Allmän
motivering
Vi socialdemokrater vill stärka den ekonomiska tillväxten
och stödja sysselsättningen
Vi anser att tilläggsbudgeten ska innehålla
mer sysselsättningsanslag, genomföra samhällsgaranti
för unga, förbättra villkoren för
metall- och skogsindustrin, satsa på kompetens och ny tillväxt
och stödja en sund regionutveckling.
Vi har varit bekymrade över den ökande arbetslösheten
sedan hösten 2008. I fjol våras krävde
vi att regeringen skulle vidta effektivare stimulerande åtgärder,
genast ändra sin finanspolitiska linje och göra
insatser mot arbetslöshet. Vi föreslog extra satsningar
med minst 200 miljoner euro för sysselsättning
och framför allt mot ungdomsarbetslöshet. Dessutom
ville vi se att regeringen skulle börja förbereda
ett omfattande extra stimulanspaket för hösten
2009. I maj 2009 förelade vi regeringen en interpellation
om att stoppa den ökande arbetslösheten och sysselsätta
unga. Inte heller då förmådde regeringen
vidta adekvata eller effektiva åtgärder för ekonomisk
tillväxt och sysselsättning.
Det är bra att regeringen äntligen reagerar
på det allt sämre sysselsättningsläget.
Insatserna för att hjälpa unga kommer oundvikligen
alltför sent och är alltför obetydliga.
Dessutom föreslår regeringen inga åtgärder
som de facto skulle bidra till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Åtgärder
mot långtidsarbetslöshet och arbetslöshet
bland äldre saknas totalt, vilket det nu börjar synas
oroväckande tecken på. Regeringens oplanerade
skattepolitik riskerar den ekonomiska tillväxten, som nu återhämtat
sig något. Efter överdrivna skattelättnader
kommer momsen att höjas i början av juli. Pendlingstrafik,
mediciner, behövliga tjänster och varor kommer
då att bli dyrare och därmed kringskära
de vanliga löntagarhushållens och pensionärshushållens
köpkraft.
Det är bråttom att stödja industrin
För att rädda arbetstillfällena,
kompetensen och framtiden för den marina industrin i Finland
föreslog vi redan i vår skuggbudget i höstas
att statens fartygsbeställningar skulle tidigareläggas enligt
förslagen av arbetsgruppen för varvsindustri.
Genom propositionen kommer projekt för ungefär
90 miljoner euro att genomföras, dvs. bara hälften
av det som vi och arbetsgruppen föreslog. Inom varvsindustrin är
det inte fråga om strukturella problem, utan om en tillfällig
kris till följd av konjunkturläget. Därför
vore nu effektivare insatser på sin plats. Varvsindustrin har
fortfarande goda chanser här, bara den klarar sig ur krisen.
Krisen inom skogsindustrin har bara förvärrats
under den här regeringsperioden. Nu behövs det
krafttag bl.a. för att se över skogsbeskattningen,
så att virkesförsörjningen och skogsindustrin
kan fungera. Vi måste alltså på bred
front se över skogslagstiftningen, förstagallringen
för att förnya skog plus de frågor som gäller
skogsbeskattning och lagstiftning om skogsvårdsföreningar.
I sina beslut om skogsindustrin på sistone har regeringen
inte i tillräcklig grad vägt in nationellt viktiga
regionala, industriella och sysselsättningspolitiska aspekter.
För att näringslivet ska kunna klara sig är
det också viktigt med ett fungerande trafiknät.
Det behövs med det snaraste beslut t.ex. om den finansiering
(400 miljoner euro) som saknas för bansträckan
Uleåborg—Seinäjoki och om ombyggnaden
av Savolaxbanan.
Finland är på jumboplats i arbetskraftspolitiken
Regeringen håller på att upprepa felen från 1990-talet
också i sysselsättningspolitiken. En tilläggsbudgetproposition
med satsningar på sysselsättning av unga lämnades
först ett år efter att oppositionen i en interpellation
krävde att regeringen skulle vidta åtgärder
mot den kraftigt ökande ungdomsarbetslösheten.
Dessutom är 77 miljoner euro i tilläggsanslag
för lite med tanke på att ungdomsarbetslösheten
har fördubblats på ett år och att arbetslösheten
väntas stiga till mer än 10 procent.
Det största felet i stimulanspolitiken är
att regeringen har glömt bort arbetskraftspolitiken. Till
följd av misslyckade arbetskraftspolitiska val har andelen
aktiverade arbetslösa vänt nedåt ordentligt.
Både forskningsresultat och konkret erfarenhet visar att
arbetslösheten inte lätt återgår
till sin tidigare nivå efter att den har fått öka en
tid.
Utifrån europeiska kommissionens undantagsregler bör
också Finland öka företagsfinansieringen
med såddkapital och riskkapital för att lindra
konsekvenserna av den ekonomiska krisen, så som Danmark
har gjort.
I en färsk rapport om Finlands arbetskraftspolitik
noterar OECD att utgifterna för att aktivera arbetslösa är
låga i relation till utgifterna för utkomstskyddet
för arbetslösa. I termer av nivå på arbetskraftspolitiska
anslag delar Finland jumboplatsen med Belgien och Österrike
i OECD-statistiken.
Den föreslagna satsningen mot ungdomsarbetslöshet
hjälper visserligen upp situationen något. Men
den räcker inte till för att helt slå om kursen
i arbetskraftspolitiken. För att höja andelen
aktiverade arbetslösa måste momentet för
arbetskraftspolitik ökas med 50 miljoner euro. På så sätt
kan vi effektivare ingripa mot långtidsarbetslöshet
också.
Konjunkturpolitiskt sett är det helt fel att sysselsättningen
i år också har minskat inom den offentliga sektorn
och inte bara inom den privata sektorn. Inom staten minskar personalen
till följd av produktivitetsprogrammet och kommunerna drar
ner när de ekonomiska problemen tornar upp sig.
Enligt projektet för utveckling av myndighetssamarbetet
förorsakas samhället och ärliga företagare
allt större förluster på grund av fiffel med
skatter och andra avgifter. Regeringens insatser mot svart ekonomi
har inte haft någon effekt. Övervakningen av utländska
arbetstagares arbets- och lönevillkor har läckt
som ett såll. Det skulle ha gällt att få ordning
på övervakningen av arbets- och lönevillkor
respektive skatter och socialavgifter innan prövningen
av tillgången på arbetskraft slopades. I och med
den inkomstpolitiska uppgörelsen 2003 inrättades
inom centralkriminalpolisen en enhet för övervakning
av illegal utländsk arbetskraft vid ingången av 2004.
I dagens svåra läge på arbetsmarknaden var
det ansvarslöst av inrikesministeriet och regeringen att
lägga ner den här enheten.
Regeringen dumpar medborgarnas grundtrygghet
För att trygga den basala servicen i kommunerna föreslog
vi socialdemokrater ytterligare satsningar med 500 miljoner euro
för 2010. Om kommunerna hade fått större
statsandelar skulle kvaliteten på den kommunala servicen
ha förbättrats och det skulle ha behövts
mindre skattehöjningar, permitteringar och skuldsättning.
Regeringen föreslår inget höjt stöd
till kommunerna heller nu. Socialbarometern 2010 stöder
socialdemokraternas förslag att höja statsandelarna
till kommunerna; behovet är verkligen stort. Enligt socialbarometern
finns det i servicesystemet stora svårigheter att tillgodose
behoven hos dem som har det svårast. Vi måste
se upp så att vi inte begår samma fel som på 1990-talet,
då nedskärningarna i de kommunala tjänsterna
ledde till att vissa grupper slogs ut ordentligt för en
lång tid framåt.
Det behövs genast insatser mot en omfattande marginaliseringsprocess.
En ond cirkel av generationsöverskridande utanförskap
måste stoppas i samråd mellan olika förvaltningsområden. Även
om ökade statsandelar leder till större statsskuld,
vore de en mänskligt, socialt och ekonomiskt hållbar
lösning. Det är dyrare och mer förödande
att låta den sociala marginaliseringen öka och
utestänga en del av människorna från samhället.
Ett omfattande utanförskap riskerar också möjligheterna
att höja sysselsättningen. Inte minst de starka
signalerna om utanförskap bland unga kräver snabba
och målmedvetna insatser plus tillräckligt med
pengar till kommunerna.
När Reumasjukhuset i Heinola går i konkurs, hotas
den högkvalitativa reumatikervården. Många
sjukhus har reumatikeravdelningar. Men det är bara sjukhuset
i Heinola som har den samlade kompetensen och tillhandahåller
reumaortopedi, reumatikervård för barn och rehabilitering
för patienter med svår reumatism. Dessutom är
Reumasjukhuset ett undervisningssjukhus, rentav på global
nivå. Därför är det en stor förlust
att det ska läggas ner. För reumatikerna och den
samlade kompetensen är det en förlust, men också därför
att inemot 300 arbetstillfällen går förlorade.
Regeringen har nöjt sig med att konstatera sig vara hjälplös
inför sjukhusets svårigheter. Med två miljoner
euro i anslag kunde sjukhuset fortsätta till slutet av
det här året. Samtidigt skulle det finnas tid
att söka en bestående lösning.
Den sociala tryggheten håller oroväckande låg
nivå
Den borgerliga regeringen har glömt dem som har det
allra sämst ställt, bland annat arbetslösa och
personer som lever på utkomststöd. Vi socialdemokrater
har flera gånger föreslagit öronmärkta
satsningar på den sociala tryggheten för de ekonomiskt
mest utsatta. Största delen av utkomststödtagarna
får någon primär förmån.
Anknytande byråkratifällor kan alltså åtgärdas
genom att de primära förmånerna höjs.
I det här avseendet finns det största behovet
av höjningar i grunddagpenningen för arbetslösa
och i det allmänna bostadsbidraget. En höjning
av bostadstillägget för pensionstagare skulle
underlätta för pensionärer med små inkomster.
Regeringen föreslår inga höjningar, inte
heller förbättringar i utkomststödet
för barnfamiljer, ensamförsörjartillägget
till barnbidraget eller det allmänna bostadsbidraget.
För att öka den sociala rättvisan
och råda bot på fattigdomen föreslår
vi igen extra anslag för att höja arbetsmarknadsstödet,
slopa beaktandet av makens och föräldrarnas inkomster
i arbetsmarknadsstödet och förbättra
barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna.
Behandlingstiderna för besvär över
social trygghet strider redan mot grundlagen
Oskäligt långa behandlingstider hos besvärsnämnden
för social trygghet, som behandlar besvär över
grundtrygghetsförmåner, riskerar sökandenas
rätt till försörjning och rättssäkerhet och
ger upphov till osäkerhet och förvirring i deras
dagliga liv. Bl.a. biträdande justitiekanslern har påtalat ärendebalanserna.
Han har också ansett att målen i ministeriets
och nämndens resultatavtal är totalt orealistiska.
Biträdande justitiekanslern menade redan 2008 att högst
sex månader är en skälig behandlingstid.
I den ordinarie budgetpropositionen för 2010 föreslog
regeringen att behandlingstiden skulle vara 14 månader.
Detta stämmer inte överens med biträdande
justitiekanslerns syn på en skälig behandlingstid.
Regeringen har beviljat besvärsnämnden för social
trygghet ett lika stort anslag för 2010 som för året
innan. Där ingick ett tillskott avsett för att
avarbeta ärendebalansen. Men det kommer att ta knappt två år
att behandla de ungefär 30 000 ärenden
som står i kö utan att ett enda inkommande nytt ärende
avgörs under den tiden, med hänsyn till nämndens
nuvarande personella resurser och den genomsnittliga behandlingstiden
på senare år. Behandlingstiderna är så långa att
de snart strider mot grundlagen. Ändå vill regeringen
inte avdela tillräckligt med resurser för nämnden.
Utbildningen har inte beaktats tillräckligt i de stimulerande
insatserna
När universitetslagen omarbetades framhävde SDP
basfinansieringen av alla universitet. Vi såg det som en
risk att jämlikheten mellan universiteten skrotas och att
resultatet blir universitet på två olika nivåer
i landet: sådana som samlar på sig medel från
både stat och näringsliv respektive sådana
som inte får pengar från någondera av dessa.
Regeringen vägrade inse problemen och lovade se till att
universiteten behåller en tillräcklig och heltäckande
finansiell bas och att personalens villkor är säkrade.
Men verkligheten är för närvarande en
annan. Den nya universitetslagen innebar extra utgifter bl.a. i
form av försäkringspremier, arbetsgivaravgifter
och bankavgifter. Arbetslöshetsförsäkringspremien ersattes
inte, trots löftena. Därför måste
en undantagslag stiftas i efterhand. Lagen gäller bara två år
och därefter kommer universiteten att få ett gapande
hål i kassan, 40 miljoner. Många universitet har
uppgett att t.ex. de höjda lönerna och lokalkostnaderna
har gett upphov till problem, eftersom bara en del av höjningen
har kompenserats i form av ökad finansiering. Följden är
att många universitet har en budget på minus.
Exempelvis Uleåborgs universitet skär ner 180
arbetstillfällen och uppger att 68 kommer att sägas
upp. Lärarutbildningen och utbildningen i databehandling
i Kajana läggs ner helt och hållet. Årets
budget och tilläggsbudget underlättar inte alls
för universiteten.
I och med regeringens åtgärder försämras
universitetens basfinansiering och regionpolitiskt viktiga filialer
hotas av nedläggning. I värsta fall kommer hela
grunden för den avgiftsfria utbildningen att falla sönder.
Osäkerheten ökar ytterligare efter att en arbetsgrupp
vid undervisningsministeriet kastat fram ett förslag om
terminsavgifter. Regeringen måste hålla sitt löfte
till universiteten och åtgärda den bristfälliga
basfinansieringen omedelbart.
Nu är det rätt tid för utbildning.
Det behövs mer omfattande stimulerande satsningar via vuxenutbildning.
Enligt t.ex. Kommunförbundet väger tilläggsbudgeten
inte in det ökade behovet av yrkesutbildning för
vuxna. I och med den ekonomiska krisen har företagen sagt
upp och permitterat personal. De arbetslösa ökar
hela tiden. Bättre kvalificerad arbetskraft är
en viktig del av omställningsskyddet i arbetslivet. Dessutom blev
det i början av året lättare för
arbetslösa att studera frivilligt. Risken finns alltså att
vuxna får nybörjarplatser som är avsedda
för unga. Det behövs mer resurser för
påbyggnadsutbildning för arbetslösa och
personer som hotas av arbetslöshet, vuxenutbildning vid
högskolor och arbetskraftspolitisk vuxenutbildning.
Fortfarande blir alltför många unga utan en studieplats
på andra stadiet. Nybörjarplatserna inom den grundläggande
yrkesutbildningen måste utökas mer för
att vi ska kunna hantera förändringarna i näringsstrukturen,
den åldrande befolkningen och arbetskraftsbristen inom olika
sektorer.
I vår skuggbudget föreslog vi att kommunerna
ska få 80 miljoner euro i extra stöd på två år från
en fond för outdelade tipsmedel och använda det
till att reparera idrotts-, kultur- och ungdomslokaler. Det skulle
också bidra till sysselsättning och investeringar
i kommunerna. Dessutom ville vi ha mer anslag för vetenskap
och forskning. Utifrån detta vill SDP avdela mer anslag
för de här ändamålen än
vad regeringen föreslår.
Tilläggsbudgeten innehåller mer pengar för läroanstalter
för fritt bildningsarbete, läroavtalsutbildning
och ungdomsverkstäder. Det är i och för
sig positivt men hade behövts mycket tidigare, så som
SDP har föreslagit.
Satsa på miljödriven tillväxt
I tilläggsbudgetpropositionen öppnar regeringen
inte för några verkligt betydelsefulla möjligheter
att bekämpa klimatförändringen. Inte
heller vet regeringen hur tilläggsbudgeten kommer att inverka
på klimat och miljö. Socialdemokraterna har ett
starkt engagemang för miljödriven tillväxt
och gröna arbetstillfällen. Energipolitik och
sysselsättning kan gå hand i hand med miljö-
och klimathänsyn. För att samordna arbete och
miljö i syfte att motverka klimatförändringen
krävs det genast både konkreta åtgärder
och resurser för ändamålet.
Läget är allvarligt riskerat i fråga
om miljöministeriets anslag. Regeringen har sagt nej till
alla tillskott som miljöministeriet har föreslagit.
Inte heller i den första tilläggsbudgetpropositionen för
2010 föreslås ökade anslag för
miljöförvaltningen. Det lilla ministeriets resurser
har minskats under hela regeringsperioden. Socialdemokraterna anser
att miljöministeriets anslag är otillräckliga
och att det är oroväckande att den långsiktiga
utvecklingen av miljöpolitiken riskeras av den här
orsaken.
Vi vill också satsa mer på miljövårdsarbeten. I
takt med att tillståndet i Östersjön
har försämrats har särskilt miljövårdsarbetena
för att skydda Östersjön fått
större betydelse. I vår skuggbudget föreslog
vi sju miljoner euro mer i anslag för miljövårdsarbeten.
Således föreslår vi följande
uttalanden:
Reservationens förslag till uttalande
1
Riksdagen förutsätter att regeringen
måste hålla sitt löfte till universiteten
och åtgärda den bristfälliga basfinansieringen omedelbart.
Reservationens förslag till uttalande
2
Riksdagen förutsätter att regeringen
genast vidtar åtgärder för att hindra
att lärarutbildningsenheten på Kajana universitetscenter
vid Uleåborgs universitet läggs ner och för
att avdela mer anslag för fortsatt verksamhet i Kajana.
Reservationens förslag till uttalande
3
Riksdagen förutsätter att regeringen
satsar mer på att bygga hyreslägenheter till ett överkomligt
pris. De lägenheter som byggs nu har många gånger
alltför höga hyror. Därför måste
egenandelen för räntan halveras från
3,4 till 1,7 procent för att villkoren för räntestöd
till bostadsproduktion ska bli bättre. Dessutom förutsätter
riksdagen att det i det rådande konjunkturläget
också byggs statligt subventionerade ägarbostäder
för unga och barnfamiljer till ett överkomligt
pris. Nybyggnation bör konsekvent satsa mer på träbyggande.
Dessutom bör systemet för ombyggnad av ARA-hyreslägenheter
ses över genom att villkoren för räntestödslån
förbättras och stödet kopplas till reparationernas
energieffektivitet.
Reservationens förslag till uttalande
4
Riksdagen förutsätter att ombyggnadsreglerna
för ARA-hyresbostäder ska ses över genom
att villkoren för räntestödslån
förbättras och stödet kopplas ihop med
energieffektivitet. Regeringen måste halvera egenandelen
för räntestöd och differentiera stödet
utifrån energieffektiviteten så att de renoveringar
som uppfyller kriterierna för energieffektivitet har den
lägsta egenandelen.
Reservationens förslag till uttalande
5
Riksdagen förutsätter att regeringen
vidtar åtgärder för att säkra
tillräckliga anslag för miljöministeriets
förvaltningsområde. Det är nödvändigt
att öka ministeriets forsknings-, utvecklings- och planeringsanslag
för att miljöpolitiken ska kunna planeras och
genomföras hållbart och få genomslag
i samhället.
Reservationens förslag till uttalande
6
Riksdagen förutsätter att regeringen
stärker kommunernas finansiella bas för att motverka
att den ekonomiska krisen får negativa sociala effekter
och hjälpa kommunerna att klara av kraven på ökad
service. Den primära sociala tryggheten måste
omgående förbättras i kampen mot det
växande fattigdomsproblemet.
Reservationens förslag till uttalande
7
Riksdagen förutsätter att statsandelarna till
kommunerna inte minskas med 60 miljoner euro, dvs. den summa som
motsvarar klientavgiftsintäkterna.
Reservationens förslag till uttalande
8
Riksdagen förutsätter att regeringen
genast vidtar åtgärder för att se till
att Reumastiftelsens sjukhus i Heinola kan fortsätta med
sin verksamhet och sin högkvalitativa reumatikervård
till slutet av året och under tiden tar reda på hur
reumatikervården kan garanteras och i vilken form sjukhusverksamheten
kan fortsätta.
Reservationens förslag till uttalande
9
Riksdagen förutsätter att de arbetskraftspolitiska
anslagen höjs med 50 miljoner euro på grund av
det drastiskt ökande antalet arbetslösa och permitterade
och att kraftigare och mer målinriktade satsningar görs
på aktiverande åtgärder för
såväl unga som långtidsarbetslösa.