30. Internationellt utvecklingssamarbete

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Den ekonomiska krisen, matkrisen och klimatkrisen har resulterat i en humanitär katastrof i många utvecklingsländer. Migrationen i fråga om utvecklingsländerna har ökat. Befolkningsökningen och befolkningens jämna fördelning är frågor som kommer att vara av avgörande betydelse för mänskligheten. Nu behövs bistånd mer än någonsin. Det är viktigt att vi står fast vid de biståndspolitiska åtagandena. Vi måste inom utsatt tid nå FN:s millenniemål att öka läskunnigheten och halvera fattigdomen.

Det finns områden i världen där det humanitära nödläget är ständigt pågående. Biståndsprojekt som inriktas på utbildning och på att förbättra kvinnors och barns ställning är ett av de mest effektiva sätten att skapa välfärd och motverka fattigdom. Det är viktigt att också i fortsättningen investera i sådan verksamhet. Klimatfinansiering som riktas till utvecklingsländer borde inte få minska resurserna för andra biståndsprojekt och finansieringsbeslut inom olika områden bör vara genomskinliga och urskiljbara. En hållbar utveckling är möjligt genom stärkt demokrati, ökade möjligheter till delaktighet och utveckling av en god förvaltning.

Den sittande regeringens beslut att skära i biståndsanslagen har varit ansvarslösa. Det är inte heller godtagbart att en allt större del av kostnaderna för flyktingmottagning bokförs som bistånd. För kvaliteten på verksamheten är det ytterst viktigt att biståndspengarna stiger i jämn och förutsebar takt. Finland måste nå sitt FN-mål på 0,7 procent av bruttonationalproduktten fram till 2015. SDP föreslår att man hösten 2010 ingår ett avtal mellan alla finländska partier om hur målet ska nås. Avtalet ska sträcka sig över valperioden.

Vi föreslår därför

att moment 24.30.66 ökas med 50 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Inte minst resursbristen inom åklagarväsendet inverkar på hur åtalsprövningarna och målen avancerar. I regeringsprogrammet sägs det att undersökningarna av krävande brott ska effektiviseras och försnabbas. Undersökningarna av komplicerade ekobrott är mycket resursintensiva, både i fråga om förundersökning och åtalsprövning. Ett tillräckligt intensivt och nära samarbete mellan polis och åklagare i förundersökningen förbättrar nivån på utredningsarbetet och beredningen inför domstolsbehandlingen. Intensivt förundersökningssamarbete och åklagarens synliga roll i krävande ekonomiska brottmål under hela processen binder upp mycket av de resurser som finns för åtalsprövning.

När det gäller allvarliga ekobrott räcker inte de resurser som regeringen har föreslagit till. Ekobrotten står för en stor del av de allvarligaste brotten, och den här typen av brottslighet orsakar samhället betydande skada och rubbar den allmänna tilltron till näringslivet, förvaltningen och rättsväsendet. Vi socialdemokrater har genom våra budgetmotioner föreslagit att polisen ska få större resurser för undersökning av ekonomiska brott, men det skulle samtidigt innebära en anhopning av ärenden hos åklagarna om inte en lika stor resursökning görs på den sidan. För att säkerställa effektiv utredning av ekobrott på alla nivåer i myndighetskedjan bör åklagarväsendet få motsvarande mer resurser.

Vi föreslår således

att moment 25.30.01 ökas med 1 000 000 euro för åklagarväsendets omkostnader för utredning av allvarliga ekonomiska brott.

40. Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader

Fängelselagen (767/2005) förutsätter att varje fånge ska få en personlig plan som spänner över den tid fången avtjänar sitt straff, friges eller försätts i villkorlig frihet . På grund av den kroniska resursbristen inom fångvården görs risk- och behovsprövningar de facto bara för en bråkdel av fångarna. I dagsläget finns det resurser bara för att göra risk- och behovsprövningar för långtidsfångar. Det har också visat sig att det råder betydande regionala skillnader i möjligheterna att upprätta planerna. Det är en ohållbar situation med tanke på likabehandlingen av fångarna. I början av 2009 fanns det fortfarande drygt 500 fångplatser med s.k. baljor. Nu behövs det extra anslag för att bygga bort baljcellerna i alla fängelser.

Vi socialdemokrater anser att Brottspåföljsverket måste få ett större omkostnadsanslag dels för att fängelsetiden ska bli mer metodisk, dels för att det behövs mer pengar för reparationerna av fängelserna.

Vi föreslår därför

att moment 25.40.01 ökas med 2 000 000 euro och att 1 000 000 används till att förbättra fångvårdservicen och 1 000 000 till saneringssprojekt i fängelser.

01. Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vi socialdemokrater har systematiskt fört fram ett brett säkerhetsbegrepp och understrukit vikten av att motverka eventuella säkerhetshot. Krishantering är ett viktigt säkerhetspolitiskt verktyg för Finland för att främja stabilitet i konfliktområden i världen. I den civila krishanteringen betonar Finland kompetens inom polisiär verksamhet, rättsstatsprincipen, gränsförvaltning och mänskliga rättigheter. Av statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse från 2009 framgår det att meningen är att höja antalet finländska experter som tjänar i civila krishanteringsoperationer avsevärt från de nuvarande cirka 150. Dessutom ska den civila krishanteringen utvecklas och stärkas utifrån den nationella strategi för civil krishantering som regeringen antagit. För att målet för att effektivisera den civila krishanteringen ska nås krävs det större anslag både för att utstationera experter och för att förbättra den inhemska beredskapen för civil krishantering.

Vi föreslår

att moment 26.01.01 ökas med 1 000 000 euro för utbildning inom civil krishantering.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Ekobrottsligheten och den grå ekonomin beräknas orsaka förluster på mer än 5 miljarder euro varje år. Omkring hälften av beloppet består av skattebortfall och den andra hälften av skador för näringslivet och enskilda konsumenter. Till ekobrottslighet kan dessutom hänföras svartjobb som motsvarar uppskattningsvis 80 000 årsverken. Man kan räkna med att skadorna kommer att öka mycket snabbt i takt med globaliseringen och den informationstekniska utvecklingen, som möjliggör många nya former av brott.

För att snabba på utredningen av ekobrott är det i första hand resurserna till polisen som måste säkerställas. De resurser som satsas på att bekämpa ekonomisk brottslighet återbördas mångfalt till statens kassa i form av brottsvinning som återgått. Tillståndsenheterna, som hör till de mest överbelastade av polisens basala funktioner, behöver också mer satsningar på grund av den stora anhopningen av ansökningar.

Polisens resurser är också för knappa när det gäller larmberedskap. Polisens beredskap och möjligheter att sköta sina basala uppgifter måste säkerställas

Vi föreslår

att moment 26.10.01 ökas med 4 000 000 euro för polisens omkostnader.

20. Gränsbevakningsväsendet

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Nivån på anslagen för gränsbevakningsväsendet har sjunkit så till den grad att investeringar och gränssäkerhet inte längre kan garanteras. Socialdemokraterna anser att anslagsnivån inte får sänkas för att Gränsbevakningsväsendet ska kunna behålla sin funktionsförmåga i framtiden.

Vi föreslår

att moment 26.20.01 ökas med 3 000 000 euro för gränsbevakningsväsendets omkostnader.

40. Migration

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Det har inte på 16 år gjorts någon nivåhöjning av de kalkylerade ersättningarna till kommunerna per mottagen flykting. Ersättningarna släpar alltså långt efter de faktiska kostnaderna för kommunerna, vilket har gjort att kommunerna är ovilliga att ta emot flyktningar med uppehållstillstånd och asylsökande.

De kroniskt eftersläpande ersättningarna för med sig att familjer som fått flyktingstatus tvingas stanna kvar på förläggningar och i värsta fall i flyktingläger i utlandet, eftersom det inte finns kommuner som frivilligt tar emot dem. Då får staten mycket större kostnader till följd av långsam integration och marginalisering, för att inte tala om allt mänskligt lidande, eftersom förläggningarna bara är avsedda för de som väntar på att få tillstånd eller bli återsända. För närvarande finns det drygt 500 personer med uppehållstillstånd på förläggningarna som väntar på att få flytta till någon kommun. Lyckligtvis är det färre människor i behov av akut hjälp som väntar i flyktinglägren utomlands.

På sikt måste ersättningarna till kommunerna anpassas efter de faktiska kostnaderna och i fortsättningen bör de också indexbindas.

Vi föreslår

att moment 26.40.30 ökas med 2 500 000 euro för att de kalkylerade flyktingersättningarna till kommunerna ska kunna höjas med 20 procent.

90. Stöd till kommunerna

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Regeringen lägger inte heller nu något förslag om extra anslag till kommunerna för att minimera de negativa sociala effekterna av den ekonomiska krisen. Kommunernas finansiella bas måste stärkas för att de ska kunna producera den service som krävs. Beslut och planer i många kommuner är ett hot mot de grundläggande fri- och rättigheterna. SDP föreslår att statsandelarna till kommunerna bör höjas mycket mer än regeringen föreslår för att garantera tillgången till högkvalitativ och jämlik social- och hälsovårdsservice och grundläggande utbildning.

Vi föreslår

att moment 28.90.30 ökas med 250 000 000 euro för statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen.

30. Vuxenutbildning

20. Undervisningsväsendets personalutbildning och vissa andra utgifter (reservationsanslag 2 år)

Nu är det rätt tid för utbildning. Vi har redan länge krävt mer satsningar på utbildning. När konjunktursvackan fördjupas måste företagen säga upp och permittera personal. De arbetslösa ökar hela tiden. Regeringen har hanterat arbetslösheten dåligt. Som ett exempel kan man notera att satsningarna på yrkesutbildning är för små. Yrkesmässig och regional rörlighet är viktiga faktorer när det gäller att söka lösningar på problemen med arbetslöshet, men också för att människorna ska stanna längre i arbetslivet. Bättre kvalificerad arbetskraft är en viktig del av omställningsskyddet i arbetslivet. Det är påkallat att höja utbildningsnivån hos dem som saknar yrkesutbildning eller vars utbildning är föråldrad, men också att uppehålla kompetensen hos högutbildade.

Vi föreslår

att moment 29.30.20 ökas med 30 000 000 euro för vuxenutbildning.

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Läroanstalterna för fritt bildningsarbete behöver utveckla och se över sin verksamhet för att klara sig i en förändrad omvärld. Det lönar sig att satsa mera på detta. Aktörerna inom det fria bildningsarbetet får framhävd betydelse i ekonomiskt svåra tider, eftersom de möjliggör livslångt lärande, håller uppe engagemanget i samhället och ökar det psykiska välbefinnandet.

Vi föreslår

att moment 29.30.30 ökas med 1 000 000 euro till stöd för det fria bildningsarbetet.

40. Högskoleundervisning och forskning

50. Statlig finansiering av universitetens anslag (reservationsanslag 2 år)

När universitetslagen omarbetades framhöll SDP basfinansieringen av alla universitet. Vi såg en risk för att likställdheten mellan universiteten urholkas och att det uppstår två slags universitet i Finland. Dels sådana som tar in pengar av staten och näringslivet, dels sådana som inte får resurser från någotdera hållet. Regeringen avvisade påståendet om finansiella problem och underströk att reformen inte kommer att försämra den ekonomiska situationen speciellt mycket för ett enda universitet. Man lovade också se om personalens villkor. Men verkligheten är en annan just nu. Den nya universitetslagen betydde extra utgifter för bl.a. försäkringar, arbetsgivaravgifter och bankavgifter. Tvärtemot regeringens löfte blev det ingen kompensation för arbetslöshetsförsäkringsavgiften i samband med reformen och det ledde i sin tur till att en undantagslag måste stiftas. Men den täcker bara in två år och därefter är ett finansiellt underskott åter ett faktum för universiteten. Ett antal universitet slår larm om att deras ökade kostnader för t.ex. löner och lokaliteter har betytt problem för att de fått kompensation för bara en del av kostnaderna i form av mer finansiering. Konsekvensen är att budgeten för många universitet går på minus. I samband med universitetsreformen lovades det vidare att statens produktivitetsprogram inte längre ska omfatta universiteten. Idel tomma löften igen, för universiteten drabbas fortfarande av programmet.

Regeringens åtgärder urholkar universitetens basfinansiering och hotar regionalpolitiskt viktiga verksamheter. Exempelvis Uleåborgs universitet säger upp anställda när lärarutbildningen och adb-utbildningen i Kajana läggs ner helt. Också Östra Finlands universitet tvingas säga upp personal. I värsta fall raseras grunden för hela den avgiftsfria utbildningen. "Regeringen måste hålla sitt löfte till universiteten och åtgärda den bristfälliga basfinansieringen omedelbart."

Vi föreslår

att moment 29.40.30 ökas med 21 000 000 euro för att trygga universitetens verksamhetsförutsättningar, varav 1 500 000 anvisas för att trygga verksamheten vid lärarutbildningsenheten i Kajana.

10. Trafiknätet

20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Politiken inom trafiksektorn måste vara långsiktig, förutsebar, tillförlitlig och miljövänlig. En långsiktig verksamhet är inte möjlig om trovärdighet och adekvata anslag saknas. Problemet med trafiksektorns investeringar har varit bristen på långsiktighet och den osäkra finansieringen. Det här har ofta lett till ökade kostnader. Bastrafikledshållningen äventyras om finansieringen ständigt ligger på en för låg nivå och nödvändiga reparationer och ombyggnader skjuts upp.

Också riksdagens finansutskott, kommunikationsutskott och revisionsutskott har upprepade gånger och enhälligt krävt att regeringen ökar anslagen för bastrafikledshållningen. Med dagens finansieringsnivå blir trafiklederna allt sämre från år till år. Också flera expertgrupper har upprepade gånger vädjat till regeringen om en högre finansieringsnivå.

Också vintrarna åstadkommer stora skador på trafiklederna. Från VR uppger man att över 940 bankilometer belagts med hastighetsbegränsningar på grund av tjälskador. Också trafikverket hävdar att man under våren uppdagat betydande tjälskador på vägnätet. Ungefär sex procent, dvs. ca 3 300 milometer av landets vägar är i behov av reparationer. Läget är oroväckande och risken överhängande för stora problem med servicestandarden och trafiksäkerheten. Trafikledernas dåliga skick och det uppdämda reparationsbehovet till följd av otillräcklig finansiering under flera år ställer krav på en klar nivåförhöjning i finansieringen för att bannätet ens ska kunna hållas i sitt nuvarande, mycket svaga skick.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås 4 miljoner euro för att täcka de ökade kostnaderna för isbrytning. Enligt expertisen skulle det behövas 8 miljoner. Enligt utredning kommer 4 miljonerna i praktiken att täckas genom sänkt servicenivå eller genom gallring bland kostnaderna för väghållningen eller basbanhållningen. Den här lösningen är inte hållbar.

Vi föreslår

att moment 31.10.20 ökas med 80 000 000 euro för basbanhållning, varav 4 000 000 euro för att täcka de ökade kostnaderna för isbrytning.

78. Vissa trafikledsprojekt (förslagsanslag)

Bland banprojekten är i synnerhet den omfattande ombyggnaden av bansträckan mellan Seinäjoki och Uleåborg i fara. Det är mycket problematiskt att planera och genomföra projektet när finansieringsbesluten kommer stötvis i små poster. VR anvisade för en tid sedan 40 miljoner euro för underhåll av banavsnitt. Av detta belopp används endast 15 miljoner för att reparera tjälskadorna på bansträckan Seinäjoki—Uleåborg, eftersomdet också finns andra kritiska sträckor. För att projektet ska kunna fortsätta krävs det ett investeringsanslag som i detta nu inte har ställts i utsikt. Nu borde bland annat en upphandling inledas för att arbetena ska kunna fortsätta. I brist på anslag är det uppenbart att projektet kommer att avbrytas senast vid årsskiftet. Riksdagens finansutskott har konstaterar att arbetena oundgängligen måste drivas på. Regeringen måste senast nu ta ansvar för projektet. Läget ser dystert ut med ökad arbetslöshet och fortsatta trafikproblem. Projektet kommer att bli mycket dyrare än man ursprungligen räknade med.

Vi föreslår

att moment 31.10.78 ökas med 50 000 000 euro för finansiering av banprojektet Seinäjoki—Uleåborg.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Regeringen konstaterar i sin trafikpolitiska redogörelse att ca 90 procent av växthusgasutsläppen från trafiken kommer från vägtrafiken och att 60 procent av vägtrafikens utsläpp orsakas av personbilstrafiken. Också kommunikationsutskottet har enhälligt kommit fram till att "den miljövänliga kollektivtrafiken bör göras mer attraktiv genom en garanterat adekvat finansiering." Vi socialdemokrater anser att man med det nuvarande stödet för kollektivtrafiken inte kan nå regeringens mål t.ex. för att motarbeta klimatuppvärmningen. Kollektivtrafiken ska bli mer attraktiv genom att biljettsystemen förbättras, tjänsterna samordnas, servicestandarden höjs och trafiken blir mer tillförlitlig. Från nästa höst kommer kommunerna i allt större utsträckning att tvingas ansvara för skolskjutsar på glesbygden. Redan i sommar blir det ökade problem med bland annat arbetsresor eftersom anslagen för köp av kollektivtrafiktjänster skärs ner märkbart. Utskottet framhäver att jämlika kollektivtrafiktjänster som är anpassade för att uträtta ärenden bör erbjudas också invånare i glesbygden.

Vi föreslår

att moment 31.30.63 ökas med 20 000 000 euro till stöd för kollektivtrafiken.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Työllistämis-, koulutus- ja erityistoimet (kiinteä määräraha)

Tillräckliga anslag måste reserveras för sysselsättande åtgärder så att fler nås av aktiva åtgärder. Det är bättre att erbjuda tillfälle till arbete och utbildning än att låta människor slås ut från arbetsmarknaden. Det är rationellt att utöka utbildningen för vuxna arbetslösa, så att det blir lättare att bemöta omstruktureringar i arbetslivet och bygga broar mellan arbetslöshet och arbete. Ungdomsarbetslösheten måste få ett omedelbart slut. Marginaliseringen av de unga måste kvävas i sin linda.

Vi föreslår

att moment 32.30.51 ökas med 30 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Grundtryggheten för arbetslösa släpar långt efter den övriga inkomstutvecklingen. Långtidsarbetslösa utgör inemot hälften av alla utkomststödtagare. Läget är alarmerande. I och med den drastiskt ökande arbetslösheten riskerar allt fler finländare att slås ut både från arbetsmarknaden och samhället, eftersom deras låga inkomster hindrar dem att planera sin egen framtid. Den ökande utsattheten måste stoppas genom att försörjningen för dem som har de lägsta inkomsterna höjs.

Barnfamiljerna kommer i kläm när föräldrarna blir arbetslösa. Det är därför motiverat att höja nivån på utkomstskyddets barnförhöjning.

Vi föreslår

att moment 33.20.51 ökas med sammanlagt 30 000 000 euro för att budgetbaserat höja arbetslöshetsdagpenningarna med 2 euro per dag och barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna med 20 procent.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

För att förbättra de arbetslösas villkor föreslår vi att arbetsmarknadsstödet höjs med två euro. Bl.a. de minskade utkomststödsutgifterna kompenserar kostnaderna för höjningen.

Behovsprövningen av de arbetslösas utkomstskydd är en exceptionell företeelse i vår sociala trygghet, som i övrigt är individuell. Ingen annan risksituation i livet innebär ett hot för den berörda att bli helt utan social trygghet på grund av makens eller makans inkomster. Problematiken förvärras på grund av äktenskapslagen som säger att bara äkta makar är skyldiga att försörja varandra. Enligt undersökningar lever nästan hälften av de arbetslösa som har blivit utsatta för behovsprövning i ett samboförhållande och kan alltså inte kräva att sambon försörjer dem. Arbetslösa som lever i parförhållande riskerar att bli helt utan arbetsmarknadsstöd, om partnern tjänar mer än 2 400 euro i månaden. Behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet drabbar oftast kvinnor, så den är också indirekt en jämställdhetsfråga.

Också föräldrarnas inkomster påverkar arbetsmarknadsstödet, om den arbetslösa bor i samma hushåll som sina föräldrar och inte uppfyller arbetsvillkoret. Individualiteten i den sociala tryggheten bör befästas. Därför ska behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet slopas.

Vi föreslår

att moment 33.20.52 ökas med sammanlagt 46 000 000 euro för att budgetbaserat höja arbetsmarknadsstödet med 2 euro per dag och barntilläggen till arbetslöshetsersättningarna med 20 procent och för att slopa behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet i fråga om make och barn.

01. Miljöförvaltningens omkostnader

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Socialdemokraterna anser att miljöministeriets anslag är för litet. Anslagen minskar år för år, och då är det omöjligt att garantera de forsknings- och utvecklingsresurser för miljöministeriets förvaltningsområde som behövs för planering och genomförande av miljöpolitiken och för att politiken ska få genomslag i samhället. Forskningsanslaget har nästan halverats på senare år.

Vi föreslår

att moment 35.01.01 ökas med 2 500 000 euro för ministeriets anslag till forskning, utveckling och planering.

90. Stöd till kommunerna

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

Äldreomsorgen har redan länge dragits med otillräckliga resurser. Det finns för lite utbildad och språkkunnig personal och de anställda hinner inte heller göra sitt jobb så bra som de skulle önska. Patientsäkerheten och arbetarskyddet fungerar oroväckande dåligt i vissa hänseenden. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare kompenseras med läkemedel. Antidepressiva och lugnande medel ordineras upp till tre gånger mer än i övriga Norden. Det har konstaterats att det finns 85 000 demenspatienter i Finland som är i behov av fortgående vård. Vid lindrig demens kan handlingsförmågan förbättras med medicinering. Läkarsällskapet Duodecim hävdar att det i ett senare skede av demensen är vitalt att tillfredsställa åldrande patienters basala behov och sörja för deras livskvalitet. Duodecim rekommenderar medicinfri vård vid svår demens. Men det största hindret för detta är bristen på vårdare.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Under första hälften av det här decenniet har 24 000 årsverken gått förlorade som sjukfrånvaro. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen mäter graden av civilisation i ett samhälle.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 32/2010 rd föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 8 000 000 euro för att anställa vårdare i äldreomsorgen.

Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en betydande utveckling av närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Då nyttiggörs personens naturliga nätverk av nära och kära, vilket redan i sig ger omsorgen ett mervärde. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre och gravt funktionshindrade.

I Finland har vi uppskattningsvis 60 000 närståendevårdare som enligt lagfästa kriterier har rätt till stöd för närståendevård. Ändå får bara hälften av dem stöd. Andemeningen i socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt bestämmelserna ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och genom tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara sporadiskt som vårdarna kan få stöd för närståendevård, för det utgör ingen subjektiv rättighet i lagstiftningen. På grund av det åtstramade ekonomiska läget har många kommuner sagt upp avtal med närståendevårdare eller förbjudit nya avtal. Likaså har många kommuner skärpt kriterierna för närståendevården. Antalet stödtagare bör emellertid tvärtom målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. De bör få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre möjligheter att orka fysiskt och psykiskt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 73/2010 rd föreslår jag

att moment 28.90.30 ökas med 2 000 000 euro för att utvidga närståendevården och stödtjänsterna.

10. Trafiknätet

20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Anslaget för underhåll och ombyggnad av landsvägar är mindre än anslaget som för innevarande år reserverats för insatser för virkesförsörjning, andra engångsåtgärder och de stimulerande åtgärderna i tilläggsbudgeten. Finansieringen av bastrafikledshållningen har redan länge legat långt under det som t.ex. vägmyndigheterna med fog har föreslagit. Underhållet och skötseln av det sekundära vägnätet blir lidande. Den höjda kostnadsnivån ställer till med ytterligare problem. De sekundära vägarna är en viktig del av vägnätet. De är till nytta för en stor del av befolkningen och också för näringslivet. Och trafiksäkerheten riskeras allt mer på grund av vägarnas dåliga skick. Anslaget för basväghållning bör ökas med 10 000 000 euro. Tillskottet gör det möjligt att garantera ett skäligt underhåll men räcker inte till för de ombyggnadsarbeten som behövs.

Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 35/2010 rd föreslår jag

att moment 31.10.20 ökas med 5 000 000 euro för basväghållningen.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Enligt regeringsprogrammet ska sysselsättningsanslagen användas för arbetskraftsutbildning i samråd med företag och för stödsysselsättning i företag. Prioritetsområdet är den öppna arbetsmarknaden och samarbetet med företagen. Men det är kortsynt att samtidigt skära ner på sysselsättningen inom den tredje sektorn.

Många sammanslutningar gör berömvärda insatser för att ordna arbete inom den tredje sektorn för svårsysselsatta personer. Regeringens prioriteter innebär stora svårigheter för de här sammanslutningarna. Frivilligorganisationer och sociala företag utför ett värdefullt arbete genom att hjälpa dem som har det svårast att få arbete. Kostnaderna för de statliga stöden har varit små jämfört med att de här personerna skulle ha hamnat i en ond cirkel av långtidsarbetslöshet och blivit kunder vid de kommunala socialbyråerna.

Det är inte fråga om "låtsassysselsättning" att i olika sammanslutningar sysselsätta personer som har det svårt att få arbete. Tvärtemot, det är värdefullt både för individerna och hela samhället. Om den här verksamheten skärs ner kommer det både materiellt och psykiskt att bli mycket dyrt för de här arbetslösa och för hela samhället. Regeringen bör bära sitt ansvar och fortfarande satsa på det här.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 37/2010 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 5 000 000 euro för speciella åtgärder avsedda för svårsysselsatta.

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt. Därför lönar det sig att permanenta en mer omfattande användning. Nästa år permanentas rätten till startpeng för arbetslösa såväl som för studerande, hemarbetande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till i år också. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tillläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 78/2010 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 1 000 000 euro för startpeng och att det i motiveringen till momentet skrivs in att 35 000 000 euro av anslaget får användas för startpeng.

Enligt den nyaste sysselsättningsöversikten fanns det 203 000 arbetslösa i augusti, en ökning med 52 000 personer från augusti året innan. Andelen arbetslösa av hela arbetskraften var 15,4 % i Norra Karelen, 13,6 % i Kajanaland och 13,6 % i Lappland.

De regionala skillnaderna är fortfarande mycket stora, även om de brukar jämnas ut under en lågkonjunktur. Variationen bör beaktas när arbetskraftsanslagen disponeras. Om de regionala skillnaderna tillspetsas, blir utflyttningen från regioner med stor arbetslöshet kraftigare och då blir det ännu svårare för regionerna att utvecklas. För att stoppa den här trenden behövs det nu aktiv arbetskraftspolitik i regioner med stor arbetslöshet. Utvecklingen är särskilt oroväckande i regioner som lider av nedläggningar inom skogsindustrin.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 112/2010 rd föreslår jag

att moment 32.30.51 ökas med 5 000 000 euro för specialstöd till regioner med hög arbetslöshet.

10. Krishantering

20. Utgifter för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor (förslagsanslag)

Finland bör utträda ur den militära ISAF-operationen i Afghanistan.

Hänvisning: TBM 45/2010 rd av Lapintie.

Vi föreslår

att moment 24.10.20 minskas med 5 200 000 euro för ISAF-operationen.

21. Civilpersonalens deltagande i krishantering (förslagsanslag)

Den civila krishanteringen har kommit att spela en allt viktigare roll i att förebygga och eftervårda konflikter. Vi anser att den civila krishanteringen måste utvecklas målmedvetet under kommande år. Vi föreslår i denna tilläggsbudget att den militära krishanteringen minskas och den civila krishanteringen ökas.

Hänvisning: TBM 81/2010 rd av Sirnö och TBM 46/2010 rd av Lapintie.

Vi föreslår

att moment 24.10.21 ökas med 5 200 000 euro för experter inom civil krishantering.

30. Internationellt utvecklingssamarbete

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

För att Finland ska kunna fullfölja sitt åtagande gentemot FN och EU gällande nivån på utvecklingssamarbetet 2015 behöver anslaget höjas.

Hänvisning: TBM 47/2010 rd av Lapintie och TBM 82/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 24.30.66 ökas med 50 000 000 euro för egentligt utvecklingssamarbete.

10. Domstolar och rättshjälp

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Europadomstolen har upprepade gånger fällt Finland för domstolsbehandlingar som dragit alltför långt ut på tiden. Domstolarna behöver mer resurser även för insatser mot den svarta ekonomin.

Hänvisning: TBM 84/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 25.10.03 ökas med 3 000 000 euro för att förkorta behandlingstiden för ärenden vid förvaltningsdomstolarna, hovrätterna, tingsrätterna, försäkringsdomstolen, marknadsdomstolen och arbetsdomstolen, för insatser för att motverka den svarta ekonomin och för att säkerställa verksamhetsmålen och de personella resurserna. Av beloppet avsätts 1 000 000 euro för tingsrätterna för att avarbeta ärendebalansen.

20. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver att också utsökningsväsendet får mer resurser.

Hänvisning: TBM 86/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 25.20.01 ökas med 500 000 euro för att säkra verksamheten inom utsökningsväsendet och konkursövervakningen och för att stärka insatserna mot den svarta ekonomin.

30. Åklagarna

01. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behovet av resurser för bekämpning av den svarta ekonomin och ekobrottslighet ökar i samma takt som den gränsöverskridande arbetskraftens rörlighet och arbetsinvandringen. För att bekämpa dem behövs det utöver det föreslagna tilläggsanslaget nog andra åtgärder också, som ändringar i lagstiftning och skärpt kontroll av företag som anlitar utländsk arbetskraft.

Hänvisning: TBM 87/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 25.30.01 ökas med 2 000 000 euro för bekämpning av svart ekonomi och ekobrottslighet och för effektivare behandling av grova brott.

40. Verkställighet av straff

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det ställer sig samhällsekonomiskt dyrt att inte arbeta på att motverka återfall i brott. Men för att återfall i brott ska kunna motverkas måste fångarna ges möjlighet att aktivera sig under fängelsetiden och ta tag i sitt liv genom utbildning, rehabilitering och arbete. Men på den här punkten slår regeringen Vanhanen dövörat till.

Eftersom vi befinner oss mitt i en recession är det viktigt att i sysselsättningsfrämjande syfte öka ombyggnadsinvesteringarna. De flesta av våra fängelser kräver åtminstone en lätt renovering, som gör att ombyggnadsinvesteringar inte behöver göras längre fram.

Hänvisning: TBM 88/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 25.40.01 ökas med 5 000 000 euro, varav 2 500 000 euro för årliga reparationer i fängelser, 1 000 000 euro för hälso- och sjukvård för fångar och 1 500 000 euro för extra personella resurser och aktivering av fångar.

01. Förvaltning

01. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Riksdagen förutsatte i sitt ställningstagande till den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen (RSk 17/2009 rd) att den nationella beredskapen för civil krishantering ska höjas så mycket att det permanent garanterar minst 150 civila krishaneringsexperters medverkan. Utrikesutskottet bedömde att detta kräver ett årligt påslag av 5—6 miljoner euro.

Hänvisning: TBM 89/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 26.01.01 ökas med 750 000 euro för att stärka den nationella beredskapen för civil krishantering så att Finland fortlöpande kan ha minst 150 experter inom civil krishantering utsända på internationella uppdrag.

10. Polisväsendet

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den svarta ekonomin har brett ut sig under de senaste åren och har bl.a. lett till ett årligt ekonomiskt bortfall på 400—500 miljoner euro inom byggbranschen. Ju djupare recessionen blir, desto större tros risken för ekobrott vara.

För att kunna bekämpa den svarta ekonomin behöver beskattaren, ansvarsområdet för arbetarskydd, polisen, åklagaren och domstolsväsendet mer pengar.

Hänvisning: TBM 90/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 26.10.01 ökas med 4 000 000 euro till polisen för bekämpning av den svarta ekonomin.

30. Räddningsväsendet och nödcentralerna

02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Trots organisationsomläggningar råder det brist på personal. Dessutom är det att vänta att allt fler av de poliser som nu jobbar på nödcentralerna flyttar över till egentliga polisjobb under de närmaste åren.

Trots att regeringen varit medveten om detta har den inte avsatt några anslag för extra personal.

Vi föreslår

att moment 26.30.02 ökas med 3 000 000 euro för utbildning och avlöning av extra personal vid nödcentralerna.

40. Invandring

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Behandlingen av uppehållstillstånd inverkar i högsta grad på individens rättsskydd. Dagens resurssituation gör att behandlingstiderna fortfarande är långa. Om Migrationsverket får mer resurser, försnabbas besluten om uppehållstillstånd och sjunker mottagningskostnaderna.

Till en god förvaltningskultur hör också en heltäckande rådgivning som hjälper i svåra situationer. Därför är det viktigt att servicen är nära och personlig i frågor av vital betydelse för de grundläggande rättigheterna, såsom rätten att leva och bo någonstans. Rikstäckande rådgivningskontor och en flerspråkig nationell telefonrådgivning spelar en nyckelroll för att påskynda behandlingen av ansökningar om uppehållstillstånd och medborgarskap på Migrationsverket.

Hänvisning: TBM 93/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 26.40.01 ökas med 2 000 000 euro, varav 500 000 euro för rikstäckande rådgivningstjänster till invandrare och 1 500 000 euro för att snabba upp behandlingen av uppehållstillstånd.

30. Statlig ersättning till kommunerna (förslagsanslag)

Inrikesministeriet föreslog för 2010 års budget att ersättningarna till kommunerna för placering av flyktingar skulle höjas med 20 procent. Men höjningen stannade vid 10 procent i budgeten.

Ersättningen har inte höjts på länge och svarar inte längre mot kostnadsutvecklingen och det har gjort kommunerna ovilliga att ta emot flyktingar. Detta åter har haft sitt pris, mänskligt och ekonomiskt mätt, när människor som beviljats uppehållstillstånd inte kunnat placeras någonstans.

Följden av kommunernas ovilja att ta emot flyktingar är att det i början av november 2009 fanns 400 flyktingar eller personer med uppehållstillstånd på förläggningarna som väntade på att bli placerade i någon kommun. Att inkvartera dessa 400 på förläggningar kostar ca 500 000 i månaden, dvs. ungefär 6 miljoner per år. Behovet av platser ute i kommunerna förväntas öka ytterligare i år.

Hänvisning: TBM 94/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 26.40.30 ökas med 2 500 000 euro för en höjning av de kalkylmässiga ersättningarna för placering av flyktingar så att ersättningen för personer över 7 år är 2 281 euro per år och för personer under 7 år 7 467 euro per år.

01. Förvaltning

81. Lån till Lettland (förslagsanslag)

Vi kan inte godkänna lånet för att bankerna och de finansiella instituten ställer sig helt utanför de arrangemang som det ekonomiska problemen i Lettland kräver.

Vi anser också att IMF:s lånevillkor är orimliga med tanke på vanliga medborgare. Villkoren innebär att man blir tvungen att dra ner på löner, pensioner och andra sociala förmåner och är därmed oskäliga.

Nedskärningar leder också till sämre ekonomisk tillväxt och gör det svårt för landet att komma på fötter.

Vi anser följaktligen att momentet med anslag bör strykas.

Vi föreslår

att riksdagen stryker moment 28.01.81 och anslaget på 324 000 000 miljarder euro för ett lån till Lettland.

10. Beskattningen och tullväsendet

01. Skatteförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver att skatteinspektionerna utökas. Om man räknar med att en skatteinspektör tar in 148 000—150 000 euro till staten för en kostnad av 50 000 euro, då innebär fler inspektörer mer inkomster.

Hänvisning: TBM 95/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 28.10.01 ökas med 2 000 000 euro för att utöka skatteinspektionerna i kampen mot den svarta ekonomin.

90. Stöd till kommunerna

När skatteinkomsterna tryter kärvar det till sig för den kommunala ekonomin, med uppskjutna investeringar och förbud mot nyrekrytering och permitteringar som följd. Många kommuner måste skära i sina tjänster, höja kommunalskatten eller ta ut fler serviceavgifter. För att kommuninvånarna också i ekonomiskt svåra tider ska ha tillgång till ett finmaskigt stödnät måste staten skjuta till mer pengar till kommunerna.

30. Statsandel till kommunerna för ordnande av basservicen (förslagsanslag)

Oavsett om man ser till det trängda ekonomiska läget ute i kommunerna eller till de vardagstjänster medborgarna behöver är anslaget alltför litet.

Hänvisning: TBM 38/2010 rd av Kuoppa och TBM 99/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 28.90.30 ökas med 420 000 000 euro och att det i motiven sägs att av tillskottet ska 20 000 000 euro användas för att höja de behovsprövade statsandelarna, 50 000 000 euro för att förbättra äldreomsorgen och 15 000 000 euro för att utveckla närståendevården.

92. EU och internationella organisationer

87. Förvärv av aktier i det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet (reservationsanslag 3 år)

Det här handlar om ett stort beslut som de facto innebär en omtolkning av EU-fördraget. Genom att förbinda oss till det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet tar vi på oss stora ekonomiska extraåtaganden.

Vi anser att de banker som lättvindigt beviljat vissa stater krediter ska delta i kostnaderna. Vi ställde oss inte heller tidigare bakom miljardstödet till Grekland.

Vi anser följaktligen att momentet med anslag bör strykas.

Vi föreslår

att riksdagen stryker moment 28.92.87 och anslaget på 1 000 000 euro för förvärv av aktier i det europeiska finansiella stabiliseringsinstrumentet.

20. Yrkesutbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för yrkesutbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Vårt förslag är en del av det förslag till höjd läropliktsålder som vi lagt och ett led i att förebygga ungdoms- och långtidsarbetslöshet.

Hänvisning: TBM 100/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 29.20.30 ökas med 8 000 000 euro för att bygga ut yrkesutbildningen med 4 000 studerandeplatser.

40. Högskoleundervisning och forskning

01. Finlands Akademis omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under ekonomiskt svåra tider får framforskad kunskap en allt större tyngd för att de beslut som fattas genuint ska gripa tag i tidens problem. Och ändå har regeringen Vanhanen försämrat för närapå alla statliga forskningsinstitut. Vi anser att Finlands Akademi måste ges tillräckligt med resurser får att kunna ta fram rationell samhällsviktig kunskap till underlag för debatten och beslutsfattandet i samhället.

Hänvisning: TBM 101/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 29.40.01 ökas med 3 000 000 euro för Finlands Akademis omkostnader.

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Den nya universitetslagen har lett till att universiteten är underfinansierade. Det har fått Uleåborgs universitet att föreslå att lärarutbildningen i Kajana med sina 110 år på nacken ska läggas ner. Finansieringsunderskottet är för Uleåborgs universitets del 8—9 miljoner euro fram till utgången av 2012. Underskottet är summan av att basfinansieringen minskar med 3,2 miljoner euro, lönehöjningarna slukar 5 miljoner euro, arbetslöshetsförsäkringspremierna uppgår till 0,8 miljoner euro och 1,0 miljoner euro fattas av momskompensationen. Man räknar med att 180 årsverken måste bort på grund av underskottet. Dessutom måste man dra in på lokaler för att få ner utgifterna. I och med underskottet i basfinansieringen tvingas Uleåborgs universitet nu upphöra med lärarutbildningen i Kajana.

För Kajana har lärarutbildningen varit ett ytterst viktigt näringsstrukturellt instrument och om denna utbildning försvinner blir det ett hårt slag för hela Kajanaland. Indragningen av lärarutbildningen fråntar också Kajanaland den kompetens som landskapet byggts upp med. Konsekvenserna av indragningen blir allvarliga för Kajanaland. Vi föreslår nu att regeringen beviljar Uleåborgs universitet ett extra anslag i en tillläggsbudget för att lärarutbildningen vid Kajana universitetscentrum ska kunna fortsätta.

På det hela taget har universitetsreformen och statens produktivitetsprogram lett till försämringar även för andra universitet, möjligen med undantag för Aalto-universitetet.

Hänvisning: TBM 102/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 29.40.50 ökas med 1 500 000 euro för att trygga en fortsatt lärarutbildning vid Kajana universitetscentrum

och med 19 500 000 euro för att förbättra för de övriga universiteten och universitetscentren.

10. Trafiknätet

20. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Investeringarna i infrastruktur har varit otillfredsställande redan länge. En extra satsning i nuläge bidrar till att upprätthålla sysselsättningen.

Hänvisning: TBM 39/2010 rd av Kuoppa.

Vi föreslår

att moment 35.10.20 ökas med 80 000 000 euro, varav 40 000 000 euro för väghållning och 40 000 000 för banhållning.

30. Stöd till trafiken och köp av tjänster

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Anslaget räcker inte till för att upprätthålla och aktivt utveckla kollektivtrafiken. Det bör användas för att hålla biljettpriserna nere och garantera en adekvat turtäthet.

Vi föreslår

att moment 31.30.63 ökas med 20 000 000 euro för att köpa och utveckla kollektivtrafiktjänster.

20. Innovationspolitik och företagens internationalisering

06. Omkostnader för Tekes — utvecklingscentralen för teknologi och innovationer (reservationsanslag 2 år)

Recessionen och produktionsomvandlingen i vårt näringsliv gör att det behövs mer offentliga medel för forskning och utveckling. I annat fall har Finland och finländarna ingen chans att kunna tackla klimat- och ekonomikrisen. Och ändå föreslår regeringen i sin budgetproposition att Tekes ska få över en miljon euro mindre än 2009 för sina omkostnader. Det här är definitivt oförenligt med regeringens egen innovationsredogörelse och ambitionen att få vår forsknings- och utvecklingsverksamhet t.ex. när det gäller klimat- och energifrågor att lägga sig i framkant i världen.

Hänvisning: TBM 103/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 32.20.06 ökas med 1 000 000 euro för Tekes omkostnader.

30. Sysselsättnings- och företagsamhetspolitik

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Vi anser att sysselsättningsanslagen är för knappt tilltagna. Vid sidan av de ökningsförslag som vi lagt under andra moment för att förbättra sysselsättningen bör även detta anslag höjas. Risken är stor att långtidsarbetslösheten ökar kraftigt.

Syftet med sociala företag är att erbjuda framför allt arbetshandikappade och långtidsarbetslösa arbetstillfällen. De här företagen skiljer sig från andra företag genom att minst 30 procent av de sysselsatta är arbetshandikappade eller arbetshandikappade plus långtidsarbetslösa. Lagen om sociala företag trädde i kraft den 1 januari 2004. Lagstiftningen om sociala företag fanns nämnd i programmet för statsminister Matti Vanhanens regering och regeringens politikprogram för sysselsättning.

Reduceringen av sysselsättningsanslagen har försatt de sociala företagen i en situation där de har ett halvt år på sig att uppfylla den föreskrivna 30-procentsregeln. Om ett företag inte lyckas anställa tillräckligt med folk för lönesubventionerat arbete, finns det risk för att det fråntas sin status som socialt företag.

Regeringen har valt som devis för sitt program "Ett ansvarstagande, engagerat och sporrande Finland". Där sägs det bl.a.: "Effekterna av arbetskraftspolitiska åtgärder, såsom arbetskraftsutbildning och sysselsättning, måste förbättras väsentligt och målet skall klart och tydligt vara att den som deltagit i åtgärderna blir sysselsatt." Regeringen har också lovat att "För att trygga tillräckliga lönesubventioner och deras förutsägbarhet kommer anslagen till de sociala företagen att kvoteras särskilt vid den regionala fördelningen av sysselsättningsanslagen för år 2007." Men så har inte skett.

Den ersättning för uppehälle på futtiga 8 euro som använts i sysselsättningen av arbetslösa är fullständigt otillräcklig. Den täcker inte ens jobbkostnaderna och allra minst fungerar den som någon morot. Den höjning med en ynka euro som regeringen föreslagit kan närapå uppfattas som ett hån mot hårt trängda arbetslösa.

Hänvisning: TBM 105/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 32.30.51 ökas med 82 500 000 euro, varav 75 000 000 euro för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt särskilda åtgärder, 5 000 000 euro för att trygga de sociala företagens villkor och 2 500 000 euro för en budgetbaserad höjning av ersättningen för uppehälle till sysselsatta arbetslösa från 8 till 15 euro per dag.

01. Förvaltning

01. Social- och hälsovårdsministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Många som får pension från både Sverige och Finland tycker fortfarande att beskattningen av pensionsinkomsten är problematisk. Därför behövs det snabbt en utredning för att eliminera orättvisorna.

Det s.k. brutna pensionsindexet innebär att pensionstagarna företrädesvis kompenseras för inflation och bara i liten utsträckning för stegringar i den allmänna förtjänstnivån. Det bör utredas hur dessa index kunde ändras till halvvägsindex.

TBM 27/2010 rd och 28/2010 rd av Kangas.

Vi föreslår

att moment 33.01.01 ökas med 100 000 euro, varav 50 000 euro för att utreda problemen kring beskattningen av pension från både Sverige och Finland och 50 000 euro för att utreda frågan om halvvägsindex för arbetspensioner.

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

För närvarande är besvärsnämnden för social trygghet överbelastad med fler än 30 000 besvär. Den genomsnittliga behandlingstiden är mer än 15 månader. Situationen är ohållbar med hänsyn till att det i högsta grad är fråga om en grundläggande rättighet, rätten till försörjning och hälsa.

Hänvisning: TBM 106/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 33.01.03 ökas med 4 000 000 euro för att avarbeta ärendebalansen vid besvärsnämnden för social trygghet och för att människor ska få sin grundtrygghet tillgodosedd i tid.

03. Forskning och utveckling

04. Omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd (reservationsanslag 2 år)

Samarbetsförhandlingarna på Institutet för hälsa och välfärd avslutades i november. Institutet, som är resultatet av en sammanslagning av Forsknings- och utvecklingscentralen för hälso- och sjukvården (Stakes) och Folkhälsoinstitutet, kommer att säga upp ungefär hundra personer, bland dem en del deltidsanställda.

Uppsägningarna är följden av att regeringen Vanhanen inte håller sig till fusionsavtalet utan underminerar för gott institutets verksamhet med sin njugga resurstilldelning.

Men institutet skulle tvärtom behöva rejält med pengar till bl.a. för hiv-arbete och för en ny enhet för våld i nära relationer. Enheten för våld i nära relationer är tänkt att vara ett permanent expertorgan som samordnar arbetet mot relationsvåld. Våld i nära relationer är inte en privatsak utan ett av våra största problem inom området mänskliga rättigheter.

Hänvisning: TBM 107/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 33.03.04 ökas med 4 500 000 euro, av vilket 3 000 000 euro för omkostnader för Institutet för hälsa och välfärd för att förhindra de planerade uppsägningarna och att 1 500 000 euro används för att inrätta en till institutet ansluten enhet för våld i nära relationer.

20. Utkomstskydd för arbetslösa

Arbetslösheten är fortfarande ett problem för hela Finland, inte minst nu när det dagligen droppar in hundra och åter hundra anmälningar om permitteringar och uppsägningar.

Ju längre de ekonomiska svårigheterna håller i sig och ju längre uppsvinget låter vänta på sig, desto fler drabbas av långtidsarbetslöshet. Faran finns att andelen långtidsarbetslösa och periodiskt arbetslösa växer sig stor, och utan särskilda stödåtgärder är det högst osannolikt att de får jobb. Också situationen för invandrare kräver särskilda åtgärder.

Grundförmånerna under arbetslöshet är alltför låga, och dessutom beskattas små förmånsinkomster strängt. Den lägsta försörjningsnivån bör höjas till 700 euro i månaden.

I beskattningen är makar självständiga i den bemärkelsen att den enas inkomster varken ökar eller minskar den andras skatt. Alltså finns det ingen anledning att binda arbetsmarknadsstödet till den andra makens inkomster.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Arbetslöshet är den främsta orsaken till långtidsfattigdom. Därför måste grunddagpenningen höjas rejält.

Hänvisning: TBM 29/2010 rd av Kangas och TBM 108/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 33.20.51 ökas med 23 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av grunddagpenningen för arbetslösa till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Arbetslöshet är den främsta orsaken till långtidsfattigdom. Därför föreslår vi som ett led i Vänsterförbundets grundtrygghetsreform att arbetsmarknadsstödet höjs till 700 euro i månaden.

Vi hänvisar till vår motivering till detta kapitel.

Hänvisning: TBM 109/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 33.20.52 ökas med 128 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet till 700 euro per månad räknat från den 1 juli 2010.

70. Främjande av hälsa och funktionsförmåga

01. Omkostnader för regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskyddet (reservationsanslag 2 år)

Arbetarskyddet tyngs av en allt större arbetsbörda och brist på arbetskraft. Resurserna är tydligt underdimensionerade trots att kraven på arbetarskyddet hela tiden blir större. Förhandsinspektionerna blir fler och fler. Det bjuder på en verklig utmaning att försöka råda bot på missförhållandena i arbetslivet och göra arbetarskyddet effektivare. Här gäller det att satsa på den övervakning och styrning av arbetarskyddet som hör till ansvarsområdet för arbetarskydd.

Inom arbetarskyddsförvaltningen har man under de senaste åren högprioriterat bl.a. utlänningsövervakningen. Likaså har lagen om beställarens ansvar gett nya uppgifter.

Arbetarskyddets insatser i kampen mot den svarta ekonomin är värdefulla. Den svarta ekonomin genererar brottslighet och utgör också ett stort problem i arbetarskyddshänseende. Byggnadsförbundet har räknat ut att staten årligen går miste om minst 250 miljoner euro i skatter och socialskyddsavgifter enbart till följd av den svarta ekonomin på byggarbetsplatser.

Hänvisning: TBM 30/2010 rd av Kangas och TBM 110/2010 rd av Sirnö.

Vi föreslår

att moment 33.70.01 ökas med 7 000 000 euro till regionförvaltningsmyndigheternas ansvarsområde för arbetarskydd för att säkra verksamheten, effektivisera övervakningen av arbetsvillkoren och bekämpa den svarta ekonomin.

10. Miljö- och naturvård

61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Det är viktigt i vattenvårdshänseende att behandlingen av avloppsvatten kan koncentreras till så effektiva reningsverk som möjligt. Det kräver att man bygger matarledningar. Kommunerna sitter med färdiga planer som kan genomföras om bara pengar ges.

Hänvisning: TBM 40/2010 rd av Kuoppa.

Vi föreslår

att moment 35.10.61 ökas med 5 000 000 euro för att förbättra avloppssystemen på fastigheter i glesbygden.

70. Fartygsinvesteringar (reservationsanslag 3 år)

Oljetransporterna ökar kontinuerligt i Finska viken och Östersjön överlag. Olycksrisken växer och därför måste något göras för att stävja den. Fartygsrapporteringssystemet måste göras effektivare med det snaraste. Men inte ens dessa åtgärder kan helt förhindra oljetankerolyckor. Vi behöver mer oljebekämpningsmateriel, eftersom den befintliga materielen inte räcker till för att minimera de skador som uppstår vid en stor olycka.

Vi föreslår

att moment 35.10.70 ökas med 3 000 000 euro för anskaffning av oljebekämpningsmateriel.