Motivering

Med hänvisning till propositionens motivering och annan utredning finner utskottet propositionen behövlig och lämplig. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Syftet med propositionen är att tydligaregöra lagstiftningen om växtskyddsmedel och s.k. andra bekämpningsmedel och att modernisera lagstiftningens innehåll. Helhetsöversynen är angelägen och tydligaregör innehållet. Men utskottet vill uppmärksamgöra jord- och skogsbruksutskottet på följande faktorer.

Merparten av växtskyddsmedlen klassas som miljöfarliga, och för att de inte ska vara till skada måste de användas korrekt och ändamålsanpassat. Därför har lagstiftningen om växtskyddsmedel som mål inte bara att värna växters hälsa och livsmedelskvaliteten utan också att förebygga skadliga konsekvenser för miljön och näringskedjan av användningen av växtskyddsmedel. Ett lämpligt godkännandeförfarande, skyldighet att byta ut skadliga växtskyddsmedel mot mindre skadliga, skydd av användarnas hälsa och en adekvat tillsyn är centrala inslag i lagstiftningen.

Förslaget till lag om växtskyddsmedel följer rätt långt direktivet om växtskyddsmedel. Det är i och för sig begripligt eftersom det samtidigt handlar om att genomföra direktivet i Finland. Men utskottet ogillar översättningen av direktivets formulering i syftesparagrafen (1 §), där det sägs att växtskyddsmedel inte får medföra "oskälig olägenhet för miljön" ("unacceptable influence on the environment" i direktivet). Utskottet menar att en sådan "oacceptabel miljöpåverkan" i vår lagstiftningssystematik närmast motsvaras av "förorening". Med hänsyn också till att vi har ett förbud mot förorening av mark (7 § i miljöskyddslagen 86/2000) och ett förbud mot förorening av grundvatten (8 § i miljöskyddslagen), bör bestämmelsen förbjuda "förorening av miljön". Alternativt kan det föreskrivas att lagens syfte är att förebygga och bekämpa de skadliga hälso- och miljöeffekterna av växtskyddsmedel. Utskottet kräver att jord- och skogsbruksutskottet ändrar lydelsen på föreslaget eller något annat vis som harmonierar med finländsk lagstiftning.

Utskottet understryker att växtskyddsmedel är kemikalier som också omfattas av kemikalielagen (744/1989). Det är helt klart enligt 3 § i den föreslagna lagen om växtskyddsmedel, men i detaljmotiven tas de viktigaste principerna som tillämpas också på växtskyddsmedel inte alls upp. De omfattar omsorgsplikt, skyldighet att inhämta information och skyldighet att välja. Om vårdslös eller ovarsam kemikaliehantering leder till att miljön förorenas, ska verksamhetsidkaren eller någon annan som orsakat föroreningen enligt bestämmelsen om omsorgsplikt se till att miljön återställs. Skyldigheten att inhämta information innebär att tillverkaren, importören eller distributören av en kemikalie samt andra verksamhetsidkare ska skaffa sig information om kemikaliens verkningar i miljön. Skyldigheten att välja förpliktar verksamhetsidkaren, då det rimligen är möjligt, att välja den kemikalie eller metod bland de tillbudsstående alternativen som orsakar minst fara. De här principerna är så grundläggande för verksamheten att de bör tas fram i lagmotiveringen. Utskottet hänvisar dessutom till principen om strikt ansvar, som det har uttalat sig om i utlåtande MiUU 34/2005 rd om lagen om gödselpreparat.

Vidare framhåller utskottet att kommissionen i sitt förslag till EU:s växtskyddsmedelsförordning (KOM(2006)388) i juli, i anknytning till den samtidigt framlagda temainriktade strategin för hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006)372), önskar att de farligaste växtskyddsmedlen byts ut mot mindre skadliga ämnen eller metoder. I detta syfte föreslår kommissionen att den jämförande bedömningen och utbytet av växtskyddsmedel enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning också ska omfatta bedömning och godkännande av verksamma ämnen i växtskyddsmedel och de nationella myndigheternas beslut om tillstånd att sälja växtskyddsmedel. Kommissionens förslag innebär att ett växtskyddsmedel kan förvägras godkännande, om det för samma ändamål finns ett preparat eller en metod som medför mindre risk för hälsan och miljön så att de skadligaste ämnena den vägen byts ut mot mindre skadliga ämnen eller metoder.

Utskottet anser att bestämmelserna om förfarandet för att godkänna växtskyddsmedel (9 och 15 §) och sambandet mellan dem är föga informativt. Meningen är att Finlands miljöcentral ska yttra sig om bedömningen av miljöriskerna i syfte att utreda förutsättningarna för att kunna godkänna ämnen som är avsedda som växtskyddsmedel. Men av de föreslagna paragraferna och motiven framgår inte att sakkunnigmyndigheterna ska komma överens om huruvida utlåtanden behövs och att en sakkunnigmyndighet i sitt utlåtande kan föreslå lämpliga skyddsåtgärder eller andra riskhanteringsåtgärder, om den föreslagna användningen av ett preparat utifrån riskbedömningen annars inte är acceptabel. Utskottet föreslår att uttrycket "utlåtanden om förutsättningarna för godkännande" i 15 § kompletteras med att sakkunnigmyndighetens uppgifter också omfattar bedömning av nödvändiga skyddsåtgärder eller riskhanteringsåtgärder.

Utskottet har också tagit upp 21 § om spridning från luften. Det är förbjudet att sprida växtskyddsmedel från luftfartyg, men det är möjligt att avvika från förbudet på de villkor som anges i lagen. Enligt utskottets mening bör miljömyndigheten i förekommande fall beredas tillfälle att yttra sig om bedömningen av miljöriskerna innan ett beslut om spridning från luften fattas.

Det är mycket viktigt med en adekvat uppföljning och kontroll för att minska riskerna med kemikalisering. I den nationella strategin för anpassning till klimatförändringenJSM:s publikationer 1/2005. påpekas att klimatuppvärmningen sannolikt kommer att betyda att det behövs mer bekämpningsmedel på grund av risken för nya ogrästyper, växtsjukdomar och skadegörare och ökad användning av starkare bekämpningsmedel. En två veckor längre växtperiod betyder antagligen 1—2 besprutningar till av medel för att bekämpa skadegörare. Utskottet omfattar uppfattningen i strategin att vi måste försöka minska skadeverkningarna av en eventuellt ökad användning av bekämpningsmedel.

I 31 § i lagen om växtskyddsmedel föreskrivs att växtskyddsmedel ska övervakas objektivt och regelbundet. Det krävs effektivare kontroll om det finns anledning att misstänka att ett preparat eller en verksamhetsidkares verksamhet inte uppfyller fastlagda krav. Utskottet välkomnar bestämmelsen om kontrollprinciper och understryker att det också behövs adekvata resurser för kontrollen.