Motivering

Social- och hälsovårdsutskottet har behandlat regeringens årsberättelse utifrån de uttalanden som riksdagen godkänt på förslag av utskottet. Samtliga 20 uttalandena hänför sig till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Berättelsen ger anledning till följande kommentarer.

Uttalanden som kan strykas

Utskottet anser att de åtgärder som vidtagits med anledning av följande uttalanden har varit tillräckliga eller att uttalandena i övrigt inte längre är aktuella. De kan alltså strykas i berättelsen.

• Effektivisering av arbetet vid besvärsnämnden för social trygghet och förbättring av rättssäkerheten för dem som söker ändring, RP 58/2008 rd, uttalande 1.
• Utveckling av partiell sjukdagpenning, RP 62/2009 rd.

Uttalanden som ska stå kvar

De övriga uttalandena som godkänts på förslag från social- och hälsovårdsutskottet behövs fortfarande och bör stå kvar i berättelsen. Regeringen anser att inte heller följande uttalanden ger anledning till några vidare åtgärder. Utskottet är av annan åsikt och anför följande i fråga om dem:

• Nivån på grunddagpenningen för arbetslösa, SRR 4/1996 rd.

Riksdagen förutsatte att regeringen vidtar åtgärder för att höja grunddagpenningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och ändra beskattningen så att arbetslösa som lever på grunddagpenning ska behöva ta till utkomststöd bara i undantagsfall. I sitt svar hänvisar regeringen bland annat till skattelättnader för personer som lever på grundtrygghet och personer med små förvärvsinkomster och framhåller att grunddagpenningen höjdes vid ingången av 2012. Utskottet anser att det fortfarande måste följas upp hur utkomststödet räcker till och behovet av stödet utvecklats efter att dagpenningen har höjts.

• Förbättrande av grundskyddet, RP 155/2001 rd.

Riksdagen förutsatte att regeringen utreder hur situationen för dem som får utkomststöd kan förbättras. Utskottet hänvisar också till sitt utlåtande om den förra årsberättelsen (ShUU 13/2013 rd). Dessutom anser utskottet fortfarande att man först efter att social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för en reform av utkomststödet är klar med sitt arbete (frist 30.10.2014) kan bedöma om uttalandet ska strykas.

• Rehabilitering som ordnas av Folkpensionsanstalten, RP 3/2005 rd, uttalande.

Dessutom förutsatte riksdagen att regeringen följer upp och utvärderar riktigheten och rättvisheten i beslut om medicinsk rehabilitering för personer med funktionsnedsättning. Regeringen menar att uttalandet inte längre ger anledning till åtgärder. Däremot menar utskottet att det fortfarande finns orsak att med stöd av uttalande 2 följa upp hur lagstiftningen utfaller, hur reglerna fungerar och om besluten är korrekta.

• Skol- och studerandehälsovården, RP 234/2006 rd.

Riksdagen förutsatte att regeringen bevakar att skol- och studerandehälsovården utfaller enligt syftena med reformen, särskilt när det gäller studerande inom yrkesutbildningen, och utvärderar om lagstiftningen behöver ändras. Riksdagen har godkänt regeringens proposition om en lag om elev- och studerandevård och lagen träder i kraft den 1 augusti 2014. Social- och hälsovårdsministeriet har dessutom tillsatt en arbetsgrupp för utveckling av studerandehälsovården. Den har till uppgift att lägga fram förslag i synnerhet om bättre studerandehälsovård för studerande inom yrkesutbildningen. Arbetsgruppen lämnade sitt betänkande den 23 maj 2014 (STM 2914:10). Utskottet anser att uttalandet bör följas upp ytterligare.

• Effektivisering av arbetet vid besvärsnämnden för social trygghet och förbättring av rättssäkerheten för dem som söker ändring, RP 58/2008 rd, uttalande 2.

Utskottet ser mycket positivt på att handläggningstiderna vid besvärsnämnden för social trygghet har kunnat förkortas genom personalökningar och målmedvetna utvecklingsinsatser. År 2009 var den genomsnittliga handläggningstiden 17 månader och 2013 var genomsnittet nere i 8 månader. Handläggningstiderna har halverats sedan de var som längst. På sikt är målet en genomsnittlig handläggningstid på mindre än 6 månader. Uttalande 1 kan följaktligen strykas. I uttalande två förutsätter regeringen att behovet att överklaga socialförsäkringsärenden reduceras bland annat genom att besluten motiveras bättre. Detta bör fortfarande följas upp. Än så länge har regeringen inte lämnat någon propositionen om frågan till riksdagen.

• Service och stöd på grund av handikapp, RP 166/2018 rd.

Riksdagen förutsatte att regeringen följer upp hur reformen verkställs och vilka effekter den har och utifrån uppföljningen bedömer lagstiftningens funktion och kostnadskonsekvenser i sin helhet samt eventuella behov av preciseringar. I årsberättelsen refererar regeringen till konsekvensutredningar av reformen. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda möjligheterna att revidera speciallagstiftningen om personer med funktionsnedsättning. Mandattiden går ut i slutet av året. Utskottet anser att en strykning av uttalandet kan tas upp till behandling först när arbetsgruppen slutfört sitt uppdrag.

• Främjande av sjukpensionärers återgång i arbete, RP 72/2009 rd.

Riksdagen förutsatte att man under försökstiden bevakar om inkomstgränsen 600 euro och maximitiden två år för att låta pensionen vila är lämpliga och under den fortsatta beredningen av lagstiftning bedömer om de behöver ändras. Regeringen påpekar att giltighetstiden för den temporära lagen har förlängts till och med 2016 eftersom stora ändringar i arbetspensionslagarna beräknas träda i kraft den 1 januari 2017. I sitt betänkande ansåg utskottet det motiverat att förlänga giltighetstiden, bland annat eftersom det ger mer information om hur bestämmelserna fungerar och lagen påverkar sysselsättningen. Utifrån dessa erfarenheter kan man ta ställning till vad en permanent lag ska innehålla. Utskottet anser det relevant att det fortfarande följs upp hur lagstiftningen fungerar.