EU-kommissionen kräver i sin nya samlade energi- och klimatlösning att medlemsstaterna ensidigt åtar sig att minska sina växthusgasutsläpp med en femtedel fram till 2020. Kommissionen vill att EU går i täten med att reducera utsläppen.

Kommissionens mål är lovvärt. Klimatförändringen är ett av de största hoten för hela jordklotet just nu. Om vi inte får bukt med utsläppen kan konsekvenserna bli katastrofala. Hundratals miljoner människor tvingas flytta på grund av höjd havsyta och torka, sjukdomar sprider sig, organismer dör ut och klimatuppvärmningen ger upphov till förödande väderfenomen.

Det kostar betydligt mindre att förebygga klimatförändringen än att inte göra någonting alls. Finland har utan tvivel små chanser att direkt påverka de totala totalutsläppen i världen. Men devisen "Think globally — act locally" är fortfarande värd att upprepas. Om till exempel Matti Vanhanen inte hade satt käppar i hjulet för en utbyggnad av kärnkraften med sin riksdagskläm 1992 skulle vi i dag producera mycket mer miljövänlig inhemsk energi.

Även om våra energibeslut är en minimal faktor i ett globalt perspektiv behöver vårt inflytande inte ligga i samma klass. Vi kan påverka med vår egen insats, vårt exempel och våra handlingar både i EU och i ett bredare internationellt sammanhang.

Socialdemokraternas och centerns rödmylleregering har dessvärre bedrivit en oengagerad och obeslutsam energi- och klimatpolitik. Utredningar har det nog beställts i parti och minut, men slutsatserna lyser med sin frånvaro. Samtidigt är allmänheten allt mer ovetande om energiförsörjningen och energiprisutvecklingen. Finland skulle ha kunnat gå i bräschen för EU:s energipolitik, men det har regeringen Vanhanen inte känt för.

Regeringen har under hela valperioden saknat ett målinriktat program för att tillgodose vårt framtida energibehov och tackla de problem som klimatförändringen oundvikligen kommer att ställa oss inför. Oppositionen i riksdagen har upprepade gånger krävt att vi omedelbart börjar förbereda utsläppsfria energilösningar och kartlägga och undanröja eventuella hinder i lagstiftningen. De här besluten låter fortfarande vänta på sig i regeringen.

Regeringen kom för ett drygt år sedan med en energi- och klimatpolitisk redogörelse till riksdagen. Den innehöll inte särskilt många nya beslut utan byggde i långa stycken vidare på principer som antagits redan under föregående valperiod. Regeringen har dessutom låtit utföra flera utredningar bl.a. om hur elmarknaden fungerar, men någon politisk sammanfattning eller något beslut om nödvändiga åtgärder har man inte hört talas om.

När den energi- och klimatpolitiska redogörelsen godkändes i juni 2006 antog riksdagen åtta uttalanden som förpliktade regeringen till aktiva insatser i klimatpolitiken. Riksdagen krävde bl.a. att regeringen vidtar åtgärder för att säkerställa tillgången till energi till ett rimligt pris och se till att energiproduktionen är diversifierad och i högsta möjliga mån självförsörjande. Vidare krävde riksdagen att regeringen under det finländska EU-ordförandeskapet aktivt arbetar för en internationell klimatpolitik.

För att driva på frågorna och sätta fart på regeringen uppmanade samlingspartiet redan i slutet av november statsministern att komma med en upplysning om energifrågor till riksdagen. Men än så länge har någon upplysning inte blivit antecknad i riksdagens arbetsschema.

Vårt beroende av importerad energi får inte längre öka, utan vi måste producera mer inhemsk energi. Vi måste målmedvetet öka andelen utsläppsfria energikällor i vår energiproduktion och utnyttja hela potentialen i förnybara energikällor, inte minst vattenkraft och bioenergi, fullt ut. Vi måste också satsa på energisparande, decentraliserad energiproduktion, förnybara energikällor och på forskning och utveckling av nya energiproduktionsformer.

Men — det räcker inte på långa nejder när för att tillgodose vårt nuvarande energibehov, för att inte ens tala om det framtida. Ren och säker inhemsk kärnkraft är ett bättre alternativ för primärkraft än stenkol eller ökad elimport t.ex. från Ryssland.

Regeringens energi- och klimatpolitik uppfyller inte de här kraven. Regeringen saknar ett målinriktat program för att tillgodose vårt framtida energibehov och stävja klimatförändringen. Regeringens insatser för ett intensivare internationellt klimatsamarbete lämnar mycket övrigt att önska.