Motivering

Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

De föreslagna ändringarna, av vilka halveringen av elaccisen för industrin och slopning av vissa subventioner till elproduktion, grundar sig direkt på statsrådets redogörelse om riktlinjer för energi- och klimatpolitiken under den närmaste framtiden (SRR 5/2005 rd) och på den bakomliggande utredningen om samordning av EU:s handel med utsläppsrätter, energiskatter och subventioner till energiproduktion (KTM Julkaisuja 35/2004). Det handlar alltså om verkställighet av förslag som baserar sig på breda bedömningar som en integrerad del i vår nationella strategi.

Finansutskottet har ansett riktlinjerna och de föreslagna åtgärderna i redogörelsen vara befogade. Utskottet tillstyrkte dem som ett led i sänkta elskatter för industrin och undanröjande av den typen av skattesubvention till elproduktionen som inte är energi- eller miljöpolitiskt grundade (FiUU 9/2006 rd). Skattesubventionerna till ved eller träbaserade bränslen samt el producerad med avgaser från metallurgiska processer och reaktionsvärme från kemiska processer representerar just den typen av subventioner.

Genom de föreslagna åtgärderna kan för det första konkurrenskraften inom industrin och den yrkesmässiga växthusodlingen förbättras i den nya situationen med utsläppshandeln, framhåller utskottet. För det andra är de föreslagna ändringarna befogade eftersom handeln med utsläppsrätter har förbättrat lönsamheten för emissionsfria elproduktionsmetoder. De energiformer som fråntas subventioner kommer således att nyttiggöras utan statliga stödåtgärder. När stödet försvinner för trämaterial underlättas råvarusituationen framför allt inom träskiveindustrin och förbättrar konkurrenssituationen för skogsflis inom elproduktionen.

Enligt utskottet är det likaså motiverat att bestämmelserna om de övriga skattesubventionerna inom elproduktionen får finnas kvar och att Finland har för avsikt att anhålla om fortsatt tillstånd av kommissionen. Detta gäller alltså el producerad med vindkraft, småskalig vattenkraft, returbränsle, biogas och skogsflis. Det är en policy som stöder tillväxtmålen för förnybar energi i energi- och klimatstrategin.

I övrigt har utskottet ingenting att anmärka mot propositionen när det gäller de tekniska förbättringarna i elskatteförfarandet.

Utlåtandet från miljöutskottet

Miljöutskottet anser propositionen nödvändig och lämplig och tillstyrker den. Vidare bedömer miljöutskottet att propositionen har betydande miljöeffekter.

Miljöutskottet påpekar att regeringen inte bedömer behovet av skattesubvention för returbränslen. Skattestödet kan leda till en konkurrens mellan energiutnyttjande och materialåtervinning som går stick i stäv med avfallshierarkin. Så går det om plast- och fiberbaserat avfall som det är lönsamt att återvinna som material går till förbränning. Det finns tydliga miljöpolitiska motiv för skattestöd till returbränsle om bränslet definieras så att det avser bränsle som bearbetas ur avfall och som kan ges ett kvalitetsbetingat garantivärde.

Miljöutskottet menar att det behövs en utredning av behovet av skattestöd till returbränsle. Utifrån utredningen kan det sedan fattas beslut om det är lämpligt att fortsätta med stödet eller inte. Samtidigt anser miljöutskottet det motiverat att fortsätta betala ut de övriga skattestöden. Miljöutskottet säger ut att skattestöden behövs för att främja användningen av biogas framställd ur avfall, eftersom biogasproduktionen inte konkurrerar med avfallsåtervinningen utan kompletterar materialutnyttjandet.

Skattestödet till returbränslen

Skattestödet till returbränsle beror på den reviderade rikstäckande avfallsplan som statsrådet kom med 2002 på grundval av avfallslagen, har finansministeriet påpekat. En av åtgärderna i planen är att öka returbränsleanvändningen i energiproduktionen i syfte att minska den biomassabaserade avfallsvolymen. Subventionen är dimensionerad utifrån hur stor del av energiinnehållet i returbränslen som är baserad på biomassa. Av den anledningen är stödet mindre för returbränslen än för andra.

Enligt ministeriet har returbränsle också uppfyllt kraven i lagen och till exempel returbränsle från plast får inget stöd.

Med hänvisning till inkommen utredning anser finansutskottet att det i dagsläget inte finns någon anledning att föreslå ändringar i skattestödet för returbränsle. Det är dock på sin plats att det utreds hur nödvändiga stöden är, som miljöutskottet föreslår. Det kan till exempel göras i samband med en översyn av den rikstäckande avfallsplanen. Samtidigt kan en debatt initieras om vilka åtgärder det behövs för att stötta avfallspolitiken.

Skattestöd till rörflen

I samband med behandlingen av propositionen diskuterade utskottet möjligheten att utvidga skattestödet till el producerad med rörflen. På så sätt kunde användningen av förnybar energi främjas i elproduktionen och energistrukturen i vårt land diversifieras. I dagsläget omfattar odlingsarealen ungefär 9 000 hektar, men den kan öka en hel del när nya användningsområden och subventioner kommer till.

Utskottet ser just nu ingen anledning att utvidga skattestöden. Ett viktigt motiv är att energi- och klimatstrategin inte föreslår något skattestöd för rörflen. Skattestöd har inte ansetts vara nödvändigt eftersom rörflen i motsats till de övriga subventionerade bränslena redan nu omfattas av stödsystemet inom jordbruket. Stödintensiteten är mycket hög och odlingen lönsam enligt vad undersökningar visar.

Stöd till rörflen skulle dessutom bli betydligt dyrare än till skogsflis, som är den närmaste konkurrenten. I dagsläget uppgår stödet till skogsflis till 6,9 euro/MWh, medan energiskattestödet motsvarande hektarstödet inom jordbruket för rörflen skulle uppgå till cirka 95 euro/MWh.

Ett nytt skattestöd kunde dessutom ha negativa effekter för råvarutillgången inom andra branscher som använder rörflen och förorsaka konkurrenssnedvridningar. Dessutom är det osäkert om ett stöd vore förenligt med gemenskapsrätten eftersom det samlade stödbeloppet är avgörande på grund av den så kallade stödkumuleringen.

Ovan påpekar utskottet att det också framöver bör bedömas hur nödvändiga olika subventioner är. I det sammanhanget är det naturligt att också göra en bred kartläggning av möjligheterna att subventionera rörflen på ett rationellt och lönsamt sätt.

Motionerna

Utskottet har beslutat förkasta motionerna.