Motivering

I överensstämmelse med regeringsprogrammet föreslår regeringen att tobaksaccisen ska höjas av hälsopolitiska skäl. Förslaget grundar sig på en halvtidsrapport från en arbetsgrupp tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet för att förbereda tobakspolitiska åtgärder. Arbetsgruppen har föreslagit att tobaksaccisen ska höjas två gånger under regeringsperioden, första gången från och med 2009 och andra gången från och med 2010. Hur stor den senare höjningen ska vara och vad den ska gälla ska vara beroende av hur resandeinförseln, den svarta marknaden och smugglingen påverkas av den första höjningen.

Den föreslagna höjningen föreslås inte vara särskilt stor eftersom det ännu inte finns fullgod information om effekterna av höjningen från början av året. Tanken är att prisökningen inte i någon större omfattning ska resultera i att försäljningen här hemma ersätts med resandeinförsel. Det kan i så fall riskera de positiva effekterna av höjningen.

Tobaksaccisen består av en värderelaterad del för alla tobaksvaror, en grundaccis på cigaretter, pip- och cigarettobak och finskuren tobak avsedd att rullas och en minimiaccis på cigaretter och finskuren tobak avsedd att rullas. Den värderelaterade andelen anges i procent av detaljhandelspriset, accisen per enhet i euro per enhet och minimiaccisen i procent av tobaksaccisen i den mest efterfrågade prisklassen.

Målet har varit att fördela prishöjningen på ett sätt som medverkar till att förhindra rökstart, särskilt bland unga. Man inriktar sig i synnerhet på att minska det stora prisglappet mellan rullade och fabrikstillverkade cigaretter.

Accisen per enhet på cigaretter föreslås bli höjd från 15,3 till 17,50 euro per tusen stycken. Efter höjningen beräknas priset på billiga cigaretter stiga med 4,5 procent och på dyrare med ungefär 3,5 procent.

Finskuren tobak avsedd att rullas står för 99 procent av försäljningen av rulltobak och accisen höjs från 6,50 till 10,00 euro per kilo.Priserna beräknas stiga med ungefär 10 procent.

Den värderelaterade delen ändras inte i propositionen.

Efter höjningen kommer en fabrikstillverkad cigarett i den mest efterfrågade prisklassen att kosta cirka 23 cent, en billig cigarett 20 cent och en rullad cigarett i den mest efterfrågade prisklassen 13—15 cent per styck.

Den registrerade konsumtionen av tobaksvaror beräknas minska med knappa 2 procent till följd av accishöjningen. I och med att resandeinförseln förutspås öka, räknar man med att konsumtionen minskar med ungefär en procent jämfört med om ingen höjning alls görs.

Utlåtandet från social- och hälsovårdsutskottet

En höjning av priserna på tobaksvaror är en central metod för att minska tobakskonsumtionen och de betydande samhälleliga skador och kostnader som tobaksrökning ger upphov till, påpekar social- och hälsovårdsutskottet. Med minskad rökning beräknas också hälsoskillnaderna mellan socialgrupperna minska. Med tanke på syftet att främja hälsan är det mycket viktigt att tobaksaccisen höjs i enlighet med regeringsprogrammet, trots att heltäckande information om konsekvenserna av den accishöjning som trädde i kraft i början av året för priserna på tobaksvaror, om konsumtionen och om resandeinförseln fortfarande saknas.

Man bör noga ge akt på vilka effekter accishöjningen får och i synnerhet bedöma om höjningarna är tillräckligt stora för att dra ner på den totala tobakskonsumtionen. Utskottet anser att man fortfarande bör väga in möjligheten att höja tobaksaccisen utifrån bedömningen.

Priserna på tobaksvaror spelar störst roll för rökningen bland unga eftersom priset är helt avgörande för om unga börjar röka och blir tobaksberoende. Om man kan minska rökningen bland unga, får det också stor effekt för hur vanlig rökning är bland hela befolkningen. Utskottet ser positivt på att prisskillnaden mellan rulltobak och fabrikstillverkade cigaretter fortsatt minskar, eftersom unga använder relativt sett mer rulltobak än vuxna.

Utskottets ställningstagande

Finansutskottet har den uppfattningen att det knappst råder några större meningsskiljaktigter kring frågan om hur viktigt det är rökningen minskar. Denna uppfattning backas upp av tungt vägande folkhälsoaspekter.

Utvecklingen mot minskad rökning får större effekt om man påverkar priserna via skatterna. Effekterna av prisökningen sätter in där minskningsmålet ger bra resultat eftersom konsumtionen påverkas mest av prisändringar i de lägsta inkomstgrupperna där rökning är vanligast. Extra viktigt är det att påverka de ungas rökvanor.

Högre accis per enhet gör att priset på de billigare cigarettmärkena relativt sett stiger mer och slår därmed mest mot unga som väljer billiga märken och andra i de lägre inkomstklasserna. Större prishöjningar på rulltobak har samma effekt. Metoden att höja tobaksaccisen genom att höja accisen per enhet ligger i linje med ett förslag till direktiv som kommissionen lade fram i fjol.

Det enda större problemet med att utnyttja tobaksaccsien till att få ner rökningen är att resandeinförseln och smugglingen ökar när priset stiger. Följakligen räknar man med att de tobaksvaror som förs in i Finland kommer att konsumeras av i synnerhet de grupper som man egentligen vill påverka mest med accishöjningen.

Den olagliga införseln kommer sannolikt att öka på marknaden när priserna stiger. Det framhålls också i konsekvensbedömningen i propositionen.

På grund av riskerna med prishöjningen är det befogat att hålla höjningen på en rimlig nivå, i synnerhet som det inte finns någon tillförlitlig information att tillgå om effekterna av den förra höjningen. Konstellationen påverkas också av att tobakslagen ändrades i juli. Ändringen innebär att resande till Finland bara får föra in en lagstadgad mängd tobaksvaror utan varningstext på finska och svenska. Inte heller på den punkten finns det tillräckligt mycket information om erfarenheterna. Avslutningsvis håller förvaltningsutskottet med social- och hälsovårdsutskottet om att målet bör vara att tobaksaccisen ska höjas också i fortsättningen.