Plenarprotokoll 145/2010 rd

PR 145/2010 rd

Justerat 2.0r

145. TORSDAGEN DEN 27 JANUARI 2011

Överläggingarna leddes av andre vice talman Tarja Filatov (16.00—18.01), talman Sauli Niinistö (18.01—19.57) och förste vice talman Seppo Kääriäinen (19.57—20.22).

Namnupprop

Vid namnuppropet antecknades följande 37 ledamöter som frånvarande (r = för riksdagsarbete, s = för sjukdom, f = för familjeledighet):

  • Risto Autio /cent (s)
  • Hannakaisa Heikkinen /cent (f)
  • Sinikka Hurskainen /sd (r)
  • Antti Kaikkonen /cent (r)
  • Reijo Kallio /sd (r)
  • Kyösti Karjula /cent (r)
  • Elsi Katainen /cent (s)
  • Sampsa Kataja /saml
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Kimmo Kiljunen /sd
  • Krista Kiuru /sd (r)
  • Mari Kiviniemi /cent (r)
  • Juha Korkeaoja /cent (r)
  • Marjaana Koskinen /sd (s)
  • Mikko Kuoppa /vänst (r)
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Seppo Kääriäinen /cent
  • Jaakko Laakso /vänst (r)
  • Reijo Laitinen /sd (s)
  • Suvi Lindén /saml (r)
  • Mika Lintilä /cent (r)
  • Hannes Manninen /cent (r)
  • Tapani Mäkinen /saml
  • Mats Nylund /sv
  • Johanna Ojala-Niemelä /sd
  • Heikki A. Ollila /saml (r)
  • Heli Paasio /sd (f)
  • Pekka Ravi /saml (s)
  • Eero Reijonen /cent (r)
  • Pertti Salovaara /cent (s)
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Astrid Thors /sv (r)
  • Stefan Wallin /sv (r)
  • Pia Viitanen /sd (r)
  • Pekka Vilkuna /cent
  • Erkki Virtanen /vänst
  • Tuula Väätäinen /sd (r)

Efter namnuppropet anmälde sig följande 5 ledamöter:

  • Sari Sarkomaa /saml (16.16)
  • Erkki Virtanen /vänst (16.23)
  • Mats Nylund /sv (16.49)
  • Anneli Kiljunen /sd (18.29)
  • Seppo Kääriäinen /cent (19.57)

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

Interpellation 5/2010 rd

Andre vice talmannen:

Ledamot Jutta Urpilainen och 60 andra ledamöter har 26.1.2011 framställt till statsrådet en interpellation om inkomstklyftorna och beskattningsstrukturen (IP 5/2010 rd).

Jag ger nu ordet till ledamot Jutta Urpilainen som i egenskap av den första undertecknaren föredrar interpellationen.

Jutta Urpilainen /sd:

Ärade talman! Vi ställer följande interpellation:

"Till riksdagen

Syftet med beskattningen är framför allt att samla in tillräckligt med pengar för att kunna upprätthålla ett välfärdssamhälle. Dessutom förväntar man sig allmänt att den ska vara effektiv, rättvis och grunda sig på skattebetalningsförmåga.

Den skattepolitik som högerregeringen drivit under valperioden och resultaten av den saknar totalt de egenskaper som förväntas av ett bra skattesystem. Inkomst- och hälsoklyftan har ökat markant i vårt land under de senaste åren. Inkomstskillnaderna har vuxit i alla västliga industriländer, men här hos oss har utvecklingen varit bjärtast på senaste tid. Inkomstgapet har inte bara ökat mellan de allra rikaste och de allra fattigaste utan också mellan de rikaste och medelklassen.

Problemet med skatteomläggningen 1993 har varit att förvärvsinkomster kunnat omvandlas till lindrigare beskattade kapitalinkomster. Detta har tillåtits fortgå och gett plats åt ökade inkomstskillnader. Höginkomsttagarna har lyckats omvandla sina förvärvsinkomster med en hög gränsskattesats till lindrigare beskattade kapitalinkomster. Dessutom har penningstinna ägare till icke-noterade aktiebolag kunnat strukturera sina inkomster så att en allt större del av dem kapitalbeskattas. Därmed har skatteprogressionen och dess utjämnande effekt på inkomstfördelningen försämrats.

Under de senaste åren har inte minst de högsta inkomstgruppernas realinkomster ökat snabbt. Under ett år har inkomsterna för den tiondel som har de högsta inkomsterna i snitt ökat flerfaldigt jämfört med inkomsterna för motsvarande tiondel med de lägsta inkomsterna. Mest hisnande har ökningen varit i fråga om den absolut rikaste enprocentens realinkomster. Trots att inkomsterna har ökat har de genomsnittliga skattesatserna sjunkit i de högsta inkomstklasserna. Den främsta förklaringen till inkomstgapet är att inkomststrukturen förändrats i de högsta inkomstgrupperna. Förvärvsinkomster har omvandlats till lindrigare beskattade kapitalinkomster och aktieutdelningarna har mestadels varit skattefria. Det nuvarande systemet där förvärvsinkomster och kapitalinkomster beskattas separat har ansetts vara bra, eftersom skatten på kapitalinkomster har ökat så kraftigt. En bidragande orsak till att kapitalskatteintäkterna ökat är de facto att man börjat omvandla förvärvsinkomster till kapitalinkomster.Regeringens ekonomiska politik har satt sina fula spår i statsfinanserna. Skuldsättningen har ökat kraftigt och statsfinanserna står på minus. Beskattningen har lindrats alltför mycket för att välfärdssamhället ska kunna finansieras på ett hållbart sätt och lättnaderna har gynnat människor med goda inkomster. Till följd av missarna i den ekonomiska politiken har beskattningen skärpts i slutet av valperioden på ett sätt som fått inte minst låginkomsttagarna på knä. Finland har under den sittande regeringen gått med raketfart mot plattskatt, där alla beskattas enligt samma skattesats oavsett inkomst.

Regeringens skattepolitik har resulterat i att den progressiva inkomstbeskattningen blivit lindrigare. Dessutom har kommunalskatten och energiskatterna stramats åt. Samtidigt har priserna på välfärdssamhällets tjänster skjutit i höjden. Till råga på allt har regeringen skärpt momsen, som låginkomsttagare tvingas betala mer för än höginkomsttagare i proportion till inkomsterna. För att kompensera den slopade Fpa-avgiften för arbetsgivare höjdes energiskatterna i år så drastiskt att i synnerhet socialbidragstagare, barnfamiljer, andra löntagare och pensionärer fått det avsevärt svårare att klara sig ekonomiskt.

Inkomstgapet har vidgats inom landet till följd av det dystra sysselsättningsläget i öst och norr. Hand i hand med arbetslösheten har också fattigdomen tilltagit på senare år. De ökade inkomstskillnaderna har lett till en tilltagande, djupare, ihållande fattigdom och ett växande hälsogap. Antalet barnfamiljer som lever under fattigdomsgränsen har blivit avsevärt fler under den här regeringsperioden och pensionärsfattigdomen har brett ut sig och ändå har utkomststödet inte höjts. Enligt EU-kriterier har vi 900 000 personer som klassas som fattiga eller som riskerar att marginaliseras. Fattigdomen hotar bli bestående och risken att kommande generationer ska ärva den är stor om resoluta insatser inte snabbt sätts in.

Det behövs både skattemässiga och sociala åtgärder för att folket inte ska tudelas. Inkomstfördelningen skulle jämnas ut om kapitalskatten höjdes och togs ut på ett rättvisare sätt. När kapitalskatteintäkterna ökar kunde de pengarna användas exempelvis till att förbättra grundtryggheten och/eller höja grundavdraget i kommunalbeskattningen rejält . Det kallar vi effektiva insatser för att minska fattigdom och utslagning.

År 1993 fattades beslutet att kapitalskatten ska vara 25 procent. Lipponens första regering höjde kapitalskatten till 28 procent från ingången av 1996 och Lipponens tvåa till 29 procent från början av 2000. Vanhanens första regering ruckade på kapitalbeskattningen från ingången av 2005. Kapital- och samfundsskatten splittades upp. Samtidigt sänktes skatten på kapitalinkomster typ räntor, vinstutdelning, försäljningsvinst och hyror till 28 procent och samfundsskatten, dvs. företagsskatten till 26 procent. En åtstramning av skatten på kapitalinkomster skulle gör skatten mer progressiv, och den är därför befogad av rättviseskäl. De som har extra stora kapitalinkomster har också den bästa skattebetalningsförmågan. Med tanke på att det företrädesvis är storinkomsttagare som inhöstar kapitalinkomster skulle en skärpt beskattning resultera i en större progression i skattesystemet. Låginkomsttagare har ytterst sällan kapitalinkomster. På kapitalinkomster betalas endast statsskatt. De som har enbart kapitalinkomster behöver alltså inte betala kommunalskatt till sin hemkommun. En idé vore att i likhet med samfundsskatten dela ut av kapitalskatten till kommunerna.

I april i fjol varnade Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD att Finland håller på att bli ojämlikt. Organisationen såg inkomstskillnaderna och den tilltagande ojämlikheten som ett hot mot den finländska välfärdsmodellen och krävde att den differentierade beskattningen av kapitalinkomster ses över.

Den progressiva beskattningen, de offentliga utgifterna, den sociala tryggheten, inkomstpolitiken och en lång rad andra faktorer påverkar inkomstbildningen och är avgörande för hur inkomstfördelningen ser ut. Inkomstskillnaderna kommer sannolikt att fortsätta öka om inte beskattningen läggs om. Det växande inkomstgapet utgör ett hot mot den nordiska välfärdsmodellen, som förknippas med en gedigen social trygghet, ett brett utbud av samhälleliga tjänster och små inkomstskillnader.

Både statsministern och finansministern har sagt sig vara för en skärpt kapitalskatt, men en proposition om detta lyser fortfarande med sin frånvaro.

På grundval av det ovanstående och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag framställer vi följande interpellation till den behöriga ministern:

Ämnar regeringen ingripa mot de växande inkomstskillnaderna och lämna en proposition om en rättvisare beskattningsstruktur och en omläggning av kapitalbeskattningen?

Helsingfors den 26 januari 2011

  • Jutta Urpilainen /sd
  • Ilkka Kantola /sd
  • Jukka Gustafsson /sd
  • Eero Heinäluoma /sd
  • Miapetra Kumpula-Natri /sd
  • Tuula Peltonen /sd
  • Saara Karhu /sd
  • Tarja Filatov /sd
  • Lauri Kähkönen /sd
  • Tero Rönni /sd
  • Kari Rajamäki /sd
  • Matti Saarinen /sd
  • Johannes Koskinen /sd
  • Johanna Ojala-Niemelä /sd
  • Sirpa Paatero /sd
  • Tuula Väätäinen /sd
  • Valto Koski /sd
  • Raimo Piirainen /sd
  • Maria Guzenina-Richardson /sd
  • Marko Asell /sd
  • Marjaana Koskinen /sd
  • Matti Ahde /sd
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Jouko Skinnari /sd
  • Merja Kuusisto /sd
  • Päivi Lipponen /sd
  • Antti Vuolanne /sd
  • Katja Taimela /sd
  • Satu Taiveaho /sd
  • Susanna Huovinen /sd
  • Reijo Laitinen /sd
  • Antti Kalliomäki /sd
  • Risto Kuisma /sd
  • Erkki Tuomioja /sd
  • Annika Lapintie /vas
  • Veijo Puhjo /vas
  • Markus Mustajärvi /vas
  • Minna Sirnö /vas
  • Merja Kyllönen /vas
  • Pentti Tiusanen /vas
  • Esko-Juhani Tennilä /vas
  • Mikko Kuoppa /vas
  • Erkki Virtanen /vas
  • Kari Uotila /vas
  • Martti Korhonen /vas
  • Paavo Arhinmäki /vas
  • Jyrki Yrttiaho /vas
  • Matti Kangas /vas
  • Matti Kauppila /vas
  • Bjarne Kallis /kd
  • Leena Rauhala /kd
  • Toimi Kankaanniemi /kd
  • Sari Palm /kd
  • Kari Kärkkäinen /kd
  • Tarja Tallqvist /kd
  • Päivi Räsänen /kd
  • Pirkko Ruohonen-Lerner /ps
  • Pentti Oinonen /ps
  • Markku Uusipaavalniemi /ps
  • Pietari Jääskeläinen /ps
  • Pertti Virtanen /ps"

Andre vice talmannen:

Enligt arbetsordningen remitteras interpellationen utan debatt till statsrådet för att besvaras.

UTOM DAGORDNINGEN

2) Statsrådets redogörelse om livsmedelssäkerheten

Responsdebatt

Statsrådets redogörelse  SRR 3/2010 rd

Jord- och skogsbruksutskottets betänkande  JsUB 24/2010 rd

Andre vice talmannen:

Utom dagordningen beslutar riksdagen nu utifrån jord- och skogsbruksutskottets betänkande om ett ställningstagande med anledning av statsrådets redogörelse 3.

Efter utskottets ordförandes presentation följer en snabbdebatt där de inlägg som ledamöterna anmält sig för på förhand får vara högst 5 minuter långa.

Talmanskonferensen rekommenderar att även inlägg som hålls efter avsnittet med snabbdebatt är högst 5 minuter långa.

I samband med detta ärende tillåts även debatt om ärende 3) på dagordningen.

Debatt (PTK 145/2, Nylund 145/2/5, Blomqvist 145/2/22).

Beslut

Riksdagen godkände utskottets förslag till ställningstagande med anledning av redogörelsen.

Riksdagen gick över till dagordningen.

3) Statsrådets redogörelse om livsmedelspolitik

Responsdebatt

Statsrådets redogörelse  SRR 6/2010 rd

Jord- och skogsbruksutskottets betänkande  JsUB 25/2010 rd

Talmannen:

Utom dagordningen beslutar riksdagen nu utifrån jord- och skogsbruksutskottets betänkande om ett ställningstagande med anledning av statsrådets redogörelse 6.

Utskottets ordförandes torde redan ha presenterat betänkandet så nu börjar snabbdebatten där de inlägg som ledamöterna anmält sig för på förhand får vara högst 5 minuter långa. Talmanskonferensen rekommendation om att även inlägg som hålls efter snabbdebatten är högst 5 minuter långa gäller också för detta ärende.

Debatt (PTK 145/3).

Beslut

Riksdagen godkände utskottets förslag till ställningstagande med anledning av redogörelsen.

Riksdagen gick över till dagordningen.

__________

ÄRENDEN PÅ DAGORDNINGEN

4) Regeringens proposition med förslag till lag om ekonomiska rådet

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 265/2010 rd

Finansutskottets betänkande  FiUB 54/2010 rd

Förste vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger finansutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

5) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 11 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 316/2010 rd

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande  ShUB 49/2010 rd

Åtgärdsmotion  AM 27/2010 rd

Förste vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger social- och hälsovårdsutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslaget.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagets innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslaget avslutades.

6) Regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av konsumentskyddslagen och av vissa lagar som har samband med den

Första behandlingen

Regeringens proposition  RP 220/2010 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 39/2010 rd

Förste vice talmannen:

Till grund för behandlingen ligger ekonomiutskottets betänkande. Nu följer detaljbehandling av lagförslagen.

Ingen allmän debatt.

Beslut

Vid detaljbehandlingen godkände riksdagen lagförslagens innehåll enligt betänkandet.

Första behandlingen av lagförslagen avslutades.

7) Lag om ändring av 2 § i idrottslagen

Remissdebatt

Lagmotion  LM 116/2010 rd (Outi Mäkelä /saml m.fl.)

Förste vice talmannen:

Talmanskonferensen föreslår att ärendet remitteras till kulturutskottet.

Debatt (PTK 145/7).

Beslut

Riksdagen godkände talmanskonferensens förslag och remitterade ärendet till kulturutskottet.

8) Regeringens proposition med förslag till lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar samt till lagar om ändring av 17 kap. 23 § i rättegångsbalken och 11 § i lagen om preskription av skulder

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 284/2010 rd

Lagutskottets betänkande  LaUB 32/2010 rd

På förslag av talmanskonferensen bordlade riksdagen betänkandet till plenum 28.1.2011.

9) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om Tekes — utvecklingscentralen för teknologi och innovationer

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 301/2010 rd

Ekonomiutskottets betänkande  EkUB 41/2010 rd

På förslag av talmanskonferensen bordlade riksdagen betänkandet till plenum 28.1.2011.

10) Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 18 och 103 § i miljöskyddslagen

Bordläggning av betänkanden

Regeringens proposition  RP 179/2010 rd

Miljöutskottets betänkande  MiUB 18/2010 rd

Lagmotion  LM 127/2009 rd, 68/2010 rd

Åtgärdsmotion  AM 83/2009 rd

På förslag av talmanskonferensen bordlade riksdagen betänkandet till plenum 1.2.2011.

Förste vice talmannen:

Riksdagens nästa plenum är i morgon fredag 28.1.2011 kl. 13.

Plenum avslutades kl. 20.22.