Plenarprotokoll 6/2008 rd

PR 6/2008 rd

Justerat 2.0r

6. TISDAGEN DEN 12 FEBRUARI 2008

Överläggningarna leddes av talman Sauli Niinistö.

Namnupprop

Vid namnuppropet antecknades följande 35 ledamöter som frånvarande:

  • Eero Akaan-Penttilä /saml
  • Claes Andersson /vänst
  • Pekka Haavisto /gröna
  • Leena Harkimo /saml
  • Susanna Huovinen /sd
  • Ilkka Kanerva /saml
  • Ulla Karvo /saml
  • Jyrki Katainen /saml
  • Timo Kaunisto /cent
  • Matti Kauppila /vänst
  • Valto Koski /sd
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Jaakko Laakso /vänst
  • Paula Lehtomäki /cent
  • Päivi Lipponen /sd
  • Juha Mieto /cent
  • Elisabeth Nauclér /sv
  • Ville Niinistö /gröna
  • Mats Nylund /sv
  • Pentti Oinonen /saf
  • Kirsi Ojansuu /gröna
  • Sirpa Paatero /sd
  • Markku Pakkanen /cent
  • Antti Rantakangas /cent
  • Eero Reijonen /cent
  • Tanja Saarela /cent
  • Kimmo Sasi /saml
  • Arto Satonen /saml
  • Minna Sirnö /vänst
  • Satu Taiveaho /sd
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Pekka Vilkuna /cent
  • Tuula Väätäinen /sd
  • Ulla-Maj Wideroos /sv

__________

Uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet

Följande anmälningar om frånvaro på grund av uppdrag i anknytning till riksdagsarbetet antecknades till protokollet:

12.2 ledamöterna

  • Eero Akaan-Penttilä /saml
  • Jyrki Katainen /saml
  • Päivi Lipponen /sd
  • Juha Mieto /cent
  • Kimmo Sasi /saml
  • Kimmo Tiilikainen /cent
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Ulla-Maj Wideroos /sv

12 och 13.2 ledamot

  • Ilkka Kanerva /saml

Sjukfrånvaro

Följande anmälningar om frånvaro på grund av sjukdom antecknades till protokollet:

12.2 ledamot

  • Leena Harkimo /saml

12 och 13.2 ledamot

  • Susanna Huovinen /sd

__________

Miljöutskottets ordförande

Talmannen:

Jag meddelar att miljöutskottet vid sitt sammanträde den 7 februari 2008 har valt ledamot Rakel Hiltunen till utskottets ordförande.

__________

Unionsärenden

Talmannen:

Jag meddelar att statsrådet den 7 februari 2008 har överlämnat till riksdagen unionsärendet U 1/2008 rd och att talmannen har sänt det vidare för behandling i stora utskottet, som utrikesutskottet och finansutskottet ska lämna utlåtande till.

__________

Medlemmarna i Finlands delegation i OSSE:s parlamentariska församling

Talmannen:

Med hänvisning till en reglering av utskottsplatserna anhåller ledamot Pekka Haavisto om befrielse från uppgiften som ersättare i Finlands delegation i europeiska säkerhets- och samarbetsorganisationen OSSE:s parlamentariska församling. Talmanskonferensen förordar anhållan.

Anhållan godkändes.

Talmannen:

Fyllnadsval till delegationen förrättas i plenum i morgon onsdagen den 13 februari 2008 kl. 15. Kandidatlistorna för fyllnadsvalet ska lämnas in till centralkansliet senast i morgon kl. 12.

__________

Interpellation 1/2008 rd om nedläggningen av Stora Enso Oyj:s fabriker och statens ägarpolitik

Talmannen:

Utom dagordningen meddelar jag att ledamot Martti Korhonen och 65 andra ledamöter den 8 februari 2008 har framställt till statsrådet en interpellation om nedläggningen av Stora Enso Oyj:s fabriker och statens ägarpolitik (IP 1/2008 rd).

Jag ger nu ordet till ledamot Martti Korhonen som i egenskap av den första undertecknaren föredrar interpellationen.

Martti Korhonen /vänst:

Ärade talman! Vi ställer följande interpellation:

"Till riksdagen

Den 25 oktober 2007 gick Stora Enso Oyj ut med ett börsmeddelande om att bolaget för gott lägger ner sitt pappersbruk i Summa och en maskin för tidskriftspapper i fabriken i Anjala samt sina cellulosafabriker i Kemijärvi och Norrsundet i Sverige. Dessutom tänker Stora Enso sälja sina fabriker och möjligen också sitt sågverk i Kotka och sanera ut hundratals anställda inom koncernförvaltningen och sina koncentrerade tjänster i Finland och andra länder. Efter avslutade samarbetsförhandlingar har antalet anställda som får gå preciserats till 985.

Statens innehav i Stora Enso är 25 procent. Folkpensionsanstalten har ytterligare 10 procent. Och ändå har regeringen bara passivt sett på utan att försöka hindra besluten att lägga ner Stora Ensos enheter. Ministrarna har i olika sammanhang kommit med motstridiga uppgifter om från och med när de har fått veta eller haft en aning om de planerade indragningarna. Statsminister Vanhanen uppger att han fått veta om bolagets beslut kvällen innan, och minister Häkämies som ska ha ägarstyrningsfrågor på sitt bord strax innan börsmeddelandet offentliggjordes.

Regeringens passivitet är förbryllande, inte minst som de argument för fabriksnedläggelserna som Stora Enso anfört har visat sig vara felaktiga när det gäller tillgång på virke, enheternas lönsamhet och energianvändning. Dessutom har en lång rad frågetecken bl.a. kring förhandlingarna om ryska virkestullar och möjligheterna att öka användningen av inhemsk råvara ännu inte rätats ut.

De anställda på cellulosafabriken i Kemijärvi och pappersbruket i Summa föreslår att verksamheten ska fortsätta och utvecklas.

Regeringen envisas hela tiden med att tala om eftervård i stället för att försöka påverka Stora Enso att låta verksamheten vid anläggningarna fortsätta. Regeringen har inte försökt rädda ens Kemijärvifabriken, trots att den är den största enskilda arbetsgivaren i östra Lappland. Alla nyckeltal för regional utveckling visar att östra Lappland har drabbats av den svåraste omstruktureringen i Finland. Det finns inga argument för Stora Enso att lägga ner den lönsamma verksamheten. Omstruktureringsproblemen drabbar också de anställda som berörs av Summafabriken i Kymmene.

Regeringen lämnade den 21 september 2007 en proposition till riksdagen med förslag till lag om statens bolagsinnehav och ägarstyrning. I motiven till propositionen säger regeringen att staten använder sin rösträtt officiellt och formellt endast vid bolagsstämmorna, men i praktiken reder bolagets styrelse och operativa ledning på förhand ut hur de större ägarna förhåller sig till investeringar och andra motsvarande projekt som är betydande för bolaget. Inofficiella kontakter med anknytning till dessa situationer och användning av inflytelse som baserar sig på ägande är en betydande del av ägarstyrningen och det aktiva ägarskapet.

När riksdagen antog lagen godkände den samtidigt följande uttalande: "Riksdagen förutsätter att regeringen i sin ägarpolitik tar hänsyn till stora industriföretags sysselsättande roll och effekter för den regionala ekonomin". Men regeringen ser inte ut att tillmäta vare sig den sysselsättande rollen för den regionala ekonomin eller de sociala effekterna av Stora Ensos beslut det värde de förtjänar.

I sin framtida ägarpolitik bör staten ge frågan om samhällsansvar betydligt större tyngd, inte minst med tanke på sysselsättningen och den regionala ekonomin.

De ansvariga ministrarna i regeringen har gång på gång dragit sig undan sitt ansvar, och de partier som sitter med i regeringen har kommit med ytterst motstridiga uttalanden. Statsminister Vanhanen har upprepade gånger vägrat ge en redogörelse eller komma med en upplysning om statens ägarstyrning.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Anser regeringen att det är rätt och motiverat att fabrikerna i Kemijärvi och Summa läggs ner,

eller tänker regeringen göra något för att säkerställa att fabrikerna får fortsätta genom att vid behov utnyttja sin rösträtt på Stora Ensos bolagsstämma och

hur tänker regeringen framöver se till att staten i sin ägarpolitik tar sitt samhällsansvar?

Helsingfors den 8 februari 2008

  • Martti Korhonen /vänst
  • Annika Lapintie /vänst
  • Veijo Puhjo /vänst
  • Unto Valpas /vänst
  • Markus Mustajärvi /vänst
  • Jyrki Yrttiaho /vänst
  • Esko-Juhani Tennilä /vänst
  • Mikko Kuoppa /vänst
  • Matti Kauppila /vänst
  • Minna Sirnö /vänst
  • Merja Kyllönen /vänst
  • Jaakko Laakso /vänst
  • Paavo Arhinmäki /vänst
  • Pentti Tiusanen /vänst
  • Matti Kangas /vänst
  • Erkki Virtanen /vänst
  • Tarja Filatov /sd
  • Jutta Urpilainen /sd
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Antti Kalliomäki /sd
  • Jouko Skinnari /sd
  • Matti Ahde /sd
  • Pia Viitanen /sd
  • Rakel Hiltunen /sd
  • Jacob Söderman /sd
  • Marjaana Koskinen /sd
  • Marko Asell /sd
  • Maria Guzenina-Richardson /sd
  • Ilkka Kantola /sd
  • Krista Kiuru /sd
  • Merja Kuusisto /sd
  • Päivi Lipponen /sd
  • Johanna Ojala-Niemelä /sd
  • Tuula Peltonen /sd
  • Tommy Tabermann /sd
  • Katja Taimela /sd
  • Pauliina Viitamies /sd
  • Antti Vuolanne /sd
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd
  • Heli Paasio /sd
  • Saara Karhu /sd
  • Maarit Feldt-Ranta /sd
  • Kari Rajamäki /sd
  • Johannes Koskinen /sd
  • Matti Saarinen /sd
  • Jukka Gustafsson /sd
  • Eero Heinäluoma /sd
  • Esa Lahtela /sd
  • Reijo Kallio /sd
  • Kimmo Kiljunen /sd
  • Reijo Laitinen /sd
  • Sirpa Paatero /sd
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Tero Rönni /sd
  • Leena Rauhala /kd
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Tarja Tallqvist /kd
  • Sari Palm /kd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Päivi Räsänen /kd
  • Bjarne Kallis /kd
  • Raimo Vistbacka /saf
  • Timo Soini /saf
  • Pertti Virtanen /saf
  • Sinikka Hurskainen /sd
  • Liisa Jaakonsaari /sd."

Talmannen:

Enligt arbetsordningen remitteras interpellationen utan debatt till statsrådet för att besvaras.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

1) Val av Finlands delegation i Nordiska rådet

Val

Talmannen:

Jag konstaterar att valet är enhälligt och att riksdagen väljer följande uppställda kandidater till medlemmar och ersättare i Finlands delegation i Nordiska rådet:

Sekreteraren läste:

som medlemmar

  • Risto Autio /cent
  • Lauri Oinonen /cent
  • Janne Seurujärvi /cent
  • Paula Sihto /cent
  • Lyly Rajala /saml
  • Arja Karhuvaara /saml
  • Ulla Karvo /saml
  • Jukka Mäkelä /saml
  • Anne-Mari Virolainen /saml
  • Maarit Feldt-Ranta /sd
  • Tommy Tabermann /sd
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Tuula Peltonen /sd
  • Ilkka Kantola /sd
  • Paavo Arhinmäki /vänst
  • Ville Niinistö /gröna
  • Christina Gestrin /sv
  • Bjarne Kallis /kd

som ersättare

  • Oiva Kaltiokumpu /cent
  • Timo Kaunisto /cent
  • Hannes Manninen /cent
  • Markku Pakkanen /cent
  • Jari Larikka /saml
  • Lenita Toivakka /saml
  • Petri Pihlajaniemi /saml
  • Petri Salo /saml
  • Henna Virkkunen /saml
  • Krista Kiuru /sd
  • Antti Vuolanne /sd
  • Pauliina Viitamies /sd
  • Sirpa Paatero /sd
  • Claes Andersson /vänst
  • Unto Valpas /vänst
  • Heli Järvinen /gröna
  • Raimo Vistbacka /saf
  • Leena Rauhala /kd

Ledamot Bjarne Kallis sammankallade härefter delegationen till konstituerande möte i riksdagshusets kabinett 1 kl. 14.15.

__________

UTOM DAGORDNINGEN

2) Statsministerns upplysning om regeringens politik 2008 och de viktigaste propositionerna

Statsministerns upplysning  SU 1/2008 rd

Talmannen:

Utom dagordningen lämnar statsministern en upplysning om regeringens politik 2008 och de viktigaste propositionerna.

Efter statsministerns anförande följer en omgång gruppanföranden som får ta längst 5 minuter i anspråk. Härefter tillåter jag enligt eget övervägande inlägg på längst 2 minuter, ledamöterna kan begära ordet genom att trycka på V-tangenten.

Statsminister Matti Vanhanen (översättning): Den ekonomiska utvecklingen i Finland har under de senaste åren varit synnerligen gynnsam, och antalet sysselsatta var i fjol i genomsnitt 127 000 fler än år 2004. Tillväxten under år 2007 var enligt uppskattning 4,5 procent och antalet sysselsatta steg med så mycket som 48 000 personer, dvs. med omkring 1000 varje vecka. Vid utgången av året nådde sysselsättningen en nivå på 70 procent. Arbetslösheten hade då sjunkit till 6,7 procent. Också långtids- och ungdomsarbetslösheten har sjunkit betydligt. Den förbättrade sysselsättningen skapar välfärd i hela landet och ger oss möjlighet att utveckla tjänster som är viktiga för medborgarna och göra inkomstöverföringar.

Den starka tillväxten tillsammans med en ansvarsfull utgiftspolitik har också förbättrat jämvikten i den offentliga ekonomin och vi har kunnat göra avsevärda amorteringar på statsskulden. Under goda tider måste vi förbereda oss på det utgiftstryck som den åldrande befolkningen medför. Detta är det slag av ansvarskännande som förväntas av regeringen. Den höga sysselsättningen, tillväxten och de åtgärder som staten och kommunerna vidtagit har också kännbart förbättrat den finansiella situationen för kommunerna.

Utsikterna för den internationella ekonomin har däremot redan försvagats märkbart. Enligt bedömningar har högkonjunkturen redan kulminerat för Finlands vidkommande. Den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna ser ut att bli dystrare än förutspått på grund av de problem på bostadsmarknaden som tillspetsades under sommaren och de därpå följande störningarna på finansmarknaden. Oron på aktiemarknaden världen över visar att den ekonomiska utvecklingen i såväl Asien som Europa är starkt bunden till USA:s ekonomi. Internationella Valutafonden Imf har dragit ner sin prognos för USA:s ekonomiska tillväxt år 2008 till 1,5 procent och för den ekonomiska tillväxten inom euroområdet till 1,6 procent. Förenta staternas centralbank har sänkt räntan ovanligt snabbt i syfte att stöda tillväxten. Det är fortfarande oklart hur snabbt och i vilken omfattning dessa åtgärder har önskad effekt.

I Finland kommer den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsökningen att avta under innevarande år i takt med att världsekonomin försvagas. Vi har ändå ingen som helst orsak att gripas av panik. Enligt olika prognoser kommer tillväxten att stanna på 2,5—3 procent, vilket är ett klart bättre resultat än inom euroområdet i genomsnitt eller i Förenta staterna. Detta möjliggör en fortsatt ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Regeringen bör ändå vara förberedd också på sämre alternativ inom den ekonomiska politiken. Erfarenheten visar att sysselsättningsökningen lätt bromsas upp av konjunktursvackor. Vi följer noga den ekonomiska utvecklingen och är beredda att vid rätt tidpunkt sätta in sådana finanspolitiska åtgärder som gör att sysselsättningsökningen kan tryggas i största möjliga utsträckning. Tack vare att vi har skött den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken väl har regeringen både möjlighet och kompetens att reagera på detta sätt.

Den viktigaste frågan i vår ekonomiska politik är emellertid inte konjunkturpolitiken. Det är mycket viktigare att se till att vi kan stärka ekonomins förmåga till förnyelse. Så som så många dystra exempel visar försvinner arbetsplatser och hela fabriker till följd av konkurrenstrycket och omstruktureringstrycket. Staten kan inte rädda enskilda arbetsplatser eller fabriker. Men staten kan skapa förutsättningar för nya former av konkurrenskraftigt arbete. Här behövs fortlöpande satsningar på företagsamhet och kompetens och särskilda regionalpolitiska stödåtgärder i regioner som genomgår strukturomvandlingar. Regeringen är aktiv inom alla dessa delområden.

Särskilt aktuellt är trycket på förändringar inom skogsindustrin och i skogsklustret som helhet. Av många olika skäl är lönsamheten och utsikterna för industrin svaga. Trots statsmaktens oavbrutna ansträngningar hotar tillgången på importerade råvaror fortfarande att försvagas avsevärt. Det behövs såväl snabba som långsiktiga åtgärder för att trygga virkesförsörjningen och en förnyelse av hela branschen. Regeringen kommer att besluta om nya åtgärder redan under ramförhandlingarna, så snart den arbetsgrupp som leds av överombudsman Esko Aho har färdigställt sin mellanrapport.

Förutsättningarna för näringsverksamhet och tillväxt kan främjas genom ökade satsningar på infrastruktur och innovationspolitik. Vi vet att behovet av sådana insatser är stort. Behovet av förändringar måste på lång sikt anpassas till en ansvarsfull skötsel av den offentliga ekonomin och en hållbar utveckling. Regeringen tar ställning till trafikpolitiken i mars inom ramen för den trafikpolitiska redogörelsen. I och med innovationsstrategin, som ges till riksdagen i form av en redogörelse under våren, önskar vi stärka en innovationspolitik som är baserad på efterfrågan. Vid sidan av dessa kommer regeringen att överlämna till riksdagen ett stort antal propositioner i syfte att påskynda satsningarna på undervisningen, reformen av den sociala tryggheten och hälsofrämjande åtgärder.

Man måste emellertid också komma ihåg att utgifterna, liksom skatteändringarna, ska dimensioneras och riktas så att de inte äventyrar utan snarare stöder förberedelserna inför vår allra största utmaning, den åldrande befolkningen. Detta är en krävande uppgift.

Klimat- och energipolitiken är nu en av de viktigaste frågorna internationellt sett. Den sysselsätter regeringen såväl i de internationella klimatförhandlingarna och behandlingen av EU:s klimat- och energipaket som i beredningen och verkställigheten av den nationella klimat- och energistrategin och beredningen av framtidsredogörelsen. Dessa frågor kommer likaså att sysselsätta riksdagen. Det är dessutom glädjande att befolkningens medvetenhet om klimatförändringen har ökat, liksom beredskapen att göra något för att dämpa dess effekter.

De viktigaste målsättningarna inom klimat- och energipolitiken måste vara att för det första dämpa klimatförändringen och anpassa sig till den genom att minska utsläppen av växthusgaser och få den ökande energiförbrukningen att stanna av. Drömmen om att vi ska kunna lämna naturen i ett lika gott, eller till och med bättre, skick än vi själva har övertagit den får inte krossas.

För det andra måste åtgärderna trygga Finlands och Europas konkurrenskraft. Den internationella klimatkonventionen måste bli heltäckande och binda samtliga länder för att konkurrensen ska vara rättvis globalt sett.

Ett tredje mål måste vara att öka självförsörjningsgraden i fråga om energi och att trygga energitillgången på ett sådant sätt att användningen av fossila bränslen minskar på global nivå. Det är fråga om bland annat detta när Europeiska unionen har satt som mål att öka andelen förnybar energi till 20 procent fram till år 2020.

Europeiska gemenskapernas kommission överlämnade den 23 januari ett omfattande förslag till ett eget klimat- och energipaket. Förslaget är säkert unionens mest betydande lagstiftningsprojekt detta år. Finland förde aktiva förhandsförhandlingar med kommissionen om förslaget. Den minskning av utsläppen av växthusgaser utanför utsläppshandeln (-16 procent) och den ökning av förnybar energi (+9,5 procent) som Finland enligt förslaget ska åta sig är krävande, men möjliga att uppnå. I den fortsatta behandlingen är det bland annat viktigt att se till att den energiintensiva industrin blir rättvist behandlad.

Finland är redo att bära sin andel av ansvaret för att de mål som EU ställt upp ska nås och vi har därför inlett beredningen av en egen klimat- och energistrategi. Riksdagen får denna redogörelse under slutet av vårsessionen. Avsikten är att man i strategin på konkret nivå ska gå igenom på vilket sätt Finland kan nå målen både när det gäller att minska utsläppen och att öka andelen förnybar energi. De förnybara energikällor som har störst potential är biomassa, vind, vatten och avfall. För att energieffektiviteten ska kunna ökas och utsläppen minskas krävs det effektiva åtgärder såväl inom trafiken som boendet. Som exempel kan nämnas att bestämmelserna om byggnaders energiprestanda kommer att skärpas med 30—40 procent redan i år. Regeringen utesluter ingen utsläppsfri, utsläppssnål eller med tanke på utsläpp neutral, hållbar och i fråga om kostnadsstrukturen lönsam produktionsform, inte heller kärnkraft, utan alla energiformer bedöms med tanke på hela samhällets bästa. Vi måste dock godkänna det faktum att energipriset stiger i framtiden. Det är det pris vi måste betala för en bättre framtid när vi försöker hejda klimatförändringen.

Riksdagen kommer i år också att få ta emot två stora propositioner som har samband med EU-politiken och utrikes- och försvarspolitiken. I mars överlämnar regeringen sin proposition om ratificering av Lissabonfördraget, som man enades om senaste höst. Fördraget håller som bäst på att ratificeras i de olika medlemsländerna och det är önskvärt att det också träder i kraft. Förnyandet av unionens grundfördrag har dragit ut på tiden alltför länge, och unionen måste nu få koncentrera sig på sina egentliga uppgifter.

Regeringen överlämnar under detta år också en säkerhets- och försvarspolitisk redogörelse. Det är fråga om en långsiktig plan i form av en redogörelse och avsikten är att engagemanget att genomföra den ska sträcka sig över valperioderna.

Separat från redogörelsen fastställer vi redan under de kommande veckorna på vilket sätt vi kommer att delta i den verksamhet som kompletterar Natos snabbinsatsstyrkor i enlighet med det intresse för saken som vi uttalade under vårvintern ifjol. Det operativa konceptet för Nrf har genomgått en fortlöpande utveckling under de senaste två åren. De olika alternativa sätten att delta i verksamheten har hittat sin form inom Nato, och det finns nu förutsättningar för ett närmare ställningstagande för Finlands vidkommande.

Riksdagen har mottagit en förteckning över de propositioner och redogörelser som regeringen har för avsikt att överlämna till riksdagen under vårsessionen. Jag tänker inte i detta sammanhang gå igenom dem närmare enligt förvaltningsområde. Jag kan dock med fog konstatera att vi har ett arbetsfyllt år framför oss.

Med anledning av upplysningen fördes följande debatt (PTK 6/2, Nylander 6/2/7).

Förste vice talmannen förklarade debatten avslutad.

Riksdagen gick över till dagordningen.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

3) Regeringens proposition om godkännande av överenskommelsen med Mauritius om främjande och skydd av investeringar med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 1/2008 rd

På förslag av talmanskonferensen remitterade riksdagen ärendet till utrikesutskottet.

4) Regeringens proposition om godkännande av överenskommelsen med Mongoliet om främjande och skydd av investeringar och med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 2/2008 rd

På förslag av talmanskonferensen remitterade riksdagen ärendet till utrikesutskottet.

5) Regeringens proposition med förslag till beredskapslag samt vissa lagar som har samband med den

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 3/2008 rd

Förste vice talmannen:

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till försvarsutskottet, som grundlagsutskottet ska lämna utlåtande till.

Debatt (PTK 6/5).

Behandlingen av ärendet avbröts.

Behandlingen av ärendet fortsätter:  PR 7/1/2008

6) Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av lagen om statsandelar till kommunerna samt om upphävande av en lag om ändring av lagen om statsandelar till kommunerna

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 4/2008 rd

Förste vice talmannen:

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till förvaltningsutskottet.

Debatt (PTK 6/6).

Beslut

Riksdagen godkände talmanskonferensens förslag och remitterade ärendet till förvaltningsutskottet.

7) Regeringens proposition med förslag till pensionslag för evangelisk-lutherska kyrkan

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 5/2008 rd

På förslag av talmanskonferensen remitterade riksdagen ärendet till social- och hälsovårdsutskottet.

8) Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av 1 § i lagen om verkställighet av böter och av en lag som har samband med den

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 6/2008 rd

På förslag av talmanskonferensen remitterade riksdagen ärendet till lagutskottet.

9) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 32 § i hälsoskyddslagen

Remissdebatt

Regeringens proposition  RP 7/2008 rd

På förslag av talmanskonferensen remitterade riksdagen ärendet till social- och hälsovårdsutskottet.

10) Regeringens proposition om godkännande av överenskommelsen med Republiken Vitryssland om främjande och skydd av investeringar samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i överenskommelsen som hör till området för lagstiftningen

Dels enda, dels andra behandlingen

Regeringens proposition  RP 24/2007 rd

Utrikesutskottets betänkande  UtUB 12/2007 rd

Förste vice talmannen:

Först ska riksdagen utifrån utrikesutskottets betänkande besluta om överenskommelsen i enda behandling och därefter i andra behandlingen om lagförslaget.

Ingen debatt.

Beslut

Riksdagen godkände överenskommelsen.

Riksdagen godkände lagförslaget utifrån beslutet i första behandlingen.

Andra behandlingen av lagförslaget avslutades.

Ärendet slutbehandlat.

Förste vice talmannen:

Riksdagens nästa plenum är i morgon onsdag kl. 15.

Plenum avslutades kl. 17.16.