Motivering

I detta utlåtande går trafikutskottet närmare in på anslagen till banförvaltning, basväghållning och utvecklande av vägnätet samt köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster. Dessutom kommer utskottet att behandla frågor som ingår i dess ansvarsområde i samband med respektive propositioner.

Anslagen till banförvaltning

I utlåtandet om statsbudgeten för 2002 (TrUU 17/2001 rd — RP 115/2001 rd) lyfte utskottet fram anslagen till banförvaltning och påpekade att vissa betydande industrianläggningar, till exempel den nya fabriken för ädelstål i Torneå och Stora Ensos massafabrik i Uimaharju, har ställts eller hotas av att ställas utanför elektrifieringen av bannätet. Resultatet är att transporter till och från industrianläggningarna kräver både el- och dieseldriven materiel. Utskottet anser fortfarande att det bör utredas om bansträckorna kan elektrifieras.

Anslagen till vägförvaltning

Enligt vad utskottet har erfarit kommer de föreslagna anslagen för 2003 att räcka till för den dagliga skötseln av vägnätet och till de allra viktigaste utgifterna för underhåll. Det går att stoppa försämringen av vägnätet, men det finns ännu mindre pengar till nya regionala investeringar än förr. För att stoppa urholkningen av vägnätet ingick det redan i budgeten för 2002 ungefär 50 miljoner euro extra för underhålls- och ersättningsinvesteringar. Också i vägbudgeten för 2003 ingår pengar för detta. Anslaget till underhålls- och ersättningsinvesteringar beräknas 2003 uppgå till cirka 200 miljoner euro, vilket är en tredjedel av finansieringen för basväghållning.

Vid behandlingen av statsbudgeten för 2002 ansåg utskottet att resultatmålen för trafiksäkerheten allvarligt kan äventyras av att vägnätet är i så dåligt skick (TrUU 17/2001 rd — RP 115/2001 rd). Ett välskött vägnät spelar en viktig roll för den ekonomiska, sociala och regionala utvecklingen. I trafiksäkerhetsplanen för 2001—2005 säger delegationen för trafiksäkerhetsärenden att större säkerhet på huvudvägarna har högsta prioritet och att säkerhetsproblemen kommer att lösas strukturellt. Vidare framhåller delegationen att det också kommer att behövas mindre säkerhetsinsatser inom huvudvägnätet och att tillfälliga åtgärder och hastighetsbegränsningar sätts in på problematiska ställen i inväntan på strukturella förändringar.

Utskottet har uppmärksamgjorts på att den planerade finansieringen för 2003 inte kommer att räcka till för det uppskattade behovet av investeringar i större trafiksäkerhet. Enligt vägförvaltningen räcker anslagen i första hand bara till trafiksäkerhetsåtgärder i form av sänkta hastighetsbegränsningar, särskilt i tätorter och på huvudvägsträckor med livlig trafik. Dessutom kan en utbyggnad av automatisk trafikövervakning komma i fråga. De regionala väginvesteringarna minskar med 40 procent jämfört med 2002 och det kommer att bromsa upp den regionala utvecklingstakten. Investeringarna behövs för att förbättra näringslivets konkurrenskraft, på grund av förändringarna i områdes- och samhällsstrukturen och när trafiken har ökat.

För 2003 föreslår regeringen två nya landsomfattande vägprojekt, en trafikled till hamnen i Nordsjö och en vägförbindelse till den nya gränsstationen i Nuijamaa. Trafiklederna till hamnen i Nordsjö skall enligt planerna samordnas av Vägförvaltningen i ett enda projekt. Staten räknar med att lägga ut 103,7 miljoner euro 2003—2008 på projektet. Vidare räknar staten med att få tillbaka pengarna som en planläggningsvinst i Mellanböle. Kostnadskalkylen för vägförbindelserna till gränsstationen i Nuijamaa går på 14,5 miljoner euro.

Trafiklederna till hamnen i Nordsjö är ett stort projekt med betydande ekonomiska dimensioner. Med hänvisning till erhållen utredning framhåller utskottet att projektet är avsett att genomföras som ett stort separat projekt i likhet med E 18 och järnvägen mellan Kervo och Lahtis. De sakkunniga var inte helt eniga i sina bedömningar. Utskottet har inte haft någon möjlighet att utreda alla detaljer när det gäller de slutliga bidragen från statens sida. Därför vill utskottet uttrycka sin oro över den totala finansieringen och framför allt påpeka att trafikförbindelserna till hamnen i Nordsjö inte får ha negativa konsekvenser för basväghållningen eller för finansieringen av resten av vägnätet.

Utskottet vill också ta upp frågan om reformen av vägförvaltningen, där Vägverket delades upp i vägförvaltningen och affärsverket Vägverket. I den politiska samsynen kring reformen ingick också att rationaliseringsvinsterna (cirka 300 miljoner mark) fullt ut skall användas till att förbättra basväghållningen. Senare framgick det att så kallade förhandlingsackord hade räknats ut fel. Vägverket måste då betala tillbaka 85 miljoner mark till Vägförvaltningen. Därför drar de vägförbättrande åtgärderna ut på tiden. Av samma anledning genererade Vägverket betydligt större synlig vinst, cirka 144 miljoner mark, men pengarna har ännu inte fullt ut utnyttjats för basväghållningen. Det betydde samtidigt att kvalitetsförbättringarna i basväghållningen släpar efter betänkligt.

Enligt uppgifter till utskottet finns det cirka 2 900 parkerings- och rastplatser vid allmänna vägar. Av dem finns knappa 2 200 vid huvudvägar. Det ger trafikanter möjligheter att stanna i snitt med 6 kilometers intervaller om man räknar in annan service. Det har kommit till utskottets kännedom att platserna särskilt på vintern används ganska lite på flera orter, trots att de har stor betydelse för den tunga trafiken. Föraren inom tung trafik måste nämligen av trafik- och säkerhetsskäl ta en paus med jämna mellanrum i enlighet med bestämmelserna om kör- och viltider. Därför är det enligt utskottet viktigt att det utreds vad som behövs för att bygga upp ett nät av rastplatser som erbjuder förarna adekvata möjligheter att ta pauser och vila.

De sakkunniga framhöll att Finland håller relativt hög nivå när det gäller beredning av trafikinfrastrukturprojekt och konsekvensbedömning. Utskottet anser att den projektprioritering som kommunikationsministeriet har lagt fram och som omfattas av Vägförvaltningen är i linje med våra transportpolitiska mål. Dessutom vill utskottet påpeka att de problem som ministerarbetsgruppen för trafikinfrastruktur påpekade i sitt betänkande i december 1998 till stor del fortfarande är aktuella. Målet bör vara att anslagen till väghållning skall vara ännu högre än i budgetpropositionen för 2003. Detta är nödvändigt med avseende på vägnätets värde och större trafiksäkerhet.

Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster

I statsrådets budgetproposition för 2003 ingår ett anslag på 81 miljoner euro till stöd för kollektivtrafiken. Enligt kommunikationsministeriet behövs det 88,6 miljoner euro för att ha kvar en service på nuvarande nivå. Anslaget till köp av regiontrafikens tjänster och statsunderstöd till lokaltrafik uppgår till 26,8 miljoner euro. I sitt ursprungliga förslag avsatte finansministeriet 23 miljoner euro för ändamålet. Vid budgetförhandlingarna ändrades anslagsfördelningen. Av utvecklingspengarna lyftes 3 miljoner euro över till anslaget för regional och lokal trafik. Vid budgetmanglingen lappades anslaget ytterligare på med 0,8 miljoner euro. Med hänvisning till sitt utlåtande (TrUU 6/1999 rd — RP 40/1999 rd) om budgetpropositionen för 2000 vill utskottet uttrycka sin oro för hur anslaget för köp av kollektivtrafiktjänster skall räcka till. Dessutom understryker utskottet att den offentliga finansieringen av forskning och utveckling inom kollektivtrafiken inte får drabbas av bestående reduceringar. Det är viktigt att utvecklingsinsatserna inom kollektivtrafiken får fortsätta eftersom de spelar en viktig roll för urbana centra och inte minst för glesbygden. Därför behövs det adekvata resurser för framtagning av nya kollektivtrafikmodeller och trafiktjänster.

Utskottet oroar sig för vilka konsekvenser nedskärningarna får för finansieringen av stads- och regionbiljetterna och den fortsatta förbättringen av servicen. De statliga anslagen till kollektivtrafik går till köp av buss- och tågtrafiktjänster, men också till delfinansiering av rabatter på kommunala stads- och regionbiljetter i 300 kommuner. Enligt vad utskottet har erfarit såldes det 2001 cirka 500 000 stads- och regionbiljetter. De stod för sammanlagt 22,7 miljoner resor.

Enligt uppgifter till utskottet behövs det 11,4 miljoner euro för att den nuvarande biljettsubventionen skall kunna bibehållas, vilket kommunikationsministeriet har påpekat. Upphandlingsavtalen inom busstrafiken ingås som regel för tre år. Detta förutsätter att anslagen tryggas också för 2004 och 2005. Budgetpropositionen betyder samtidigt att statsstödet till region- och stadsbiljetter måste skäras ned samtidigt som kommunernas finansiella problem ökar. Konsekvenserna av detta är att biljettpriserna stiger. När biljettpriserna stiger och bussarna eventuellt försvinner ökar privatbilismen.

I budgetpropositionen är anslaget för köp av kollektivtrafiktjänster 37,5 miljoner euro. Enligt VR krävs det 39,2 miljoner euro om den nuvarande servicenivån skall kunna behållas. I fjol upphandlade kommunikationsministeriet service för 37,0 miljoner euro och i år uppgår beloppet till 38,7 miljoner euro. För nästa år föreslår kommunikationsministeriet ett anslag på 39,2 miljoner euro. Beloppet bygger på tidigare överenskomna trafikdimensioneringar justerade enligt ett prisschema. Enligt vad utskottet har erfarit kan ministeriet upphandla trafiktjänster för 38,4 miljoner euro. Men i budgetpropositionen har anslaget sänkts till 37,5 miljoner euro.

Om det föreslagna anslaget godkänns måste kommunikationsministeriet och VR förhandla fram nedskärningar i upphandlingstrafiken. Det betyder att trafiken sannolikt måste skäras ned så mycket att persontrafiken upphör på vissa bansträckor. VR har räknat ut att anslagsnedskärningarna kompenseras om persontrafiken dras in på bansträckorna Karis—Hangö och Kotka—Kouvola.

Trafikutskottet omfattar kommunikationsministeriets strategier när det gäller upphandling av fjärrtrafik- och närtrafiktjänster inom tågtrafiken och i fråga om stads- och regionbiljetter och föreslår att