Motivering

1. Allmänt

Syftet med propositionen är att se till att uppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret hålls uppdaterade. Dessutom föreslår regeringen nya bestämmelser i lagen om lagfarts- och inteckningsregistret (). De gäller ändamålet och sättet för utlämnande av uppgifter och rätten att få registeruppgifter. Regeringen vill att dödsbon ska vara lättare att kontakta och föreslår därför att befolkningsdatasystemet också ska innehålla uppgifter om dödsbons kontaktpersoner.

Generellt kan det konstateras att regeringens förbättringssträvanden i sig är välkomna. Den föreslagna regleringsformen är ändå problematisk med avseende på skyddet för personuppgifter.

Enligt grundlagens 10 § är skyddet för personlig integritet en grundläggande rättighet för var och en. Närmare bestämmelser om skydd för personuppgifter utfärdas enligt den paragrafen genom lag.

Riksdagens grundlagsutskott har påpekat att till de frågor som absolut bör regleras på grundval av bestämmelsen om grundläggande fri- och rättigheter gällande skydd för personuppgifter, hör åtminstone syftet med registreringen, innehållet i de registrerade uppgifterna, användningsändamålen — inbegripet uppgifternas tillförlitlighet och deras förvaringstider — och den registrerades rättsskydd, liksom även i vilken utsträckning och hur ingående dessa omständigheter ska regleras på lagnivå (t.ex. GrUU 14/1998 rd). Kravet på bestämmelse om saken i lag omspänner också möjligheten att överföra uppgifter via en teknisk anslutning (GrUU 51/2002 rd).

Personuppgiftsfrågorna ingår i förvaltningsutskottets uppgiftsområde, och dess ställningstaganden i frågor som gäller reglering av skyddet för personuppgifter ligger i linje med grundlagsutskottets ståndpunkt. Detta framgår bl.a. av utlåtandena FvUU 16/1998 rd och FvUU 19/1998 rd och av betänkandena FvUB 25/1998 rd och FvUB 26/1998 rd. På lagnivå ska åtminstone de saker som grundlagsutskottet räknar upp framgå.

På förordningsnivå är det möjligt att utfärda kompletterande och preciserande bestämmelser om uppgifterna i det berörda registret, förutsatt att man på grundval av lagtexten i tillräckligt hög grad kan utläsa innehållet i regleringen på förordningsnivå. Förvaltningsutskottet anser ändå att man bör eftersträva att redan på lagnivå så detaljerat som möjligt reglera de frågor som gäller skyddet för personuppgifter.

Grundlagsutskottets och förvaltningsutskottets policy när det gäller reglering av personregister och behandling av personuppgifter är vedertagen och måste beaktas också när man avser att införa dylika bestämmelser i speciallagstiftning och när man utvärderar bestämmelser i speciallagstiftning och överväger behovet att se över dem.

Dessutom bör det noteras att man för klarhets skull bör utsträcka den reglering som gäller utlämnande av uppgifter ur ett register inte bara till det personregister ur vilket uppgifter lämnas ut, utan också till det personregister till vilket uppgifterna ges.

Lagen om lagfarts- och inteckningsregister () är från 1987, och betydande ändringar har senast gjorts genom lag . I samband med den ändringen gjordes ingen bedömning av bestämmelserna om personuppgifter med avseende på skyddet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Det är uppenbart att den gällande lagen inte till alla delar uppfyller de grundläggande kraven till följd av 10 § 1 mom. i grundlagen. Också av denna anledning bör man förhålla sig kritisk till det föreliggande lagförslaget.

I 41 § 1 mom. i personuppgiftslagen () finns bestämmelser om hörande av dataombudsmannen vid beredningen av reformer av lagstiftning som gäller skydd av fri- och rättigheter vid behandlingen av personuppgifter. Företrädaren för dataombudsmannens byrå meddelade i samband med sakkunnigutfrågningen att ombudsmannen inte hade beretts tillfälle att bli hörd när ärendet bereddes. Ombudsmannens företrädare gavs tillfälle att yttra sig över lagstiftningspaketet först i samband med utskottsbehandlingen.

Förvaltningsutskottet påpekar att man i lagförslagen och i samband med att de bereddes grundligt borde ha analyserat frågor som gäller skyddet för personuppgifter både med avseende på grundlagen och för att beakta grundlagsutskottets och förvaltningsutskottets ställningstaganden i övrigt.

2. Lagen om ändring av 21 § i lagen om lagfarts- och inteckningsregister

Den gällande lagen om lagfarts- och inteckningsregister innehåller inga uttryckliga och klara bestämmelser om användningsändamålet för de uppgifter som ingår i registret i fråga. Bestämmelser om registret finns också i 7 kap. i jordabalken (), där man också finner bestämmelser om uppgifter som ska antecknas i registret. Jordabalken innehåller emellertid inga bestämmelser om registrets användningsändamål. Vidare finns bestämmelser om lagfarts- och inteckningsregistret i lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster (). Detta innebär att det saknas adekvata bestämmelser om användningsändamålet för personuppgifterna i lagfarts- och inteckningsregistret. Med beaktande av de olika författningarna framgår inte heller innehållet i registrets personuppgifter klart.

I 21 § 1 mom. föreslår regeringen en liten precisering av teknisk natur som utskottet anser sig kunna omfatta.

I 21 § 2 mom. i det lagförslag som nu behandlas föreslås det att lagfarts- och inteckningsregisterföraren och inskrivningsmyndigheterna, för upprätthållande av lagfarts- och inteckningsregistret och för informationstjänsterna samt för behandlingen av inskrivningsärenden, ska ha rätt att i elektronisk form få identifierings- och kontaktuppgifter om personer och sammanslutningar samt uppgifter om deras handlingsbehörighet, behörighet och företrädare samt begränsningar som gäller dessa från befolkningsdatasystemet, konkurs- och företagssaneringsregistret, företags- och organisationsdatasystemet, handelsregistret och företagsinteckningsregistret samt från andra motsvarande register som förs av myndigheterna.

Lagfarts- och inteckningsregisterföraren samt inskrivningsmyndigheterna kommer på grundval av en sådan ordalydelse att ha rätt att få uppgifter för synnerligen allmänt formulerade ändamål. Upprätthållandet av lagfarts- och inteckningsregistret har inte ett tillräckligt informationsvärde för att det ska gå att bedöma vad som är ett godtagbart användningsändamål för registrering av personuppgifter. Den breda definitionen av användningsändamålet begränsas i viss utsträckning av att lagförslaget anger vilka innehållskomponenter som får överlämnas. Detta rättar ändå inte till bristen, dvs. att användningsändamålet inte anges på ett adekvat sätt.

Rätten att få uppgifter enligt 21 § 2 mom. avses också gälla för informationstjänsterna. Utskottet pekar på att denna rättighet enligt momentets ordalydelse avses gälla sådana uppgifter i befolkningsdatasystemet, företags- och organisationsdatasystemet, handelsregistret och företagsinteckningsregistret som är synnerligen väsentliga med avseende på individens rättigheter. Dessutom kan en allmän rättighet att få information för informationstjänsterna, dvs. för aktivt utlämnande av uppgifter, också innebära en urholkning av de begränsningar av skyddet av personuppgifter och integritetsskyddet som gäller de nämnda specialregistren. Även här bör det påpekas att propositionen inte innehåller en adekvat analys av vad den föreslagna ordalydelsen innebär för skyddet av personuppgifter. I detta avseende räcker det inte med att man i 21 § 2 mom. enligt uppgift avser informationstjänst enligt ovan nämnda lag .

Vidare är det föreslagna 21 § 2 mom. alltför öppet i det avseendet att uppgifter också kan fås från andra motsvarande, men inte namngivna, register som förs av myndigheterna.

Utskottet föreslår följaktligen att 21 § 2 mom. ska utgå ur lagförslaget.

Enligt 21 § 3 mom. i lagförslaget ska åtkomstuppgifter som gäller fastighetsöverlåtelser överföras till lagfarts- och inteckningsregistret på grundval av köpvittnenas meddelanden. Bestämmelser om översändandet av köpvittnenas meddelanden och om vilka andra som kan meddela åtkomstuppgifter för inskrivning i lagfarts- och inteckningsregistret utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utskottet noterar att regleringen avseende personuppgifter enligt momentet kommer att utfärdas på förordningsnivå. Dessutom framgår inte heller köpvittnesregistrets användningsändamål av lagförslaget. Utskottet föreslår att momentet ska formuleras så att de personuppgifter som ska anges i köpvittnenas meddelande framgår av lagen. Dessutom innehåller den formulering som utskottet föreslår ett omnämnande av köpvittnesregistret och dess användningsändamål.

Förvaltningsutskottet föreslår att 21 § 3 mom. ska ha följande lydelse: "Åtkomstuppgifter som gäller fastighetsöverlåtelser överförs till lagfarts- och inteckningsregistret på grundval av köpvittnenas meddelanden. Meddelandet från köpvittnena skall ange identifierings- och kontaktuppgifterna för parterna i köpet samt de genom förordning av statsrådet närmare angivna uppgifter som enligt lag får föras in i registret och som gäller köpeobjektet och de faktorer som påverkar dess värde. I köpvittnesregistret anges de identifierings- och kontaktuppgifterna som behövs för att nå köpvittnena och utreda deras ställning som köpvittne. Genom förordning av statsrådet utfärdas också bestämmelser om hur köpvittnenas meddelanden skall översändas samt närmare bestämmelser om köpvittnesregistret."

3. Lagen om ändring av befolkningsdatalagen

Den ändring som regeringen föreslår i befolkningsdatalagen beror på den föreslagna ändringen av 20 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter. Eftersom dessa två lagförslag utgör en helhet och eftersom utskottet i det nedanstående föreslår att lagförslag 3 i propositionen ska förkastas föreslår utskottet följaktligen också att förslaget att ändra befolkningsdatalagen ska förkastas.

4. Lag om ändring av 20 § i lagen om offentlighet och sekretess i fråga om beskattningsuppgifter

Enligt den föreslagna 20 § 1 mom. 3 punkten kan skatteförvaltningen utan hinder av sekretessskyldigheten på begäran till myndigheter som avses i lagen om registerförvaltningen (), för uppdatering och utlämnande av uppgifter i befolkningsdatasystemet, lämna ut ett stort antal uppgifter som är viktiga med tanke på skyddet av personuppgifter.Enligt den gällande lagen kan sådant utlämnande endast ske för kontroll av uppgifterna i befolkningsdatasystemet.

Enligt regeringens motivering har avsikten varit att göra det lättare att få kontakt med dödsbon i och med att uppgifter om dödsbons kontaktpersoner införs i befolkningsdatasystemet.

Med hänvisning till sakkunnigutfrågningen anser förvaltningsutskottet att förslaget avseende möjligheten att lämna ut personuppgifter är vagt formulerat i lagförslaget. Dessutom innefattar möjligheten att lämna ut uppgifter som sedan sprids vidare en problematisk befogenhet, om man ser till ordalydelsen i lagförslaget. Dessutom vill utskottet uppmärksamma frågan om det användningsändamål som ingår i lagförslaget är godtagbart. Utskottet föreslår följaktligen att lagförslaget ska förkastas.

5. Regleringen av personuppgifter som gäller fastigheter

Enligt uppgift finns det bestämmelser om personuppgifter som gäller fastigheter i jordabalken, lagen om lagfarts- och inteckningsregister, fastighetsregisterlagen (), lagen om köpeskillingsregister över fastigheter () och lagen om ett fastighetsdatasystem och anslutande informationstjänster.

Det har under sakkunnigutfrågningen påpekats för utskottet att i synnerhet förhållandet mellan de olika lagarnas bestämmelser om utlämnande av uppgifter är oklart. Därför är det svårt att få en helhetsbild av behandlingen av personuppgifter och andra uppgifter avseende fastigheter; det krävs en integrerad analys och en kartläggning av lagstiftningsbehovet.

Således förutsätter förvaltningsutskottet att regeringen ser till att det utförs en grundlig utvärdering av huruvida de gällande reglerna om registrering av fastighetsuppgifter, i synnerhet personuppgifter, är adekvata bland annat med avseende på skyddet för personuppgifter enligt grundlagens 10 § 1 mom. och med beaktande av grundlagsutskottets och förvaltningsutskottets ställningstaganden när det gäller lagstiftningen om personuppgifter.