneringen inom äldreomsorgen skjuts fram, med 5 miljoner euro genom att vårdgarantin reduceras och med 24 miljoner euro genom den höjda åldersgränsen för eftervården inom barnskyddet. Regeringen tänker också höja klientavgifterna inom social- och hälsovården med 10 procent. I motsats till de flesta sakkunnigas ståndpunkt använder regeringen pengar för att höja FPA-ersättningarna för privat vård, vilket främst gagnar de medel- och höginkomsttagare som redan använder privata tjänster. Åtgärden bidrar de facto inte till att avveckla vårdköerna. Därför bör dessa pengar i stället riktas till att stärka finansieringen av välfärdsområdena.
Vänsterförbundet anser att regeringens kortsiktiga nedskärningar i social- och hälsovården bör återtas i sin helhet. Senareläggningen av dimensioneringen på 0,7 vårdare inom äldreomsorgen skulle i många enheter leda till en minskning av personalen och hota att påskynda personalflykten inom sektorn. En permanent avveckling av vårdgarantin på sju dagar skulle urvattna social- och hälsovårdsreformens mål att tyngdpunkten flyttas över till tjänster på basnivå. Nedskärningarna i eftervården inom barnskyddet försämrar situationen för de unga över 23 år som har det sämst ställt och som behöver mycket stöd i olika former. Det hotar utöver det mänskliga lidandet leda till ökade kostnader i och med att utslagningen av unga ökar.
Som en omedelbar åtgärd bör välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens finansiering för 2024 höjas med 500 miljoner euro så att man kan undvika en okontrollerad nedkörning av tjänsterna när kostnaderna ökar snabbare än väntat. Samtidigt måste man snabbt börja bereda en ändringar i lagstiftningen om social- och hälsovårdens finansiering, så att den tid inom vilken välfärdsområdena är skyldiga att täcka underskott förlängs till minst fyra år, kostnadsindexet för välfärdsområdena uppdateras så att det bättre motsvarar områdenas faktiska utgifter och välfärdsområdena dessutom ges beskattningsrätt. I budgeten för 2024 bör det också tas in särskild finansiering för att upprätthålla samjour dygnet runt vid sjukhusen i Nyslott och Kemi.
Den svaga tillgången till mentalvårdstjänster orsakar mycket onödigt illamående och är ett allvarligt samhällsproblem. Psykisk ohälsa är redan nu den vanligaste orsaken till sjukpension. Vänsterförbundets alternativ stärker mentalvårdstjänsterna inom primärvården. Tillgången till psykosociala tjänster och terapitjänster med låg tröskel förbättras. Utöver tjänsterna med låg tröskel ska personer med allvarliga och långvariga psykiska problem ha rätt till långvarig och vid behov permanent vård samt till boendeservice som stöder rehabiliteringen och förmågan att klara sig.
Utan närståendevårdarnas värdefulla insats skulle vårt social- och hälsovårdssystem befinna sig i ännu större svårigheter än i nuläget. För detta krävande och bindande vårdarbete ska det betalas en rättvis och tillräcklig ersättning. Vänsterförbundet föreslår att alla ersättningar för närståendevård ska höjas med 20 procent. Samtidigt bör det utarbetas enhetliga nationella kriterier för närståendevården och alla som uppfyller dem ska kunna vara närståendevårdare. Arbetet som närståendevårdare bör också kunna kombineras med lönearbete på ett smidigare sätt än i nuläget.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 19
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar alla nedskärningar i välfärdsområdenas finansiering och genomför vårdgarantin, personaldimensioneringen inom äldreomsorgen och lagen om funktionshinderservice i enlighet med den föregående regeringens beslut.
Reservationens förslag till uttalande 20
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition genom vilken finansieringen för välfärdsområdena och HUS-sammanslutningen kan ökas med ett anslag av engångsnatur på 500 miljoner euro 2024 för att trygga servicenivån.
Reservationens förslag till uttalande 21
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition som förbättrar tillgången till mentalvårdstjänster på basnivå och inom den specialiserade sjukvården och ökar finansieringen av dem med sammanlagt 50 miljoner euro 2024.
Reservationens förslag till uttalande 22
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition där alla ersättningar för närståendevård höjs med 20 procent.
Reservationens förslag till uttalande 23
Riksdagen förutsätter att regeringen i brådskande ordning ser över finansieringsmodellen för social- och hälsovården så att det kostnadsindex som påverkar finansieringsnivån beaktar löneutvecklingen inom social- och hälsovårdssektorn och bättre motsvarar välfärdsområdenas faktiska kostnader, och så att välfärdsområdenas skyldighet att täcka finansieringsunderskott förlängs till minst fyra år, samt så att bestämmelserna om investeringar ses över för att möjliggöra investeringar.
Reservationens förslag till uttalande 24
Riksdagen förutsätter att välfärdsområdena ges beskattningsrätt genom lag.
Reservationens förslag till uttalande 25
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar höjningen på 10 procent av klientavgifterna inom social- och hälsovården.
Reservationens förslag till uttalande 26
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar propositionen om att sänka åldersgränsen för eftervård inom barnskyddet och i stället stärker resurserna för eftervård.
Reservationens förslag till uttalande 27
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer fortsatt jourverksamhet vid sjukhusen i Kemi och Nyslott och anvisar 9 miljoner euro för detta.
Reservationens förslag till uttalande 28
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder och till riksdagen lämnar lagförslag om att dämpa den kostnadsökning som föranleds av användningen av hyresläkarföretag och köpta tjänster inom den offentliga social- och hälsovården.
90. Stöd till kommunerna
30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)
Regeringen tänker låta bli att höja indexet för kommunal basservice. Det leder till att kommunernas finansiering minskar med uppskattningsvis 24 miljoner euro år 2024. Största delen av kommunernas utgifter uppkommer inom utbildningssektorn, vilket innebär att den uteblivna indexhöjningen kan anses vara en nedskärning i finansieringen av utbildningen. Vänsterförbundet anser att indexhöjningarna bör genomföras fullt ut under hela regeringsperioden.
Överföringen av finansieringen från kommunerna till välfärdsområdena i samband med reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet har justerats så att den motsvarar kommunernas kostnader för att ordna de tjänster som överförts utifrån bokslutsuppgifterna för 2022 och i fråga om skatteinkomsterna utifrån den slutförda beskattningen för skatteåret 2022. Det behov av att minska statsandelen som kalkylerats på basis av de slutliga uppgifterna om skatteinkomsterna från november 2023 avviker avsevärt från den nivå som förutspåddes i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2024 och från vad kommunerna har kunnat förbereda sig på i sin budgetberedning. Justeringen på basis av skatteuppgifterna inverkar inte på nivån på välfärdsområdenas finansiering.
Regeringen gör riktigt när den föreslår att konsekvenserna för den kommunala ekonomin ska lindras 2024. Enligt regeringen ska den minskning av statsandelen i efterhand som gäller 2023 senareläggas så att minskningen görs 2025—2027 i stället för 2024 och 2025. I statsandelen för 2024 görs det dessutom en tidsbegränsad ökning på 192 miljoner euro och på motsvarande sätt minskas statsandelen tidsbegränsat med 64 miljoner euro per år 2025—2027. Det här äventyrar kommunernas förutsättningar att trygga basservicen 2025—2027.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 29
Riksdagen förutsätter att regeringen genomför indexhöjningarna för kommunal basservice till fullt belopp under hela regeringsperioden.
Reservationens förslag till uttalande 30
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer kommunernas ekonomiska förutsättningar att trygga basservice av hög kvalitet för alla finländare och att detta beaktas vid dimensioneringen av statsandelarna.
91. Stöd för sysselsättningen och näringslivet
41. Energiskattestöd (förslagsanslag)
För att påskynda en hållbar omställning krävs det att de konserverande och miljöskadliga skattestöden minskas och att stöden riktas till utveckling av ren teknik.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 31
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om slopande av återbäringen av energiskatt inom jordbruket i fråga om fossil energi.
Huvudtitel 29
UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Under de kommande åren utmanas det finska utbildningssystemet särskilt av den differentiering mellan skolor och kommuner i Finland som följer av urbaniseringen och av att årskullarna minskar. Ojämlikheten ökar också inom de stora städerna. Det viktigaste för vänstern är att tillförsäkra alla barn lika rätt att lära sig och gå i skola oberoende av kön, modersmål, föräldrarnas förmögenhet eller utbildningsbakgrund eller elevens behov av stöd för lärande. Varje barns närskola ska vara världens bästa skola.
Finlands existens är beroende av kompetens, och därför är det också samhällsekonomiskt viktigt att satsa på högskoleutbildning, vetenskap och innovationer. I framtiden är målet att minst 50 procent av de unga vuxna ska avlägga högskoleexamen. För att uppnå detta måste antalet nybörjarplatser ökas ytterligare och högskolornas basfinansiering höjas till en nivå som motsvarar antalet nybörjarplatser. Även de studerandes välbefinnande och möjligheter att fokusera på sina studier på heltid ska garanteras genom en tillräcklig studiepenning och satsningar på hälsovårdstjänsterna för studerande.
Tryggandet av högskolornas basfinansiering spelar en avgörande roll när det gäller att bedriva högklassig och fri vetenskap och forskning samt utbilda sakkunniga för arbetslivets behov. Friheten till vetenskap och forskning samt utbildning är ett livsvillkor för hela det civiliserade samhället och demokratin.
Det blir framöver betydligt vanligare att komplettera kompetensen eller studera till ett nytt yrke under karriären i arbetslivet, och samhället bör också uppmuntra till detta. Därför behöver vi ett utbildningssystem som kan erbjuda examina, examensdelar och enskilda färdigheter till vem som helst i alla skeden av livet. Alla ska ha möjlighet till kontinuerligt lärande. Ett fungerande utbildningssystem är en förutsättning för att vi ska kunna åtgärda bristen på kompetent arbetskraft.
Ett mångsidigt konst- och kulturliv samt ett aktivt civilsamhälle är en grundläggande förutsättning för en fungerande demokrati och en del av ett civiliserat samhälle. Konst och kultur är grundläggande behov för ett drägligt liv och sociala relationer och de bör höra till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Vänstern anser att alla ska ha rätt av att njuta av kultur och att utveckla sin egen kreativitet och förmåga att uttrycka sig. Konst och kultur måste allt mer nå ut till de områden där människor bor och rör sig. Konstnärernas förutsättningar till försörjning måste tryggas.
Att utöva kultur, konst och motion har stor betydelse för människans välbefinnande och hälsa. Samhället måste trygga vars och ens möjlighet att utöva kultur, konst och motion, även för personer med funktionsnedsättning, långtidssjuka och äldre. Satsningar på idrott och motion lönar sig eftersom de kostnader som uppstår för samhället på grund av stillasittande är enorma. Åtgärderna för att sänka kostnaderna särskilt för barns och ungas fritidsaktiviteter bör ökas inom alla förvaltningsområden. Barn och unga ska överallt i Finland ha rätt till åtminstone en avgiftsfri hobby.
Reform av stödet för lärande
Enligt Vänsterförbundet är ett av dagens viktigaste utbildningspolitiska mål att reformera stödet för lärande.
Lärande och ett tillräckligt och individuellt stöd för lärande är en viktig fråga i anslutning till barns och ungas välbefinnande. Den grundläggande utbildningen måste stärkas så att man kan säkerställa att alla unga får tillräckliga grundläggande kunskaper och färdigheter och så att alla har tillräckliga färdigheter att övergå till studier på andra stadiet. En mer jämlik utbildning förutsätter att resurserna för den grundläggande utbildningen stärks, i synnerhet för att möjliggöra bättre stöd för barns och ungas lärande och uppväxt.
Inlärningsresultaten visar på ojämlikhet, och coronakrisen bidrog till att ytterligare öka ojämlikheten. Många klarar sig bra i skolan, men andelen som klarar sig dåligt ökar. Det finns utvecklingstrender som hotar jämlikheten i utbildningen: Barnens familjebakgrund inverkar mer än tidigare på inlärningsresultaten. Principen om inklusion har genomförts med otillräckliga resurser. Systemet med stöd för lärande är i behov av en totalreform. Också här är det viktigt att höra barn och unga.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 32
Riksdagen förutsätter att regeringen för att stärka förutsättningarna för lärande, minska skillnaderna i lärandet och förbättra arbetsron i skolan lämnar riksdagen en proposition med förslag till att stärka stödet för lärande och se över lagstiftningen, och att 200 miljoner euro anvisas för detta ändamål.
Vuxenutbildningsstödet bör fortsätta
Utöver nedskärningarna i det fria bildningsarbetet försvåras förutsättningarna för livslångt lärande väsentligt av att vuxenutbildningsstödet slopas från och med den 1 augusti 2024.
Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet hotar att förvärra bristen på arbetskraft särskilt inom social- och hälsovårdstjänsterna samt fostrings- och utbildningssektorn. Inom social- och hälsovården utbildar sig till exempel närvårdare med hjälp av vuxenutbildningsstöd till sjukskötare och inom fostrings- och utbildningsbranschen använder man sig av vuxenutbildningsstöd till exempel för att bli lärare och speciallärare inom småbarnspedagogiken. Enligt Sysselsättningsfondens statistik skaffade sig nästan 6 364 personer från andra branscher en utbildning inom social- och hälsovården med hjälp av vuxenutbildningsstöd år 2022. Bland dem som redan hade en utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen vidareutbildade sig 3 572 personer med hjälp av stödet. Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet gör det alltså bara inom social- och hälsovårdsbranschen omöjligt för cirka 10 000 personer att utbilda och vidareutbilda sig inom områden som lider brist på arbetskraft.
Inom dessa områden är lönenivån sådan att det inte är realistiskt att tro att människor i alla situationer kan vidareutbilda sig med egna pengar eller ta lån för detta ändamål.
Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet motiveras till exempel med att det används av högutbildade personer och att det inte riktas rätt i sin nuvarande form. Situationen inom social- och hälsovården och fostrings- och utbildningssektorn visar dock att vuxenutbildningsstöd också riktas till branscher som har brist på arbetskraft och att slopandet av stödet förvärrar situationen inom dessa branscher. I stället för att försvåra någons studier bör man undanröja hindren för dem som inte studerar.
För att undanröja hindren för livslångt lärande och bättre än i nuläget möjliggöra jämlika möjligheter till studier är det bland annat viktigt att bättre identifiera inlärningssvårigheterna hos personer i arbetsför ålder och stärka stödet för dem.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 33
Riksdagen förutsätter att regeringen avstår från sin plan att slopa vuxenutbildningsstödet, som har en mycket viktig roll i att möjliggöra kontinuerligt lärande.
Överföring av integrationsutbildningen till undervisnings- och kulturministeriet
Syftet med integrationsutbildningen för invandrare är att de ska lära sig språket och utveckla färdigheter som behövs för att få en arbets- eller studieplats samt få kontakter med det finländska samhället. Integrationsutbildningen lyder under arbets- och näringsministeriet och kan ordnas av läroanstalter som har tillstånd att ordna utbildning eller av privata, vinstdrivande företag.
Integrationsutbildningen fungerar dock inte på bästa möjliga sätt. I flera utredningar har det konstaterats att en stor del av deltagarna i utbildningen inte får de språkkunskaper som behövs och att utbildningen är splittrad. Riksdagens kulturutskott har 2018 påpekat att den tidskrävande processen för att upphandla utbildning och ett ekonomiskt styrt upphandlingsbeslut kan leda till att utbildningen inte i tillräckligt hög grad tillgodoser utbildningsbehovet vad beträffar kvalitet, tillgänglighet, lärarnas kompetens och utbildningens kontinuitet.
Enligt kulturutskottet finns det idag ett fortlöpande och betydligt större behov av integrationsutbildning för vuxna. Därför är det inte längre motiverat att ha upphandlad utbildning. Utskottet anser det vara ett bättre alternativ att integrationsutbildningen i fortsättningen ingår i det normala utbildningssystemet. Då kan utbildningen finansieras med statsandelar och de studerande tas in utan väntetider.
Utöver riksdagens kulturutskott har till exempel Undervisningssektorns fackorganisation OAJ och Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande (AMKE) krävt att integrationsutbildningen för vuxna invandrare i sin helhet ska samordnas av undervisnings- och kulturministeriet. På så sätt kan man bättre än i nuläget utveckla integrationsutbildningen på lång sikt och förbättra utbildningens kvalitet.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 34
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att ordnandet av integrationsutbildning överförs till undervisnings- och kulturministeriet.
51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet
Under momentet beviljas finansiering för kyrklig och religiös verksamhet bland annat till ortodoxa kyrkan i Finland, Finlands Sjömanskyrka och flera registrerade religionssamfund. Finansutskottet beslutade i samband med behandlingen av budgetbetänkandet att öka finansieringen till vissa kristna aktörer. Det är viktigt att se till att religiös verksamhet som får statlig finansiering främjar toleransen mellan olika världsåskådningar och respekterar de universella mänskliga rättigheterna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 35
Riksdagen förutsätter att en förutsättning för beviljande av statsunderstöd är att den sammanslutning som får understöd i sin verksamhet har förbundit sig att respektera varje människas odelbara mänskliga rättigheter, toleransen mellan olika världsåskådningar, jämställdheten mellan könen och rättigheterna för minoriteter.
10. Småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning och fritt bildningsarbete
20. Gemensamma utgifter för grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete (reservationsanslag 3 år)
Skiftomsorg för yngre skolelever
För att kombinera familj och arbete samt stödja sysselsättningen måste man bättre än i nuläget hitta metoder för att hantera familjernas mycket olika situationer. Vi behöver fler metoder för att underlätta vardagen särskilt för de småbarnsföräldrar som har låga löner och tungt skiftarbete. Det är viktigt också för att öka sysselsättningen.
Skiftarbete utförs i stor utsträckning inom social- och hälsovården, detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen. Sipiläs regering införde friare öppettider för butikerna och påskyndade övergången till ett samhälle som är i gång dygnet runt, sju dagar i veckan. Friare öppettider för butikerna motiverades främst ur konsumentens synvinkel. Konsekvenserna för arbetstagarnas vardag var och är fortfarande en del av den offentliga debatten.
I många familjer där en eller flera föräldrar har skiftarbete upplever man att den barnomsorg som kommunerna erbjuder inte följer utvecklingen i arbetslivet. Ett särskilt orosmoment är de yngre skolelever som blir utan vårdplats, trots att föräldrarna i allt större utsträckning arbetar kvällar och nätter samt veckoslut.
Särskilt ensamförsörjare har svårt att ta emot skiftarbete, eftersom samhällets tjänster inte stöder detta. Att stödja sysselsättningen för ensamförsörjare är också en jämställdhetsfråga, eftersom merparten av ensamförsörjarna är kvinnor.
Många kvinnodominerade branscher, såsom handeln, social- och hälsovården och restaurangbranschen, lider brist på arbetskraft, och det är också inom dessa branscher som det finns mycket skiftarbete. Skiftomsorg för de yngsta skoleleverna skulle undanröja ett stort hinder för föräldrarna att arbeta inom dessa branscher.
En del kommuner erbjuder också skiftomsorg för skolelever. Rätten till skiftomsorg för yngre skolelever kan dock inte vara beroende av hemkommunen. Med tanke på barnets rättigheter och likabehandlingen av familjerna är det väsentligt att det föreskrivs om detta i lag och att rätten till skiftomsorg garanteras i hela landet. Man måste få ordning på tjänsterna för att underlätta vardagen för dem som har skiftarbete och för att öka sysselsättningsgraden. Utöver tillgången till skiftomsorg måste också kvaliteten på den tryggas i hela landet.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 36
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om skiftomsorg för små skolelever för att föräldrar ska kunna ta del av arbetslivet.
31. Statsandelar och statsunderstöd för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)
De nedskärningar i statsandelarna som görs i budgeten för 2024 drabbar i synnerhet det fria bildningsarbetet. Statsandelarna för fritt bildningsarbete minskas med 20,5 miljoner euro om man jämför med budgeten för 2023. Det slår väldigt hårt mot läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet.
Det fria bildningsarbetet spelar en viktig roll i det finska utbildningssystemet. Det fria bildningsarbetet omfattar olika läroanstaltsformer, det vill säga medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet, studiecentraler och idrottsutbildningscenter.
Den minskade finansieringen kan inte kompenseras med deltagaravgifter, eftersom många efter så stora höjningar inte längre har råd att delta i utbildning. Avgifterna gör redan nu att tröskeln för i synnerhet låginkomsttagare att delta i kurser är hög. En höjning av avgifterna strider också starkt mot grundidén med fritt bildningsarbete, eftersom det fria bildningsarbetet strävar efter att främja den regionala tillgängligheten och jämlikheten i utbildningen. Det statliga stödet är viktigt för att läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet ska kunna erbjuda kurser som är förmånligare än motsvarande som ordnas av privata aktörer. Nedskärningarna i utbildningen inverkar allra mest på det fria bildningsarbetets läroanstalter i små kommuner.
År 2021 studerade över 1,1 miljoner personer vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete. Kurserna är populära, innehållsmässigt mångsidiga och kan på ett heltäckande sätt svara på behoven hos människor i olika livssituationer. Enligt lagen är uppdraget för fritt bildningsarbete att i enlighet med principen om livslångt lärande ordna utbildning som stöder ett enhetligt samhälle, jämlikhet och aktivt medborgarskap.
Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete är de största aktörerna inom vuxenutbildning i Finland. De är viktiga aktörer när det gäller att möjliggöra livslångt lärande i hela Finland. Också barn och unga omfattas av det fria bildningsarbetet. Till exempel har idrottsutbildningscentren ungefär 1,4 miljoner studerande varje år. Av dessa är cirka 740 000 barn och unga.
Regeringens nedskärningar i utbildningen inom det fria bildningsarbetet drabbar alltså alla åldersklasser och människor i mycket olika livssituationer, såväl barn, sysselsatta, arbetslösa som pensionärer. Med tanke på det livslånga lärandet och lika möjligheter till livslångt lärande är det väsentligt att läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet i nuläget når ut till väldigt många andra än enbart högskoleutbildade.
Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete upprätthåller människornas funktionsförmåga och psykiska hälsa, och de förebygger marginalisering. Vuxenutbildningens betydelse ökar i samband med att arbetslivet förändras i allt snabbare takt. Vid det fria bildningsarbetets kurser lär sig många bland annat viktiga nya färdigheter för att kunna möta det föränderliga arbetslivet och dess krav. Läroanstalterna kan på ett mycket kostnadseffektivt sätt erbjuda flexibla utbildningsvägar för såväl personer i arbetslivet som arbetslösa. För pensionärer ger deltagandet i utbudet inom det fria bildningsarbetet möjligheter att upprätthålla funktionsförmågan, delaktigheten och välbefinnandet, vilket i sin tur minskar efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster. Läroanstalterna inom fritt bildningsarbete och deras tillräckliga resurser är alltså också en viktig del av sysselsättningspolitiken och främjandet av välfärden.
De har en viktig roll också när det gäller integrationen av invandrare. Det gäller till exempel språkutbildning och annan utbildning som berör arbetslivsfärdigheter. Vid läroanstalter inom fritt bildningsarbete har invandrare också goda möjligheter att bekanta sig med andra människor, vilket främjar integrationen.
Vi föreslår
att moment 29.10.31 ökas med 25 000 000 euro för finansiering av läroanstalter för fritt bildningsarbete.
51. Understöd till organisationer
Under momentet stöds bland annat hantverks- och konsthantverkorganisationer, hushållskonsulentföreningar, kvinnoorganisationer, Finlandsskolorna, bildningsverksamheten för utlandsfinländare samt Kriittinen korkeakoulu.
Det är bra att finansutskottet beviljade tillskott under momentet exempelvis för att trygga verksamheten vid Distansskolan Kulkuri och Finlandsskolorna. Vi anser att också nedskärningen i finansieringen av Kriittinen korkeakoulu bör återtas. Vid Kriittinen korkeakoulu bedrivs mycket viktigt bildningsarbete med väldigt små resurser.
All statsunderstödd organisationsverksamhet ska respektera varje människas odelbara mänskliga rättigheter och rätt att vara sig själv.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.10.51 med 50 000 euro för finansiering av Kriittinen korkeakoulu och godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 37
Riksdagen förutsätter att en förutsättning för beviljande av understöd är att den organisation som får understöd respekterar vars och ens odelbara mänskliga rättigheter, jämställdheten mellan könen och rättigheterna för minoriteter.
40. (29.40, delvis) Högskoleundervisning och forskning
50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Starkare basfinansiering för universiteten och ökade nybörjarplatser
Universitetens basfinansiering sjunker i förhållande till antalet studerande, och regeringsprogrammet kommer inte med någon lösning på detta. Universitetens finansiering är alltför beroende av kortsiktiga projekt.
Universiteten behöver också en starkare basfinansiering för att utbildningsnivån för de unga årskullarna ska kunna höjas. En starkare basfinansiering är viktig för den fria forskningen och den undervisning som bygger på den. Universitetens uppgifter och nybörjarplatser kan inte bli fler om inte basfinansieringen ökar. En starkare basfinansieringen ger universiteten stabilitet och förutsägbarhet, vilket är viktigt för en högklassig och långsiktig forskning.
Budgetpropositionen för 2024 lovar inte direkt att höja universitetens basfinansiering, trots att man i regeringsprogrammet lovar att sörja för högskolornas basfinansiering. Också den offentliga finansieringens genomslag är störst när den riktas till grundforskning.
I programmet för Petteri Orpos regering utlovas att regeringen förbinder sig att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna. Enligt regeringsprogrammet riktas nya nybörjarplatser särskilt till tillväxtorter och områden med ett lågt antal nybörjarplatser i förhållande till antalet unga samt till branscher och områden där det förväntas uppstå betydande brist på arbetskraft.
Regeringen har till exempel förbundit sig att öka antalet nybörjarplatser vid universiteten för lärare inom småbarnspedagogik. Enligt regeringsprogrammet ska varje år minst 1 400 nya lärare inom småbarnspedagogiken utbildas så att behovet inom båda nationalspråken beaktas.
Regeringsprogrammet innehåller dock inga konkreta och realistiska metoder för finansiering av nybörjarplatser. Vid budgetmanglingen hösten 2023 beslutade regeringen att anvisa 11,7 miljoner euro 2024 för att öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna. Under hela regeringsperioden uppgår finansieringen till 41 miljoner euro. Nivån är helt otillräcklig i förhållande till våra mål och behov.
Nybörjarplatserna kan inte ökas utan tillräcklig finansiering. Det är också viktigt att se till att högskolorna får basfinansiering för att utvidga utbildningarna. Utan tillräcklig finansiering kan nybörjarplatserna vid högskolorna också minska jämfört med nuläget. Om nybörjarplatserna inte kompenseras fullt ut till högskolorna är det fråga om en nedskärning i utbildningen.
Det behövs så mycket fler nybörjarplatser att antalet studerande inte kan höjas enbart genom att man ökar marginalkostnaderna per nybörjarplats. För att målet ska nås behövs det också en långsiktig finansieringsplan.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.40.50 med 25 000 000 euro till finansiering enligt prövning för att stärka universitetens basfinansiering och med 30 000 000 euro i statlig finansiering för att utöka nybörjarplatserna vid universiteten och att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 38
Riksdagen förutsätter att regeringen förbinder sig att långsiktigt öka antalet nybörjarplatser vid högskolorna och den finansiering som det förutsätter så att kompetensnivån i Finland kan fås att stiga och Finland kan nå sitt mål om att 50 procent av de unga vuxna har högskoleutbildning 2030.
Reservationens förslag till uttalande 39
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att avhjälpa bristen på kompetent personal inom småbarnspedagogiken, till exempel genom att öka utbildningsplatserna för lärare inom småbarnspedagogik, öka branschens dragningskraft och hållkraft och utveckla arbetsvillkoren och arbetsförhållandena.
Psykoterapeututbildningen måste ses över och göras avgiftsfri
Finland har kunnat stoltsera med sin avgiftsfria utbildning, men psykoterapeututbildning som ordnas som fortbildning vid universiteten kan kosta de studerande tiotusentals euro. Därför är tröskeln för att utbilda sig för hög, särskilt för personer med låga inkomster. Vänsterförbundet anser att utbildningen av psykoterapeuter och sexualterapeuter måste bli avgiftsfri specialiseringsutbildning.
Dessutom ska man inom psykoterapeututbildningen i enlighet med Sveriges modell införa en utbildning i två steg där utbildningen på basnivå ger beredskap för korta interventioner och den högre nivån motsvarar den nuvarande psykoterapeututbildningen.
Det höga priset på psykoterapeututbildning orsakar också brist på psykoterapeuter, och därför får höginkomsttagare hjälp via den privata sektorn, medan det inom den offentliga sektorns primärvård råder stor brist på psykoterapeuter. Primärvårdens roll inom mentalvårdstjänsterna kan inte stärkas om inte bristen på arbetstagare, såsom bristen på psykiatrer och psykoterapeuter, avhjälps. Vi behöver en övergripande plan för att utveckla utbildningen inom mentalvården och trygga tillgången på yrkesutbildade personer.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 40
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition om att psykoterapeututbildningen reformeras i två steg och blir avgiftsfri, och att regeringen anvisar de medel som behövs för detta.
Internationella studerande
Den planerade läsårsavgiften för studerande från länder utanför EU och EES, som till fullo ska täcka studierna för dessa studerande, kommer enligt universitetens bedömningar att inverka negativt på antalet internationella studerande. Det är alltså inte realistiskt att förvänta sig att antalet internationella talanger ökar. Den här typen av läsårsavgift strider också mot kärnan i den finska utbildningspolitiken, det vill säga utbildning på lika villkor för alla. Beslutet kommer att inskränka i synnerhet möjligheterna för internationella studerande som kommer från förhållanden med låga inkomster att studera i Finland och efter att de avlagt sina studier etablera sig på den finländska arbetsmarknaden. Målen som ställts upp för FoUI-verksamheten uppnås inte heller utan internationella experter.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 41
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål bereder behövliga ändringar för att studieavgifterna för internationella studerande inte ska höjas och för att högskolornas finansiering inte ska sänkas i motsvarande grad.
55. Statlig finansiering av yrkeshögskolornas verksamhet (reservationsanslag 2 år)
Starkare basfinansiering för yrkeshögskolorna och ökade nybörjarplatser
Yrkeshögskolornas basfinansiering har minskats med nästan en tredjedel under 2010-talet, både i form av direkta budgetnedskärningar och indexfrysningar.
Rådet för yrkeshögskolornas rektorer Arene har bedömt att yrkeshögskolorna basfinansiering måste få ett tillägg av engångsnatur på 20 miljoner euro för att antalet nybörjarplatser ska kunna hållas på nuvarande nivå också under de kommande fyra åren. En starkare basfinansiering för yrkeshögskolorna är viktig för att kunna utveckla utbildningen, och därför måste yrkeshögskolorna också kunna stärka sin egen forskning.
Regeringen minskar yrkeshögskolornas basfinansiering med 12 miljoner euro. Nedskärningen baserar sig på överföringen av ersättningar för social- och hälsovårdspraktik. Med den summan skulle man kunna utbilda cirka 450 nya proffs inom social- och hälsovården. Hela beloppet av regeringens tilläggsfinansiering för att öka antalet nybörjarplatser, det vill säga 11,7 miljoner euro, bör alltså ges till yrkeshögskolorna så att ens konsekvenserna av denna nedskärning kan kompenseras.
Regeringens tilläggsfinansiering är dock avsedd att räcka till exempelvis för att öka nybörjarplatserna vid universitetens utbildning för lärare inom småbarnspedagogik och för att finansiera andra nya utbildningsbehov.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.40.55 med 25 000 000 euro för att stärka yrkeshögskolornas behovsprövade finansiering och med 30 000 000 euro för att öka antalet nybörjarplatser vid yrkeshögskolorna.
Gör det lättare att tillgodoräkna utländska examina
Det behövs tydligare förfaranden och mer resurser för identifiering och tillgodoräknande av utländska examina och för behövliga tilläggsutbildningar. Det är slöseri med resurser att en arbetstagare som kommer till Finland inte kan utöva ett yrke som han eller hon studerat och har kompetens för. Dessutom måste språkinlärningen ges ett starkt stöd, eftersom ett gemensamt språk är centralt både i arbetslivet och i integrationen i allmänhet.
Utöver att underlätta tillgodoräknandet av utländska examina är det viktigt att arbetstagare med utländsk bakgrund introduceras i spelreglerna i det finländska arbetslivet för att undvika arbetsrelaterat utnyttjande.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 42
Riksdagen förutsätter att det ska bli lättare att tillgodoräkna utländska examina.
70. (29.70, delvis) Studiestöd
52. Statsborgen för studielån (förslagsanslag)
Studiestödssystemet bör utvecklas utifrån den studiepenningsdominerade modellen för att ge de studerande möjlighet att fokusera på studierna i stället för att ständigt tvingas oroa sig över sin försörjning. I nuläget lever många studerande under fattigdomsgränsen. De studerande är den enda grupp som förutsätts ta lån till exempel för att köpa mat och betala elräkningen.
Regeringen gör studiestödet avsevärt mer lånebetonat. Statsborgen stiger i Finland med över 30 procent och studiestödets låneandel ökar till cirka 75 procent. Det bidrar till en mer lånebetonad modell, och det kommer sannolikt att leda till att allt fler arbetar allt mer vid sidan av studierna och att fler håller ett mellanår efter att de tagit examen från andra stadiet. Det förlänger ytterligare tiden för avläggandet av utbildning. Det är inte lockande att ta lån i ett läge där det är väldigt osäkert om man får jobb efter studierna och där den framtida räntan på banklån är oviss.
Undersökningar visar att viljan att ta lån är kopplad till den studerandes socioekonomiska bakgrund. Att ta lån är en större risk för dem som saknar ett ekonomiskt skyddsnät. Alla högskoleutbildade utexamineras inte heller inom branscher med god lön. Särskilt lönenivån inom kvinnodominerade branscher släpar fortfarande efter mycket i förhållande till utbildningsnivån. En allt större tyngdpunkt på lån och den redan kraftiga skuldsättningen under studietiden lockar inte studerande till de branscher där det råder stor brist på arbetskraft, såsom småbarnspedagogiken och social- och hälsovården.
En större tyngdpunkt på lån leder också till att de studerande skuldsätter sig i allt snabbare takt. Studielånestocken har fördubblats sedan 2017. Situationen förvärras kraftigt av att levnadskostnaderna och räntorna har stigit mycket under den senaste tiden. Allt större studielån kan till exempel göra det svårt att få bostadslån och försvåra livet i övrigt länge efter att studierna är avlagda, bland annat när det gäller att försörja den egna familjen.
För studerande på andra stadiet är det också problematiskt att de trots ökningen av lånen inte kan använda studielånskompensationen även om de utexamineras inom målsatt tid. För studerande under 18 år bör det dessutom beaktas att det är fråga om att läropliktiga ungdomar blir skuldsatta. Skuldsättning redan på andra stadiet kan också inverka på möjligheterna till fortsatta studier. En ökning av studiestödets tyngdpunkt på låneandelen bör därför granskas också med tanke på hur den påverkar den önskade höjningen av utbildningsnivån.
I Finland går högskoleutbildningen fortfarande i arv och ökad betoning på lån under studietiden kommer sannolikt att ytterligare stärka den här utvecklingen. Det innebär ytterligare ökad ojämlikhet inom högskoleutbildningen.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 43
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder och inför ett räntetak för studielån.
Reservationens förslag till uttalande 44
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar åtgärder för att höja studiestödet.
55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)
Nivån på studiepenningen har inte på många år varit sådan att det skulle gå att studera på heltid, särskilt inte i huvudstadsregionen.
Enligt regeringsprogrammet görs det under 2024–2027 inga indexjusteringar i de sociala förmånerna, vilket också medför att studiepenningen fryses till 2023 års nivå och villkoren för bostadsbidraget skärps. Det minskar avsevärt de studerandes disponibla inkomster. Redan i nuläget lever många studerande under fattigdomsgränsen.
Det är oroväckande vanligt att studerande lider av psykisk ohälsa. Det har under de senaste åren gjorts ett flertal ändringar i studiestödet och effekterna av dem borde utvärderas ordentligt. Krisen med den psykiska hälsan kan inte lösas enbart genom att utöka mentalvårdstjänsterna, utan man måste också ta itu med de samhälleliga orsakerna till psykiska problem, såsom osäker och svag utkomst.
De studerandes utkomst och psykiska hälsa stärks genom att studiepenningen höjs, inte genom att deras skuldsättning ökas. Vänsterförbundets alternativ innebär att alla försämringar av bostadsbidraget återtas, också de som berör studerande.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 45
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att höja studiepenningen med 50 euro i månaden och att studiepenningen i fortsättningen höjs enligt index.
80. (29.80, delvis) Konst och kultur
Ett mångsidigt och livskraftigt konst- och kulturliv är en central faktor för samhällets välfärd och ett värde i sig. Alla ska få utöva konst och kultur och njuta av dem, oberoende av förmögenhet. Konst och kultur har också en viktig ekonomisk dimension: branschen sysselsätter nästan 140 000 människor och svarar för drygt tre procent av Finlands bruttonationalprodukt. Också tillväxtpotentialen är stor.
Coronapandemin drabbade olika kulturaktörer på olika sätt. Kulturbranschen håller dock fortfarande på och återhämtar sig från coronapandemin, och kommer att göra det länge. Branschen är alltså fortfarande i behov av åtgärder för att återhämta sig från pandemin för att det finländska konst- och kulturlivet ska vara mångsidigt och levande även i framtiden.
Trots de växande behoven föreslår regeringen betydande nedskärningar i anslagen för konst och kultur 2024. Nedskärningarna drabbar förhållandevis hårt till exempel aktörerna inom det fria konstfältet samt tv- och filmbranschen. Det är svårt att utveckla det fria fältets verksamhet på lång sikt och koncentrera sig på kärnkompetensen när finansieringen är osäker. Exempelvis har Centret för konstfrämjande (Taike) 1,3 miljoner euro mindre till sitt förfogande för stipendier och understöd 2024 än 2023. Det är fråga om en minskning på ungefär 5 procent. Vänsterförbundet anser att finansieringen av konst och kultur bör ökas och inte skäras ned, vilket innebär att också Centret för konstfrämjande ska få mer finansiering.
Konst och kultur kan inte existera inte utan konstnärer och kulturutövare. Många anställda inom kulturbranschen har korta anställningsförhållanden som frilansare, självsysselsatta eller med stipendier. Branschen är på många håll sådan att det helt enkelt inte finns fasta anställningar på heltid, och mellan de korta jobben måste man vara beroende av utkomstskydd för arbetslösa eller arbeta inom någon annan bransch, som ofta är så lågavlönad att försörjningen behöver kompletteras med sociala förmåner. Regeringens nedskärningar i social- och utkomstskyddet för arbetslösa är alltså också en konst- och kulturpolitisk fråga. Också de stora nedskärningarna inom det fria bildningsarbetet drabbar konstnärer och kulturutövare, eftersom många av dem undervisar vid dessa läroanstalter och på det sättet kan dryga ut sina inkomster.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 46
Riksdagen förutsätter att regeringen avsevärt och långsiktigt ökar den offentliga finansieringen av konst och kultur och i samband med tilläggsbudgeten för 2024 lämnar riksdagen en proposition om att öka anslagen för konst och kultur med sammanlagt minst 30 miljoner euro.
30. Statsunderstöd för verksamhet vid allmänna bibliotek (fast anslag)
Stöd för köp av litteratur med liten spridning
Biblioteken ökar människors jämlika möjligheter till bildning, kultur och självutveckling. De främjar också läskunnighet och läsandets kultur. Också i regeringsprogrammet nämns vikten av att främja läskunnigheten. När det gäller att stärka läskunnigheten leder dessvärre regeringens konkreta åtgärder i motsatt riktning.
Regeringen har för avsikt att slopa det stöd för köp av kvalitetslitteratur med liten spridning som beviljats sedan 1985. Tack vare stödet har biblioteken kunnat skaffa bland annat fackböcker, barnböcker, lättlästa böcker, och på så sätt upprätthålla förlagsverksamhet också i fråga om dessa. De böcker som omfattas av stödet finns på en förteckning över cirka 700–900 verk som sammanställts av experter från statens litteraturkommission, Delegationen för informationsspridning, Selkokeskus och Fotokonstnärernas förbund. Slopandet av stödet försvårar verksamhetsmöjligheterna för en bransch som redan befinner sig i en svår situation.
Med tanke på en mångsidig bildning och med tanke på att den kritiska läskunnigheten får en allt större betydelse är det väsentligt att biblioteken också har tillgång till litteratur som inte är försäljningsframgångar. Stödet för inköp av litteratur med liten spridning är av stor betydelse också för att alla, oberoende av bostadsort, ska ha tillgång till evidensbaserad kunskap.
Lättläst litteratur är viktig till exempel i språkundervisningen för invandrare. Man kan också behöva lättläst litteratur på grund av en utvecklingsstörning, läs- och skrivsvårigheter, ålderdom eller en minnessjukdom. Tillgången till litteratur med liten spridning är alltså också en fråga om jämlikhet i läsningen.
Sett till statsfinanserna har alltså en liten finansiering en stor inverkan, och det är viktigt att trygga dessa fortsättning.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.80.30 med 1 000 000 euro för stöd för köp av litteratur med liten spridning.
34. Statsandel och statsunderstöd för driftskostnader för grundläggande konstutbildning (förslagsanslag)
Pilotförsök med jämlikhetspenning för grundläggande konstundervisning
Vänsterna strävar med sin kulturpolitik efter att en persons socioekonomiska bakgrund eller familjens kulturella kapital, eller avsaknaden av det, i framtiden inte ska vara avgörande för om man kan bli aktiv konstaktör eller -konsument.
För att varje barns rätt till konst och kultur ska tillgodoses måste man sörja för en högklassig grundläggande konstundervisning som en del av småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Grundläggande konstundervisning ger barnen goda färdigheter för konstnärligt självuttryck, identitetsutveckling och framgång i studierna samt samhällelig aktivitet. Det nuvarande systemet för grundläggande konstundervisning ter sig som att de barn som deltar i konstundervisningen har en specifik socioekonomisk och kulturell bakgrund. Olika regionala nätverk för barnkultur och program för kulturfostran inom den grundläggande utbildningen åtgärdar brister i tillgången till konst och förbättrar barnens jämlika möjligheter att utöva och uppleva konst. Ju längre bort från de stora städerna man kommer, desto färre professionella kulturtjänster erbjuds.
Den grundläggande konstundervisningen spelar alltså en mycket viktig roll i konstfostran i Finland. Systemet lider dock av ett finansieringsunderskott och det behöver utvecklas för att barn och unga ska få tillgång till grundläggande konstundervisning på ett mer jämlikt sätt än i nuläget. För att förbättra barns och ungas jämlika möjligheter till fritidsaktiviteter bör man också erbjuda den grundläggande konstundervisningen en jämlikhetspenning, alltså behovsbaserad finansiering, på samma sätt som i skolorna. Finansieringen kan fördelas enligt samma socioekonomiska kriterier som jämlikhetspenningen för skolor.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.80.34 med 5 000 000 euro för ett pilotförsök med jämlikhetspenning för grundläggande konstundervisning.
50. Understöd för främjande av konst och kultur (reservationsanslag 3 år)
Finansieringen av Finlands filmstiftelse
Finlands filmstiftelse har till uppgift att främja en högklassig, mångsidig och originell filmproduktion i Finland. Stiftelsen har också till uppgift att ansvara för kulturexporten av inhemsk film, främja internationaliseringen för finländska filmer och filmmakare och dela ut stöd för internationell filmverksamhet. Stiftelsen beviljar också stöd till internationella, nationellt betydelsefulla filmfestivaler i Finland.
Enligt Finlands filmstiftelses utredning är det också ekonomiskt förnuftigt att understöda filmproduktioner. Exempelvis betalar sig ett produktionsstöd på 650 000 euro tillbaka till samhället i form av inkomster på 687 500–1 357 500 euro. En lång fiktiv film med en produktionsbudget på cirka 1,6 miljoner euro får enligt Finlands filmstiftelse i genomsnitt 650 000 euro (40 procent) i stöd.
Ändå tänker regeringen skära ner finansieringen för Finlands filmstiftelse med ungefär 1 miljon euro.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.80.50 med 1 000 000 euro för finansiering av Finlands filmstiftelse.
90. Idrottsverksamhet
Inom idrottspolitiken oroar sig Vänsterförbundet för att idrotten har polariserats. Det finns fortfarande många som rör på sig mycket, men antalet personer som rör på sig för mindre än rekommenderat har ökat. Den socioekonomiska ställningen har betydelse också inom idrott och motion. Den påverkar motionsvanorna och möjligheterna att delta i mångsidig motion. Allt beslutsfattande ska ta fasta på att stödja en aktiv livsstil. Exempelvis trafikpolitiken och stadsplaneringen har stor betydelse för främjandet av vardagsmotion.
Jämställdheten mellan könen förverkligas inte inom idrott och motion, och det krävs fortfarande mycket också av statens idrottspolitik för att rätta till detta missförhållande. Invandrare, särskilt invandrarkvinnor, behöver mångsidigt stöd för att delta i motion och föreningsverksamhet. Man bör inom alla nivåer av beslutsfattandet satsa på lika möjligheter för barn och unga att röra på sig, eftersom det är i barndomen man bygger grunden för sitt lärande och een aktiv livsstil och lärande. Därför anser vänstern att det är viktigt att varje barn garanteras en avgiftsfri hobby. Motion och de gemenskaper som hör samman med motion är viktiga också när det gäller att främja pensionärernas välbefinnande och ingripa i ensamhet.
51. Främjande av en fysiskt aktiv livsstil och motionsförhållandena (reservationsanslag 2 år)
Regeringsprogrammet innehåller många åtgärder som syftar till att öka motionen och den fysiska aktiviteten inom alla åldersgrupper. I anslutning till det ska det i enlighet med regeringsprogrammet genomföras ett förvaltningsövergripande program, Mer motion i Finland, för vilket regeringen har reserverat 20 miljoner euro i budgeten för 2024. Samtidigt minskar anslagen för den grundläggande verksamheten inom statens idrottsväsende för 2024, och anslagen fortsätter minska i takt med att regeringsperioden framskrider.
Med tanke på den regionala jämlikheten i idrottsmöjligheterna och främjandet av en fysiskt aktiv livsstil för alla, oberoende av bakgrund, är det motsägelsefullt att man riktar nedskärningar till idrottsorganisationernas verksamhet, byggandet av idrottsanläggningar, föreningsverksamhet och idrottsutbildningscentrens finansiering. Alla de här är viktiga för att trygga motionsaktiviteter med låg tröskel i hela landet.
I den finländska idrottskulturen har föreningarna en central ställning, och föreningsverksamheten är kärnan i medborgarverksamheten inom idrotten. Föreningarna är av stor betydelse inom elitidrott, tävlingsidrott och hobbyidrott. Särskilt när det gäller idrott och motion för barn och unga spelar föreningarna en stor roll. För många barn och unga är föreningarna en oersättlig gemenskap där man upplever mycket och utvecklas tillsammans.
Idrottsföreningarna ska å ena sidan erbjuda sakkunnig träning och handledning och å andra sidan vara avgiftsfria. Denna ekvation är för svår för många föreningar vars verksamhet bygger på frivilligarbete. Förutsättningarna för allmännyttig medborgarverksamhet bör stödjas i högre grad än för närvarande.
Idrottsföreningarnas ekonomi belastas också av att kostnaderna stiger och av att trycket på att höja avgifterna för juniorverksamheten ökar. När kostnaderna stiger också inom andra livsområden kan idrottsavgifterna bli för höga, särskilt i familjer med låga inkomster. Att sluta ägna sig åt en hobby som är viktig i barnets och den unga personens liv kan vara en stor förlust också i det sociala livet och öka känslan av utanförskap och ensamhet.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.90.51 med 4 000 000 euro för att öka föreningsstödet i syfte att stödja ungas idrottsaktiviteter och med 10 000 000 euro för att bygga idrottsanläggningar för barn och unga.
91. Ungdomsarbete
Att våra unga är vår framtid är en kliché men det stämmer. Det är en allvarlig signal för samhället när allt fler unga mår psykiskt dåligt och känner osäkerhet.
En stor del av de unga mår bra, men de som mår sämst mår dåligt på många olika områden. Också coronaåren bidrog till att problemen växte i de familjer som hade det svårt från förut, och det kommer sannolikt att synas i barnens och de ungas liv ännu länge. Beklagligt ofta är det fråga om generationsöverskridande utsatthet. Enligt en färsk undersökning upplevde 90 procent av barnen i familjer med låga inkomster att familjen hade utmaningar att klara av utgifterna. En tredjedel hade tvingats avsluta sina fritidsaktiviteter av ekonomiska skäl, och 14 procent upplevde att familjen inte hade tillräckligt med mat.
De unga som mår dåligt av flera olika orsaker faller alltför ofta utanför samhällets skyddsnät. När exempelvis mentalvårdstjänsterna inte är tillräckligt lättillgängliga, måste barnskyddet också hjälpa unga med psykiska symtom. Det är viktigt att utveckla samarbetet mellan barnskyddet och barn- och ungdomspsykiatrin. Det bör också säkerställas att också barnens behov av hjälp utreds när de vuxna i familjen uppvisar symtom på psykisk ohälsa.
Regeringens nedskärningar och försämringar av tjänsterna försvårar de ungas liv och är ytterst kortsiktiga. Regeringen ökar fattigdomen bland barnfamiljerna. Regeringen skär i studiepenningen och bostadsbidraget för unga. Regeringen försämrar förutsättningarna till rehabilitering för unga som löper risk för utslagning och försämrar eftervården inom barnskyddet. Regeringen gör nedskärningar i ungdomsarbetet. Regeringen avskaffar skattefriheten vid köp av en första bostad. Listan kunde göras ännu längre.
I stället för nedskärningar som drabbar de unga och barnfamiljerna måste vi satsa på familjernas välbefinnande och försörjning, på att stärka framtidsutsikterna och delaktigheten för unga och på tjänster för unga.
Våldsbrott och gängbildning bland unga är oroväckande företeelser. Det krävs många olika lösningar för att hjälpa unga som uppvisar symtom genom att begå brott. Det viktigaste är att förebygga illabefinnande och beteendemönster som leder till att den unga begår brott. För det krävs framför allt en fungerande socialpolitik. Situationen måste åtgärdas i mångproffessionellt samarbete och hela familjens situation ska tas i beaktande. Det kräver till exempel tillräckliga resurser för barnskyddet och ungdomsarbetet samt samarbete mellan hemmet och skolan.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 47
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar nedskärningarna och försämringarna som berör barnfamiljer och unga, och att regeringen vidtar förvaltningsövergripande åtgärder för att stödja de ungas välbefinnande.
50. Främjande av ungdomsarbete (fast anslag )
Nedskärningarna i ungdomsarbetet är kortsiktiga eftersom ungdomsarbetet har en central roll i att förebygga olika problem. Majoriteten av de unga mår bra, men problemen hopar sig hos samma unga och samma familjer. Också coronaåren bidrog till att problemen växte i de familjer som hade det svårt från förut, och det kommer sannolikt att synas i barnens och de ungas liv ännu länge. Beklagligt ofta är det också fråga om generationsöverskridande utsatthet.
De unga som av flera orsaker drabbas av dåligt psykiskt mående faller alltför ofta utanför samhällets skyddsnät. Det behövs mångprofessionella åtgärder för att ingripa i dåligt psykiskt mående bland unga. För det krävs tillräckliga resurser också för ungdomsarbetet.
Organisationer och kompetenscentrum inom ungdomsområdet har en betydande roll i att utveckla ungdomsarbetet, och likaså när det gäller att stärka de ungas delaktighet och hobbyverksamhet. Organisationerna inom ungdomsområdet är också en viktig aktörer när det gäller att tillhandahålla ungdomsarbete.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.91.50 med 3 000 000 euro för stöd till organisationer och kompetencentrum inom ungdomsområdet.
Stöd för avgiftsfri hobbyverksamhet för skolelever
Hobbyverksamheten för barn och unga har blivit dyrare under de senaste åren. När kostnaderna för de nödvändiga grundläggande behoven stiger, såsom mat, el och boende, tvingas många familjer dra in på barnens fritidsaktiviteter. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är alltså ännu mer aktuell än tidigare.
Syftet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är att stödja barns och ungas välbefinnande genom att erbjuda barn och unga en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. Läsåret 2022/2023 används modellen i 91 procent av kommunerna i Fastlandsfinland och 1 900 skolor deltar. Finlandsmodellen stöder på många sätt barns och ungas uppväxt och förebygger ensamhet och utanförskap. Modellen stöder också familjernas ork när barn och unga utövar hobbyer i samband med skoldagen och det inte går för mycket av familjens gemensamma tid till att skjutsa barnen till hobbyverksamhet. Till modellens principer hör att alla barn och unga erbjuds fritidsaktiviteter oberoende av familjens socioekonomiska bakgrund eller till exempel en funktionsnedsättning eller sjukdom hos barnet.
Man har mycket goda erfarenheter av den finländska modellen för fritidsaktiviteter, men den måste också utvecklas och i det arbetet är det viktigt att också höra barns och ungas erfarenheter och önskemål. I glesbygden måste exempelvis skolskjutsarna bli mer flexibla för att alla ska ha genuina möjligheter att delta i hobbyer genast efter skoldagen. Det måste också utredas om modellen når de barn och unga som har det sämst ställt socioekonomiskt.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.91.50 med 6 000 000 euro för att öka stödet för avgiftsfri hobbyverksamhet för skolelever.
Stöd till Prometheus-läger
Prometheus-lägrets stöd rf grundades 1990 och ordnar religiöst och partipolitiskt obunden utbildning som syftar till att stödja den unga på sin väg mot vuxenlivet och i bildandet av en livsåskådning. Avsikten är att för de unga som inte hör till något religiöst samfund eller som inte är religiösa trygga möjligheterna till utbildning som stöder den unga på vägen mot vuxenlivet. Föreningen strävar efter att erbjuda så många unga som möjligt en högklassig lägerupplevelse.
År 2023 ordnade föreningen 58 Prometheus-läger där drygt tusen unga deltog. Alla deltagarplatser reserverades på fyra timmar. Det skulle ha funnits minst tusen fler villiga deltagare än vad man kunde ta emot. Responsen från lägren har varit mycket positiv. Undersökningar visar att lägren stärker självkänslan, de sociala färdigheterna och toleransen samt påverkar deltagarnas tänkesätt.
Föreningen är beredd att öka antalet läger som ordnas nästa år, men lägren räcker ändå inte till för att svara på efterfrågan. Prometheus-lägrets stöd rf är en ideell förening. Föreningen har cirka fem anställda, men föreningens bakgrundsorganisation och själva lägren bygger i stor utsträckning på frivilligarbete. Det råder brist i synnerhet på vuxna lägerledare, och det utgör också det största hindret för verksamhetens tillväxt. Föreningen planerar i fortsättningen att betala en liten ersättning till ledarna, och det föreslås att lägeravgifterna ska höjas. Lägerpriserna kan inte konkurrera med skriftskolelägren, som ofta är avgiftsfria för deltagarna.
Utöver den offentliga finansieringen tar föreningen ut en medlemsavgift, samlar in medel och håller på att ta i bruk en plattform för bidragsgivare. För att utvidga verksamheten så att den motsvarar efterfrågan behövs en tilläggsfinansiering på 350 000 euro. Den skulle också tillåta att lägeavgifterna hålls på en skäliga nivå. Bättre möjligheter att delta i Prometheus-lägren är en fråga om religionsfrihet och jämlikhet.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.91.50 med 350 000 euro för att öka de finansiella resurserna för Prometheus-lägrets stöd rf och för att utöka verksamheten så att den motsvarar efterfrågan.
51. Verkstadsverksamhet för unga, uppsökande ungdomsarbete samt skol- och läroanstaltsungdomsarbete (reservationsanslag 2 år)
Uppsökande ungdomsarbete utförs i de flesta kommuner i Finland och via det når man till exempel unga som har avbrutit sina studier eller annars riskerar att falla utanför samhällets skyddsnät. Det uppsökande ungdomsarbetet hjälper unga att bli självständiga och få det stöd och de tjänster som behövs. Många unga behöver hjälp med livskompetens och för att komma in på arbetsmarknaden eller utbildning. Det uppsökande ungdomsarbetet är alltså en viktig aktör när det gäller att nå och hjälpa unga som riskerar att marginaliseras. Det har en viktig roll också när det gäller att lösa problem med den psykiska hälsan eftersom man via det uppsökande ungdomsarbetet kan hänvisa de unga till tjänster som erbjuder hjälp.
Verkstadsverksamhet erbjuds i cirka 90 procent av kommunerna i Finland och vanligen är det en kommun, organisation eller stiftelse som ordnar verksamheten. De vanligaste tjänsterna som verkstäderna erbjuder är arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, arbetsprövning, lönesubventionerat arbete och social rehabilitering. Verkstadsverksamheten har en viktig roll i att hjälpa de unga att få sin vardag att fungera bättre, att komma vidare i livet och att få sysselsättning. Läroplikten kan också fullgöras i verkstadsverksamhet. Det här är inte möjligt utan tillräckliga resurser.
Finansieringen av det uppsökande ungdomsarbetet och verkstadsverksamheten påverkas i statsbudgeten 2024 av att den tilläggsfinansiering som de senaste åren beviljats på grund av coronapandemin nu upphör. Det försvårar den ekonomiska situationen så mycket att till exempel det uppsökande ungdomsarbetet riskerar upphöra i flera kommuner. Också för dem vars barn- och ungdom starkt har präglats av coronaåren är det viktigt att det uppsökande ungdomsarbetet och verkstadsverksamheten får tillräcklig finansiering. De ungas välbefinnande differentieras kraftigt och uppsökande ungdomsarbete och verkstadsverksamhet har en viktig roll när det gäller att stoppa detta fenomen. Åtgärder för att främja återhämtningen från coronapandemin kommer att behöver riktas till barn och unga under en längre tid, och tillräckliga resurser måste anvisas för det här.
En fungerande socialpolitik är av största vikt också i bekämpningen av brottslighet bland barn och unga. Brotten åtgärdas effektivast genom tillräckliga resurser för barnskydd och ungdomsarbete samt genom samarbete mellan skolan och hemmet. Också därför måste en tillräcklig finansiering av det uppsökande ungdomsarbetet och verkstadsverksamheten tryggas.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 29.91.51 med 8 000 000 euro för uppsökande ungdomsarbete och för verkstadsverksamhet.
Huvudtitel 30
JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
20. Jordbruk och livsmedelsekonomi
Jordbruket och livsmedelssystemet i vidare bemärkelse har stor betydelse dels för livsmedelssäkerheten, dels för miljöhållbarheten i vårt samhälle. Jordbruket måste styras i en miljöhållbar riktning samtidigt som branschens lönsamhet utvecklas. Matproduktionen ger upphov till stora utsläpp, och å andra sidan är livsmedelsproduktionen och markanvändningen i anslutning till den av stor betydelse för utsläppen från mark och för kolsänkorna i mark.
Avskogningen i Finland måste dämpas. Förändringar i markanvändningen, från skog till åker eller från naturområde till bebyggd miljö, kan styras genom reglering och olika styrmedel, såsom en avgift för ändring av markanvändningen.
Ökad konsumtion av växtbaserad mat är globalt sett ett av de effektivaste sätten att stävja avskogningen och utsläppen från matproduktionen samt att minska produktionsdjurens lidande. Växtbaserade proteiner och proteinförädlingar står i centrum för omställningen. I Finland finns det redan till exempel produktion och förädling av bondbönor, havrebaserade produkter och växtbaserade köttersättningar. Det finns också stor potential för export av växtproteiner, så produktutvecklingen och tillväxten inom denna nya sektor måste stödjas. FoUI-finansiering är ett viktigt sätt att rikta medel till produktutveckling och utveckling av värdekedjan från råvaruproduktion till livsmedelsindustrins förädlade produkter. I bästa fall är det möjligt att skapa växtproteinkluster. Till exempel Kanada och Danmark stöder utvecklingen av växtproteiner genom ett investeringsprogram. Också i Finland är det i ljuset av dessa exempel motiverat att satsa betydligt mer än för närvarande. I Vänsterförbundets alternativ stöds utvecklingen av ett växtbaserat matkluster med 30 miljoner euro.
Omställningsstöd för pälsbranschen
Den finländska pälsdjursuppfödningen har varit mycket omtalad under den senaste tiden på grund av såväl etiska problem inom branschen som hälsorisker, försvagad allmän acceptans och ekonomiska svårigheter. Pälsdjursuppfödningen är nära vägs ände. Fågelinfluensan som spridit sig på pälsfarmerna har ytterligare framhävt de betydande hälsorisker och även nationalekonomiska risker som är förknippande med pälsdjursfarmning.
Vi anser att pälsdjursuppfödarna bör erbjudas ett omfattande stödpaket för en rättvis omställning som gör det lättare att upphöra med verksamheten och hjälper företagarna att starta nya företag, skaffa ny utbildning och få nytt arbete. Vi får inte upprepa samma misstag som inom torvsektorn, som upprätthölls för länge med stort stöd till dess att läget på marknaden snabbt och okontrollerat gjorde att branschen gick utför, vilket orsakade stora svårigheter för många aktörer inom sektorn.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 48
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen ett stödpaket för avveckling av och en rättvis omställning inom pälsbranschen för att hjälpa aktörerna inom branschen att starta nya företag, skaffa ny utbildning och få nytt arbete.
Reservationens förslag till uttalande 49
Riksdagen förutsätter att regeringen under 2024 lämnar en proposition till riksdagen med förslag till en avgift för ändring av markanvändningen i syfte att stävja avskogningen och stärka kolsänkan.
Reservationens förslag till uttalande 50
Riksdagen förutsätter att regeringen startar ett investeringsprogram för växtbaserad mat och anvisar tillräckliga medel för det.
Reservationens förslag till uttalande 51
Riksdagen förutsätter att regeringen reagerar på de försvagade kolsänkorna och fattar behövliga beslut för att stärka sänkorna inom markanvändningssektorn på så sätt att Finland inte behöver kompensera för försvagningen genom utsläppsminskningar inom andra sektorer eller genom att betala till EU, utan pengarna i stället kan användas i Finland genom att betala mark- och skogsägare för att stärka sänkan.
01. Livsmedelsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)
Den myndighet som bevakar djurens intressen gjorde under den senaste regeringsperioden en ekonomiskt liten men symboliskt och praktiskt effektiv satsning på djurens välbefinnande. Det framgår av att både delegationen för produktionsdjurens välbefinnande och delegationen för sällskaps- och hobbydjurens välbefinnande förordade en förlängning av tjänsten. När ekonomin är svag ökar riskerna för att djurens välbefinnande försämras. Därför är tjänsten som djurskyddsombudsman allt mer motiverad i sig i det nuvarande ekonomiska läget.
Miljöutskottet konstaterade att det är viktigt att tjänsten permanentas och att tillräckliga medel reserveras för den. Likaså ansåg jord- och skogsbruksutskottet i sitt betänkande om regeringens proposition med förslag till lag om djurvälfärd att tjänsten är viktig och tillstyrkte en utredning om förlängning av tjänsten samt tillräckliga resurser för att trygga ett tillräckligt omfattande kunnande som täcker mycket olika djurarter.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 30.20.01 med 120 000 euro för en förlängning av tjänsten som djurombudsman.
42. Klimatåtgärder som hänför sig till torvmarker (reservationsanslag 3 år)
Våtmarksodling är en effektiv klimatåtgärd inom markanvändningssektorn. Där odlas våt torvmark upp eller höjs vattenytan på torvmark så att klimatutsläppen minskar. Samtidigt kan man odla växter som trivs i våt mark. Också den biologiska mångfalden växer genom att våtmarksarealen utökas i de områden som lämpar sig för den.
Markanvändningssektorn och jordbruket är i stort behov av nya åtgärder som minskar utsläppen och å andra sidan av olika sätt att producera nya varor. Kolbindning är en viktig produkt för det nuvarande och det framtida jordbruket, liksom produktionen av mångfald. Utöver dessa kan de odlade växterna säljas som råvara, medicinalväxter eller livsmedel. Våtmarksodling behöver statligt stöd för att komma igång, och möjligen också senare. Det är dock statsekonomiskt förnuftigt och effektivt för att avhjälpa underskottet i kolsänkorna.
Regeringen Orpo skär ned den finansiering till våtmarksodling som bereddes under den förra regeringen innan man ens hunnit dela ut stödet. Stödet för våtmarksodling bör återinföras.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 30.20.42 med 30 000 000 euro för stöd till våtmarksodling.
40. Naturresursekonomi
44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)
Den finländska skogsindustrin har länge kämpat med en alltför låg förädlingsgrad. Det är fråga om ett självförvållat problem som aldrig åtgärdats: skogsvårdsstöden har riktats till en skogsvårdsmodell som producerar massaved. Bearbetning av massaved till cellulosa är den enklaste lösningen för industrin, eftersom det finns en välutvecklad infrastruktur för detta. Det ekonomiska mervärdet är dock för litet i förhållande till vad som kan erhållas vid förädling av stockar.
Ett skogsbruk som fokuserar på produktion av massaved ödelägger den finländska skogsnaturen. I ljuset av undersökningen om hotade naturtyper råder det ingen oklarhet om detta. Höjdpunkten i det periodiska skogsbruket är en kalhuggning som bokstavligen avlägsnar skogsarternas livsmiljö, förstör marken och förutsätter att en ny skog planteras, varvid marken bearbetas ytterligare kanske också genom dikning.
Ett skogsbruk som fokuserar på att öka andelen timmer innebär däremot att man i lämpliga områden övergår till kontinuitetsskogsbruk (hyggesfritt skogsbruk). Hyggesfritt skogsbruk leder inte till kalhuggning, utan timret avverkas i mindre mängder, men oftare och försiktigare än vid periodiskt skogsbruk. Dikning behövs inte, marken behöver ofta inte bearbetas och brytas sönder, och skogsarternas livsmiljö bevaras. Dessutom är timmer dussintals gånger värdefullare än massaved, och om timret förädlas exempelvis till byggmaterial och möbler ökar förädlingsgraden betydligt. Därför måste stödet till periodiskt skogsbruk minskas och pengarna överföras till finansiering av naturvårdsåtgärder.
Vi föreslår
att riksdagen minskar stödet till periodiskt skogsbruk under moment 30.40.44 med 10 000 000 euro.
45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)
För att främja metoderna för hyggesfritt skogsbruk bör stödet för vård av skogsnaturen ökas.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 30.40.45 med 10 000 000 euro för främja vården av skogsnaturen.
47. Stöd för beskogning av impedimentmark (reservationsanslag 3 år)
Det råder stor brist på klimatåtgärder inom markanvändningssektorn. Utöver den tidigare regeringens åtgärder hade det behövts nya åtgärder, men Orpos regering rensar ut den förra regeringen mest verkningsfulla åtgärder och vidtar inte alls några egna nya åtgärder.
Beskogning av impedimentmark är ett effektivt sätt att minska utsläppen från mark och öka kolsänkan. Den föregående regeringen införde 2021 ett nytt stöd för beskogning av impedimentmark för privata markägare. Fram till augusti 2023 hade beslut om stöd fattats för en areal på cirka 5 300 hektar, varav cirka två tredjedelar gällde torvmarker. Tyvärr har regeringen Orpo beslutat att inte fortsätta med beskogningsstödet.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 30.40.47 med 10 000 000 euro för att fortsätta stödet för beskogning av impedimentmark.
53. Vissa statsunderstöd inom naturresursekonomin (reservationsanslag 2 år)
Med tanke på Finlands klimatmål är det väsentligt att avverkningsnivåerna kan sänkas till en hållbar nivå. Ett sätt är att förlänga skogens omloppstid i ekonomiskogarna. En måttlig förlängning av omloppstiden i skogar med periodiskt skogsbruk skulle minska avverkningstrycket i det rådandet läget, där det allmänna måste hitta styrmedel för att producera kolsänkor så att Parisavtalet, EU-förpliktelserna och vårt eget mål om klimatneutralitet kan nås och Finland bidrar till att bromsa uppvärmningen av klimatet. Dessutom bromsas den fortskridande förlusten av biologisk mångfald i våra skogsnaturtyper upp när livsmiljöerna inte avverkas med samma cykel som tidigare.
Vi anser att det måste skapas ett incitament för skogsägarna att behålla träd i skogarna under en längre tid. Det kol som skogen binder ska ha ett pris på samma sätt som inom utsläppshandelssektorn. Utsläppshandeln har varit den effektivaste mekanismen för utsläppsminskningar. Därför är det motiverat att föra in samma resonemang också på andra områden, särskilt den svårt utsatta markanvändningssektorn.
I vår modell med koldioxidstöd ersätts en 10 års förlängning av omloppstiden kalkylmässigt med 40 procent av inkomstbortfallet. Det skulle ge 20 miljoner ton CO2-ekv bundet kol inom markanvändningssektorn. Det är en viktig dellösning på frågan om kolsänkor, och dessutom kan finska staten ge finländska skogsägare ekonomiskt stöd stället för att betala ett mångfaldigt belopp i böter till EU för försummelse av LULUCF-skyldigheterna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 52
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder och förelägger riksdagen en proposition om en modell för koldioxidstöd som erbjuder finländska skogsägare ekonomiska incitament att stärka kolsänkorna.
64. Forststyrelsen
Statens skogar har en nyckelroll när det gäller att stoppa förlusten av skogsnatur. Regeringen har för avsikt att intäktsföra 110 000 000 euro av Forststyrelsens resultat i statsbudgeten, vilket är för mycket med tanke på en hållbar skogsvård.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 53
Riksdagen förutsätter att de statsägda skogarna sköts på ett sätt som beaktar den biologiska mångfalden och att Forststyrelsens intäktsföringsmål därför bör göras skäligare, finansieringen av naturtjänsterna stärkas och statsägda gamla värdefulla skogar skyddas.
50. Vissa av Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)
Statens skogar har en nyckelroll när det gäller att stoppa förlusten av skogsnatur. Att finansieringen av Forststyrelsens naturskyddsuppgifter och offentliga förvaltningsuppgifter minskar i regeringens budget innebär att det blir svårare att nå målen för naturvården och naturens mångfald. I statsägda skogar bör man övergå till en skogsvård som i högre grad än för närvarande beaktar kolbindningen och den biologiska mångfalden. Alla kvarvarande statsägda gamla skogar måste skyddas.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 30.64.50 med 10 000 000 euro för att sköta Forststyrelsens naturskyddsmål och offentliga förvaltningsuppgifter.
Huvudtitel 31
KOMMUNIKATIONSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01. Förvaltning och verksamhetsområdets gemensamma utgifter
31. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)
Finland har förbundit sig att minst halvera utsläppen från trafik och transporter i hemlandet fram till 2030. Statsrådet har fattat ett principbeslut om målen för utsläppsminskningen. För att stödja genomförandet av principbeslutet har kommunikationsministeriet berett en färdplan för fossilfria transporter.
Färdplanen för fossilfria transporter innehåller som en första åtgärd stöd och incitament som styr till utsläppsfria transporter, av vilka stöden för att främja gång och cykling är en del av metodarsenalen. Som en del av det av statsrådet godkända programmet för främjande av gång och cykling ingår ett investeringsprogram med projekt som främjar förutsättningarna för gång och cykling.
Staten kan bevilja understöd till kommuner som genomför åtgärder i enlighet med programmet. Projekten kan till exempel vara utvecklande av infartsparkering för cyklar , trafikledsprojekt på olika nivåer eller förbättring av vägvisningen. Kommunen ska delta i projektets kostnader med en minst lika stor satsning. Utöver kommunerna kan understöd för främjande av gång och cykling beviljas också andra aktörer.
I Trafik12-planen föreslås det att den årliga finansieringsnivån för främjande av gång och cykling höjs till 30 miljoner euro, vilket ställer krav på en väsentlig ökning av anslagen jämfört med nuläget.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 31.10.31 med 25 000 000 euro för att främja gång och cykling.
55. (31.30.63) Köp och utvecklande av tjänster inom den offentliga persontrafiken (reservationsanslag 3 år)
Stöd för kollektivtrafik har beviljats de stora stadsregionerna sedan 2010. Ju längre de för klimatuppvärmningen avgörande årtiondena framskrider, desto tydligare är det att det krävs en billig och fungerande kollektivtrafik för att minska utsläppen från trafiken.
En skäligt prissatt kollektivtrafik är också viktigt med avseende på att förhindra ojämlikhet. Vi slår ut människor från samhället om de inte kommer åt att röra sig. Inom pendlingsområdena för de stora städerna och huvudstadsregionen är dessutom en smidig och skäligt prissatt kollektivtrafik väsentlig för tillgången till arbetskraft. Detta behov accentueras när försörjningen för många låginkomsttagare försämras i och med regeringen Orpos nedskärningar.
Till exempel i Tyskland bedrivs omfattande försök med mycket förmånlig kollektivtrafik, och vårt grannlands huvudstad Tallinn har övergått till avgiftsfri kollektivtrafik för invånarna.
Vänsterförbundet anser att större stöd bör riktas till kollektivtrafiken för att förbättra kvaliteten på kollektivtrafiken och sänka priserna.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 31.20.55 med 50 000 000 euro för att stödja persontrafiken i de stora städerna och huvudstadsregionen.
Huvudtitel 32
ARBETS- OCH NÄRINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
20. Förnyelse och koldioxidsnålhet
Distributionsskyldigheten för biodrivmedel
Regeringen har beslutat att lagen om främjande av användningen av förnybara drivmedel för transport ändras. Distributionsskyldigheten för 2024 sänks till 13,5 procent. Dessutom föreslås det att tilläggsskyldigheten för 2024 sänks till 2 procentenheter och tilläggsskyldigheten för 2025 sänks till 3 procentenheter. Enligt den gällande lagen, som stiftades under Marins regering, stiger distributionsskyldigheten nästa år till 28 procent och ytterligare till 34 procent fram till 2030. Den föregående regeringen sänkte distributionsskyldigheten temporärt 2022 och 2023 som reaktion på den kraftiga höjningen av energipriserna till följd av Rysslands anfallskrig. I lagen ingår en skärpning som motsvarar de extra utsläpp som den temporära sänkningen medför från och med 2024.
Distributionsskyldigheten är vid sidan av beskattningen det viktigaste enskilda sättet att uppnå utsläppsminskningar inte bara inom trafiken utan också inom hela ansvarsfördelningssektorn. Också den sänkning av tilläggsskyldigheten som ingår i propositionen försämrar enligt sakkunnigyttrandena investeringsutsikterna för biogas och RNFBO-bränslen.
Propositionens utsläppshöjande effekt beräknas vara 1,6 megaton. Det är en betydande konsekvens av en enskild proposition och i helt fel riktning. Regeringen har inte visat att den ens har för avsikt att försöka ersätta dessa ytterligare utsläpp med andra åtgärder.
Enligt ansvarsfördelningsförordningen är utsläppsminskningsåtagandet för Finlands ansvarsfördelningssektor 50 procent senast 2030 jämfört med 2005 års nivå. Ansvarsfördelningsförordningen är juridiskt bindande för Finland, och tills vidare är det inte känt hur detta mål ska uppnås. Enligt klimatårsberättelsen för 2022 har utsläppen från trafiken slutat minska. Finland har som mål att utsläppen från trafiken 2030 ska vara 6,25 megaton. År 2022 uppgick utsläppen till 9,8 megaton. Denna utsläppsminskning kommer inte att uppnås utan trovärdiga ytterligare åtgärder, i synnerhet som regeringen urvattnar både bränslebeskattningen och distributionsskyldigheten, som är de effektivaste styrmedlen.
Klimatpanelen bedömer att Finland i och med de beslut som regeringen Orpo fattat inte kommer att nå målet på tre megaton för ansvarsfördelningssektorn 2030. Finland fullgör alltså inte sin andel av EU:s klimatåtgärder. Regeringens linje äventyrar också uppnåendet av Finlands eget mål för klimatneutralitet 2035, som skrivits in i klimatlagen, samt målen för minskning av utsläppen från trafiken och ansvarsfördelningssektorn. Systemet med distributionsskyldighet är inte ett problemfritt sätt att minska utsläppen inom ansvarsfördelningssektorn, men att tumma på de tidigare besluten utan kompenserande åtgärder äventyrar Finlands klimatpolitik som helhet.
Minskningen av distributionsskyldigheten kritiseras i stor utsträckning av olika intressentgrupper och de sakkunniga som hörts under riksdagsbehandlingen. Sänkningen av tilläggsskyldigheten minskar incitamenten att utveckla förnybara bränslen som produceras av alternativa råvaror och källor, såsom industrins sidoströmmar. Det försvagar till exempel förutsättningarna för biogas. Detta trots regeringens mål att främja användningen av biogas i Finland.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 54
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om att stegvis höja distributionsskyldigheten för biodrivmedel så att Finland på ett trovärdigt sätt kan nå målen för minskning av utsläppen inom transportsektorn på nationell nivå och EU-nivå eller att regeringen lägger fram en annan proposition som på ett trovärdigt sätt medger att motsvarande utsläppsminskningar kan nås.
40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)
Produktionsincitament för den audiovisuella sektorn
Staten stöder konst och kultur på många sätt. Genom budgeten finansieras bland annat finländska orkestrar, teatrar och museer, tv- och filmproduktioner samt aktörer inom det fria fältet, utlåningsersättningar, konstnärsstipendier och konstnärspensioner. Det offentliga stödet är livsviktigt för att upprätthålla ett mångsidigt och levande kulturliv. Samtidigt måste vi hitta nya sätt att förbättra förtjänstmöjligheterna för dem som utför konstnärligt arbete.
Trots de växande behoven föreslår regeringen betydande nedskärningar i anslagen för konst och kultur 2024. Nedskärningarna drabbar relativt sett tämligen hårt till exempel aktörerna inom det fria fältett samt tv- och filmbranschen, även om regeringen i sin kompletterande budgetproposition till vissa delar förbättrade situationen. Vänsterförbundets mål är att på lång sikt avsevärt öka finansieringen av konst och kultur. I vårt alternativ drar vi tillbaka regeringens nedskärningar och ökar finansieringen av konst och kultur bland annat för de ovannämnda ändamålen.
Produktionsincitamentet inom den audiovisuella sektorn är av betydandevikt för Finlands internationella tv- och filmproduktion och för att sysselsättningen ökar inom branschen. Många andra länder har liknande incitamentmodeller. Det uppskattas att de pengar som satsas på produktionsincitamentet återbetalar sig många gånger om.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 32.20.40 med 8 000 000 euro för produktionsincitamentet inom den audiovisuella sektorn.
41. Energistöd (förslagsanslag)
Energistödet har haft en betydande hävstångseffekt när det gäller att skapa ett rent energisystem. Med hjälp av stödet har staten jämnat ut riskerna och lönsamhetsutmaningarna i anslutning till ibruktagandet av ny teknik samt påskyndat strukturomvandlingen inom energisektorn och kommersialiseringen av ny energiteknik. Exempelvis år 2022 bidrog energistöden enligt statsrådet till investeringar till ett värde av 1,6 miljarder euro med en offentlig finansieringsandel på 391 miljoner euro. Tack vare EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) är anslagen för 2024 fortfarande på en måttlig nivå, men bevillningsfullmakterna för nya projekt rasar. Det är totalt fel riktning. I det försvårade ekonomiska läget med bland annat stigande räntor har det offentliga stödet en allt viktigare betydelse för nya investeringar i energiteknik. Fullmakten att bevilja energistöd måste utökas.
Vi föreslår
att riksdagen ökar bevillningsfullmakten under moment 32.20.41 med 80 000 000 euro för finansiering av projekt för förnybar energi.
43. Elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin (förslagsanslag)
Elektrifieringsstödet till den energiintensiva industrin är en gammal kompensation för utsläppshandeln. Det har delvis utgjort ett skadligt företagsstöd, eftersom hälften av stödbeloppet på 150 miljoner euro borde ha använts till åtgärder för att minska utsläppen och förbättra energieffektiviteten. Vi anser att hela stödbeloppet bör användas till åtgärder som stöder energiomställningen. De stödmedel på 75 miljoner euro som inte har haft någon funktion ur miljösynpunkt bör slopas och fördelas på andra moment i budgeten. De återstående 75 miljoner euro bör i sin helhet riktas till utsläppsminskningar och energieffektivitetsåtgärder.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 55
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om att modernisera stödet för elektrifiering av den energiintensiva industrin så att stöd endast kan fås för investeringar som ger ökad koldioxidsnålhet och energieffektivitet och att det totala stödbeloppet halveras.
30. Sysselsättning och företagsamhet
Under den föregående regeringen steg det relativa sysselsättningstalet i Finland till en rekordnivå. När det gäller sysselsättningstalet (räknat i heltidsekvivalenter) gick Finland förbi de övriga nordiska länderna. Sysselsättningen bör stärkas ytterligare och i synnerhet långtidsarbetslösheten måste elimineras för att allas rätt till arbete ska tillgodoses. Vi vill att arbetslivet i Finland ska vara världens bästa.
Till skillnad från vad Orpos högerregering påstår kan vi inte svara på den svaga ekonomiska utvecklingen genom billigare arbetskraft, försvagade arbetstagarrättigheter och ökad osäkerhet i arbetslivet.
De planerade försämringarna av arbetstagarnas ställning ökar inte sysselsättningen ens enligt regeringens egna bedömningar. Däremot skärper de förstämningen på arbetsplatserna och ökar misstron och osäkerheten på arbetsmarknaden. Det blir svårare att komma överens, motsättningarna tillspetsas, den gemensamma andan försvagas och folk mår sämre på jobbet. Avskaffandet av vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten försämrar arbetshälsan och förutsättningarna för kontinuerligt lärande.
Spelreglerna i arbetslivet måste vara rättvisa och arbetsvillkoren anständiga. Arbetstagarnas måste få bättre möjligheter att påverka på arbetsplatserna. Arbetstiden måste också förkortas och arbetet fördelas jämnare. Lönejämställdheten måste främjas och missbruk i arbetslivet bekämpas mer beslutsamt. Ett gott arbetsliv ökar också sysselsättningen: nöjda och rättvist bemötta arbetstagare orkar bättre, sjukfrånvaron och förtida pensioneringar minskar och arbetsmotivationen ökar.
Stress och utmattning och medarbetare som allmänt mår dåligt på jobbet är växande problem i det finländska arbetslivet. Kostnaderna för psykisk ohälsa på jobbet uppskattas till åtskilliga, kanske tiotals miljarder euro per år för arbetsgivarna och samhället. Ofta ligger överbelastning till grund för problemen.
De lagstiftningsprojekt som kraftigt försämrar arbetstagarnas ställning och arbetslivets kvalitet bör slopas. Däremot bör man sträva efter att genom ett trepartssamarbete bygga upp det bästa arbetslivet i världen före 2030. Det program för utveckling av arbetet och välbefinnandet som den föregående regeringen startade bör fortsätta och finansieringen av det tryggas. IPS-modellen som stöder sysselsättningen av personer med psykiska störningar måste utvidgas och permanent finansiering anvisas för den.
Eftersom arbetstagarnas realinkomster har sjunkit under de senaste åren, bör köpkraften höjas bland annat genom att de socialskyddsavgifter som överfördes i samband med konkurrenskraftsavtalet läggs tillbaka på arbetsgivarna och genom att det på lagnivå föreskrivs om en minimilön på 12 euro.
IPS-modellen som stöder sysselsättningen av personer med psykiska störningar måste utvidgas och permanent finansiering anvisas för den.
För att minska belastningen måste det bli lättare att ordna flexibla arbetstider, samordna arbete och familjeliv och att uppdatera kompetensen.
Vi vill inleda ett nytt och fördomsfritt försök för att utreda vilka konsekvenser kortare arbetstid i Finland under 2020-talet har för ekonomin, välfärden, sysselsättningen och andra samhällsfrågor. Försöket kan bäst genomföras i samarbete med frivilliga företag, den offentliga sektorn och arbetsmarknadsorganisationer.Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 56
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition med förslag till lagstadgad minimilön på 12 euro för att stärka arbetstagarnas försörjning.
Reservationens förslag till uttalande 57
Riksdagen förutsätter att regeringen fortsätter programmet för utveckling av arbetet och välbefinnandet i arbetet och reserverar 5 000 000 euro för detta.
Reservationens förslag till uttalande 58
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om ett försök med förkortning av arbetstiden och reserverar en finansiering på 5 000 000 euro för försöket.
Reservationens förslag till uttalande 59
Riksdagen förutsätter att regeringen utvidgar och befäster IPS-modellen, som stöder sysselsättningen av personer med psykiska störningar, och reserverar ett permanent årligt anslag på 5 000 000 euro för den.
Reservationens förslag till uttalande 60
Riksdagen förutsätter att regeringen drar tillbaka planerna på att försvaga arbetstagarnas ställning genom lagändringar som exempelvis hänför sig till begränsning av strejkrätten, första sjukdag utan lön, underlättande av uppsägningar och fler visstidsanställningar.
Reservationens förslag till uttalande 61
Riksdagen förutsätter att regeringen stärker sysselsättningen genom att stödja undanröjandet av faktiska hinder för sysselsättning, till exempel genom att åtgärda kompetensgapet, problemen med arbetsförmågan, diskriminering vid rekryteringar och bristen på lämpliga möjligheter till arbete, i stället för att sträva efter att stärka sysselsättningen endast genom att urholka den sociala tryggheten coh öka fattigdomen.
Reservationens förslag till uttalande 62
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga lagstiftningsåtgärder och förnyar serviceprocesserna för att arbetskraftsservicen bättre ska motsvara personernas individuella behov och utveckla övergångsarbetsmarknaden för att stärka delaktigheten på arbetsmarknaden.
41. Statsunderstöd för Jobbkanalen Ab:s verksamhet (reservationsanslag 3 år)
Verksamheten vid Jobbkanalen Ab, som sysselsätter partiellt arbetsföra, bör aktivt utvidgas i enlighet med den svenska modellen för att i synnerhet de funktionshindrades rätt till arbete i löneförhållande ska tillgodoses bättre än för närvarande. Bolaget bör göras mer känt och antalet branscher som det verkar inom utökas. Också bolagets kundstyrning måste förbättras. Därför är den föreslagna nedskärningen på hela 50 procent av understödet till Jobbkanalen ohållbar.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 32.30.41 med 5 000 000 euro för Jobbkanalen Ab:s statsunderstöd i syfte att främja sysselsättningen av partiellt arbetsföra.
51. Offentlig arbetskrafts- och företagsservice (reservationsanslag 2 år)
Att försämra förutsättningarna för svårsysselsatta hjälper dem inte ut på arbetsmarknaden. Nyckeln till att sysselsätta dem som har svårt att få jobb är att stärka arbetsförmågan och kompetensen, förebygga diskriminering, anpassa arbetsuppgifterna, stödja arbetsplatserna samt utveckla övergångsarbetsmarknaden och sysselsättningsservicen. Långtidsarbetslösheten är Finlands största arbetskraftspolitiska problem. Problemet kan inte lösas genom att sänka utkomstskyddet för arbetslösa eller skärpa villkoren för det, utan genom personlig handledning, stöd, tillräckliga social- och hälsovårdstjänster och vid behov genom utbildning.
Att i överensstämmelse med regeringsprogrammet skära ner sysselsättningsanslagen är tidsmässigt illa valt i ett läge där sysselsättningsutsikterna är osäkra inom många branscher och där långtidsarbetslösheten trots de senaste årens positiva sysselsättningsutveckling fortfarande är alltför hög. I denna situation bör arbets- och näringsbyråerna och kommunförsökskommunerna ges bättre förutsättningar, och inte sämre, i synnerhet för att erbjuda tjänster och lönesubventionsarbete för långtidsarbetslösa.
För alla långtidsarbetslösa bör man sträva efter att garantera jobb senast efter 12 månaders arbetslöshet, ytterst genom lönesubventionerat arbete inom den offentliga eller tredje sektorn.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 32.30.51 med 40 000 000 euro för att främja sysselsättningen och minska långtidsarbetslösheten.
50. Integration och internationell kompetens
Regeringens hårda invandrarpolitik äventyrar den ekonomiska utvecklingen i Finland. Vi måste inse att också många andra åldrande europeiska länder vill ha invandrare, så Finland måste framstå som och i praktiken vara ett attraktivt land för migranter. I Vänsterförbundets alternativ återtas regeringens föreslagna skärpningar av invandringen och utvecklas invandrartjänsterna och integrationen. Den föregående regeringens arbete för att göra arbetstillståndsprocesserna smidigare bör fortsätta.
Invandrarna har varierande utgångspunkter och behov, och integrationstjänsterna måste beakta detta. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid integrationen av och möjligheterna till sysselsättning för kvinnor som kommit till landet som flyktingar eller på grund av familjeband, eftersom sysselsättningen bland dem är klart mindre än för andra grupper. Det krävs också kraftigare åtgärder för att få ut de internationella studerande i det finländska arbetslivet och samhället.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 63
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar resurserna för integrationstjänster för invandrare och utvecklar tjänsterna så att människor inte utesluts från integrationstjänster på grund av orsaken till eller tidpunkten för ankomsten och att regeringen i integrationsutvecklingen särskilt beaktar undersysselsatta grupper, såsom kvinnor som kommit till landet på grund av familjeband.
Reservationens förslag till uttalande 64
Riksdagen förutsätter att regeringen anvisar en projektfinansiering på 500 000 euro för att stärka internationella studerandes arbetslivskontakter och sociala integration.
03. Främjande av integration och arbetskraftsinvandring (reservationsanslag 2 år)
Många som flyttat till Finland för att jobba eller studera eller av familjeskäl ställs i praktiken utanför språk- och integrationsutbildningarna. Det försvagar möjligheterna till fortsatt sysselsättning och etablering i samhället. Integrations- och språkutbildning bör därför erbjudas oberoende av orsak till flytten, och tillgången till tjänsterna bör göras betydligt smidigare.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 32.50.03 med 20 000 000 euro för främjande av integration och arbetskraftsinvandring.
Huvudtitel 33
SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
Budgetpropositionen för 2024 innehåller historiskt stora nedskärningar i den sociala tryggheten, som ifall de genomförs, försätter tiotusentals finländare i fattigdom och ytterligare försvårar livet för låginkomsttagarna. I motsats till sina löften driver regeringen in särskilt många barnfamiljer i en oskälig situation, eftersom de månatliga inkomsterna kan minska med flera hundra euro. Enligt regeringens egen uppskattning förlorar över 100 000 finländare över 10 procent av sina inkomster. Behovet av utkomststöd kommer att öka med 25—30 procent, vilket kan jämföras med att utgifterna för utkomststödet började minska under förra regeringsperioden och antalet barnfamiljer som fick utkomststöd var rekordlågt. Detta kommer bevisligen att öka de generationsöverskridande sociala problemen samt de psykiska problemen hos barn och unga.
Regeringen motiverar nedskärningarna med sysselsättningen, men när behovet av utkomststöd ökar explosionsartat faller allt fler personer i den allra värsta bidragsfällan, där man knappt alls kan utöka sina inkomster genom att arbeta. I synnerhet nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget försvagar incitamenten att arbeta, när nivån på stödet skärps och förvärvsinkomstavdraget slopas, vilket innebär att en del av de lågavlönade blir beroende av utkomststödet. Nedskärningarna i det allmänna bostadsbidraget bedöms därför förvärra bristen på arbetskraft särskilt i huvudstadsregionen. Samtidigt slopar regeringen det skyddade beloppet på 300 euro inom utkomstskyddet för arbetslösa, vilket försvagar incitamenten för kortvarigt arbete eller deltidsarbete.
I ett läge där levnadskostnaderna ökar snabbt är det oansvarigt av regeringen att föreslå att nivån på de flesta förmåner som är bundna till folkpensionsindex fryses. Enligt propositionen kommer den propositionen ensam att driva över 40 000 personer in i fattigdom. Av dem är omkring 4 000 barn. Bland annat finns det många sjuka och arbetsoförmögna som inte har möjlighet att höja sin inkomstnivå genom egna åtgärder.
Regeringen föreslår att arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringspremie sänks med hela 700 miljoner euro nästa år, medan den i stället tar ut en del av motsvarande avgiftspost av arbetstagarna. Eftersom arbetstagarnas realinkomster har sjunkit under de senaste åren bör de extra sociala avgifter som lades över på arbetstagarna genom konkurrenskraftsavtalet föras tillbaka på arbetsgivarnas ansvar. Det skulle förbättra arbetstagarnas köpkraft i ett läge där levnadskostnaderna stiger och lönefattigdomen ökar.
Regeringen försämrar arbetstagarnas ställning också genom att avskaffa vuxenutbildningsstödet och alterneringsledigheten. Det försämrar förutsättningarna för kontinuerligt lärande i en tid då möjligheten till omskolning och byte av bransch till exempel på grund av digitaliseringen och den gröna omställningen är viktigare än någonsin. Samtidigt försämras arbetshälsan, och de vikariat som alterneringsledigheten förutsatt och som visat sig vara en effektiv sysselsättningsåtgärd, slopas.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 65
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart återtar frysningen av de förmåner som är bundna till folkpensionsindex för 2024—2027 och förelägger riksdagen de propositioner som krävs för detta.
Reservationens förslag till uttalande 66
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sin proposition om indragning av alterneringsledigheten.
02. Tillsyn
07. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområden för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)
Utsugningen och utnyttjandet av utländsk arbetskraft måste utrotas målmedvetet bland annat genom att lönedumpning kriminaliseras, fackförbunden ges rätt att väcka talan och genom satsningar på arbetarskyddstillsynen. Anslagen för arbetarskyddstillsynen måste höjas och myndighetssamarbetet och utbudet av metoder för tillsynen utvecklas.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 33.02.07 med 5 000 000 euro för att effektivisera arbetarskyddstillsynen.
03. Forskning och utveckling
63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)
Pilotförsök med rådgivningsverksamhet för tonåringar
Stödet för föräldraskap fokuserar för närvarande på småbarnstiden. Ofta minskar också samarbetet mellan skolan och hemmet när barnet växer. Även föräldrarna kan behöva stöd när tonåringarna blir mer självständiga och prövar sina gränser, ibland under häftiga former.
Tanken med den så kallade tonårsrådgivningen är att ge tonåringar och deras familjer stöd, råd och hjälp i så tidigt som möjligt för att undvika svårare problemen. Effektivare förebyggande tjänster är också det bästa sättet att få ned det under de senaste åren ökande antalet omhändertagna tonåringar. Riksdagen förutsätter att regeringen inleder ett pilotförsök för att ta fram förfaranden för rådgivningsverksamhet för unga och anvisar finansiering för detta 2024.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 33.03.63 med 2 000 000 euro för ett pilotförsök för att ta fram förfaranden för rådgivningsverksamhet för unga.
Precisering av finansieringsvillkoren för projektet
Som ett tillägg till budgetpropositionen föreslår finansutskottet i sitt betänkande 40 000 euro för ett projekt ”för att stödja personer som genomgår krisgraviditet, befinner sig i en svår situation under fortsatt graviditet samt flickor och kvinnor som har genomgått abort”. Vi anser att om sådan finansiering beviljas måste det finnas garantier för att projektet respekterar kvinnors självbestämmanderätt och fysiska integritet.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 67
Riksdagen förutsätter att regeringen säkerställer att kvinnors fysiska integritet och självbestämmanderätt respekteras och tillgodoses före beviljandet av den finansiering på 40 000 euro som finansutskottet föreslår för projektet för att stödja kvinnor i svåra situationer med anknytning till graviditet.
10. Utjämning av familje- och boendekostnader, grundläggande utkomststöd samt vissa tjänster
54. Bostadsbidrag (förslagsanslag)
Regeringen genomför en rad ändringar i det allmänna bostadsbidraget som försvårar livet för låginkomsttagare. Genom propositionen skärps effekterna av de inkomster som påverkar bostadsbidraget, sänks stödprocenten från 80 procent till 70 procent, slopas förvärvsinkomstavdraget och Helsingfors överförs till en lägre stödgrupp. Dessutom ska det allmänna bostadsbidraget för ägarbostäder dras in.
Propositionen bedöms inte ha några konsekvenser för sysselsättningen och inte heller för hyresnivån, trots att regeringspartierna har drivit frågan just på dessa grunder. Däremot beräknas propositionen öka antalet mottagare av utkomststöd med 15 000 hushåll och tyngdpunkten i stödet för boende flyttas till utkomststödet, som kommer i sista hand. Propositionen påverkar 167 000 barn genom att minska barnfamiljernas disponibla inkomster och öka fattigdomen bland barnfamiljer. Försörjningen för lågavlönade arbetstagare, arbetslösa, studerande och arbetsoförmögna försvagas avsevärt i och med nedskärningarna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 68
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sin proposition om nedskärning av det allmänna bostadsbidraget och utan dröjsmål förelägger riksdagen de författningsändringar som detta förutsätter.
57. Grundläggande utkomststöd (förslagsanslag)
Regeringens beslut ökar behovet av utkomststöd med 25—30 procent, vilket kan jämföras med att utgifterna för utkomststödet började minska under förra regeringsperioden och antalet barnfamiljer som fick utkomststöd var rekordlågt. I synnerhet den omfattande användningen av utkomststöd för barnfamiljer kommer bevisligen att öka de generationsöverskridande sociala problemen och de ungas och barnens psykiska ohälsa.
Regeringen tänker dessutom försämra ställningen för dem som får utkomststöd avsevärt genom att skärpa bestämmelserna om godtagbara boendeutgifter på ett sätt som i många fall kan leda till oskäliga situationer. När den som redan är utsatt tvingas välja mellan att flytta eller få sänkt stöd ökar risken för utslagning, bostadslöshet och andra sociala problem.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 69
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sin proposition om skärpning av bestämmelserna om godtagbara boendeutgifter inom utkomststödet och utan dröjsmål förelägger riksdagen förslag till författningsändringar om detta.
20. Utkomstskydd för arbetslösa
Regeringen håller på att kraftigt försämra särskilt det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa. Det görs i ett läge där arbetslösheten hotar att öka kraftigt till exempel inom byggbranschen på grund av konjunkturen. Ett växande antal människor blir beroende av arbetsmarknadsstöd och utkomststöd, och i synnerhet slopandet av barnförhöjningen äventyrar försörjningen för barnfamiljer som blir arbetslösa. Regeringen kommer inte heller att uppnå de påstådda besparingarna genom nedskärningar i inkomstskyddet, eftersom de till största delen riktas till Sysselsättningsfonden och går till sänkningen av arbetslöshetsförsäkringspremierna. Slopandet av barnförhöjningen ökar avsevärt fattigdomen bland barnfamiljer, och i många familjer sjunker de sammanlagda förmånerna med hundratals euro i månaden.
Slopandet av det skyddade beloppet på 300 euro av den jämkade dagpenningen innebär att det inte lönar sig för arbetslösa att som i dag ta emot kortvarigt arbete eller deltidsarbete. Därmed försvagas incitamenten att arbeta. Enligt en undersökning av Statens ekonomiska forskningscentral VATT har utkomstskyddets och bostadsbidragets skyddade belopp ökat mängden deltidsarbete utan att heltidsarbetet minskat. I linje med det kan det antas att det totala antalet jobb minskar i och med att det skyddade beloppet slopas, trots att regeringen motiverar sin proposition med ökad sysselsättning. Propositionen diskriminerar de partiellt arbetsföra och slopar principen att också en liten mängd arbete är bättre än inte en enda timme. Vänsterförbundet föreslår att utkomstskyddets skyddade belopp höjs till 500 euro för att öka incitamenten för kortvarigt arbete och deltidsarbete och förbättra försörjningen för korttidsanställda.
I stället för regeringens mekaniska nedskärningar bör utkomstskyddet för arbetslösa utvecklas strukturellt, i synnerhet för att stärka företagarnas och de självsysselsattas försörjning. Grundtrygghetsförmånerna bör förenhetligas i riktning mot en basinkomst utan att nivån på förmånerna försämras.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 70
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sin proposition om nedskärning av utkomstskyddet för arbetslösa och utan dröjsmål förelägger riksdagen de författningsändringar som detta förutsätter.
Reservationens förslag till uttalande 71
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att höja det skyddade beloppet inom utkomstskyddet för arbetslösa till 500 euro i månaden.
Reservationens förslag till uttalande 72
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder företagare permanent rätt till arbetsmarknadsstöd i enlighet med den undantagslag som var i kraft under coronatiden.
Reservationens förslag till uttalande 73
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om en kombinationsförsäkring med en skälig försäkringspremie som vid arbetslöshet tryggar försörjningen för personer med löne- och företagarinkomster.
30. Sjukförsäkring
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)
Orpos regering höjer FPA-ersättningarna för privat vård. För att avveckla vårdköerna bör tilläggsfinansiering riktas till välfärdsområdena och inte till privata hälsoföretag och deras kunder, som i huvudsak är höginkomsttagare. Också efter höjningen av FPA-ersättningen är det belopp som patienten måste betala för privata tjänster så stort att låginkomsttagare inte har möjlighet att anlita tjänsterna. Ändringen bidrar också till att förvärra bristen på arbetskraft inom den offentliga sektorn och stöder inte kontinuiteten i och genomslaget för vården. Regeringen försvårar däremot många människors faktiska möjligheter att få den vård de behöver. Till exempel slopas den lagstadgade förkortningen av den tid inom vilken icke-brådskande vård ska ges. Regeringen höjer också klientavgifterna inom social- och hälsovården samt självrisken för läkemedel.
Regeringen bidrar till att öka kostnaderna för ohälsa genom att höja årssjälvrisken för läkemedelskostnaderna, det vill säga det så kallade läkemedelstaket, från 592 euro till 627 euro. Den föregående regeringen fryste läkemedelstaket för 2023 som en del av det åtgärdspaket som motsvarade ökningen av levnadskostnaderna, och denna åtgärd bör fortsätta för att hushållens dagliga utgifter inte ska bli oskäliga.
Regeringen tänker ta 11 miljoner euro från minimibeloppet av rehabiliteringspenningen för unga och den yrkesinriktade rehabiliteringspenningen, vilket innebär en månatlig nedskärning på över 100 euro i försörjningen för de utsatta målgrupperna. Nedskärningarna är på många sätt absurda, eftersom de också enligt regeringens egen proposition bidrar till att försvaga engagemanget för rehabilitering och öka övergången till invalidpension, vilket försvagar sysselsättningen och ökar utslagningen.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 74
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar sin proposition om nedskärning av rehabiliteringspenningen för unga och rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering och utan dröjsmål förelägger riksdagen de författningsändringar som detta förutsätter.
Reservationens förslag till uttalande 75
Riksdagen förutsätter att regeringen fortsatt fryser läkemedelstaket under år 2024.
Reservationens förslag till uttalande 76
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål förelägger riksdagen en proposition om att återta höjningen av FPA-ersättningarna för privat vård och omfördela de inbesparade medlen till finansieringen av välfärdsområdena.
40. Pensioner
60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen och vissa andra lagar (förslagsanslag)
Regeringen slår, trots löften om motsatsen, också ned på pensionärer med låga inkomster genom att utsträcka indexfrysningarna till bostadsbidraget för pensionstagare. Bostadsbidraget för pensionstagare bör höjas till fullt belopp och dessutom bör bidraget omfattas av ett skyddat belopp som motsvarar det som gäller för det allmänna bostadsbidraget. Det gör det lättare att ta emot arbete för de pensionärer som är villiga att fortsätta sin yrkeskarriär.
Incitamenten att arbeta bör också förbättras genom att införa den under förra valperioden i långa stycken beredda linjära modellen för full och partiell sjuk- eller invalidpension.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 77
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om att i bostadsbidraget för pensionstagare införa ett skyddat belopp som motsvarar det som gäller för det allmänna bostadsbidraget.
Reservationens förslag till uttalande 78
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om en linjär modell för sjuk- och invalidpension.
60. Stödjande av social- och hälsovården
52. Statlig finansiering av utgifterna för skyddshemsverksamhet (reservationsanslag 2 år)
Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är svårlösta inhemska människorättsproblem. Antalet skyddshemsplatser har ökat kontinuerligt, men antalet räcker fortfarande inte till för det ökande behovet. Anslaget för skyddshem måste målmedvetet ökas så att antalet skyddshemsplatser kan utökas och deras tillgänglighet förbättras.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 33.60.52 med 6 000 000 euro för skyddshemmens omkostnader.
63. Statsunderstöd för verksamheten vid kompetenscentrum inom det sociala området (fast anslag)
Kompetenscentren inom det sociala området har en avgörande roll i den forskningsbaserade utvecklingen av den sociala servicen. För att målen för social- och hälsovårdsreformen ska nås och kvaliteten på socialservicen förbättras måste tillräckliga resurser tryggas för kompetenscentren.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 34.60.63 med 1 500 000 euro för att trygga verksamheten vid kompetenscentren inom det sociala området.
80. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare
50. Statlig ersättning för förvaltningsutgifterna för avbytarservicen för lantbruksföretagare och pälsdjursuppfödare (reservationsanslag 2 år)
Vi anser att pälsdjursuppfödningen bör fasas ut på ett kontrollerat och rättvist sätt så att aktörerna inom branschen stöds i övergången till nya arbeten och näringar. Vi anser inte att det är motiverat att företagare på konstlad väg uppmuntras att fortsätta med pälsproduktionen, som är en krympande bransch.
Vi föreslår
att riksdagen minskar finansieringen av ett projekt som ska hjälpa pälsdjursuppfödarna att orka under moment 34.80.50 med 20 000 euro.
Huvudtitel 35
MILJÖMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE
01. Miljöförvaltningens omkostnader
65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)
Det arbete som de rikstäckande miljöorganisationerna utför är ytterst viktigt för miljöskyddet, stödet till det civila samhället och miljöfostran. Miljöorganisationerna är viktiga expertorganisationer och deras expertis anlitas i stor omfattning. Arbetet är också internationellt.
Dessutom blir rådgivningen till organisationerna inom boendesektorn allt viktigare när Orpos regering skär ned på den offentligt finansierade boenderådgivningen.
Att utnyttja frivilliga arbetsinsatser är ett utmärkt sätt att öka finländarnas miljömedvetenhet och göra konkreta insatser för miljöskyddet. Arbetet är viktigt oberoende av om bevakningen av allmänintresset i miljöfrågor sköts på tillbörligt sätt som tjänsteuppdrag. Vidare är det ett viktigt samhälleligt mål att säkerställa och utveckla miljöorganisationernas verksamhetsmöjligheter.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 35.01.65 med 850 000 euro för bidrag till miljöorganisationerna.
10. Miljö- och naturvård
21. Vissa utgifter för naturvård (reservationsanslag 3 år)
Förlusten av den biologiska mångfalden måste stoppas, inte bara med tanke på naturen utan också med tanke på mänsklighetens välfärd. Ekosystemen upprätthåller näringskedjor som också människan är beroende av.
Finland har förbundit sig till att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden senast 2030. Samma åtagande har ingåtts också före 2010 och 2020 på såväl internationell nivå som på EU-nivå. Det är uppenbart att naturförlusten inte kan stoppas utan en massiv ökning av den skyddade mark- och vattenarealen. För att det ska lyckas krävs det både att statsägda områden överförs till att omfattas av skyddet och att privat mark skyddas mot ersättning, till exempel inom ramen för Metso- och Helmi-programmen. Naturpanelen, som representerar de mest tillförlitliga vetenskapliga rönen, har föreslagit att finansieringen av naturvården ska höjas till 0,5–1 procent av bruttonationalprodukten. Det innebär en betydande ökning jämfört med den nuvarande nivån.
Den främsta orsaken till artförlusten är att livsmiljöer förstörs för industriell verksamhet. Arterna har inte längre utrymme att existera. Helmi-programmet svarar på det här problemet. Det behövs ett ökat anslag för genomförande av livsmiljöprogrammet Helmi samt för inventering, märkning, skötsel och stöd för skötseln av privata naturskyddsområden och andra områden som är värdefulla med tanke på den biologiska mångfalden.
Handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i södra Finland (Metso) har som mål att förbättra nätverket av skyddade områden och utveckla naturvården i ekonomiskogar. Tillbakagången i skogbevuxna livsmiljöer och skogsarter bör stoppas före utgången av 2025. Det konkreta målet för programmet, som baserar sig på frivilligt skydd, är att permanent skydda cirka 96 000 hektar och få tidsbundet skydd och naturvårdsprojekt att omfatta 82 000 hektar.
Metso-programmet har lyckats bra. Handlingsplanen bygger på frivilliga insatser och har förbättrat acceptansen för naturvården samtidigt som aktörerna inom skogs- och miljöområdet har intensifierat sitt samarbete. Metsos metoder är effektiva i förhållande till kostnaderna. Programmet finansiering ligger dock inte på en nivå som motsvarar behoven.
Skogarna är av vital betydelse för naturens mångfald. Det finns i nuläget cirka 2 200 hotade arter i Finland och mer än en tredjedel av dem lever i skogar. Vid det senaste sekelskiftet var antalet hotade arter 1 500. Skyddet av skogar, i synnerhet gamla skogar, är det effektivaste sättet att bromsa upp minskningen av mångfalden. Dessutom måste mångfalden gynnas också i ekonomiskogar exempelvis genom att utöka mängden rötved.
Vi har långt till målet att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden, och särskilt illa ser det ut i södra Finland, där fortfarande endast cirka 2–8 procent av skogarna är skyddade i de olika landskapen.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 35.10.21 med 45 000 000 euro för främjande av naturskyddet och den biologiska mångfalden.
23. Främjande av skyddet av Östersjön och vattendragen (reservationsanslag 3 år)
Vi har långt kvar till att uppnå en god vattenstatus och det kommer inte att lyckas med nuvarande åtgärder. Också vattenvården behöver mer finansiering och inte nedskärningar på det sätt som föreslås i den första budgeten för Orpos regering. Programmet Nousu, Skärgårdshavsprogrammet och programmet för effektiviserat vattenskydd behöver sin finansiering.
Vi föreslår
att riksdagen ökar moment 35.10.23 med 10 000 000 euro för skyddet av vattendrag.
31. Understöd för de kommunala klimatplanerna (reservationsanslag 3 år)
Åtgärder för att dämpa klimatuppvärmningen genomförs på internationell nivå, EU-nivå, nationell nivå och lokal nivå. Kommunerna har en central roll i att bromsa klimatförändringen. Kommuner har fortfarande skyldighet att utarbeta klimatplaner i enlighet med klimatlagen, och kommunerna anvisas 2,6 miljoner euro för de uppgifter som detta medför.
Vi föreslår
att moment 35.10.31 återinförs i budgeten och att momentet ökas med 2 600 000 euro för kommunernas klimatplaner.
63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)
Genom förvärv till staten av mark för naturskyddsändamål och genom ett ersättningsförfarande tryggas områden som är viktiga för den biologiska mångfalden. Anslagen för förvärv av områden och ersättning i anslutning till naturskydd är dock otillräckliga i förhållande till behoven.
Vi föreslår
att moment 35.10.63 ökas med 45 000 000 euro för vård och förvärv av naturskyddsområden.
20. Samhällen, byggande och boende
Byggbranschen befinner sig i en djup svacka. De höjda räntorna har skapat osäkerhet på bostadsmarknaden och inom byggnadsindustrin och lett till att byggandet kraftigt har avtagit, vilket också ökar arbetslösheten och permitteringarna inom branschen. Till exempel var antalet bygglov som beviljades i juli–september 2023 hälften färre än året innan. Om situationen fortsätter kommer tillväxtorterna snart att lida brist på bostäder, och det eftersatta underhållet ökar ytterligare.
Det krävs konjunkturpolitiska åtgärder från staten för att stödja byggbranschen. Under en recession sjunker priset på byggande, vilket gör statligt subventionerat bostads- och reparationsbyggande kostnadseffektivt. Statligt stöd upprätthåller sysselsättningen inom byggbranschen och förhindrar konkurser.
Den avveckling av bidragen från Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet och social bostadsproduktion (Ara) som Orpos regering beslutat om, förvärrar konjunkturläget inom byggbranschen, ökar arbetslösheten, minskar tillgången till hyresbostäder till skäligt pris och höjer den allmänna hyresnivån.
Enligt regeringens beslut ges inte längre några fler räntestödsfullmakter för byggande av nya bostadsrättsbostäder. Från och med början av 2024 slopas dessutom helt och hållet bland annat understöden för att förbättra boendesammanslutningarnas och byggnadernas energiprestanda, för att övergå till lågtempererad fjärrvärme, för infrastruktur för laddning av elbilar i bostadshus och för laddningspunkter vid arbetsplatser. Nedskärningar görs i flera andra reparationsunderstöd.
I det alternativ som vänstern föreslår avvecklas inte det offentligt finansierade byggandet, utan vi vill istället öka det. Det är förnuftigt att till exempel starta projekt för social bostadsproduktion nu när bostadsbyggandet i övrigt är i en svacka. Detsamma gäller för olika renoveringsprojekt. Exempelvis har energiunderstödet till bostadssammanslutningar och understödet till renovering av uppvärmningen i hushåll varit populära stöd som har påskyndat omställningen till koldioxidneutralitet och hjälpt hushållen att minska sina energikostnader. Dessa stöd behöver få fortsättning.
Dessutom föreslår vi ett omfattande investeringsstöd av engångsnatur för att stödja byggbranschen. Ett konjunkturunderstöd till bostadssammanslutningar påskyndar behövliga nybyggnadsprojekt och reparationsprojekt och stimulerar avsevärt efterfrågan inom branschen.
Det stödpaket som vi föreslår för byggprojekt i kommunerna och välfärdsområdena uppmuntrar till att genomföra behövliga byggprojekt och i vissa fall sådana projekt som skjutits upp under en längre tid. Med hjälp av stödpaketet kan man till exempel renovera mögelskolor och andra fastigheter som där man har problem inomhusluften. Vidare kan man genomföra renoveringar som förbättrar energieffektiviteten och uppvärmningen samt starta andra viktiga reparations- och nybyggnadsprojekt.
Regeringen föreslår att befrielsen från överlåtelseskatt för unga som köper sin första bostad slopas och att de allmänna överlåtelseskattesatserna sänks. Ändringarna har en sammanlagd effekt på cirka 70 miljoner euro som varaktigt försämrar statsfinanserna och inte har motsvarande samhälleliga fördelar som det nuvarande systemet. Den ekonomiska nyttan koncentreras till de högsta inkomstklasserna. Det blir svårare för unga att köpa sin första bostad. Vi återtar dessa förändringar.
Konjunkturläget inom byggbranschen är mycket utmanande. Vänsterförbundet vill stödja företag och arbetsplatser inom byggbranschen som befinner sig i en svår situation och som regeringen kör ner precis då branschen befinner sig i en historisk konjunktursvacka. Vi förebygger konkurser, arbetslöshet och långtidsarbetslöshet, vilket har mycket mer långtgående effekter än denna konjunkturnedgång.
Vårt paket för byggbranschen uppgår till sammanlagt cirka 450 miljoner euro. Ungefär hälften av detta är rent konjunkturbetingat och temporärt investeringsstöd, som man har mycket goda erfarenheter av till exempel från finanskrisen 2009–2010. Hävstångseffekten av de statliga investeringsstöd som vi föreslår kommer att få igång projekt som har ett sammanlagt värde på minst 2–3 miljarder euro. Exempelvis enligt byggnadsindustrin RT innebär en investering på en miljard euro i bostadsbyggande cirka 14 000 årsverken. Det innebär att den totala effekten av Vänsterförbundets stödpaket på kort sikt även enligt en återhållsam bedömning skulle vara 30 000 årsverken. Dessutom är de positiva effekterna på lång sikt betydande.
I Vänsterförbundets alternativ
återtas nedskärningen av Statens bostadsfond och Ara:s fullmakter ökas med 175 miljoner euro. Hit hör bland annat energistöd, ARA:s startbidrag, understöd för kommunalteknik, understöd i anslutning till MBT-avtal, investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov samt hiss- och tillgänglighetsunderstöd.
Det införs ett temporärt konjunkturunderstöd för byggbranschen och 100 miljoner euro reserveras för ändamålet. Bostadssammanslutningar kan använda understödet för nybyggnad och renovering.
Kommunerna och välfärdsområdena uppmuntras att genomföra behövliga och även länge uppskjutna byggnadsprojekt med ett separat stödpaket där staten betalar en del av kostnaderna. För ändamålet reserveras 100 miljoner euro.
Stödet för slopande av olje- och gasuppvärmning i bostadshus fortsätter och för det reserveras 45 miljoner euro.
Reparationsunderstödet för föreningshus höjs med 2 miljoner euro.
Anslagen för byggande av idrottsanläggningar höjs med 10 miljoner euro.
Utvecklingen av infrastrukturen för laddning av elbilar i bostadshus stöds med 20 miljoner euro.
Finansieringen av boenderådgivningen höjs med 3 miljoner euro för att trygga boendet och förhindra vräkning.
31. Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen (reservationsanslag 3 år)
Finland strävar efter att få slut på bostadslösheten före utgången av 2027. Det sker inte utan åtgärder. Genom att skära i finansieringen av boenderådgivningen förvärrar Orpos regering situationen för dem som är bostadslösa eller står på randen till bostadslöshet. Finansieringen av boenderådgivningen bör höjas för att trygga boendet och förhindra vräkning.
Vi föreslår
att moment 35.20.31 ökas med 3 000 000 euro för att utveckla och öka boenderådgivningen.
52. Understöd för främjande av sådan infrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter (reservationsanslag 3 år)
Inrikestrafiken är en av de mest betydande utsläppssektorerna i Finland, och för trafiken har fastställts egna utsläppsminskningsmål i syfte att uppnå de mål som fastställts i Finlands klimatlag och fullgöra EU-förpliktelserna för ansvarsfördelningssektorn. Målet är att utsläppen ska halveras fram till 2030 jämfört med 2005 års nivå och elimineras helt senast 2045.
Enligt kommunikationsministeriets senaste bedömning kan målet om halverade utsläpp från trafiken uppnås endast om de åtgärder i fas 1 i färdplanen för fossilfria transporter som godkändes under förra regeringsperioden genomförs fullt ut. Vidare krävs att de olika möjligheterna att minska utsläppen förverkligas på önskat sätt, utsläppshandeln inom EU genomförs på det sätt som kommissionen föreslår och distributionsskyldigheten höjs till 34 procent.
Tyvärr försämrar regeringens budgetproposition ytterligare våra möjligheter att nå utsläppsmålen för trafiksektorn. Till exempel leder sänkningen av bränsleskatten, sänkningen av finansieringen av kollektivtrafiken och slopandet av stödet för laddningsinfrastruktur vid bostadsfastigheter utvecklingen i helt fel riktning. I Vänsterförbundets alternativ ökas finansieringen av dessa.
Vi föreslår
att riksdagen återinför moment 35.20.52 i budgeten och ökar momentet med 20 000 000 euro för främjande av sådan laddningsinfrastruktur i bostadshus som krävs för eldrivna transporter.
56. Understöd för att avstå från olje- och gasuppvärmning av bostadshus (reservationsanslag 3 år)
Understödet för avstående från oljeuppvärmning har enligt klimatårsberättelsen (2023) avsevärt främjat bytet av uppvärmningssystem. Fram till slutet av juni 2023 hade 24 101 sökande fått ett positivt understödsbeslut. Det finns dock fortfarande behov av och efterfrågan på stöd.
Vi föreslår
att moment 35.20.56 återinförs i budgeten och att momentet ökas med 45 000 000 euro till stöd för slopande av olje- och gasuppvärmning i bostadshus.
60. Överföring till Statens bostadsfond
Statens bostadsfond har varit ett instrument för statens bostadspolitik sedan 1990. Ur fonden betalas stöd och understöd som beviljas av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet. De omfattar bland annat räntestöd för räntestödslån, reparationsunderstöd, energiunderstöd, startbidrag och investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov. Dessa är alla ett led i genomförandet av statens bostadspolitik och bidrar till det allmännas konstitutionella uppgift att främja vars och ens rätt till bostad och att stödja självständigt boende. År 2022 beviljades understöd och bidrag till ett belopp av 236 miljoner euro.
I framtiden kommer det att behövas mer statligt subventionerad bostadsproduktion när regeringens försämringar av den sociala tryggheten träder i kraft och behovet av hyresbostäder till skäligt pris ökar. Ara-produktionen har också en viktig roll i att förebygga en segregerande utveckling, särskilt i stora städer. Till exempel i Helsingfors kommer minskning av bostäder till skäligt pris i kombination med omfattande nedskärningar i den sociala tryggheten att försvåra inte bara människornas vardag utan också tillgången på arbetskraft. Konsekvenserna sträcker sig alltså inte enbart till individen utan också till näringspolitiken. Dessutom har den statligt subventionerade bostadsproduktionen varit ett viktigt konjunkturpolitiskt verktyg: när byggbranschen går på knä har staten kunnat effektivisera Ara-produktionen, vilket har en stimulerande effekt på ekonomin.
Orpos regering minskar fullmakterna att bevilja stöd med 175 miljoner euro. Nedskärningarna i stöden till Statens bostadsfond kommer att försvåra tillgången till bostäder till skäligt pris, vilket är särskilt problematiskt sett till de stigande levnadskostnaderna och regeringens eget mål att eliminera långtidsbostadslösheten. Vi anser att nedskärningarna i stödfullmakterna bör återtas.
Vi föreslår
att riksdagen ändrar beslutsdelen under moment 35.20.60 så att det år 2024 av Statens bostadsfonds medel får beviljas understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov (1281/2004) till ett sammanlagt belopp av högst 155 000 000 euro och tidsbundna startbidrag till ett sammanlagt belopp av högst 80 000 000 euro och att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 79
Riksdagen förutsätter att regeringen ökar den sociala bostadsproduktionen för att svara på det ökande behovet.
Reservationens förslag till uttalande 80
Riksdagen förutsätter att regeringen tryggar verksamhetsförutsättningarna för Statens bostadsfond och utvecklar inkomstförvärvet för Statens bostadsfond i enlighet med det bostadspolitiska utvecklingsprogram som fastställdes under föregående regeringsperiod.
Reservationens förslag till uttalande 81
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart inleder ett konjunkturrelaterat stimulanspaket för byggbranschen för att förhindra konkurser och arbetslöshet och påskynda nödvändiga investeringar som gäller reparationer, energirenoveringar och nybyggnation.
INKOMSTPOSTER
Avdelning 11
SKATTER OCH INKOMSTER AV SKATTENATUR
Beskattningen ska trygga finansieringen av välfärdssamhället, jämna ut förmögenhets- och inkomstskillnader och styra beteendet i en riktning som leder bort från skadliga och ohållbara förfaringssätt. Den grundläggande utgångspunkten är att skatt ska betalas enligt betalningsförmåga.
Statsfinanserna eller de offentliga finanserna som helhet stärks inte under högerregeringens mandatperiod trots enorma nedskärningar — i motsats till vad regeringspartierna lovade före valet. Tvärtom ökar underskottet från och med 2024 och är i slutet av regeringsperioden större än det var när regeringen tillträdde. Den offentliga skuldkvoten ökar under hela regeringsperioden. En av de viktigaste orsakerna till detta är regeringens skattepolitik, som både ökar ojämlikheten och försummar att utveckla de offentliga inkomsterna.
Enligt finansministeriets uppskattning sjunker den totala skattekvoten — dvs. skatteinkomsterna i förhållande till bruttonationalprodukten — betydligt under hela regeringsperioden redan från och med 2024. Om skattekvoten 2027 skulle ligga på 2022 års nivå, skulle detta innebära att skatteinkomsterna för den offentliga sektorn ökade med 9—10 miljarder euro det året, vilket skulle täcka nästan hela det beräknade underskottet. Med ett skatteuttag på samma nivå som 2023 skulle de offentliga finanserna vara nästan 6 miljarder starkare 2027. Redan nästa år är de offentliga finanserna över 2,5 miljarder svagare än om skatteuttaget hölls på samma nivå som 2023. Om skatteuttaget 2024 låg på 2022 års nivå, skulle de offentliga finanserna vara 6 miljarder starkare.
Det står klart att vi inte kan sänka skatteuttaget så här drastiskt om vi vill ha kvar välfärdsstaten och förbättra balansen i de offentliga finanserna. Att ta hand om den åldrande befolkningen och de stora investeringar som krävs för den ekologisk rekonstruktionen av samhället innebär att beskattningen som helhet inte kan lindras.
I Vänsterförbundets alternativ är skattepolitiken ett centralt verktyg för att stärka de offentliga finanserna, utjämna inkomst- och förmögenhetsskillnaderna och påskynda en hållbar och rättvis strukturomvandling.
Vi måste också ingripa mot kringgående av skatt, aggressiv skatteflykt och svart ekonomi. På internationell nivå bedöms utnyttjandet av skatteparadis minska de influtna företagsskatterna med omkring 10 procent, även om betydande framsteg har gjorts under det senaste årtiondet genom globala åtgärder för att stärka skattebasen. Det automatiska informationsutbytet mellan myndigheterna och även andra reformer har avsevärt minskat förmögna privatpersoners skatteflykt och kringgående av skatt. Men det behövs fler reformer.
Också Finlands skattebas är i dag till många delar starkare än för några år sedan, men det finns fortfarande luckor i den. Regeringens beslut om aktiesparkontot är ett steg i fel riktning, för det gynnar höginkomsttagare och minskar transparensen och skatteinkomsterna.
01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet
01. Skatt på förvärvs- och kapitalinkomster
Det talas mycket om progressiviteten i Finlands skattesystem, men beskattningens utjämnande effekt har försvagats under en lång tid. En stor del av skatterna utgörs av skatter som inte är progressiva inkomst- eller förmögenhetsskatter. Vår inkomstskatt är inte heller progressiv i sin helhet, eftersom de betalda totala skatternas andel av inkomsterna faktiskt minskar för dem som har de allra högsta inkomsterna. På grund av vår lätta beskattning av kapitalinkomster varierar skatteuttaget för höginkomsttagare över huvud taget mycket beroende på inkomstkälla och inkomstens sammansättning.
Vänsterförbundet anser att alla inkomster bör behandlas lika i beskattningen. Som ett första steg mot en kombinerad skatteskala för förvärvs- och kapitalinkomster bör progressionen i kapitalbeskattningen skärpas och den orättvisa och samhällsekonomiskt ineffektiva skattesubventionen till onoterade bolag minskas.
I Vänsterförbundets alternativ ändras socialförsäkringsavgifterna för att stärka löntagarnas köpkraft (slopande av de s.k. konkurrenskraftsändringarna). Inkomstskatteskalan skärps som motvikt till ändringarna i socialförsäkringsavgifterna, men ändå så att majoriteten av löntagarna får mer pengar i handen än enligt propositionen. I Vänsterförbundets alternativ stärks köpkraften för löntagare med små och medelstora inkomster.
Lättnaden av den så kallade solidaritetsskatten för höginkomsttagare återtas.
Ökningen av arbetsinkomstavdraget återtas i övrigt som en del av inkomstskattepaketet, men i fråga om personer över 65 år genomförs den i enlighet med propositionen för att uppmuntra pensionärer att arbeta.
Höjningen av grundavdraget för låginkomsttagare genomförs i enlighet med propositionen.
Regeringen höjer kostnaderna för arbete genom att höja självrisken för arbetsreseavdraget. Självrisken för avdraget för arbetsresekostnader bibehålls på 750 euro i månaden.
Det så kallade företagaravdraget, som är ekonomiskt ineffektivt och gynnar höginkomsttagarna mest, slopas. Skatteutgiften för vinstutdelning till ägare till onoterade företag blir dessutom skäligare i vår modell.
Hushållsavdraget ska ses över så att det motsvarar det system som användes 2020, men i enlighet med propositionen kan avdraget också beviljas för fysioterapi och ergoterapi. Som komplement till hushållsavdraget bör vi bereda ett system som ger motsvarande fördelar till dem vars ekonomiska situation inte gör det möjligt att utnyttja hushållsavdraget. Hushållsavdragets större ändringsbehov ska bedömas utifrån undersökningar i förhållande till den nytta som avdraget ger och de förlorade skatteinkomsterna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 82
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om ändring av inkomstskatteskalan i enlighet med Vänsterförbundets modell så att de skattelättnader som gynnar höginkomsttagarna återtas och den så kallade solidaritetsskatten bibehålls.
Reservationens förslag till uttalande 83
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar behövliga åtgärder för att riva upp de ändringar i socialförsäkringarna som följer av konkurrenskraftsavtalet i syfte att stärka löntagarnas köpkraft.
Reservationens förslag till uttalande 84
Riksdagen förutsätter att regeringen omedelbart lämnar riksdagen en proposition om att gränsen för skattefria utdelningar enligt 33 b § i inkomstskattelagen (den s.k. normalavkastningsgränsen) sänks från åtta till tre procent och att 40 procent av den inkomst som underskrider den här årliga avkastningsgränsen är skattepliktig kapitalinkomst.
Reservationens förslag till uttalande 85
Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål bereder en proposition om en kännbar ökning av progressionen i kapitalbeskattningen, varvid det slutliga målet är att kapitalinkomster ska behandlas på samma sätt som andra inkomster i beskattningen.
Reservationens förslag till uttalande 86
Riksdagen förutsätter att regeringen återtar det så kallade företagaravdraget i beskattningen, eftersom nyttan blir oproportionerligt stor för dem som har de högsta inkomsterna, och att regeringen förelägger riksdagen åtgärder för att förbättra ställningen för näringsidkare med små och medelstora inkomster.
Reservationens förslag till uttalande 87
Riksdagen förutsätter att hushållsavdraget ses över så att det motsvarar det system som användes 2020, men i enlighet med propositionen kan avdraget också beviljas för fysioterapi och ergoterapi.
Reservationens förslag till uttalande 88
Riksdagen förutsätter att regeringen utreder behoven av att se över hushållsavdraget i ett bredare perspektiv och förelägger riksdagen en proposition om ett nytt slags hushållsnära stöd som ger en nytta som motsvarar hushållsavdraget också för dem vars ekonomiska situation inte möjliggör användning av skatteavdrag.
Reservationens förslag till uttalande 89
Riksdagen förutsätter att regeringen för att säkra lönsamheten för arbete lämnar en proposition till riksdagen där självrisken för avdraget för arbetsresekostnader sänks till 750 euro, precis som 2023.
Reservationens förslag till uttalande 90
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar riksdagen en proposition som återtar höjningen av den maximala insättningen på aktiesparkonton till 100 000 euro.
Reservationens förslag till uttalande 91
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen förslag till en skattereform som omöjliggör skatteflykt och senareläggning av skatt med hjälp av försäkringsskal, kapitaliseringsavtal och liknande och som innebär att överlåtelsevinst och avkastning av utdelning från skalarrangemang beskattas på samma sätt som vid direkt innehav.
Reservationens förslag till uttalande 92
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en moderat förmögenhetsskatt enligt vänsterförbundets modell, det vill säga en så kallad miljonärsskatt.
Reservationens förslag till uttalande 93
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en skatt på värdeökning för privatpersoner i syfte att förhindra att de kringgår skatt på egendom som förvärvats i Finland genom att skriva sig i utlandet.
Reservationens förslag till uttalande 94
Riksdagen förutsätter att de offentliga skatteuppgifterna utvidgas så att de också inkluderar skattefri vinstutdelning, arv och gåvor samt kapital som omfattas av olika skal- och andra placeringsarrangemang och avkastning på sådant kapital.
02. Samfundsskatt
Skattebasen för internationell företags- och investeringsverksamhet bör stärkas.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 95
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om begränsning av företagens rätt till ränteavdrag och slopande av den så kallade balansbefrielsen.
Reservationens förslag till uttalande 96
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition där sammanslutningar som är befriade från skatt på utdelning påförs en måttlig källskatt. Skatten ska framför allt gälla utländska institutionella investerare.
Reservationens förslag till uttalande 97
Riksdagen förutsätter att regeringen reviderar lagstiftningen om bassamfund så att i synnerhet skatteundandragande med hjälp av internationella så kallade skrivbordsbolagsarrangemang försvåras. Inkomsterna för dotterbolag i skatteparadis ska beskattas i Finland när de inte grundar sig på faktisk verksamhet i det land där bolaget är beläget.
Reservationens förslag till uttalande 98
Riksdagen förutsätter att regeringen inleder en beredning för att införa skatteplikt för utländska fastighetsfonder och andra fonder som för närvarande är skattefria i Finland.
04. Skatt på arv och gåva
Beskattningen av stora förmögenheter och kapital bör stärkas. De flesta skatteexperter betraktar arvsskatten som en ”bra skatt” som främjar en effektiv ekonomi och social jämlikhet och stärker de offentliga finanserna utan förlust av välfärd. I Finland är nästan två tredjedelar av arven skattefria. Merparten av arv och gåvor är redan koncentrerad till sedan tidigare förmögna personer. På grund av de ökande skillnaderna i förmögenhet och de betydande utmaningarna för de offentliga finanserna är det motiverat att skärpa beskattningen av stora arv och gåvor.
I Vänsterförbundets alternativ återinförs de villkor för arvsskatten som gällde före de av Juha Sipiläs regering införda lättnader som trädde i kraft vid ingången av 2017 och som gynnar förmögna personer. Samtidigt inleds beredningen av en mer omfattande reform av arvs- och gåvoskatten, där bland annat beskattningen av stora gåvor och arv skärps, en möjlighet införs att förlänga betalningstiden till dess att arvtagaren övertar egendomen, och värderingen av arv och gåvor utvecklas.
Vänstern föreslår dessutom att en måttfull förmögenhetsskatt på stor egendom, den så kallade miljonärsskatten, införs. Skatten ska endast gälla egendom som överstiger en miljon euro. Värdet på den egna bostaden räknas inte med i gränsen på en miljon euro. Miljonärsskatten skulle jämna ut förmögenhets- och inkomstskillnaderna, öka skattesystemets progressivitet, stärka de offentliga finanserna och förbättra vår förståelse av fördelningen av förmögenheten i samhället.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 99
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en reform som skärper beskattningen av stora arv och gåvor och samtidigt inleder beredningen av en mer omfattande reform av arvsbeskattningen.
Reservationens förslag till uttalande 100
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition om att slopa skogsgåvoavdraget i beskattningen.
05. Tillfällig skatt på vinster inom elbranschen och sektorn för fossila bränslen
Beskattning av företagens oförtjänta intäktsöverskott är ett förnuftigt sätt att involvera företagen i att på ett rättvist sätt täcka kostnaderna för våra gemensamma angelägenheter. Under de senaste åren har vi sett oförtjänta jättevinster särskilt inom energisektorn, men i och med den snabba höjningen av styrräntorna den senaste tiden har vinsterna vuxit kraftigt exempelvis i företag inom finanssektorn, av orsaker som inte beror på företagen själva.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 101
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om en så kallad windfallskatt på företagens intäktsöverskott som ska gälla alla sektorer inom näringsverksamheten.
04. Skatter och avgifter på grund av omsättning
01. Mervärdesskatt
Påtvingat företagande och kamouflering av anställningsförhållanden till företagande bör gallras ut från arbetslivet samtidigt som företagande blir ett mer attraktivt alternativ för dem som verkligen har intresse och förutsättningar för det. I Vänsterförbundets alternativ stärks den sociala tryggheten för företagare och självsysselsatta till exempel genom att en kombinationsförsäkring införs. En höjning av den nedre gränsen för momspliktig verksamhet till 30 000 euro från nuvarande 15 000 euro minskar småföretagarnas administrativa börda och sänker tröskeln för företagande.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 102
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om att höja den nedre gränsen för momspliktig affärsverksamhet till 30 000 euro för att underlätta småföretagarnas situation.
08. Punktskatter
04. Punktskatt på alkoholdrycker
Enligt propositionen skärps beskattningen av starka alkoholdrycker och viner och beskattningen av öl lindras. Vi anser inte att en lindring av ölbeskattningen är motiverad med tanke på folkhälsan eller statsfinanserna.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 103
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition där sänkningen av ölskatten för 2024 återtas.
07. Energiskatter
För att minska de farliga klimatutsläppen som hettar upp klimatet och få en tillräcklig mängd koldioxid att bindas till växtligheten och marken i god tid för att stoppa den okontrollerade upphettningen av klimatet, måste koldioxidutsläppen begränsas genom effektiva mekanismer.
Beskattningen bör dock också vara socialt rättvis.
EU:s egen klimat- och energipolitik har haft vissa effekter. Inom utsläppshandelssektorn har koldioxidutsläppen minskat och detta beror på en effektiv styrmekanism: kolet kostar.
Eftersom koldioxidutsläppen från fossila bränslen har ett pris, till skillnad från koldioxidkällorna i markanvändningssektorn, ligger konkurrenskraften hos träbränslen på en omotiverat hög nivå i förhållande till fossila bränslen.
Finansministeriet beräknar att den skatteutgift som skattefriheten för träbaserade bränslen utgör uppgår till 480 miljoner euro i förlorade skatteintäkter 2024. Beroende på beräkningssättet kan skatteutgiften också potentiellt vara betydligt större.
Kommissionen har föreslagit en ändring i situationen i sitt förslag till energiskattedirektiv. Det är dock motiverat att vidta åtgärder också nationellt, eftersom direktivet tillåter nationellt handlingsutrymme. Framför allt i Finland finns det skäl att äntligen ta itu med utsläppen från markanvändningssektorn med hjälp av styrmedel som har effekt.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande 104
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om utdelning av koldioxidskatter, där en del av intäkterna från skatterna på fossil energi återbärs rättvist till skattebetalarna.
Reservationens förslag till uttalande 105
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition genom vilken punktskatterna på fossila bränslen kopplas till levnadskostnadsindex och skattenivåerna höjs årligen i enlighet med indexet.
Reservationens förslag till uttalande 106
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition till riksdagen med förslag till återtagande av skattelättnaderna för drivmedel i budgeten för 2024.
Reservationens förslag till uttalande 107
Riksdagen förutsätter att regeringen bereder en proposition om skäligare återbäring av energiskatt till jordbruket för behandling i riksdagen.
Reservationens förslag till uttalande 108
Riksdagen förutsätter att regeringen gradvis slopar skattesubventionen för torvförbränning.
Reservationens förslag till uttalande 109
Riksdagen förutsätter att regeringen vidtar beslutsamma åtgärder för att förebygga energianvändning av grovt gagnvirke och att regeringen bereder och förelägger riksdagen en proposition om en fast skatt på biomassa.
10. Övriga skatter
05. Överlåtelseskatt
I propositionen föreslås det att överlåtelseskattesatsen för överlåtelse av fastigheter sänks från 4,0 till 3,0 samt för överlåtelse av aktier i bostadsaktiebolag och andra fastighetsaktiebolag samt andra värdepapper från 2,0 och 1,6 till 1,5. Befrielsen från överlåtelseskatt för den som köper sin första bostad slopas.
På grund av ändringarna väntas skatteintäkterna minska med 70 miljoner euro, vilket är cirka 10 procent av det uppskattade inflödet av överlåtelseskatten för nästa år. Reformen försvårar köp av första bostad. Detta gäller enligt konsekvensbedömningen 28 000 köpare av första bostäder (åldersklasserna 18—40). Regeringen försvårar också de ungas situation genom andra åtgärder. Till exempel nedläggning av bostadsproduktionen till rimligt pris, nedskärningar i bostadsbidraget och nedskärningar i studiepenningen slår också till mot dem. De ungas förutsättningar att köpa bostäder är sämre jämfört med de äldre åldersklasserna bland annat på grund av osäkerheten i arbetslivet och den ökade belastningen på studielånen. Vi ser det inte som motiverat att de ungas möjligheter att köpa första bostad försvagas jämfört med nuläget.
De ekonomiska fördelarna med reformen är större ju dyrare bostäderna är och ju mer handel det bedrivs med dem. Såsom framgår av konsekvensbedömningen i propositionen koncentreras nyttan till den tiondel av finländarna som har de högsta inkomsterna. Förändringen av andra värdepapper är inte betydande ur fiskal synvinkel, men den är ett steg i samma riktning, till att gynna de förmögna.
Alla skatter har sina nackdelar. Skatter måste dock tas ut för att viktiga samhällstjänster ska kunna ordnas i ett åldrande land. Också överlåtelseskatten vidlåder problem som särskilt gäller dynamiken i bostadshandeln.
Överlåtelseskatten är en egendomsskatt. I Finland beskattas egendom allmänt taget rätt lindrigt i förhållande till många av våra jämförelseländer, och genom denna reform lindras förmögenhetsbeskattningen än mer i en situation där förmögenhetsskillnaderna också annars har ökat i Finland, den offentliga ekonomin uppvisar ett klart underskott och de offentliga utgiftstrycket ökar. Även om det inte i fiskalt hänseende handlar om en särskilt stor omställning, är riktningen fel. Genom att beskatta förmögenheterna kan man också förhindra att skattebördan riktas alltför mycket till inkomstbeskattningen.
Vi ser det inte som motiverat att minska statens skatteinkomster, lindra Finlands redan lätta förmögenhetsbeskattning på ett sätt som gynnar de förmögna och försvaga de ungas möjligheter att köpa första bostad.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 110
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition där en första bostad för personer under 40 år är befriade från överlåtelseskatt och intäkterna från överlåtelseskatten tryggas.
07. Fordonsskatt
Regeringen har för avsikt att sänka fordonsskattens grundskatt med 50 miljoner euro 2024. Skattelättnaden riktas till person- och paketbilar med medelhög och hög utsläppsnivå. Regeringen föreslår inga ändringar i beskattningen av nyare bilar.
Regeringens proposition leder till att förnyelsen av bilbeståndet bromsas upp och utsläppen ökar. Propositionen strider alltså mot målet att dämpa utsläppen från trafiken. Finland har som mål att minska utsläppen från trafiken med hälften från 2005 års nivå fram till 2030. Trafiken har också en central betydelse för uppnåendet av det mål om minskade utsläppet som ställts upp för den så kallade ansvarsfördelningssektorn.
Det allmänna ska genom sin egen politik skapa möjligheter för människorna att genom sina egna sätt att färdas minska klimatavtrycket och delta i de gemensamma klimatåtgärderna som berör trafiken. Det förutsätter stöd för utsläppsfria och utsläppssnåla färdsätt samt prissättning av de olägenheter som trafiken orsakar för klimatet. Beskattningen är ett av de effektivaste sätten att påskynda utsläppsminskningarna från trafiken, och beskattningens inverkan på utsläppsstyrningen får inte försvagas. Det är oerhört oansvarigt att i dagens läge medvetet bedriva en politik som gör det svårare att såväl på nationell nivå som på EU-nivå uppnå de mål och skyldigheter som gäller minskade utsläpp.
Propositionen minskar skatteinkomsterna och försämrar de offentliga finanserna. Som det också konstateras i finansutskottets betänkande är den föreslagna skattesänkningen ”dyr för statsfinanserna i förhållande till att nyttan för hushållen i genomsnitt är liten”. En betydande del av nyttan som fås av skattesänkningen riktas till hushåll med höga inkomster. Det är betydligt vanligare i de lägre inkomstklasserna att man inte har bil.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 111
Riksdagen förutsätter att regeringen lämnar en proposition som effektiviserar fordonsskattens styreffekt på utsläppen.
08. Avfallsskatt
För att den cirkulation av material som cirkulär ekonomi kräver ska få genomslag måste allt fler materialflöden ledas bort från sorteringen och behandlingen av avfall. På så sätt skapas ett incitament för återanvändning av material. Exempelvis en utvidgning av avfallsskattebasen är ett bra sätt att göra detta.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 112
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen ett förslag till utvidgning av skattebasen för avfallsskatten, där skatten utvidgas till att gälla industriavfall, jord- och stenmaterial samt farligt avfall i större utsträckning än för närvarande.
09. Gruvmineralskatt
Den ekologiska strukturomvandlingen kräver kritiska råvaror, såsom gruvmineral. Det är viktigt att samordna råvarubehov, miljöaspekter, social acceptans och urfolks rättigheter. Av gruvdriften i Finland måste en större del användas för det gemensamma goda genom att beskattningen av gruvdriften reformeras och en del av skatteintäkterna fonderas på samma sätt som i den norska oljefonden.
Vi föreslår
att riksdagen godkänner följande uttalande:
Reservationens förslag till uttalande 113
Riksdagen förutsätter att regeringen förelägger riksdagen en proposition om en skärpning av gruvmineralskatten för att finländarna ska få bättre ersättning för utvinningen av vår nationella egendom.
Avdelning 12
INKOMSTER AV BLANDAD NATUR
35. Miljöministeriets förvaltningsområde
20. Överföring från Statens bostadsfond
Med stöd ur Statens bostadsfond har man finansierat byggandet av allmännyttiga bostäder till skäligt pris. Boende till ett skäligt pris spelar en avgörande roll för att boendet och de grundläggande rättigheterna i anslutning till det samt det långsiktiga målet att eliminera bostadslösheten ska kunna förverkligas i Finland. Om boendet och bostadsproduktionen i allt högre grad sker på marknadsvillkor och bygger på investeringar och affärsverksamhet, fördunklas det allmännas skyldighet och det politiska målet att alla människor ska ha boende och att bostadslösheten ska elimineras.
Med medel ur bostadsfonden har finansierat bland annat energistöd, ARA:s startbidrag, understöd för kommunalteknik, understöd i anslutning till MBT-avtal, investeringsunderstöd för grupper med särskilda behov samt hiss- och tillgänglighetsunderstöd. Orpos regering minskar fullmakterna att bevilja stöd med 175 miljoner euro. Nedskärningarna i stöden till Statens bostadsfond kommer att påverka tillgången till bostäder till skäligt pris, vilket är särskilt problematiskt sett till de stigande levnadskostnaderna och regeringens eget mål att eliminera långtidsbostadslösheten.
Regeringen intäktsför också 500 miljoner euro ur Statens bostadsfond till statsbudgeten för finansiering av det så kallade investeringsprogrammet i regeringsprogrammet. Vi anser att både intäktsföringen och nedskärningen av stödfullmakterna är felaktigt och kortsiktigt.
Vi föreslår
att riksdagen minskar moment 12.35.20 med 500 000 000 euro för att trygga verksamhetsförutsättningarna för Statens bostadsfond.