Vi föreslog att utskottet i det här
sammanhanget skulle ha tagit upp ledamot Sirnös m.fl. lagmotion
LM 80/2006 rd om en lag om ändring av 85 § i
mervärdesskattelagen. Den skulle ha inneburit att momssatsen
på livsmedel sänks från 17 till 12 procent.
I och för sig fanns det inget hinder för att ta
upp frågan. Men en majoritet i utskottet förkastade
förslaget. Representanterna för regeringspartierna,
Samlingspartiet och De Gröna motsatte sig alltså en
sänkning av livsmedelsmomsen i sammanhaget.
I Sirnös m.fl. lagmotion motiveras en sänkning
av livsmedelsmomsen på följande sätt:
"En sänkning av matmomsen är en mer social och
rättvis skattelättnad jämfört
med en inkomstskattelättnad som i statsekonomiskt hänseende är
lika stor i alla inkomstkategorier. En sänkning av matmomsen
gynnar låginkomsttagare klart mer än sänkningen
av inkomstskatten med 0,44 procent. Låginkomsttagare under medianinkomsten
skulle gynnas med omkring 150 miljoner euro genom en sänkning
av matmomsen — alltså med en större summa än
regeringen satsar på sitt eget fattigdomspaket. Sänkningen
skulle proportionellt mest gagna barnfamiljer med låga
inkomster och framför allt ensamförsörjarhushåll.
Det har tidigare rått olika uppfattningar om hur mycket
en sänkning av matmomsen skulle sänka priserna.
Enligt Statens ekonomiska forskningscentrals och Pellervo ekonomiska
forskningsinstituts gemensamma utredning av färskt datum
får 80 procent av skattelättnaden genomslag i
priserna. Nyttan vore alltså betydande för människors
dagliga liv. Dessutom gagnar sänkningen alla aktörer,
allt från producenter till konsumenter.
I motionen föreslås därför
att livsmedelsmomsen skall sänkas från 17 till
12 procent. Enligt en färsk bedömning reducerar
skattesänkningen konsumentpriserna på mat med
omkring 3,5 procent och konsumentprisindex totalt omkring 0,5 procent.
Konsumenternas realinkomster och privata konsumtion ökar
också med omkring 0,5 procent.
Forskningscentralerna bedömer att skattelättnaden
betyder ett skatteinkomstbortfall på 470 miljoner euro
per år för statsekonomin. Men med tanke på skatterna är
det betydelsefullt att en momssänkning skulle bidra till
att bevara de nuvarande arbetstillfällena inom vår
inhemska livsmedelsproduktion. Vidare bedömer de att en skattesänkning
höjer bruttonationalprodukten och sysselsättningen
med omkring 0,25 procent. Det betyder att skatteintäkterna
i den offentliga sektorn i själva verket ökar
med omkring 150 miljoner euro och att nettokostnaderna för
matmomsen uppgår till omkring 320 miljoner euro per år.
Summan är obetydlig jämfört med de skattelättnader
som genomförts under innevarande regeringsperiod. Enbart
förvärvsinkomstbeskattningen har under regeringen
Vanhanens tid vid makten minskat med drygt 2 miljarder euro, men
sänkningarna har inte gjort det ett dugg lättare
för folkpensionärer, långtidsarbetslösa, studerande
eller låginkomsttagare. Detsamma kan sägas om
förmögenhetsskatten som slopats på regeringens
tillskyndande.
I motionen föreslås att skattelättnaden
ska träda i kraft räknat från den 1 juni
2007 för att ge livsmedelskedjan en chans att förbereda
sig för en lägre skattesats i sin prissättning,
sina program och kassaterminaler. Nettokostnaderna för vårt
förslag uppgår bara till 160 miljoner euro 2007.
Finansieringen av förslaget underlättas också av
att den ekonomiska utvecklingen i år och nästa år
enligt sakkunniga som finansutskottet hört är
bättre än väntat och av att skatteinkomsterna
2007 blir högre än beräknat.
Vänsterförbundet anser också i sin
alternativa budget att livsmedelsmomsen bör lindras. Vi föreslår
samtidigt med det här förslaget att förmögenhetsskatten återinförs.
På så sätt skulle de rika i Finland vara
med om att finansiera samhällets utgifter också utifrån
sin förmögenhet".
Med hänvisning till det ovan sagda konstaterar vi att
rdl. Sirnös m.fl. lagmotion LM 80/2006 rd lag
om ändring av 85 § i mervärdesskattelagen
borde ha behandlats i detta sammanhang och därefter godkännas.