Allmän motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet förslaget behövligt och ändamålsenligt. Utskottet tillstyrker lagförslaget men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Centrala utgångspunkter

Propositionen innehåller förslag till en ny ungdomslag genom vilken lagen om ungdomsarbete från 1995 (235/1995) upphävs. I propositionens motiveringar (s. 10) konstateras att lagen om ungdomsarbete är föråldrad och svarar illa mot den horisontala ungdomspolitikens behov. Kulturutskottet delar regeringens syn.

Utskottet anser att revideringen av ungdomslagen förstärker styrningen av barn- och ungdomspolitiken och bidrar till bättre planmässighet i verksamheten. I det avseendet nämner utskottet som en särskilt positiv sak att den nya lagen innehåller bestämmelser om ett ungdomspolitiskt utvecklingsprogram som ska godkännas av statsrådet vart fjärde år. Programmet ger möjligheter att för varje fyraårsperiod dra upp separata riktlinjer för fokuseringen på ungdomspolitiken och i det sammanhanget föra en omfattande principdiskussion. Med hjälp av programmet kan vi på lämpligt sätt förbättra styrningen och den administrativa samordningen av ungdomspolitiken. Utvecklingsprogrammets innehåll fastställs i lagen i förhållandevis allmänna drag vilket med tanke på sakens natur är förståeligt. Utskottet anser det dock nödvändigt att man vid utarbetandet av utvecklingsprogrammet också tar hänsyn till barnfrågor och barnpolitik i tillräcklig omfattning. För genomförandet av utvecklingsprogrammet bör man också utarbeta en finansieringsplan. Utskottet rekommenderar att statsrådet överväger lämpliga sätt att låta riksdagen debattera riktlinjerna i utvecklingsprogrammet.

Det centrala målet med ungdomslagen (s. 10) är att främja de ungas verksamhet i deras egna grupper och i det kommunala beslutsfattandet. Utskottet ser positivt på att man främjar ungdomarnas delaktighet. Att ge ungdomarna insyn i principerna för folkväldet och det demokratiska statssystemets funktion är teman som bör genomsyra all verksamhet som påverkar ungdomar. Samtidigt betonar utskottet betydelsen av det lokala arbetet. Kommunernas ungdomsarbete, socialarbete samt samverkan mellan hem och skola lägger grunden för att ungdomarna kan utvecklas till fullvärdiga och aktiva samhällsmedlemmar.

Utskottet anser att vi behöver mer av växelverkan mellan skolor och ungdomsorganisationer. Dessutom bör skolorna fås att i större omfattning ta upp frågor relaterade till samhällspåverkan, särskilt valdeltagande, och att konkretisera dessa frågor med hjälp av metoder som studiebesök och skuggval. Utskottet framhåller i synnerhet vikten av att ta upp val och deras betydelse som en viktig del av demokratifostran vars betydelse för ungdomars aktiva medborgaransvar utskottet redan har betonat i ett annat sammanhang (se KuUU 7/2003 rd). Dessa pedagogiska insatser stöds också av elevkårerna och mentorskapet inom skolorna.

Enligt den nya lagen kan de riksomfattande ungdomsorganisationerna i fortsättningen allokera en del av sitt årsunderstöd till lokalföreningar. Ändå behåller kommunerna huvudansvaret för understöd till ungdomsföreningar och andra ungdomsgrupper. Därför betonar utskottet att kommunerna bör avdela tillräckliga medel för det kommunala ungdomsarbetet samt stödja lokala ungdomsorganisationer med olika ungdomsunderstöd. Redan genom anspråkslösa insatser kan man åstadkomma verksamhet som håller hög kvalitet och som når långt. Ungdomarnas livsbetingelser och fritidsaktiviteter kan också i hög grad påverkas genom att man genom kulturtjänster erbjuder fritidsalternativ som gynnar sunda levnadsvanor. Utskottet anser det viktigt att man i det ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet särskilt tar upp möjligheter att utveckla positiva fritidsmodeller för ungdomar. Som goda praktiska exempel på sådana verksamhetssätt nämner utskottet kulturpassen för ungdomar samt särskilda kaféer och aktivitetscentrum där ungdomarna kan tillbringa kvällar också på veckoslut. Kulturutskottet anser att kommunerna bör uppmuntras att anordna denna typ av alternativ fritidsaktivitet för barn och ungdomar.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att man redan i bestämmelserna om den nya lagens syfte understryker betydelsen av kulturell mångfald och internationalism. Såsom det påpekas i propositionens motivering (s. 9) kan tröskeln för minoritetsungdomar att använda ungdomsarbetets tjänster och stödformer vara högre än för de unga som tillhör befolkningsmajoriteten. För att kunna förstärka invandrarnas och minoriteternas ställning i samhället måste vi därför gå in för en målmedveten politik och rikta in resurserna särskilt på för ändamålet avsedda projekt. Utskottet anser att stöd för dessa grupper bör ingå i de centrala målen för ungdomsarbetet.

Statsunderstöd

Enligt den aktuella ungdomslagen kan statsbudgeten årligen tas in anslag för allmänt understöd till riksomfattande ungdomsorganisationer och riksomfattande serviceorganisationer för ungdomsarbete. Enligt lagen beviljas understöden till de riksomfattande ungdomsorganisationerna och deras distriktsorganisationer utgående från resultat. I lagen avsedda resultatkriterier är verksamhetens kvalitet, omfattning och lönsamhet. När understöd beviljas beaktas dessutom verksamhetens aktuella samhälleliga betydelse samt behovet av understöd. Närmare bestämmelser om grunderna för beviljande av understöd utfärdas genom förordning av statsrådet. Beslut om understöd fattas av undervisningsministeriet med bistånd av en utvärderings- och understödskommission.

Statens revisionsverk utvärderade nyligen bestämmelsegrunderna och användningen i fråga om statsstöd för ungdomsverksamhet.Statens revisionsverks revisionsberättelse 94/2005. Revisionsverket anser att organisationernas resultat definieras på en anmärkningsvärt allmän nivå och att resultatutvärderingen i anslutning till stödsystemet inte har tillämpats i tillräcklig omfattning. Verket anser också att målen för de nuvarande stödsystemen är så allmänna att de inte som sådana kan utgöra grund för utvärdering av organisationernas verksamhet. Revisionsverket anser att man också regelbundet bör följa upp hur villkoren för understödsbehörighet uppfylls.

Kulturutskottet anser det viktigt att understöden för de riksomfattande ungdomsorganisationerna och de riksomfattande serviceorganisationerna för ungdomsarbete är genuint resultatbaserade. Statens revisionsverk anser dock i sin revisionsberättelse att resultatbasen inte har fått avsett innehåll. Enligt revisionsverket påverkas storleken på det allmänna understödet främst av organisationens fjolårsunderstöd. Utskottet ställer sig tveksamt till situationen och delar därför Statens revisionsverks åsikt att man bör utarbeta lämpliga operativa utvärderingskriterier för olika organisationsgrupper. Dessutom betonar utskottet att målet för understöden uttryckligen ska vara att främja ungdomarnas egen aktivitet. Samtidigt påpekar kulturutskottet dock att resultatbasen inte får leda till att man i detalj slår fast innehållet i fri medborgarverksamhet. Systemet får inte bli ett övervakningsmedel för statsmakten utan det bör på rätt sätt stödja förverkligandet av grundtanken för de enskilda organisationernas verksamhet.

Vid beviljande av understöd ska enligt ungdomslagen också behovet av understöd beaktas. Härvidlag understryker kulturutskottet betydelsen av bättre anvisningar för behovsprövning.

I 10 § i den nya ungdomslagen föreskrivs om de riksomfattande ungdomsorganisationernas och de riksomfattande serviceorganisationernas behörighet för statsunderstöd. Behörigheten gäller inte organisationer vars huvudsakliga uppgift är att främja studier inom ett enda utbildnings- eller studieområde eller motsvarande område. Behörigheten gäller inte heller organisationer som i huvudsak främjar facklig organisering. Utskottet stöder den föreslagna avgränsningen och menar att de begränsade resurser som står till buds bör inriktas på organisationer som i ett riksperspektiv i tillräcklig omfattning företräder ungdomar och studerande. Likväl leder den aktuella avgränsningen till att vissa riksomfattande organisationer som nu har fått statens allmänna understöd förlorar sin stödbehörighet. Utskottet påpekar att dessa organisationer kan söka och få understöd med stöd av lagens 11 §. Utskottet anser det viktigt att dessa organisationer kan garanteras en kontinuitet trots att lagstiftningen revideras. Därför föreslår utskottet ett uttalande för tryggande av dessa organisationers finansiering (Utskottets förslag till uttalande).

Ungdomsarbete inom EU

Europeiska gemenskapen saknar lagstiftningsbehörighet i fråga om ungdomsarbete. Trots det bedriver medlemsstaterna många former av samarbete inom området i fråga, och även Europeiska gemenskapernas kommission har fäst avseende vid ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Ett konkret uttryck för detta är kommissionens vitbok från november 2001 med titeln "Nya insatser för Europas ungdom". Kommissionens strävan är att ungdomsfrågorna inom gemenskapen ska beaktas inom olika politikområden. Primära politikområden sägs vara utbildning, livslångt lärande, rörlighet, sysselsättning och social integration samt att bekämpa rasism.

Kulturutskottet har tidigare ett flertal gånger (se KuUU 1/2002 rd, KuUU 7/2003 rd och KuUU 11/2004 rd) utvärderat kommissionens vitbok och menat att den utgör en god grund för utveckling av samarbetet inom ungdomsområdet i Europa. I samklang med sina tidigare utlåtanden betonar utskottet dock även här att ansvaret för ungdomspolitiken vilar på medlemsstaterna.

Utskottet anser det viktigt att man utvecklar det europeiska samarbetet inom ungdomsområdet. T.ex. kontakter och informationsutbyte ungdomsforskare emellan är praktiska exempel på hur denna typ av samarbete kan berika verksamheten på nationell nivå. När ungdomspolitiken genomförs bör man utvinna största möjliga nytta av forskarnas insikter. Att trygga tillräckliga resurser för ungdomsforskning är av stor betydelse för samhället, betonar utskottet.