Finland har stött de länder i Europa
som hamnat i trångmål med lån och dessutom
har vårt land gått i borgen för den tillfälliga
europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten.
EU-mötet nu i helgen behandlade både den europeiska
finansiella stabiliseringsinsfaciliteten (EFSF) och den europeiska
finansiella stabiliseringsmekanismen (ESM).
Enligt ett pressmeddelande från statsministern kom
euroländerna överens om att EU:s nuvarande finansiella
stabiliseringsfacilitet (EFSF) ska utgöra basen för
en bestående mekanism (ESM). Avsikten är att ESM
ska träda i kraft 2013. Statsministern framhåller
följande: Länderna åtog sig tillsammans
att stå för 440 miljarder. Men nu kan vi konstatera
att det i dagsläget inte finns något behov av
att höja garantin. Instrumentet klarar av sin uppgift med
det nuvarande underlaget. Det är en viktig strategi för
oss.
Pressmeddelandet från statsministern ger medvetet en
bild av att regeringen på mötet för euroområdet
inte förband sig att höja stödet.
Men bilden ser helt annorlunda ut om man får tro till
exempel den tyska förbundskanslern Merkel och internationella
nyhetsbyråer. De uppger nämligen att euroländerna
har utfäst sig att höja det tillfälliga
stödet (den tillfälliga europeiska finansiella
stabiliseringsfaciliteten) från nuvarande 250 miljarder
euro så mycket att det också reellt sett uppgår
till 440 miljarder euro.
I mötesdokumentet sägs det så här
på den punkten: "Fram till dess att den europeiska stabilitetsmekanismen
träder i kraft kommer den europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens
avtalade utlåningskapacitet på 440 miljarder euro
att göras fullt operativ." Däremot sköt
mötet de tekniska detaljerna kring genomförandet
på framtiden.
Vidare framgår det av dokumentet att mötet kom överens
om att den permanenta stödmekanismen reellt sett ska vara
500 miljarder euro. Därmed fördubblas det nuvarande
faktiska stödet på 250 miljarder euro.
Medan statsministern i sitt pressmeddelande försöker
lyfta fram en delseger, ger utländska medier en helt annan
bild. Den bilden säger att Finland har åtagit
sig att fördubbla sin nuvarande garanti på 8 miljarder
euro.
Det handlar om ett nytt stort stödåtagande
samtidigt som regeringen i andra sammanhang kräver sparbeting
i de offentliga finanserna som garanterat kommer att påverka
både tjänster och förmåner till
medborgarna.
Regeringen borde ha lämnat ett meddelande till riksdagen
om frågan där det klart hade framgått
vad regeringen vill förbinda sig till. Då hade hela
riksdagen kunnat ta ställning till de nya stöden
i miljardklassen.
I detta sammanhang finns det anledning att påpeka att
mötet för euroområdet också behandlade en
rad andra stora frågor som påverkar EU:s karaktär,
bland annat fördragsförändringar.
På grundval av det ovanstående
och med hänvisning till 43 § i Finlands grundlag
framställer vi följande interpellation till den
behöriga ministern:
På mötet för euroområdet åtog
sig vårt land att garantera nya stöd i miljardklassen
till förmån för andra medlemsstater.
Detta är faktum där informationen från
regeringen till råga på allt skiljer sig från
den information som andra källor ger. Hur handlade regeringen
på mötet visavi stöden och hur tänker
regeringen gå till väga i Europeiska rådet?