Statsminister Mari Kiviniemi (översättning): Interpellationen tar upp en viktig fråga, nämligen hur sysselsättningen i Finland ska tryggas. Frågan hör också till denna regerings viktigaste mål. I interpellationen efterlyser man åtgärder för att värna om det finländska arbetet och bekämpa den svarta ekonomin.

Inledningsvis bör det konstateras att regeringens verksamhet som helhet utgår ifrån att arbete alltid har varit nyckeln till framgång i Finland. I vårt arbete och i vår verksamhet i övrigt ställs vi i dag inför allt tuffare globala utmaningar, och våra kunskaper ställs dagligen på prov. Ett litet, exportdrivet land som Finland kan inte omge sig med murar. I den öppna värld vi lever i måste vi ha beredskap att förnya oss, samtidigt som vi värnar om våra starka sidor. I annat fall kommer vi att se arbetsplatserna försvinna och välfärden utarmas.

För det andra utgår regeringen ifrån att det arbete genom vilket nationen har byggts upp har varit hederligt arbete. På den grunden har vi byggt vår välfärd. I dagens Finland hotas emellertid vårt arbete och vår verksamhet också inifrån. Den svarta ekonomin — alltså brottsligheten — hotar att försvaga vårt samhälles livskraft genom att bryta ned vår skattebas.

Regeringen godkänner inte att hederliga finländska företagare och arbetstagare tvingas betala notan efter kriminella aktörer. Bekämpning av svart ekonomi har varit en klar prioritering under denna valperiod, och i synnerhet i regeringsprogrammet för denna regering. Vi bekämpar den svarta ekonomin eftersom vi samtidigt försvarar vårt välfärdssamhälle.

Gällande det finska arbetet och interpellationens första del så bygger det finländska arbetet på bildning och hög kompetens. Regeringen har stärkt utbildningen på alla nivåer från grundskolan till universiteten. Vår grundskola hör alltjämt till den främsta i världen. De hundratals miljoner euro som har satsats på universiteten och på grundandet av Aalto-universitetet innebär för sin del att varje finländare har möjlighet till utbildning i världsklass.

Vi vill stödja människans livslånga lärande och kompetens. För människor som tror på sin egen framtid har vi skapat fler möjligheter att genom utbildning vid sidan av det egna arbetet ytterligare utvidga yrkeskunskaperna. För dem vars utbildning har avbrutits i förtid erbjuder vi allt fler intagningsplatser inom yrkesutbildningen och läroavtalsutbildningen. Vi har gjort det möjligt för medborgarna att bedriva studier och utveckla sig själv också under perioder av arbetslöshet utan rädsla för att förlora sina förmåner.

Det finländska arbetet och investeringarna i Finland bygger på en fungerande infrastruktur och konkurrenskraftig energi. En kraftig utbyggnad av trafiklederna från söder till norr är en förutsättning för att det ska finnas näringsverksamhet och göras investeringar i hela landet. Det ligger i hela Finlands intresse att vi kommer åt våra rikliga naturtillgångar. En hållbar hantering av naturtillgångarna tillsammans med den moderna teknik som tillämpas vid utnyttjandet av dem skapar en stark grund för ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen.

Vår industri är mycket energiintensiv. Som en följd av den energi- och industripolitiska lösning som nåddes i år, och som torde vara den mest omfattande i landets historia, kommer det runtom i Finland att byggas tusentals energianläggningar som utnyttjar den nyaste och renaste tekniken. Genom att bygga ut kärnkraften säkerställer vi samtidigt att industrin har tillgång till energi till ett skäligt pris. Energilösningen kommer under det närmaste årtiondet att tillföra Finland uppskattningsvis 20 miljarder euro i form av investeringar. Enbart utbyggnaden och produktionen av förnybar energi kommer att skapa åtminstone tiotusen arbetstillfällen runtom i Finland.

Det finländska arbetet bygger på en sporrande beskattning och tillräcklig finansiering av företagsamheten. Beskattningen måste under alla omständigheter sporra människorna både att själva arbeta och att anlita andra för att utföra arbete. Vi har sänkt kostnaderna för arbete och utförande av arbete med sammanlagt ca två miljarder euro. Vi har visat att vi litar på de finländska företagarna. Regeringen har ökat finansieringen av små och medelstora inhemska företag med en miljard euro, vilket innebär att det totala beloppet nu ligger på mer än fyra miljarder euro. Enbart finansieringen av satsningarna på miljö- och energikunnande har tredubblats under några få år.

Arbetsmarknadsorganisationerna bär sitt eget ansvar för att skapa och investera i nya arbetstillfällen. Under de senaste åren har vår priskonkurrenskraft försvagats i förhållande till våra viktigaste konkurrenter, exempelvis Tyskland. Detta minskar våra möjligheter att dra nytta av det internationella ekonomiska uppsvinget. Vi finländare fastställer själva priset på vårt eget arbete.

Den allt hårdare internationella konkurrensen har fått företag och rentav hela branscher att flytta ut från Finland. Nästan utan undantag har finska företag med internationell verksamhet klart fler anställda här i Finland än vad deras marknadsandelar här skulle förutsätta. Vi har emellertid inte gett efter ens på de områden där den globala ekonomin har visat sig vara starkare än det finska arbetet. Vi har satsat på ny produktion och ny verksamhet i Kemijärvi, Kajana och Kymmene.

På hösten 2008 avstannade vår exportdrivna ekonomi tvärt som en följd av den globala finanskrisen. Tack vare att företagen höll fast vid sina arbetstagare skedde det inga massuppsägningar. Hur kom det sig att det finska arbetet utgick som segrare i en global recession? En sporrande företagarpolitik hade bidragit till att företagen hade kunnat få starkare balansräkningar. Underskott i kassan kunde fyllas genom företagsfinansiering och konjunkturlån. Här kom regeringen till mötes när de privata medlen inte räckte till.

Stimulansåtgärderna var omfattande också med globala mått mätt. Förutom för det konjunkturkänsliga byggandet har man nu senast avtalat om stöd för rederier och varv. Hemmarknaden fick en vitamininjektion på hundratals miljoner euro precis i rätt tid, eftersom största delen av skattelättnaderna genomfördes när recessionen var som djupast i stället för i ett högkonjunkturläge.

Den viktigaste faktorn med tanke på bevarandet av arbetsplatserna var emellertid de finländska företagarnas framtidstro och tilltro till det finländska samhället. Orderstocken skulle minsann inte ha gett företagen anledning att hålla fast vid sina arbetstagare. Nu kan vi konstatera att arbetslösheten som mest, och endast temporärt, steg till ca 250 000 personer. Prognoserna var, som vi väl minns, bra mycket dystrare. Men också i denna siffra är varje arbetslös person en person för mycket. Därför måste vi alla arbeta för att minska arbetslösheten.

Det finska arbetet måste vara hederligt. Den svarta ekonomin, som snarare rent ut borde kallas ekonomisk brottslighet, hör till de värsta samhälleliga farsoterna i Finland i dag. Den tär på samhällets livskraft och hotar ständigt att förvärras om vi inte kan få bukt med den. Kvittohandeln och den svarta arbetskraften i byggbranschen är den ekonomiska brottslighet som sysselsätter polisen och de andra myndigheterna mest. Svart ekonomi förekommer i allt högre grad också inom inkvarterings- och förplägnadsverksamheten. Dessutom har kopplingarna till organiserad brottslighet ökat under de senaste åren.

Regeringen kämpar mot den svarta ekonomin med ett förvaltningsmaskineri som har större befogenheter och mer resurser än tidigare. Behandlingsprocesserna kommer att bli effektivare och snabbare när det gäller att ställa brottslingarna till svars. Företagsverksamheten ska göras mer transparent, och myndighetsuppgifter som för närvarande är sekretessbelagda ska bli offentliga.

Det femte programmet för bekämpning av ekonomiska brott pågår just nu. Av de 18 projekt som programmet omfattar har alla redan genomförts eller håller på att genomföras. Omvänd mervärdesskatteskyldighet införs inom byggbranschen vid ingången av april 2011. Avsikten är att säkerställa att det betalas mervärdesskatt genom att huvudentreprenören görs ansvarig för hela skatten. Regeringen kommer att utöka anmälningsplikten för uppdragsgivare inom byggbranschen till att gälla uppgifter om entreprenörerna och uppgifter om dem som arbetar på byggena. För att skattekontrollen ska kunna bli effektivare när det gäller utländsk arbetskraft håller man på att utreda på vilka villkor det kan krävas att alla som arbetar på en byggarbetsplats skaffar sig en finländsk personbeteckning och att förleden på personbeteckningen införs på ett ID-kort som det är obligatoriskt att bära på byggarbetsplatsen. Det verkar inte heller finnas några hinder för bestämmelser som gör kvartalsvisa anmälningar obligatoriska inom byggbranschen.

Många av åtgärderna för att bekämpa den svarta ekonomin går djupt ner i strukturerna. De är således till förfång också för hederliga företag. Därför finns det anledning att bereda en del av dessa åtgärder i gott samarbete med arbetsmarknadens organisationer. En arbetsgrupp som är tillsatt på trepartsbasis utreder som bäst möjligheterna att på ett effektivare sätt nå målen med beställaransvarslagen och att bedöma behovet av en revidering av den. Arbetsgruppen utreder också hur utländska företags och utländska arbetstagares ansvar för skatter och avgifter kan utökas. Arbetsgruppens förslag väntas före utgången av mars.

Vi har gjort betydande framsteg i kampen mot skatteparadisen. Äntligen verkar det vara möjligt att avsevärt försvåra de internationella svarta penningströmmarnas flöde. Skattemyndigheternas tillgång till uppgifter om människors placeringar och inkomster i olika länder underlättas genom avtal om utbyte av uppgifter. Under denna valperiod har tiotals sådana avtal ingåtts. Totalt har 27 avtal undertecknats. Förhandlingar pågår med Bahrain, Costa Rica, Guatemala, Liechtenstein, Mauritius, Panama ja Seychellerna. Utöver det har Finland gällande inkomstskatteavtal med 71 stater. Dessutom får skatteförvaltningen i Finland snart rätt att göra så kallade jämförelseuppgiftsgranskningar också hos kreditinstitut. I och med denna förändring blir i synnerhet skattekontrollen i anslutning till internationell placeringsverksamhet effektivare.

Resurserna för att bekämpa den svarta ekonomin har ökat enormt. I budgeten för 2011 utökades resurserna för åklagarväsendet, domstolarna och utsökningen så att dessa får bättre möjligheter att satsa på behandlingen av ärenden som gäller ekonomiska brott. Sammanlagt innebär det tiotals personer till, allt från domare till åklagare. Konkursombudsmannens resurser utökas avsevärt, med tyngdpunkten lagd på särskilda granskningar. Poliserna får två miljoner till för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Skatteförvaltningens resurser ökar med närmare fyra miljoner. Dessutom behandlar riksdagen som bäst inrättandet av en enhet som ska utreda svart ekonomi. Enheten ska främja bekämpningen av den svarta ekonomin genom att producera och sprida information om svart ekonomi och bekämpningen av den. Dessutom ska enheten utarbeta rapporter för myndigheterna om sammanslutningar och andra företag för de ändamål som anges i den föreslagna lagen. Man måste känna sin fiende.

Även om det blir dyrt för samhället att döma ekonomiska brottslingar och återkräva de pengar som de har kommit över genom brott, blir det ännu dyrare om de skyldiga får gå fria. Regeringen är beredd att vända på åtskilliga stenar för att få tag på brottslingarna och de pengar som dessa har kommit över på olaglig väg.

Det råder bred enighet i vårt samhälle om att den svarta ekonomin måste bekämpas. Kampen mot den svarta ekonomin är också en av min regerings högst prioriterade frågor. Tack även till oppositionen för att ni arbetar för en god sak. Däremot har jag lagt märke till att de partier som har framställt interpellationen tidvis har kommit med rentav hetsiga inlägg mot sysselsättningsfrämjande åtgärder. Från oppositionshåll har man kritiserat en lindring av beskattningen av arbete och sysselsättning. Krisen inom skogsindustrin ville man förvärra genom att motsätta sig en tillfällig skattelättnad för virkesförsäljningen i ett läge då portarna stängdes för virkesimport. Frågade man då vad de hårt trängda pappersarbetarna i Kymmenedalen tyckte om saken? Nya utspel som jag har observerat är tilläggsskatter på 500 miljoner euro som skulle drabba det finländska företagandet. Energin igen vill man beskatta med närmare 400 miljoner euro mer än vad regeringen föreslår. Under benämningen stabilitetsavgift har man föreslagit extra kostnader för företagen, som har det svårt nog ändå.

Låt mig ta upp ytterligare att krav från socialdemokraterna, som tyvärr gick igenom. När Estland gick med i Europeiska unionen i maj 2004, begränsades arbetskraftens fria rörlighet med en övergångstid på två år. Enligt krav från socialdemokraterna lärdes de finska företagen att anlita uthyrda arbetstagare från Estland, som är svåra att övervaka. Detta var en av de största björntjänster som man under vår närhistoria har gjort den gemensamma arbetsmarknaden. Inom oppositionen tycks man nu lägga manken till för att ta död på tillväxten.

För att åtgärda den långsamma tillväxten har regeringen byggt upp ett ambitiöst tillväxtprogram i nära samarbete med hela det finländska samhället — såväl löntagare som arbetsgivare. Jag tror att detta arbete skapar en bas för ett träget och driftigt Finland ett årtionde framåt.

Jag vill ytterligare påminna om en av finländarnas starka sidor, kanske den starkaste. Vi är ett folk som inte skyr arbete, som är redo att ta hand också om dem som inte kan ta hand om sig själva. Finlands verkliga styrka härrör från lika möjligheter och en socialt helgjuten nation. För regeringens del innebär detta att vi tar väl hand också om de allra svagaste. I övrigt kan vi inte vänta oss något annat av framtiden än arbete, arbete och åter arbete. Men detta arbete måste vara hederligt.