Detaljmotivering

De viktigaste ändringarna i propositionen är att såväl statsgaranti som statsborgen hädanefter omfattas av en allmän lag, att de allmänna grunderna för fastställande av borgens- och garantiavgiften ses över och att vissa tillsynsrelaterade omständigheter blir beaktade.

Reglering genom en allmän lag.

Med tanke på olika intressegrupper är det bra att det finns en allmän lag med heltäckande bestämmelser om förfarandet i fråga om statens långivning, statsborgen och statsgaranti. Det betyder att parterna på förhand känner till såväl de allmänna villkoren och procedurerna för beviljande av stödet som tillsynsfakta och att dessa omständigheter blir tillbörligen beaktade också i enskilda fall. En tillräckligt omfattande allmän lag tillåter dessutom ett snabbt agerande även i exceptionella situationer, där snabba reaktioner är av nöden. Detta är enligt utskottet en klar förbättring jämfört med nuläget, där i synnerhet statsgarantiprocedurerna enbart grundat sig på fullmaktsbestämmelsen i grundlagen eller varit förankrade i en skräddarssydd speciallagstiftning. Enligt regeringen skall lagen också i fortsättningen vara sekundär i förhållande till den övriga lagstiftningen och de förordningar som givits med av den, en policy som utskottet tycker är smidig. Därmed påverkar de föreslagna ändringarna inte tillämpningsområdet för speciallagar på annat håll i lagstiftningen.

Avgiftsbeläggning av statliga stöd.

För borgensavgiftens vidkommande innebär ändringsförslaget att bestämmelserna om de allmänna grunderna för den avgift som tas ut för statsborgen och statsgaranti blir mer detaljerade. Som allmän regel gäller att omständigheter som inverkar på den risk som skall täckas och konkurrensfaktorer skall tillmätas större betydelse än tidigare. Den springande punkten är fortfarande beloppet av den betalningsskyldighet som borgen eller garantin eventuellt medför för staten. Men det exakta beloppet anges i en statsrådsförordning. Regleringen är enligt utskottets mening tillräcklig, åtminstone tills vidare, även om den inte på något sätt preciserar den faktiska avgiftsnivån. De föreslagna bestämmelserna uppfyller också de kriterier som EU-kommissionen i sin bulletin 11 oktober 2001 ställde upp för att temporära statliga garantier till flygbolag skall vara acceptabla. Kommissionen ansåg där att statliga garantier lämpade sig på den gemensamma marknaden förutsatt att för garantin tas ut en avgift som står i förhållande till den risk som skall täckas.

Principen om god förvaltning.

Det är viktigt, menar utskottet, att regeringen i sin proposition också vävt in garantier för god förvaltning och procedurer som borgar för en bra skötsel av statsfinanserna. Tekniskt har lagstiftningen genomförts i form av en hänvisning till respektive bestämmelser i statsunderstödslagen (688/ 2001). Denna är en allmän lag gällande finansiellt stöd och därför menar utskottet att bestämmelserna i den om övervakning och granskning, utbyte av information, ändringssökande och verkställighet av myndighetsbeslut innehållsligt är adekvata också i detta sammanhang.

Nya stödformer.

Utskottet har ingenting att anmärka mot propositionen till den del den gäller de nya stödformer som i praktiken visat sig nödvändiga, kapitallån och ändring av lån till understöd.