Allmän motivering

Regeringen syftar till att med hjälp av tillsynsplaner effektivisera och förbättra den kommunala tillsynen enligt hälsoskyddslagen, lagen om åtgärder för inskränkande av tobaksrökning och kemikalielagen. Den rikstäckande styrningen förbättras och samordnas med hjälp av ett tillsynsprogram som utarbetas av Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral. Programmet upprättas i samarbete med de övriga centrala ämbetsverken inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Enligt lagförslagen utökas den avgiftsbelagda tillsynen i syfte att säkerställa resurser för det kommunala miljö- och hälsoskyddet. För att trygga kvaliteten på hushållsvatten och bassängvatten och för att motverka hälsorisker ska personalen vid verk som levererar hushållsvatten, simhallar och badanläggningar få bättre kompetens. Social- och hälsovårdsutskottet menar att de föreslagna bestämmelserna är relevanta för att målen ska nås. Dessutom medverkar lagförslagen till att bättre samordna de aktuella lagarna med lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsters säkerhet och den nya livsmedelslagen.

Enligt ändringarna i kemikalielagen är det Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral som ska upprätta ett riksomfattande tillsynsprogram. Enligt utskottets uppfattning förutsätter detta att särskilt avseende fästs vid bättre samarbete mellan produkttillsynscentralen och Finlands miljöcentral. Detta är nödvändigt för att insatser för att förebygga miljörisker ska tas in i tillsynsprogrammen och beaktas i tillräcklig omfattning inom tillsynsverksamheten. Social- och hälsovårdsutskottet hänvisar också till utlåtandet från miljöutskottet där det understryks att nivån på tillsynen kan förbättras med större samarbete mellan kommunerna. En stor prövning för myndighetssamarbetet inom kemikalietillsynen är att arbetet med tillsynsprogrammet och de kommunala tillsynsplanerna sannolikt delvis infaller samtidigt med genomförandet av EU:s nya kemikalieförordning.

Med avseende på preventionen av hushållsvattenburna epidemier är det enligt utskottet viktigt att den hushållsvatten- och bassängvattenhygieniska kompetensen förbättras med hjälp av de föreslagna kompetenstesten. Testen får ännu större betydelse när man vet att det i Finland finns mycket lite yrkesskole- och yrkeshögskoleutbildning inom vattenanläggningsteknik, hushållsvatten- och bassängvattenhygien och vattenkvaliteten i dessa fall. Också annan utbildning inom miljö- och hälsoskydd bör lyftas fram.

Enligt vad utskottet har erfarit utreds det för närvarande om den statliga finansieringen av miljö- och hälsoskydd bör ses över. Utskottet menar att det samtidigt bör utredas om dröjsmålsräntan på de föreslagna avgifterna är nödvändig.