Allmän motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet prepositionen behövlig och angelägen. Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande anmärkningar och ändringsförslag.

Utskottet noterar att kommunikationsministeriet den 7 februari 2001 tillsatte en arbetsgrupp, som fick i uppgift att före den 30 april 2001 utreda hur betingelserna för televisionsverksamheten kunde förbättras i en konvergerande verksamhetsomvärld och att lägga behövliga förslag. Arbetsgruppen skulle bland annat se på vad koncessionsavgifterna enligt 5 kap. lagen om statens televisions- och radiofond (745/1998) betyder för utvecklingen av både Rundradion Ab och den kommersiella televisionsverksamheten. Dessutom skulle den se på finansieringen av verksamhet som definierats som allmännyttig och vid behov komma med förslag om ändring av den.

I sin utredning av möjligheterna att främja televisionsverksamheten hade arbetsgruppen som huvudsaklig utgångspunkt hur hela utvecklingen av informationssamhället och digitaliseringen kunde främjas. Den ansåg det också viktigt att förbättra betingelserna för hela televisionsbranschen och att tillgången till allmännyttig service måste säkerställas också i framtiden. Arbetsgruppen lyfte särskilt fram betydelsen av en högkvalitativ innehållsproduktion för ett televisionsutbud med klass och ansåg att konsumenthänsyn absolut måste vägas in.

Utskottet menar att arbetsgruppens grundläggande riktlinjer i utredningen är helt riktiga. Gruppen rekommenderade att koncessionsavgifter inte bör tas ut för digital tevesändningsverksamhet fram till den 31 augusti 2010 och att koncessionsavgiften för analoga sändningar halveras i samband med en totalreform av den allmänna kommunikationslagstiftningen. Den menade att lagstiftningen bör sättas i kraft den 1 juli 2002. Vidare föreslog den en översyn av televisionsavgifterna och att de justeras årligen från och med 2004. Justeringen 2004 bör beakta kostnaderna för utveckling av ny innehållsservice och inflationsutvecklingen efter den föregående avgiftshöjningen. Från och med 2005 skall televisionsavgiften höjas årligen i motsvarighet till inflationen ökat med en procent för att täcka kostnaderna för överlappande analoga och digitala sändningar och för att utveckla innehållsservicen. Detta tillägg på en procent skall stå kvar ända tills den överlappande analoga och digitala verksamheten upphör. För att skapa klarhet i finansieringen av televisionsverksamheten föreslog arbetsgruppen ytterligare att all reklam i Rundradion Ab:s kanaler bör slopas och att Rundradion Ab i sin allmännyttiga verksamhet också bör utnyttja nya distributionsvägar (s.k. nya tjänster). Arbetsgruppen beslutade föreslå att inga ändringar görs i definitionen av allmännyttig verksamhet. Den utgick från att Rundradion Ab fullföljer planerade strategiska åtgärder för att effektivisera verksamheten och tog också hänsyn till effekterna av såld egendom för bolagets finansiella ställning. Arbetsgruppen gav också sitt stöd åt ambitionerna att utveckla den digitala innehållsproduktionen samt nya system och finansiella källor för den och föreslog att sändningstiden för oberoende producenter enligt 17 § lagen om televisions- och radioverksamhet eller alternativt att de procentuella andelarna av programbudgeten ökas från 10 till 15 %.

Utskottet framhåller att de fundamentala omvärldsförändringarna inom masskommunikationen vad gäller tekniken, ekonomin, kommunikationspolitiken och den rättsliga regleringen har gjort en totalreform av kommunikationsmarknadslagstiftningen aktuell. Meningen är att genomföra reformen i två etapper, den första 2002 genom regeringens proposition om ändring av lagstiftningen om kommunikationsmarknaden som nu är under behandling. Det centrala är en successiv fusion eller konvergens av televisions- och radionäten och telenäten. I första etappen skall dels sådana reformer genomföras som brådskar med tanke på konvergensen, dels televisionens verksamhetsbetingelser säkerställas. I totalreformens andra etapp 2003 är det dags att väga in de krav som den nya grundlagen ställer på lagen och att genomföra EU:s lagpaket och en del andra ändringar. Reformen har som mål att främja en balanserad utveckling av informationssamhället, yttrandefriheten, kommunikationstekniken, innehållsproduktionen och televisionsbranschen. Reformen har direkt samband med Europeiska unionens projekt för informationssamhället med anknytande direktivförslag om elektronisk kommunikation.

Utskottet omfattar målen i propositionen och anser att utvecklingen av den digitala televisionen är ett led i arbetet med att utveckla informationssamhället och yttrandefriheten. Det framhåller att den nya lagstiftningen bidrar till att skapa sådana verksamhetsbetingelser att också kommersiella aktörer kan vara med om att utveckla den digitala televisionen. Det första målet är att se till att medborgarna i sitt dagliga liv har tillgång till informationssamhället genom bättre och allsidigare service på många olika nivåer. Digitalteve sänker tröskeln också för sådana konsumenter att tillägna sig informationssamhällets tjänster som inte utnyttjar andra terminalanläggningar. Det andra målet är att skapa ännu bättre förutsättningar för en utveckling av kommunikationstekniken. Tack vare konvergensen kan samma eller liknande innehåll i allt större utsträckning distribueras och utnyttjas parallellt via olika distributionskanaler. Därför vill regeringen se över kommunikationslagstiftningen så att alla kommunikationsnät behandlas medieneutralt på lagnivå. Det tredje målet är att främja en högkvalitativ innehållsproduktion. Stödet för en oberoende innehållsproduktion gynnar också yttrandefriheten och därför föreslår regeringen att det bör skapas förutsättningar för en ekonomiskt sund televisionsbransch och att de kvoter förstoras som enligt lagen skall reserveras för oberoende producenters program. Det fjärde målet är att främja betingelserna för hela televisionsbranschen. Det är viktigt att konsumenterna också i framtiden har tillgång till internationellt högklassig televisionsservice. Därför har verksamhetsbetingelserna analyserats ur både Rundradion Ab:s och kommersiella teveaktörers synvinkel. Det har ansetts viktigt att genom sund konkurrens skapa möjligheter för flera aktörer, vilket är den bästa garantin för att konsumenterna har tillgång till högkvalitativa kommunikationstjänster.

Utskottet understryker att den allmännyttiga verksamhetens ställning har en mycket viktig plats i propositionen. Den uppmärksammar också den kommersiella teveverksamhetens ekonomi och eftersträvar ur konsumentsynvinkel välmotiverade lösningar i och med att den är uppbyggd kring flera olika finansiella element.

Utskottet understöder de centrala förslagen i propositionen med de kommentarer som presenteras längre fram och menar att de är mycket ändamålsenliga med tanke på målen i propositionen.

Utvidgningen av telemarknadslagens tillämpningsområde.

Utskottet påpekar att lagen efter de föreslagna ändringarna tillämpas på all televisions- och radioverksamhet som bedrivs i det digitala markbundna televisions- och radionätet och på alla kabeltevenät oberoende av om de tillhandahåller ett analogt eller digitalt innehåll. Däremot tillämpas lagen i regel inte på televisions- och radioverksamhet som bedrivs i det analoga markbundna televisions- och radionätet, inte heller på televisions- och radioverksamhet som bedrivs via satellit.

Till följd av det utvidgade tillämpningsområdet för lagen kommer verksamhet som bedrivs av ägaren och innehavaren till ett digitalt televisions- och radionät samt kabeltevenät att omfattas av flera nya förpliktelser. Bland dem kan nämnas skyldighet att upplåta ett digitalt markbundet teve- och radionät samt en programkanal i ett kabeltevenät samt skyldighet för telenätföretag att hyra ut en ledig del i en kabelkanal som byggts för utövande av televerksamhet och en ledig antennplats i en radiomast som hör till det allmänna telenätet. Utskottet understryker att det i fråga om upplåtelseskyldigheten måste ses till att priserna är skäliga och att beslut vid eventuella tvistigheter om priserna fattas snabbt.

Utskottet ser positivt på att definitionen på teletjänstföretag preciseras, eftersom konkretiseringen av skyldigheten för ett telenätföretag att upplåta en ledig del i sitt nät förutsätter att innehavaren till motsvarande rätt definieras.

Koncessionsberoende televerksamhet.

Utskottet noterar att propositionen har som mål att samordna koncessionsvillkoren för digitala markbundna teve- och radionät och mobilnät. Bestämmelserna om programkoncession som baserar sig på innehållet i teve- och radioprogram står kvar i teve- och radiolagen. I koncessionsvillkoren föreskrivs bland annat om hur stor andel av kapaciteten i ett kanalknippe som skall användas till teve- och radioverksamhet och hur stor regional täckning nätkoncessionen har.

Skyldighet enligt telemarknadslagen att upplåta telenät och annan egendom.

Utskottet uppmärksammar att propositionen innebär att telenätföretag som verkar i digitala markbundna teve- och radionät och i kabeltevenät kommer att omfattas av vissa nya bestämmelser om upplåtelse av egendom.

Reglering som gäller sammankoppling.

Bestämmelserna om sammankoppling av telenät föreslås inte bli tillämpade på markbundna teve- och radionät. Däremot föreslås sammankopplingsskyldigheten gälla kabeltevenät där det är tekniskt möjligt.

Främjande av televisionsverksamhet och innehållsproduktion.

Utskottet framhåller att finansieringen av allmännyttig teveverksamhet utvecklas utifrån förslagen från en arbetsgrupp som utrett möjligheterna att förbättra teveverksamhetens betingelser. Koncessionsavgiften för analog sändningsverksamhet föreslås bli halverad och avgiften för digital sändningsverksamhet bli slopad fram till den 31 augusti 2010. Vidare föreslås reklamfinansieringen helt slopad i Rundradion Ab:s kanaler.

Dessutom föreslås den sändningstid som reserverats för program producerade av oberoendeproducenter bli ökad från 10 till 15 %.

Konsekvenserna av att koncessionsavgiften för radioverksamhet slopas

Enligt 23 § lagen om statens televisions- och radiofond är en koncessionshavare som har beviljats koncession för att utöva radioverksamhet skyldig att betala en koncessionsavgift till statens televisions- och radiofond. I 25 § sägs att koncessionsavgiften för radioverksamhet omfattar bolag med en omsättning på över 20 miljoner mark. Den progressiva skalan för koncessionsavgiften börjar vid 4 % och når som högst till 8 % för den del av omsättningen som överskrider 80 miljoner mark. Enligt övergångsbestämmelsen i lagens 40 § tillämpas koncessionsavgiften dock på radioverksamhet först från och med den 1 januari 2004.

Utskottet påpekar att om propositionen går igenom är avgiften 2 % för den del av omsättningen som överskrider 3,4 miljoner euro och högst 4 % för den del av omsättningen som överskrider 13,5 miljoner euro. Tillämpningstiden för skyldigheten att betala avgift för analog verksamhet föreslås bli ändrad så att avgiften träder i kraft den 1 januari 2007. Enligt 23 § i propositionen är utövare av radioverksamhet med digitalsignal i likhet med utövare av televisionsverksamhet med digital signal skyldiga att betala koncessionsavgift först från och med den 1 september 2010.

Enligt utredning till utskottet har konsekvenserna av att koncessionsavgiften för radioverksamhet slopas bedömts vara i första hand principiella. Omsättningen av radioverksamhet var 2001 omkring 238 miljoner mark. Rikstäckande Radio Novas andel var omkring 62 miljoner mark och Radio Kiss med den näst största omsättningen omkring 20 miljoner mark. Koncessionsavgiften för radioverksamhet spelar ingen nämnvärd roll för statens televisions- och radiofonds ekonomi. Omsättningen av radioverksamhet förväntas inte heller öka nämnvärt under de närmaste åren. Med nuvarande omsättning vore televisions- och radiofondens inkomster av radioverksamhet enligt tabellen i propositionen omkring 200 000 euro per år.

Utifrån erhållen utredning anser utskottet att det inte lönar sig att ta ut koncessionsavgift för radioverksamhet och föreslår därför ändringar i syfte att slopa avgiften i 3 § 2 mom., 23 § 2 mom., 24 § 1 och 3 mom. och 25 § samt i ikraftträdelse- och övergångsbestämmelsen i det tredje lagförslaget.

Andra synpunkter

I samband med utfrågningen av sakkunniga har utskottet uppmärksamgjorts bland annat på regeringens förslag om förvaltningen av ett kanalknippe, koncessionspraxis och definitionen på programutbud. Synpunkter har också framförts på en avgränsning av tillämpningsområdet, sammankopplingsskyldigheten och skyldigheten att distribuera sändningar utan ersättning. Dessutom har definitionerna av teve- och radioverksamhet och allmännyttig verksamhet kommenterats.

En avgränsning av sammankopplingsskyldigheten.

Vid utfrågningen av sakkunniga framfördes det att sammankopplingsskyldigheten också bör gälla digitala teve- och radionät där det är tekniskt möjligt.

Enligt vad utskottet har erfarit finns det på nuvarande stadium av teknisk utveckling inget behov av att sammankoppla markbundna teve- och radionät, och det är inte ens möjligt. En kategorisk sammankopplinsskyldighet skulle ge upphov till oförutsedda tolkningsproblem för dem som utövar markbunden teve- och radioverksamhet. Osäkerhetsfaktorer av detta slag bör undvikas i lagen och därför bör sammankopplingsskyldigheten bara gälla kabeltevenät bland tevenäten, där skyldigheten kunde få en viss praktisk betydelse.

Definitionerna av teve- och radioverksamhet.

I samband med utfrågningen av sakkunniga har det föreslagits för utskottet att definitionerna av televisions- och radioverksamhet i 2 § 1 mom. lagen om televisions- och radioverksamhet bör ändras. Lagen har föreslagits bli kompletterad med definitioner av ursprunglig sändning och tillhandahållande inte bara av televisions- och radioprogramutbud utan också av andra tjänster som utnyttjar radio- och televisionssignal.

Enligt utredning till utskottet innebär den föreslagna ändringen att tillämpningsområdet för lagen om televisions- och radioverksamhet utvidgas till olika slag av Internettjänster och annan distribution av data som en sådan som innehåller programutbud i teve- och radionätet. Men på nuvarande stadium i kommunikations- och datatekniken har en sådan utvidgning inte ansetts motiverad. En proposition med förslag till ändring av definitionen på programutbud har i sak betydelse bara för tolkningen av skyldigheten för kabeltevebolag att distribuera program utan ersättning. Enligt vad utskottet har erfarit kommer frågan att tas upp till närmare behandling i nästa etapp av kommunikationsmarknadslagen.

Garantier för allmännyttig teve- och radioverksamhet.

Den allmännyttiga verksamheten definieras i 7 § lagen om Rundradion Ab. Där sägs att Rundradion Ab har till uppgift att tillhandahålla ett heltäckande programutbud för alla på lika villkor. Enligt lagen skall den allmännyttiga verksamheten särskilt stödja en fungerande demokrati genom att tillhandahålla ett utbud av fakta, åsikter och diskussioner, stöda, skapa och utveckla den inhemska kulturen och förmedla kultur, främja programutbudets allmänbildande karaktär och behandla de finskspråkiga och svenskspråkiga medborgarna på lika grunder. Därtill bör verksamheten framställa, producera och sända finländska program och förmedla nyheter och program mellan Finland och andra länder.

Det finns lagstiftning om allmännyttig verksamhet i Danmark och England (Channel 4). I Sverige och vad gäller BBC i England definieras den allmännyttiga verksamheten i koncessionerna för public service-bolag. I Tyskland och Norge definieras den allmännyttiga verksamheten i bolagens interna regler. I Finland definieras den allmännyttiga rundradioverksamhetens uppgifter i lagstiftning på ett liknande sätt som i Danmark.

Utskottet uppmärksammar att det i ett till gemenskapsfördraget fogat protokoll om systemet för radio- och teve i allmänhetens tjänst i medlemsstaterna konstateras att medlemsstaternas radio- och teveverksamhet i allmänhetens tjänst har ett direkt samband med samhällets demokratiska, samhälleliga och kulturella behov samt behovet av att värna pluralismen i kommunikationen. Därför har det överenskommits att bestämmelserna i gemenskapsfördraget inte inskränker medlemsstaternas befogenhet att finansiera allmännyttig teve- och radioverksamhet. Men detta förutsätter att finansiering beviljas radio- och teveorganisationerna för att de skall utföra det uppdrag att verka i allmänhetens tjänst som har tilldelats dem och som har utformats och organiserats av varje medlemsstat. Finansieringen får inte heller påverka handelsvillkoren och konkurrensen inom gemenskapen i en omfattning som kan strida mot det gemensamma intresset, varvid kraven på att utföra uppdraget att verka i allmänhetens tjänst skall beaktas.

Enligt regeringens proposition får Rundradion Ab genom lagändringen bättre möjligheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster i överensstämmelse med den tekniska utvecklingens krav. Regeringen ser det som mycket viktigt och nödvändigt att det finns ett teve- och radiobolag med ett heltäckande programutbud. Rundradion Ab:s ställning och uppgifter måste säkerställas i nuvarande omfattning med tanke på det heltäckande programutbudet och bolaget bör kunna utvidga sin allmännyttiga verksamhet också till nya distributionskanaler. I definitionen av Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet föreslås därför bara sådana ändringar i sak som följer av tillgången till nya digitala möjligheter.

Genom propositionen vill regeringen införa uttrycket televisions- och radioprogramutbud i stället för rundradioprogramutbud och komplettera definitionen genom en bestämmelse om special- och tilläggstjänster till televisions- och radioprogramutbudet i 1 mom. I paragrafen föreslås också en bestämmelse om att bolaget kan tillhandahålla innehållstjänster i alla telenät. I övrigt avser propositionen inte att ändra definitionen av allmännyttig verksamhet.

Vid utfrågningen av sakkunniga har definitionen av allmännyttig verksamhet föreslagits bli preciserad och avgiftssystemet inom den allmännyttiga verksamheten kritiserats. Utskottet påpekar att den arbetsgrupp som utrett möjligheterna att förbättra teveverksamhetens betingelser har haft som mål att trygga Rundradion Ab:s ställning och uppgifter i nuvarande omfattning med hänsyn till dess funktion som rundradiobolag som bedriver allmännyttig verksamhet genom att förplikta bolaget att utvidga sin allmännyttiga verksamhet också till nya kommunikationskanaler. Därför bör bolaget enligt arbetsgruppen garanteras en adekvat finansiering för verksamheten. Men i framställning har arbetsgruppen tagit till utgångspunkt de strategiska åtgärder för att effektivisera Rundradion Ab:s verksamhet som under de närmaste åren skall hjälpa bolaget att dels skära ner kostnaderna, dels lyfta över resurser på programverksamheten. Vidare har arbetsgruppen noterat att möjligheterna att utveckla Rundradion Ab:s finansiella ställning under nästa år påverkas inte bara av verksamhetsresultatet utan också av de poster som består av intäkter av egendomsförsäljning. Därmed är det möjligt att bolagets finansiella ställning ger upphov till ett klart negativt verksamhetsresultat under en begränsad tid. Arbetsgruppen har ansett det viktigt och nödvändigt att det finns ett rundradiobolag med ett heltäckande programutbud och att Rundradion Ab:s ställning och uppgifter måste garanteras i nuvarande omfattning. Bolaget bör utsträcka sin allmännyttiga verksamhet också till nya distributionskanaler. Därför har arbetsgruppen inte föreslagit några ändringar i definitionen av Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet.

Utifrån erhållen utredning anser utskottet att definitionen på allmännyttig verksamhet och finansieringen av den allmännyttiga verksamheten är en omfattande samhällspolitisk fråga. Som framhålls i ett protokoll till Amsterdamfördraget är det en fråga som har direkt samband med samhällets demokratiska, samhälleliga och kulturella behov och behovet av att trygga pluralismen i kommunikationen. Utskottet ser det som viktigt att Rundradion Ab:s möjligheter att fullfölja sin uppgift att bedriva allmännyttig verksamhet värnas och att möjligheterna till sund konkurrens mellan flera aktörer samtidigt säkerställs. Utskottet menar att det bör säkerställas och följas upp att definitionen av allmännyttig verksamhet och finansieringen av den svarar mot de krav som kan ställas på sådan verksamhet. Därför är det viktigt att statsrådet vidtar åtgärder för att förplikta Rundradion Ab att hädanefter årligen lämna en berättelse till riksdagen om hur den allmännyttiga verksamheten har skötts.