Motivering

Med hänvisning till propositionen och övrig utredning anser utskottet att propositionen är behövlig och motiverad. Utskottet tillstyrker lagförslaget utan ändringar.

Syftet med propositionen är att ge alla universitet jämlik rätt till egen egendom, som förvaltas i universitetsfonder åtskilt från statens budgetekonomi. Fondmedlen kan användas för universitetets verksamhet och uppgifter. Egendomen i universitetsfonderna utgör närmast donations- och testamentsmedel från privata och sammanslutningar. I dagsläget förmedlas dessa donationer delvis till stödstiftelser som avses i stiftelselagen och som är oavhängiga av universiteten.

I motiveringen till propositionen konstateras att man sedan 1980-talet har godkänt att offentlig egendom i stor utsträckning förvaltas utanför budgetekonomin för att funktionerna i fråga ska skötas på ett ändamålsenligt sätt. Exempel på detta är bl.a. statens affärsverk samt funktionsutläggning och bolagisering. Det är viktigt att även universiteten nu får ökad ekonomisk autonomi, som de länge önskat. Om de har egen egendom utanför statens budgetekonomi kan de mer flexibelt styra sin undervisnings- och forskningsverksamhet enligt sina egna strategier och utveckla den samverkan som den tredje uppgiften förutsätter. Fondekonomin innebär också bättre möjligheter för universitetsledningen att agera. Ett av syftena med propositionen är att i och med detta främja de finländska universitetens kvalitet och konkurrenskraft också internationellt.

Med hjälp av fondekonomin får universiteten också ett nytt redskap för att utveckla forskningsbaserade innovationer och dra kommersiell nytta av dem. Den har alltså också beröringspunkter med lagen om rätt till uppfinningar som görs vid högskolor. Denna lag, som träder i kraft den 1 januari 2007, syftar till att uppfinningar ska erkännas och nyttiggöras mer effektivt.

För att möjligheten till fondekonomi ska få betydande genomslag i praktiken, bör rätten till skatteavdrag för donationer samtidigt utvidgas. I sina tidigare ståndpunkter har utskottet påtalat att den övre gränsen för skattefriheten i fråga om donationer till universiteten inte har höjts (bl.a. KuUU 9/2005 rd — RP 119/2005 rd). Donationerna har en stor betydelse för universiteten med tanke på finansieringen av forskning och utbildning, och de främjar också helt konkret växelverkan mellan universiteten och det övriga samhället. Denna uppgift har också skrivits in i universitetslagen. Utskottet har föreslagit att regeringen vidtar åtgärder för att höja den övre gränsen för skattefrihet gällande donationer till universitet. Det vore också positivt för statsekonomin, för i och med ett sådant incitament skulle universiteten få nya finansiärer.

Universitetsfonderna kommer att vara en ny typ av juridisk person i lagstiftningen. För att deras ställning i beskattningen ska bli klarlagd bör det införas bestämmelser om den i skattelagstiftningen. Riksdagen behandlar nu en separat proposition (FiUB 39/2006 rd — RP 266/2006 rd) om att ändra inkomstskattelagen så att universitetsfonderna definieras som i inkomstskattelagen avsedda samfund. Om universitetsfonderna blir samfund som avses i inkomstskattelagen, är det deras faktiska verksamhet som bestämmer deras ställning i beskattningen, i likhet med andra samfund. Om verksamheten uppfyller kriterierna för ett allmännyttigt samfund, avses fonden i fråga vara skattskyldig endast för inkomst av näringsverksamhet och begränsat för inkomst av fastigheter. En universitetsfond som uppfyller kriterierna för ett allmännyttigt samfund behöver inte betala skatt för t.ex. räntor som influtit genom placeringar, dividender, hyresinkomster från aktielägenheter och överlåtelsevinster, förutsatt att inkomsterna inte hänför sig till näringsverksamhet. Ett allmännyttigt samfund är befriat från skatt också inom arvs- och gåvobeskattningen. Om universitetsfonden inte uppfyller kriterierna för ett allmännyttigt samfund är den skattskyldig för alla sina inkomster enligt en 26 procents skattesats.

I dagsläget är det inte klart hur universitetens donationsfonder ska behandlas i statens bokföring efter reformen. Universiteten har föreslagit att den egendom som hittills donerats till dem och som ingår i statens budgetekonomi ska överföras till universitetens fondekonomi. Då tjänar denna egendom som underlag för fondekonomin. Av propositionen framgår detta klart bara i fråga om Helsingfors universitet och Åbo Akademi. När det gäller de andra universiteten konstateras att undervisningsministeriet senare kommer att behandla frågan separat. Utskottet anser att de andra universiteten bör få samma ställning som Helsingfors universitet och Åbo Akademi i denna fråga.

Grundlagsutskottets utlåtande.

Eftersom den egendom som avses i förslaget är strängt privat, är det enligt grundlagsutskottet inte fråga om att inrätta en statlig fond enligt grundlagens 87 § om fonder utanför statsbudgeten. De föreslagna bestämmelserna om från statsekonomin avskild egendom som innehas av universitetsfonden som juridisk person medför heller inga problem när det gäller fullständighetsprincipen för statsbudgeten enligt 84 § 1 mom. i grundlagen. De föreslagna bestämmelserna befäster universitetens självstyrelse i enlighet med 123 § 1 mom. i grundlagen och främjar därför också indirekt vetenskapens och den högsta utbildningens frihet, som är tryggad enligt 16 § 3 mom. i grundlagen (GrUU 30/2004 rd). Lagförslaget kan enligt grundlagsutskottet behandlas i vanlig lagstiftningsordning.