Motivering

Allmänt

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner det fördrag om Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen som de nuvarande EU-länderna och de två nämnda länderna har ingått samt förslaget till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget.

Strukturen i anslutningsfördraget för Bulgarien och Rumänien avviker klart från andra anslutningsfördrag. Utskottet påpekar särskilt att de länder som ansluts genom anslutningsfördrag blir parter i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. När den allmänna motiveringen för den föreliggande propositionen avfattades ansågs det ännu sannolikt att det konstitutionella fördraget träder i kraft tidtabellsenligt. Den allmänna motiveringen är utformad med den utgångspunkten att det konstitutionella fördraget har trätt i kraft när Bulgarien och Rumänien blir medlemmar i unionen.

Av propositionen framgår emellertid också att man är beredd på att det konstitutionella fördragets ikraftträdande skjuts fram. Om det konstitutionella fördraget inte har trätt i kraft blir länderna parter i alla de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen. När detaljmotiven i propositionen utformades visste man redan att fördraget inte skulle träda i kraft enligt den ursprungliga tidtabellen. Detaljmotiven har därför skrivits utifrån det senare alternativet. Det är därför inte alldeles lätt att tolka regeringens proposition.

Medlemskapskriterier

Propositionen bör ses som en fortsättning på Europeiska unionens utvidgningsprocess. Förhandlingsresultatet när det gäller medlemskriterierna har i praktiken inneburit att de politiska kriterierna för ett medlemskap har godkänts och att båda staterna blir medlemmar av Europeiska unionen. Men förhandlingsresultatet godkändes i ett skede då varken lagstiftningen, myndighetspraxis eller nivån på det internationella samarbetet inte till alla delar uppfyllde medlemsskapskriterierna. Det har emellertid ansetts att eftersom Bulgarien och Rumänien har förbundit sig att fullgöra sina åligganden i detta hänseende har förhandlingsresultat kunnat accepteras. Eftersom alla kriterier för medlemskap ännu inte har uppfyllts inom vissa problemområdet följer kommissionen nu på vilket sätt länderna åtgärdar de största bristerna.

I en rapport från slutet av 2005 konstaterar kommissionen att när det gäller rättsliga och inrikes frågor är det reformeringen av domstolsväsendet och bekämpningen av korruption som ger störst anledning till oro.

Bulgarien och Rumänien har under slutskedet av medlemsförhandlingarna fäst allt mer uppmärksamhet vid rättsliga och inrikes frågor. Båda länderna har genomfört omfattande reformer av lagstiftningen inom detta område så att den ska motsvara EU-bestämmelserna. De största lagreformerna är alldeles färska eller under beredning och det är därför inte helt klart hur den nya lagstiftningen fungerar i praktiken. Normalt tar det många år i anspråk att genomföra och verkställa så stora reformer.

Utöver det som anförs ovan finns det ytterligare skäl att påtala ett av de största problemen när det gäller inrikes och rättsliga frågor, nämligen den organiserade brottsligheten. Beträffande korruption konstaterar utskottet att det förekommer i stor utsträckning på alla samhällsnivåer i de båda länderna. Enligt vad länderna själva uppger har de satsat på att bekämpa korruptionen. I detta skede kan endast sägas att utvärderingen måste fortgå för att belysa de faktiska framstegen. Den slutliga bedömningen av hur medlemskriterierna har uppfyllts bör även till denna del göras med utredningarna som grund.

Under expertutfrågningen i utskottet framgick det att båda länderna har stora problem med att uppnå en acceptabel nivå på livsmedelssäkerhet. Industriutsläppen är oroväckande höga. När det gäller Rumänien visade utfrågningen även att inte heller de mänskliga rättigheterna är tillgodosedda.

Rättsliga och inrikes frågor

Utskottet kompletterar det som sagts ovan med att konstatera att man inte kommit överens om övergångsbestämmelser inom området för rättsliga och inrikes frågor. Bulgarien och Rumänien skall därför genomföra regelverket för rättsliga och inrikes frågor från anslutningsdagen, bortsett från vissa delar i Schengenregelverket.

Nya medlemsländer blir inte automatiskt en del av Schengenområdet utan tillämpningen av Schengensystemet i dessa länder sker i två faser varefter rådet enhälligt genom ett europeiskt beslut bestämmer när regelverket skall tillämpas fullt ut i de nya medlemsländerna.

En viktig förutsättning för att kontrollerna vid de inre gränserna kan avskaffas är att de s.k. ersättande åtgärderna i anslutning till Schengenregelverket vidtas effektivt, i synnerhet övervakningen vid de yttre gränserna, polissamarbetet, det rättsliga samarbetet och Schengens informationssystem.

Bulgarien och Rumänien kommer att delta i de europeiska polis- och tullbrottssamarbetet inom alla delområden genast från anslutningstidpunkten. Informationsgången mellan unionens medlemsländer blir därmed ännu effektivare. Bulgariens och Rumäniens medlemskap kan särskilt på längre sikt förväntas ge positiva återverkningar när det gäller brottsbekämpning. Samarbetskanalerna och verksamhetsmetoderna i brottsbekämpningen blir enhetligare, vilket underlättar arbetet mot gränsöverskridande brottslighet och brottsundersökning i medlemsländerna samt mellan Bulgarien och Rumänien.

Regional- och strukturpolitiken

EU-bestämmelserna om regional- och strukturpolitik tillämpas på Bulgarien och Rumänien från och med anslutningen. Strukturfondernas nuvarande programperiod utgår 2006. Förhandlingarna om den period som inleds 2007 och de tillämpliga bestämmelserna pågår som bäst.

Anslutningsavtalen innehåller inga övergångsbestämmelser om regional- och strukturpolitiken. Anslutningsförhandlingarna har främst handlat om frågor som gäller administrativ kapacitet, rätten till stöd och fördelningen av medel. De anslutande länderna har ställts inför detaljerade krav på administrativa arrangemang som ska uppfyllas i anslutningsskedet. Om målen inte nås kan kommissionen förhindra utbetalningen av finansieringen till dess att de villkor som följer av förordningarna om strukturfonderna och sammanhållningsfonden har uppfyllts.

Åren 2007—2009 kommer Bulgarien och Rumänien att få sammanlagt 8 274 miljoner euro för strukturpolitiska åtgärder. Stödbeloppet ökar årligen. Bulgariens andel är 2 300 miljoner euro på 2004 års prisnivå och Rumäniens andel 5 974 miljoner euro. Denna finansiering innehåller stöd från strukturfonderna och sammanhållningsfonden.

Arbetskraftens fria rörlighet

I anslutningsavtalen med Bulgarien och Rumänien ingår motsvarande bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare som i anslutningsavtalen i samband med den tidigare utvidgningen, utom när det gäller Cypern och Malta. De nuvarande medlemsländerna får i två års tid efter anslutningsdagen tillämpa sin nationella lagstiftning om tillträde till arbetsmarknaden på medborgare i Bulgarien och Rumänien. Övergångsåtgärderna kan förlängas med ytterligare tre år. Också därefter kan åtgärderna förlängas ännu med två år förutsatt att arbetskraftens fria rörlighet medför eller förutses medföra allvarliga störningar på arbetsmarknaden i medlemsstaten. Även länder som har öppnat sin arbetsmarknad kan på vissa villkor fram till utgången av det sjunde året efter anslutningen besluta att på nytt tillämpa sin nationella lagstiftning om tillträde till arbetsmarknaden, om deras arbetsmarknad har drabbats eller hotar att drabbas av allvarliga störningar. Bulgarien och Rumänien får ömsesidigt tillämpa övergångsåtgärderna på medborgare i både de nuvarande medlemsstaterna och i Bulgarien och i Rumänien.

I propositionen konstateras att regeringen tills vidare inte har beslutat om den ska föreslå för riksdagen att Finland ska ta i bruk övergångstider för Bulgarien och Rumänien i fråga om arbetskraftens fria rörlighet.

Regeringen har därefter lämnat riksdagen en redogörelse om verkningarna av lagen om övergångstid samt verkningarna av arbetskraftens och tjänsternas fria rörlighet på arbetsmarknadssituationen i olika branscher (SRR 1/2006 rd). Enligt regeringen finns det inte någon anledning att hålla lagen om övergångstid i kraft. Från och med den 1 maj 2006 är det motiverat att börja tillämpa gemenskapsrättens bestämmelser på personer vars medborgarskap omfattas av övergångsperioden. I redogörelsen konstateras vidare att det i samband med utvidgningen av EU inte är nödvändigt att begränsa bulgariska och rumänska medborgares tillträde till arbetsmarknaden.

Slutsatser

Enligt utskottets uppfattning bör Finland hålla fast vid att varje land som ansluter sig till unionen ska uppfylla de kriterier för anslutning som nämns i fördraget om upprättande av en konstitution för Europa. Enligt utredning till utskottet förefaller det som om dessa kriterier ännu inte i denna fas uppfylls till alla delar. För att medlemskapet ska kunna bli verklighet krävs det därför en tillräcklig kontroll av att medlemskapskriterierna uppfylls på ett sakligt sätt.