Motivering

Ett viktigt mål med kommissionens förslag är att anpassa branschens lagstiftning till dagens verksamhetsmiljö. Reglerna för verksamhet som audiovisuella beställtjänster varierar och i en del fall kan detta hindra den fria rörligheten för den här typen av tjänster inom Europeiska unionen och snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Det råder osäkerhet om rättsläget för europeiska företag som tillhandahåller audiovisuella medietjänster och de befinner sig i en ojämbördig situation särskilt när det gäller nya audiovisuella beställtjänster. För att förhindra snedvridning av konkurrensen och förtydliga rättsläget är det enligt kommissionen nödvändigt att se till att alla audiovisuella medietjänster omfattas av åtminstone vissa gemensamma grundregler. Samtidigt spelar de audiovisuella medietjänsterna en viktig roll för samhälle, demokrati och kultur, varför det är berättigat med särskilda regler för dem.

Utskottet anser att kommissionen gör rätt i att beakta de audiovisuella medietjänsternas nya sändningstekniker då den rättsliga ramen för verksamhetsområdet revideras. De strukturella och tekniska förändringarnas inverkan på affärsverksamheten och särskilt på finansieringen av kommersiella sändningar bör också beaktas. På samma sätt bör man garantera optimala konkurrensvillkor för informationsteknik, medieföretag och medietjänster i Europa. Enligt kommissionen kan både de traditionella audiovisuella medietjänsterna och de nya beställtjänsterna skapa många arbetstillfällen särskilt i små och medelstora företag. Dessutom främjar de ekonomisk tillväxt och investeringar.

Tillämpningsområde

I förslaget utvidgas direktivets tillämpningsområde till att omfatta även icke-linjära audiovisuella beställtjänster. Utskottet anser det i princip vara godtagbart att tillämpningsområdet utvidgas, eftersom man på så vis kan trygga t.ex. skyddet av minderåriga på ett sätt som är neutralt i förhållande till olika medier. För att förslaget ska kunna godkännas anser utskottet att uppdelningen i linjära och icke-linjära tjänster ytterligare bör preciseras bl.a. när det gäller de icke-linjära tjänsternas omfattning.

Principen om ursprungsland

Kommissionen vill med sitt förslag förbättra medlemsstaternas förutsättningar att vidta åtgärder för att lösa de problem som principen om ursprungsland medför. Av en utredning som utskottet tagit del av framgår att Finland inte haft några problem med att tillämpa principen. Det är dock viktigt att direktivet ger en möjlighet att lösa olika problem som kan uppstå. Därför ska det vara möjligt att ingripa i eventuella försök att kringgå bestämmelserna eller missbruka dem särskilt om den nationella lagstiftningen, t.ex. i fråga om skydd av minderåriga, är strängare än miniminivån.

Smygreklam och produktplacering

Kommissionen anser att de åtgärder som vidtas för att skydda minderåriga och den mänskliga värdigheten noga måste vägas mot yttrandefriheten, vilken är tryggad i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Syftet med dessa åtgärder bör därmed vara att, särskilt när det gäller linjära tjänster, garantera en tillfredsställande nivå på skyddet av minderåriga utan att för den skull förbjuda innehåll som är avsedda för en vuxen publik. Utskottet poängterar vikten av att i första hand trygga skyddet av minderåriga i ett kommunikationssamhälle statt i omvandling.

Ett av marknadsföringens grundregler är att den ska vara identifierbar. Utskottet tycker det är viktigt att i enlighet med regeringens ståndpunkt tydligt separera kommersiellt material från redaktionellt material. Bestämmelserna om produktplacering kan ingå i direktivet bara man gör klar åtskillnad mellan förbjuden smygreklam och tillåten produktplacering. Emellertid har en del sakkunniga i sina utlåtanden hävdat att direktivet inte erbjuder verktyg för en sådan uppdelning.

Skydd av minderåriga

I kommissionens förslag definieras reklamens allmänna begränsningar med tanke på att skydda minderåriga. Utskottet håller med regeringen och vill särskilt poängtera att bestämmelserna om reklam bör gälla också marknadsföring av audiovisuella beställtjänster för barn.

Enligt direktivförslaget kunde en klar och detaljerad information om att ett program innehåller placerade produkter hindra att det klassas som förbjuden smygreklam. Informationen om produktplaceringen i ett program borde sakligt delges tittarna före programmets början för att förhindra all oklarhet ur tittarsynpunkt.

Utskottet tycker inte att ett sådant meddelande räcker som grund för att tillåta produktplacering i allmänhet. Barn kan inte identifiera produktplacering som reklam. Under sändningstid för barn skulle det handla om smygreklam i strid med direktivet. Produktplacering kan därför inte godkännas under sändningstid för barn. Utskottet understöder ett förbud av produktplacering i barnprogram.

Åldersrekommendationer och -begränsningar

Tidvis diskuteras tv-filmernas åldersgränser en hel del. Föräldrar kan då få för sig att systemet är under kontroll. Det är dock en missupfattning, eftersom åldersgränserna som definierats av sakkunniga på filmgranskningsbyrån på sätt och vis upphävs i och med att filmen i fråga visas på tv, där endast två åldersgränser, K15 och K18, är i bruk. Utskottet anser att begränsningarna borde vara bindande oavsett teknik, d.v.s. oberoende av om det är fråga om en biograffilm, ett tv-program eller ett datorspel.

Reklamens identifierbarhet måste också garanteras i samband med att man inför nya sätt att placera ut reklam. Bestämmelsen att barnprogram får avbrytas för reklam högst med 35 minuters mellanrum är mycket viktig. Dessutom måste man säga klart ut att det i barnprogram inte är tillåtet med reklamtrick som delad bildruta och annat liknande.

Utskottet påpekar också att då direktivet tilllämpas på den nationella medieregleringen, utgår man ifrån televisionskanalernas självrgleringsavtal. Enligt den utredning utskottet fått begränsar sig nuvarande avtal till några få riksomfattande tv-kanaler. Utskottet anser att särskilt ungdomskanalerna borde omfattas av avtalet.

Utskottet konstaterar slutligen att det är viktigt att trygga innehållsproduktionens verksamhetsförutsättningar inom det finländska informationssamhället, så att medierna också i fortsättningen kan erbjuda tittarna både mångsidigt och högklassigt innehåll.

Den europeiska programproduktionen hotas i allt högre grad särskilt av den amerikanska produktionen. Utskottet framhäver vikten av att stärka och öka kulturell mångfald. Den utredning utskottet tagit del av visar att kvoterna som ingår i det nu gällande direktivet har ökat oberoende produktioners andel av tv-bolagens sändningar. Det är viktigt att förstärka denna trend och se till att den fortsätter.