Motivering
Utrikesutskottet omfattar grundlinjen i statsrådets
utredning att Europeiska rådet i Sevilla inte bör
sträva efter att förutse lösningar som
kräver ändring av fördragen. Utskottet
menar att det vore en negativ signal till Europeiska konventet som
inlett en omfattande utredning av de alternativ som berör
unionens framtid.
Eftersom rådet är ett så centralt
organ i unionens verksamhet är det med tanke på framtidsdebatten
och framför allt konventets arbete olämpligt att
rådet självt konkret utstakar de ändringar i
fördragen som berör Europeiska rådet
i och med att rådet är den aktör som
representerar förhandlarna vid den kommande regeringskonferensen.
Europeiska rådet bör dock enligt utskottet med
eftertryck ta ställning till sådana beslut om utveckling
av rådets verksamhet som inte förutsätter
att fördragen ändras. De rekommendationer som
antogs av Europeiska rådet i Helsingfors och som enligt
erhållen utredning till stor del ännu inte har
genomförts är alltjämt en viktig grund
för rådets utvecklingsarbete och de bör genomföras.
Utskottet hänvisar till det utlåtande om ärendet
som utskottet lämnade före Europeiska rådets
sammanträde i Helsingfors (UtUU 11/1999
rd).
Utskottet delar bedömningen att en utveckling av Europeiska
rådets egen verksamhet är av central betydelse
för att rådet skall fungera effektivt. Europeiska
rådet bör koncentrera sig på politiska
linjeval. Det får inte vara ett organ till vilket rådet överför
sådana svåra och ofta tekniska frågor
inom dess egen kompetens som rådet inte förmår
lösa. Utskottet omfattar den ståndpunkten i utredningen
att när Europeiska rådet undantagsvis tar ställning
till vissa frågor som skall avgöras med kvalificerad
majoritet i rådet, bör förutsättningarna
för avgörandet vara de samma som när ärendet
avgörs i rådet. I första hand bör
dock eftersträvas att ärenden som klart hör
till rådets behörighet inte kommer till behandling
i Europeiska rådet.
Utskottet anser det likaså viktigt att särskilt då Europeiska
rådet behandlar frågor som hör till Europeiska
gemenskapens behörighet beredningen sker inom ramen för
rådet så att alla medlemsstater på ett
jämbördigt sätt kan delta i den. Endast
på detta sätt kan den från Finlands synpunkt
centrala principen om legitimering av rådets verksamhet
tillgodoses, det vill säga att de nationella parlamenten
har möjlighet att delta i beredningen av rådets
arbete.
När rådet fungerar som lagstiftare bör
det enligt utskottet fungera så öppet som möjligt.
Det är enligt utskottet viktigt att i diskussionen om att
säkerställa konfidentiella förhandlingar
och garantera öppenheten i det lagstiftningsarbete som
inverkar på unionsmedborgarnas liv finna lösningar
som ser till att det finns en bred tillgång till information
om lagstiftningsarbetet som är nödvändig
i ett system baserat på rättsstatsprincipen.
För att förbättra planmässigheten
i rådets arbete är det enligt utskottet en god
idé att i stället för medlemsstatsvisa
ordförandeprogram göra upp rådsvisa handlingsplaner
som sträcker sig över flera år och som
samordnas med kommissionens arbetsprogram. Utskottet menar att ordförandelandet
det oaktat bör ha möjlighet att styra rådets
arbete även utifrån sina egna prioriteringar.
De grundläggande lösningar som gäller
rådets ordförandeskap förutsätter
att fördragen ändras. Därför
bör bedömningen av dem enligt utskottet ske i
Europeiska konventet. När det gäller ordförandeskapet
i arbetsgrupperna förhåller sig utskottet positivt
till längre ordförandeperioder på exempelvis
två år. Utskottet omfattar den ståndpunkten
i utredningen att ordförandeskapet även i fortsättningen
primärt bör skötas av medlemsstaterna
och inte av rådets sekretariat. Utskottet anser det viktigt
att strikt hålla fast vid att medlemsstaterna behandlas
lika när det gäller fördelningen av eventuella
långvariga ordförandeskap i arbetsgrupperna.
Utrikesutskottet instämmer i bedömningen att det
finns mycket att förbättra när det gäller
Europeiska unionens externa handlingskapacitet. Utvecklingsbehovet
orsakas delvis av bristfällig och oorganiserad beredning,
men det är även ofta fråga om bristande
politisk vilja.
Förslaget om att rådet för allmänna
frågor delas upp i särskilda sammansättningar
för å ena sidan yttre förbindelser och å andra
sidan horisontella frågor är värt att
undersöka. Härvid borde alla frågor som
anknyter till externa relationer, såsom handelspolitik
och utvecklingsfrågor, utrikespolitiska frågor
i anknytning till internationella frågor samt säkerhets-
och försvarspolitik koncentreras till den rådssammansättning
som behandlar externa relationer. På motsvarande sätt
skulle den sammansättning som behandlar horisontella frågor
bära ansvar för beredningen av Europeiska rådets
arbete och samordningen av de olika rådssammansättningarnas
arbete. Utskottet kan ta närmare ställning till
frågan i samband med konkreta förslag.