Allmänt

Regeringen föreslår att sjukförsäkringslagens (1224/2004) bestämmelser om särskild graviditetspenning, donationsdagpenning och specialvårdspenning ändras. Det föreslås dessutom nödvändiga ändringar i vissa andra lagar till följd av de nämnda bestämmelserna om dagpenning samt vissa tekniska ändringar. 

Syftet med propositionen är att harmonisera sjukförsäkringslagens bestämmelser om särskild graviditetspenning så att de bättre än för närvarande motsvarar bestämmelserna i graviditetsskyddsdirektivet (92/85/EEG) och statsrådets förordning om skydd för arbetstagare som är gravida, nyligen fött barn eller ammar mot agenser och andra faktorer som kan medföra risk i arbetet (143/2024, nedan graviditetsskyddsförordningen) i fråga om agenser och andra faktorer som kan medföra risk för en gravid arbetstagare. 

Målet med ändringarna i sjukförsäkringslagens bestämmelser om donationsdagpenning är att förbättra systemet för ersättning för inkomstbortfall som orsakas av donation av organ, vävnad eller celler och att förtydliga bestämmelserna om donationsdagpenning. 

Vidare ska bestämmelserna om specialvårdspenning i sjukförsäkringslagen uppdateras med hänsyn till de ändringar som gjorts i ordnandet av social- och hälsovårdstjänsterna från och med den 1 januari 2023. 

Social- och hälsovårdsutskottet ställer sig bakom propositionens syften och tillstyrker lagförslagen, men med de anmärkningar som ges nedan. I det nya lagförslag som utskottet föreslår föreslås det att de ändringar i 93 § i inkomstskattelagen (lagförslag 7) som föreslås i propositionen samordnas med den ändring av 93 § i inkomstskattelagen som föreslås i den proposition om allmänt stöd (RP 112/2025 rd) som riksdagen behandlar, så att det nya lagförslag som utskottet föreslår träder i kraft den 1 maj 2026. Därför föreslår utskottet att lagförslag 7 i propositionen ska gälla temporärt till och med den 30 april 2026.  

Utskottet fäster statsrådets allvarliga uppmärksamhet vid att det nämnda behovet av samordning inte har lyfts fram i den aktuella propositionen, som lämnades till riksdagen efter det att propositionen om allmänt stöd (RP 112/2025 rd) hade lämnats. Enligt anvisningarna för utarbetande av regeringspropositioner ska riksdagen i propositionen ges exakt information om eventuella andra propositioner som ska beaktas vid behandlingen av den aktuella propositionen. Det behövs för att riksdagen ska kunna besluta i vilken ordning ärendena behandlas. Om propositioner som redan är under behandling i riksdagen innehåller förslag om ändring av samma bestämmelser som i den aktuella propositionen, ska bestämmelserna specificeras. 

Ändringarna som gäller särskild graviditetspenning

Graviditetsskyddsdirektivet har genomförts nationellt genom arbetarskyddslagen (738/2002) och den graviditetsskyddsförordning som utfärdats med stöd av den lagen och som trädde i kraft i april 2024. 

Det föreslås att bestämmelserna om särskild graviditetspenning i sjukförsäkringslagen ändras så att de motsvarar det som föreskrivs i graviditetsskyddsförordningen om faktorer som hänför sig till arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden och som äventyrar den gravidas eller fostrets hälsa. Graviditetsskyddsförordningens förteckning över fysikaliska och fysiska agenser som är kända för att orsaka fara för gravida arbetstagare eller arbetstagare som nyligen har fött barn eller för graviditet motsvarar i sin tur innehållet i graviditetsskyddsdirektivet. Enligt den gällande sjukförsäkringslagen har en försäkrad som är gravid rätt till särskild graviditetspenning, om ett kemiskt ämne, strålning, en smittsam sjukdom eller någon annan motsvarande omständighet som hänför sig till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar den försäkrades eller fostrets hälsa. Enligt propositionen har en försäkrad som är gravid i fortsättningen rätt till särskild graviditetspenning, om en kemisk, biologisk, fysikalisk eller fysisk faktor, arbetsmiljön eller någon annan motsvarande omständighet som hänför sig till den försäkrades arbetsuppgifter eller arbetsförhållanden äventyrar den försäkrades eller fostrets hälsa. 

Genom de föreslagna ändringarna utvidgas förteckningen över riskfaktorer jämfört med nuläget. Den viktigaste ändringen gäller fysikaliska och fysiska faktorer, som enligt den gällande sjukförsäkringslagen inte utgör grund för beviljande av särskild graviditetspenning. Fysikaliska och fysiska faktorer som nämns i graviditetsskyddsförordningen är till exempel buller, stötar, vibrationer och rörelser, hantering av laster samt psykisk och fysisk belastning som kan medföra risk för arbetstagaren eller fostret.  

Utskottet konstaterar att den föreslagna utvidgningen av de riskfaktorer som berättigar till särskild graviditetspenning förbättrar ställningen för de arbetstagare för vilka det inte är möjligt att undanröja den risk som hänför sig till arbetet och som därför tvingas lämna sitt arbete utan särskild graviditetspenning som tryggar försörjningen. I sådana situationer har en del av dessa arbetstagare utnyttjat semesterdagar eller oavlönad ledighet. Vissa arbetstagare eller företagare har valt att anhålla om sjukledighet och sjukdagpenning, medan andra har fortsatt med sitt arbete trots riskerna. Den föreslagna ändringen förbättrar därmed också den försäkrades och fostrets säkerhet och hälsa. 

Enligt propositionen kommer antalet personer som får särskild graviditetspenning att öka med 1 500 i och med ändringarna. Av dessa beräknas dock hälften, alltså 750 personer, redan nu få sjukdagpenning, å antalet nya mottagare av dagpenning skulle vara sammanlagt 750. Utgifterna för dagpenning beräknas på grund av ändringarna öka med cirka 8 miljoner euro, när man också beaktar semesterkostnadsersättningarna och minskningen av utgifterna för sjukdagpenning. Utgifterna för specialgraviditetspenning finansieras genom sjukförsäkringslagens arbetsinkomstförsäkring, det vill säga arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas försäkringspremier, men ändringens inverkan på försäkringspremien bedöms vara liten. 

Utskottet anser att det med tanke på propositionens syften är motiverat att bestämmelserna om specialgraviditetspenning ändras så att de motsvarar innehållet i den gällande graviditetsskyddsförordningen, och att man därigenom förhindrar situationer där den gravida har rätt till skydd enligt graviditetsskyddsförordningen, men inte har rätt till särskild graviditetspenning enligt sjukförsäkringslagen. 

Sakkunniga har fäst uppmärksamhet vid specialmotiveringen till 9 kap. 3 § i sjukförsäkringslagen, som gäller särskild graviditetspenning. Enligt motiveringen ska graviditetsskyddsförordningen och därmed också i fortsättningen bestämmelserna om särskild graviditetspenning också tillämpas på sådana rörelser och ställningar, psykisk och fysisk trötthet samt andra fysiska ansträngningar i anslutning till arbetstagarens arbete som man vet att medför en risk för gravida personer eller för graviditet. I graviditetsskyddsförordningen nämns också nattarbete som arbetsförhållande som medför risk under graviditeten. Nattarbete berättigar dock enligt den gällande regleringen inte till särskild graviditetspenning. 

Sakkunniga har också framfört att förteckningen över riskfaktorer i graviditetsskyddsförordningen innehåller faktorer och arbetsförhållanden av mycket olika slag. Enligt Arbetshälsoinstitutet kan det vara svårt att på arbetsplatserna objektivt och opartiskt bedöma förteckningens faktorer, i synnerhet de psykiska och fysiska belastningsfaktorer samt nattarbetets belastning. De vetenskapliga rönen om skadligheten är bristfälliga och det finns inga tydliga indikatorer eller tröskelvärden för avvikande eller farlig exponering under graviditeten.  

Dessutom har sakkunniga lyft fram den risk som identifierats också i propositionen (s. 30) för att arbetsgivaren i och med den utvidgade rätten till särskild graviditetspenning oftare än hittills kan åsidosätta sina skyldigheter att genomföra arbetsarrangemang för att begränsa eller förebygga exponering för en riskfaktor. I vissa fall kan det ligga i arbetsgivarens intresse att bevilja arbetstagaren särskild graviditetsledighet i stället för att anpassa arbetsförhållandena eller arbetstiderna eller att ge arbetstagaren andra lämpliga arbetsuppgifter. Det kan i sin tur påverka den gravidas inkomstnivå och karriärutveckling.  

Utskottet betonar att arbetsgivaren redan med stöd av den gällande lagstiftningen är skyldig att vid riskbedömningen beakta de riskfaktorer som avses i graviditetsskyddsförordningen och att vidta behövliga åtgärder för att förebygga och förhindra exponering för fara. Det faktum att en riskfaktor som nämns i graviditetsskyddsförordningen förekommer i den gravidas arbete ger inte i sig rätt till särskilda arrangemang eller särskild graviditetspenning, utan det avgörande är om riskfaktorn faktiskt medför risk för graviditeten. Vid riskbedömningen ska i enlighet med graviditetsskyddsförordningen arten, graden och varaktigheten av exponeringen beaktas. Vid riskbedömningen betonas en individuell bedömning där man utöver arbetsförhållandena också beaktar arbetstagarens personliga egenskaper, såsom eventuella underliggande sjukdomar, graviditetsfasen och arbetsuppgifterna.  

Utskottet framhåller dessutom att en förutsättning för utbetalning av särskild graviditetspenning är att andra arbetarskyddsåtgärder för att förebygga och undanröja exponering för risk inte är tillräckliga eller möjliga och att det inte är möjligt att ordna annat lämpligt arbete för arbetstagaren. De föreslagna ändringarna i bestämmelserna om särskild graviditetspenning ändrar inte arbetsgivarens skyldigheter enligt arbetarskyddslagen och graviditetsskyddsförordningen att vidta behövliga bekämpningsåtgärder och ordna annat lämpligt arbete, om arbetsuppgifterna eller arbetsförhållandena kan medföra särskild risk för den gravida arbetstagaren. Till dessa riskfaktorer hör redan enligt den gällande regleringen psykisk och fysisk trötthet. Enligt graviditetsskyddsförordningen ska arbetsgivaren således sträva efter att också en arbetstagare som utför nattarbete och som är gravid eller nyligen har fött barn ska ha möjlighet att övergå till dagarbete, om nattarbete enligt ett läkarutlåtande av den läkare som sköter företagshälsovården på arbetsplatsen eller en annan läkare som känner till arbetstagarens arbetsförhållanden anges att nattarbete medför risker för arbetstagarens säkerhet eller hälsa eller för graviditeten. 

Närmare bestämmelser om när den försäkrades arbetsuppgifter eller förhållandena på arbetsplatsen kan bedömas äventyra den försäkrades eller fostrets hälsa i ovan nämnda situationer utfärdas enligt propositionen genom förordning av statsrådet. Utskottet anser det viktigt att man i förordningen strävar efter att definiera de omständigheter, gränsvärden och kriterier som ska beaktas vid bedömningen av riskfaktorer, så att tillämpningen av lagen inte enbart blir beroende av Folkpensionsanstaltens och besvärsinstansernas tolkningspraxis. Utskottet anser dessutom att det är viktigt att tillämpningen och konsekvenserna av regleringen om särskild graviditetspenning följs och att regleringen vid behov justeras (Valiokunnan lausumaehdotus).  

Det föreslås också att bestämmelserna om särskild graviditetspenning ändras så att det är möjligt att få partiell särskild graviditetspenning, om det blir möjligt att undvika en risk som äventyrar den gravida arbetstagarens eller fostrets hälsa genom deltidsarbete. I sådana situationer ska rätten till partiell särskild graviditetspenning gälla om den dagliga arbetstiden är högst fem timmar. Partiell särskild graviditetspenning är hälften av full särskild graviditetspenning. 

Sakkunniga har påpekat att propositionen inte preciserar vad som avses med överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare. Utskottet betonar att arbetstagaren inte har subjektiv rätt till partiell särskild graviditetsledighet eller deltidsarbete, utan arbetsgivarens arbetarskyddsåtgärder som baserar sig på arbetarskyddslag och graviditetsskyddsförordningen har företräde också i förhållande till partiell ledighet. Deltidsarbete och partiell särskild graviditetsledighet bör således övervägas främst i situationer där risken för graviditeten kan undanröjas genom att arbetstiden förkortas. En ytterligare förutsättning är att arbetet kan utföras på deltid och att arbetsgivaren kan ordna deltidsarbete. 

Ändringarna som gäller donationsdagpenning

Regeringen föreslår att bestämmelserna om donationsdagpenning i sjukförsäkringslagen förtydligas. Dessutom föreslås att beräkningen av donationsdagpenning ändras så att beloppet grundar sig på den faktiska inkomstförlust som uppstår för den som donerar ett organ, vävnad eller celler i stället för på årsinkomsten. 

Utskottet konstaterar att ändringarna i donationsdagpenningen förbättrar den ekonomiska ställningen för de donatorer som förvärvsarbetar och som orsakas inkomstbortfall på grund av donationsrelaterade undersökningar eller en donationsåtgärd. Ändringarna förbättrar också donatorernas inbördes jämlikhet, eftersom donationsdagpenning framöver kan betalas ut på basis av den faktiska inkomstförlusten utan hinder av eventuella andra förmånsinkomster. Ersättning för inkomstbortfall på grund av faktiskt inkomstbortfall är av betydelse särskilt för njurdonatorer, eftersom återhämtningstiden efter operationen är 4—6 veckor beroende på arten av personens arbete. De föreslagna ändringarna kan sammantaget öka intresset för donationer. 

Den ändring som gäller bestämmandet av donationsdagpenningen bedöms inte få nämnvärda ekonomiska konsekvenser. Omkring 40 personer per år har fått denna förmån, och antalet antas förbli oförändrat. De dagpenningsutgifter som finansieras genom arbetsgivarnas, löntagarnas och företagarnas försäkringsavgifter uppskattas öka med cirka 40 000 euro per år. 

Sakkunniga har framfört att levande givare i samband med donation av njure orsakas kostnader inte bara för inkomstbortfall utan också för resor och parkering. Enligt den gällande sjukförsäkringslagen ersätts resor som gjorts för transplantation av organ och för undersökningar som föregår transplantationen som kostnader för mottagaren av organet eller, om det är fråga om överlåtelse av organ till en släkting, som givarens egna kostnader. Vid reseersättningar enligt sjukförsäkringslagen betalar donatorn en självrisk på 25 euro per enkel resa. Anonyma njurdonatorer kan inte söka ersättning för resor med stöd av sjukförsäkringslagen, utan de ska betala alla kostnader själva. Utskottet anser det viktigt att social- och hälsovårdsministeriet utreder möjligheten att ändra regleringen så att alla donatorer kan få ersättning för kostnader för nödvändiga resor och parkering i samband med donationen. 

Ändringarna som gäller specialvårdspenning

Det föreslås att bestämmelsen om rätten till specialvårdspenning i sjukförsäkringslagen ändras så att rätt till specialvårdspenning har en försäkrad som deltar i sådan vård eller rehabilitering på nivån för specialiserad sjukvård som ges på grund av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning (enligt sjukförsäkringslagens terminologi: handikapp). Enligt propositionen förtydligar den föreslagna ändringen verkställigheten av regleringen, men den inverkar inte på de försäkrades ekonomiska ställning, eftersom den motsvarar nuvarande tillämpningspraxis.