30. Bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Regeringen har i sitt program och i det utvecklingspolitiska program det godkände 2004 förbundit sig att göra det möjligt för Finland att höja sitt biståndsanslag till den nivå som FN rekommenderar, dvs till 0,7 procent av bni senast 2010. Av de andra nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för länge sen nått denna 0,7 %:s nivå och rent av överskridit den.

Regeringen föreslår att biståndsanslagen höjs till 0,43 procent av bni och att totalbeloppet utgör 746,13 miljoner euro. Under det gångna året har biståndet varit uppskattningsvis 0,42 procent av bni. Kristdemokraterna ser det som viktigt att biståndsanslagen ökas så att den FN-rekommenderade nivån nås så fort som möjligt. Ökningen föreslås uttryckligen gälla biståndsanslagen för frivilligorganisationer. Denna budgetmotion ingår i vår skuggbudget. I en anknytande lagmotion föreslår vi också en rätt till skatteavdrag för donationer till bistånd för att öka medborgaraktiviteten.

Av världens sex miljarder människor lever var femte i extrem fattigdom, alltså på mindre än en dollar per dag. FN:s generalförsamlings främsta mål för det gemensamma biståndet är att eliminera fattigdom och svält i världen. Strävan är att halvera andelen extremt fattiga före utgången av 2015.

Enligt undersökningar är majoriteten av medborgarna beredda att bära ett större ansvar för de fattiga i världen. Genom bistånd kan vi göra förhållandena väsentligt bättre för just de fattigaste länderna och de människor som har det sämst ställt — kvinnor och barn. För att lindra nöden i världen bör vi målinriktat öka biståndsresurserna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1169/2006 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 50 000 000 euro för egentligt bistånd.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Medborgarnas rättssäkerhet förutsätter att domstolarna har tillräckliga resurser att avgöra ärenden omsorgsfullt och inom en skälig tid. Så är inte fallet nu. I hovrätterna finns en anhopning av ärenden. Också förvaltningsdomstolarna har problem i detta avseende eftersom exempelvis besvär som gäller planläggningsärenden dröjer mer än ett år.

En effektivare verksamhet vid domstolarna förutsätter tilläggsfinansiering.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 323/2006 rd föreslår jag

att moment 25.10.23 ökas med 1 000 000 euro för domstolarnas utgifter.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Verkligheten inom fångvården idag är inte guldkantad: för vart år som går ökar fångtalet och fångarnas problem både innanför och utanför murarna och ingen ljusning är heller ställd i utsikt. Resurserna och personalen inom fångvården eller inom kriminalvårdens preventiva verksamhet utanför fängelserna har inte ökat i den takt som de växande utmaningarna hade förutsatt.

En utmaning är i synnerhet att rehabilitera fångarna så de blir en del av samhället utanför murarna. Det är svårt att bemöta denna utmaning. Med oförändrade resurser är det omöjligt att vårda ett större antal kriminalvårdskunder med allt svårare problem. Detta ställer allt större krav på arbetet bland kunderna. Kriminalvården har varit tvungen att ta allt mer ansvar för de frigivna fångarnas hälso- och sjukvård, rehabilitering och missbrukarvård.

Resursbristen kommer till synes i kriminalvårdens möjligheter att sköta sin grundläggande uppgift, nämligen att förhindra återfall i brott. För att klara sig i det civila behöver en frigiven fånge fortsättning på den vård och rehabilitering som har påbörjats i fängelset. För närvarande finns det inte alltid möjligheter till detta även om en hel del projekt har inletts

Endast en liten del av fångarna har en arbetsplats vid frigivningen och i allmänhet saknar de också fast bostad. För att kunna bryta den negativa utvecklingen behöver en frigiven absolut få sitt vardagsliv i ordning. Det är mycket lätt att falla in i en kriminell livsstil på nytt om man inte efter en fängelsevistelse får tillräckligt stöd för att ordna de elementäraste frågorna i livet. Den brottsspiral som många frigivna råkar in i kunde brytas genom effektiva stödåtgärder efter frigivningen. Efter sin tid i fängelset behöver fången verkliga möjligheter att komma loss från brottsspiralen. För detta ändamål behöver kriminalvården mer resurser för att tillhandahålla fysisk, social och psykisk rehabilitering för frigivna fångar, på en nivå som motsvarar behovet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1051/2006 rd föreslår jag

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro för preventiv verksamhet inom kriminalvården.

75. Polisväsendet

21. Omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det är viktigt att omedelbart tillsätta de lediga polistjänsterna nu då bristen på personal har lett till att jourberedskapen blivit sämre och otryggheten ökat bland medborgarna när det speciellt i glesbygden har blivit allt svårare att få polishandräckning. Utöver det vanliga polisarbetet behövs det resurser för utredning av den allt mer komplicerade narkotikabrottsligheten och bekämpningen av internationella kriminella nätverk.

Med hjälp av ett tilläggsanslag på 10 miljoner euro kan cirka 250 polistjänster tillsättas för ett år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 551 /2006 rd föreslår jag

att moment 25.75.21 ökas med 10 000 000 euro för polisens omkostnader.

80. Räddningsväsendet

22. Särskilda utgifter (förslagsanslag)

I regeringsprogrammet för regeringen Vanhanen uppställdes som mål att läkar- och räddningshelikopterverksamheten utvecklas som en del av skyddsnätet i hela landet. Strävan är att överföra finansieringen av räddningshelikopterverksamheten så att den inte sker med penningautomatbidrag utan med budgetmedel.

Den arbetsgrupp som utredde finansieringen avlade rapport i januari 2004 och rekommenderade då en s.k. partnerskapsmodell, där kostnaderna för flygverksamheten täcks med penningautomatbidrag, tilläggskostnaderna för hälsovården till fullt belopp ingår i statsandelen för sjukvårdsdistrikten och ett specialanslag för inrikesministeriet används för räddningsverksamheten och efterspaningen av försvunna personer. Föreningarna skulle fortsättningsvis vara tvungna att skaffa egen finansiering men andelen egen finansiering skulle minska i betydande grad. Det är meningen att läkar- och räddningshelikopterverksamheten som en del av hälso- och sjukvården och räddningsväsendet fastställs klart och att verksamheten permanentas.

Trots detta kommer riksdagens vilja att överföra ansvaret för finansieringen av läkar- och räddningshelikoptrarna på staten inte till uttryck i budgeten för 2007. Att delvis överföra finansieringen på sjukvårdsdistrikten försämrar ytterligare kommunernas ekonomiska ställning eftersom de i stor utsträckning ansvarar för finansieringen av dem.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 552/2006 rd föreslår jag

att moment 26.80.22 ökas med 2 000 000 euro för stöd till räddningshelikopterverksamheten.

97. Understöd till kommuner

31. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning (förslagsanslag)

Statsminister Matti Vanhanens regering har fortsatt att liksom de tidigare regeringarna skära ned på de årliga indexjusteringarna av alla statsandelar till kommunerna. Kommunerna har de senaste åren förlorat miljarder euro på grund av det. Nedskärningarna har varit en viktig orsak till att det blivit kris i kommunalekonomin.

Regeringen fortsätter med indexnedskärningen på 25 %. Kommunalekonomin kommer fortfarande att visa underskott nästa år och kommunerna kommer att bli mer skuldsatta. De som behöver basservice kommer att lida av det. Servicen måste skäras ned.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller 40 000 000 euros indexjusteringar av de allmänna statsandelarna till kommunerna samt statsandelarna för social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Bildningsväsendet behöver ett tilläggsanslag om 12 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 325/2006 rd föreslår jag

att moment 26.97.31 ökas med 1 000 000 euro för indexjusteringar av allmänna statsandelar till kommunerna.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag)

I budgetpropositionen för 2007 skär statsminister Matti Vanhanens regering ner anslaget för finansieringsstöd till kommunerna enligt prövning med 14 000 000 euro, trots att antalet kommuner med negativt årsbidrag ökar och den kommunala ekonomin står inför allt större problem. I budgetpropositionen föreslås ett anslag om 12 miljoner euro för 2007 för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning trots att motsvarande belopp enligt 2005 års bokslut är drygt 40 miljoner euro.

Sammanlagt 207 kommuner har under innevarande år ansökt om finansieringsunderstöd enligt prövning. Motsvarande siffra år 2005 var 238 kommuner. Att de sökande kommunerna är nästan lika många som tidigare visar att kommunernas ekonomi fortfarande är dålig. Särskilt landsbygdskommuner med flyttningsunderskott får en allt mer ansträngd ekonomi till följd av regeringens politik eftersom skatteinkomsterna minskar och de statsandelar som relaterar till invånare och elever skärs ner.

Regeringens politik försätter medborgarna i en så ojämlik situation beroende på var de bor att deras grundlagstryggade likställdhet är allvarligt hotad.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 553/2006 rd föreslår jag

att moment 26.97.34 ökas med 10 000 000 euro för finansieringsunderstöd enligt prövning.

01. (29.01, 05, 07, 08, del och 10, delvis) ) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdet

51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

Finansministeriet har i 2007 års budgetproposition slopat det redan utlovade understödet till religionssamfund.

När riksdagen hördes i frågan den 18 februari 2005 framgick det att ett understöd för registrerade religionssamfund kommer att beviljas 2007. En arbetsgrupp som berett ärendet åt undervisningsministeriet lade fram ett betänkande om understödet och dess grunder den 13 maj 2005.

Bakom detta ligger frågan om att övergå till samfundsskatt, som var aktuell 1993. Enligt lagen om skatteredovisning delas samfundsskatteintäkterna mellan staten, kommunerna och församlingarna. Med församling avses bara den lutherska och ortodoxa kyrkan. I sitt betänkande om hörandet 1998 skrev finansutskottets skattedelegation att religionssamfunden bemöts ojämlikt i fråga om skatteintäkterna, vilket upplevs vara problematiskt (FiUB 18/1998 rd).

Även den kommitté som berett lagen om religionsfrihet hade i sitt lagförslag en 28 § som föreskrev att registrerade religionssamfund skulle få statsunderstöd. Paragrafen ströks emellertid i lagen.

Understödet om 250 000 euro som nu slopats i budgetpropositionen är mindre än vad undervisningsministeriets arbetsgrupp föreslår, alltså 300 000 euro vilket betyder ca 4 euro per medlem. Som jämförelse får t.ex. fritänkarna i Finland ca 21 euro per medlem i stöd ur statsbudgeten, så ett stöd om 500 000 euro till registrerade religionssamfund vore mycket befogat. Stödet kunde användas till att underhålla bl.a. kulturhistoriskt värdefulla byggnader och egna begravningsplatser samt ordna barn- och ungdomsverksamhet samt musikverksamhet. Ur statsekonomisk synvinkel är det en obetydlig summa men den skulle i viss mån tillgodose den rättvisa och jämlikhet som staten bör visa gentemot olika religionssamfund.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 87/2006 rd föreslår jag

att moment 29.01.51 ökas med 500 000 euro och

att motiveringen till momentet kompletteras med att 500 000 euro av totalanslaget anvisas som understöd till registrerade religionssamfund.

10. (29.40) Allmänbildande utbildning

30. (29.40.30) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Statsminister Matti Vanhanens regering har fortsatt att liksom de tidigare regeringarna skära ned på de årliga indexjusteringarna av alla statsandelar till kommunerna. Kommunerna har de senaste åren förlorat miljarder euro på grund av det. Nedskärningarna har varit en viktig orsak till att det blivit kris i kommunalekonomin.

Regeringen fortsätter med indexnedskärningen på 25 %. Kommunalekonomin kommer fortfarande att visa underskott nästa år och kommunerna kommer att bli mer skuldsatta. De som behöver basservice kommer att lida av det. Servicen måste skäras ned.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller 40 000 000 euros indexjusteringar av de allmänna statsandelarna till kommunerna samt statsandelarna för social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. Bildningsväsendet behöver ett tilläggsanslag om 12 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 331/2006 rd föreslår jag

att moment 29.10.30 ökas med 12 000 000 euro för budgetbaserade indexjusteringar av allmänna statsandelar till bildningsväsendet i kommunerna.

70. Studiestöd

Eftersom studiestödets reella värde sjunkit med en femtedel under de senaste 15 åren föreslår jag:

följande uttalande i motiveringen till kapitel 29.70:

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

De studerande som har låga inkomster utgör en särskild grupp av fattiga. Studiestödets reella värde har sjunkit med en femtedel under de senaste 15 åren. Tillsammans med bostadsbidraget underskrider studiepenningen helt klart nivån på det minsta utkomstskyddet för arbetslösa. KD föreslår en nivåförhöjning med 15 procent på studiepenningen och ett barntillägg om 50 euro för underhållsskyldiga.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 88/2006 rd föreslår jag

att moment 29.70.55 ökas med 76 000 000 euro för en nivåförhöjning av studiepenningen och införande av ett barntillägg till studiepenningen.

10. Utvecklande av landsbygden

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Behoven av näringsrådgivning på landsbygden ökar i takt med att EU:s jordbrukspolitik blir allt mer komplicerad. Då också vissa produktionsinriktningar så som socker upphör uppstår nya problem. Landsbygdsföretagens konkurrenskraft och utveckling, miljöfrågor och växelverkan mellan landsbygden och tätorterna är viktiga. När det gäller dessa frågor behövs det stöd och stora satsningar.

Statsminister Matti Vanhanens regering är oskäligt landsbygdsfientlig i sin politik. Det syns också i att anslaget för rådgivning i landsbygdsnäringar har skurits ned med nästan tre miljoner euro, dvs. ca 25 %, i budgeten för nästa år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 336/2006 rd föreslår jag

att moment 30.10.50 ökas med 1 000 000 euro för statsunderstöd till rådgivning i landsbygdsnäringar.

20. Jordbruk

21. Omkostnader för Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (reservationsanslag 2 år)

Statsminister Matti Vanhanens regering skär ned finansieringen av forskning i jordbruk och livsmedelsekonomi. Det är mycket oförsiktigt med tanke på den pågående omvandlingen inom jordbruket och skadligt för utvecklingen.

I sin skuggbudget föreslår kristdemokraterna ett tilläggsanslag för jordbruksforskning.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 90/2006 rd föreslår jag

att moment 30.20.21 ökas med 1 000 000 euro för jordbruksforskning.

40. Nationellt stöd för jordbruket och trädgårdsodlingen (reservationsanslag 2 år)

Det är en säkerhetsfråga att garantera en inhemsk livsmedelsproduktion som motsvarar konsumtionen i landet. Därför bör vi inte förbigå frågan under några omständigheter. EU:s jordbrukspolitik i kombination med den obetydliga nationella jordbrukspolitiken har redan lett till att gårdsbruken häftigt minskat i antal och utvecklingen går fortfarande i samma riktning. Samtidigt avfolkas landsbygden. Avfolkningen accelererar till följd av regeringens centraliseringspolitik.

Jordbrukets villkor är svåra i Finland p.g.a. naturförhållandena. Jordbruket behöver offentligt stöd för att folkets livsmedelsförsörjning ska vara tryggad. Regeringen misslyckades i sina förhandlingar med EU-kommissionen om utvecklingsmedlen för landsbygden. Det innebär bl.a. att miljöstödet skärs ned.

I sin balanserade skuggbudget föreslår kristdemokratiska riksdagsgruppen ett tilläggsanslag för det nationella stödet till jordbruket och trädgårdsodlingen så att jordbrukets verksamhetsbetingelser säkerställs ända från början av den nya finansieringsperioden.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 91/2006 rd föreslår jag

att moment 30.20.40 ökas med 20 000 000 euro för nationellt stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen.

61. Överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond (fast anslag)

Regeringen föreslår ett alldeles otillräckligt anslag för Gårdsbrukets utvecklingsfond (Makera). Detta förslår inte för de behov som grundar sig på lag. Anslaget bör höjas för att säkerställa finansieringen av jordbruket och andra strukturpolitiskt motiverade projekt. Detta är ett sätt att hindra att jordbruket och landsbygden körs ned helt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 339/2006 rd föreslår jag

att moment 30.20.61 ökas med 10 000 000 euro för överföring till Gårdsbrukets utvecklingsfond.

60. Skogsbruk

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Skogsbruket utgör stommen för den finländska näringsstrukturen. Ett hållbart skogsbruk är mycket viktigt för industri, sysselsättning, landsbygdsnäringar och miljöfrågor. Regeringen skär ned anslaget för stöd till en uthållig virkesproduktion med 5 miljoner euro. Inga motiveringar ges.

Nedskärningen gör att det blir svårare att producera inhemsk energi, vilket strider mot de uttalade målen.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller ett anslagstillägg om fem miljoner euro som syftar till att öka stödet för bl.a. tillvaratagande av energivirke som en del av ett hållbart skogsbruk och en hållbar energihushållning.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 341/2006 rd föreslår jag

att moment 30.60.44 ökas med 5 000 000 euro för stöd till en uthållig virkesproduktion.

24. Vägförvaltningen

I det rambeslut som statsminister Matti Vanhanens regering har fattat sägs det att av de årliga inkomster av försäljning av aktier som överstiger 500 miljoner euro kan högst 20 % av den överskjutande delen användas för infrastrukturinvesteringar samt forskning och utveckling.

Regeringens beslut innebär att försäljningsinkomsterna inte kan användas för skapande av ny egendom på ett sätt som skulle gynna särskilt näringsverksamheten och samhällsekonomin. Många viktiga projekt som skulle vara till nytta för näringsverksamheten, en livskraftig landsbygd samt säkerheten väntar fortfarande på finansiering. De ovan nämnda försäljningsvinstintäkterna kunde användas för detta ändamål. Andelen bör vara minst 30 % och en motsvarande andel av dividendinkomsterna bör anvisas för ändamålet.

I sin balanserade skuggbudget beräknar kristdemokraterna att de tillgängliga tilläggsinkomsterna uppgår till 300 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 343/2006 rd föreslår jag

att i motiven till kap. 31.24 uttalas följande:

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Vägnätet i Finland (inklusive gator) omfattar ca 460 000 km, och dess kapitalvärde uppgår till ca 26 miljarder euro. Detta betydelsefulla nationella kapital måste skötas, annars kommer det att bli oskäligt dyrt att reparera och återställa vägnätet i dess tidigare skick. Om vägnätet sakta men säkert tillåts försämras orsakar det också betydande olägenheter för basindustrins transporter och bidrar till att försämra verksamhetsförutsättningarna för dem som bor och driver företagsverksamhet på landsbygden.

Under de senaste decennierna har statens totalfinansiering av trafikens infrastruktur varit någorlunda stabil. Under denna tid har man satsat särskilt mycket på bannätet vilket har resulterat i att den årliga finansieringen av väghållningen har minskat med 200—300 miljoner euro sedan decenniets början. Minskningarna har särskilt drabbat finansieringen av projekt som syftar till att utveckla vägnätet.

Basvägnätet i vårt land har därför under de senaste åren blivit mycket sämre. Anslagen har inte på långt när räckt till för ombyggnad av vägnätet och även underhållsarbetena har varit få. Basväghållningen är ett sätt att upprätthålla infrastrukturen och förbättra den allmänna säkerheten, men den är samtidigt också ett effektivt sätt att stödja en balanserad regional utveckling och sysselsättningen.

I budgetpropositionen för 2007 minskar anslaget för basväghållningen jämfört med finansieringen under de senaste åren. Detta innebär att det blir väsentligt mycket svårare att genomföra de åtgärder som nämns i verksamhets- och ekonomiplanen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1065/2006 rd föreslår jag

att moment 31.24.21 ökas med 18 000 000 euro för bevarande av nivån på basväghållningen.

25. Statsbidrag för väghållningen

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

De enskilda vägarna är en viktig del av hela vägnätet. Det är hela samhällets angelägenhet att underhålla och förbättra dessa vägar. Under de senaste åren har staten deltagit så lite i underhållet av enskilda vägar att människor försatts i en ojämlik ställning samtidigt som vägnätets skick försämrats. Både säkerheten och mångsidiga transportbehov förutsätter att staten igen höjer stödet till enskilda vägar till en lämpligt hög nivå. Detta är motiverat även från regionalpolitisk synpunkt eftersom åtgärden skulle lätta på kommunernas börda.

Det är ofattbart att Vanhanens regering drar ner på landsbygdssatsningarna genom att igen skära i anslaget för statsbidrag till enskilda vägar 2007.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 347/2006 rd föreslår jag

att moment 31.25.50 ökas med 2 000 000 euro för underhåll och förbättring av enskilda vägar.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Bannätets skick är till vissa delar rätt kritiskt. Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Många banavsnitt är nu belagda med trafikbegränsningar och det är möjligt att antalet trafikbegränsningar kommer att öka kraftigt. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Detta leder också till sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Det räcker ändå inte med att utveckla bannätet utan nätet måste också i framtiden täcka hela landet. Budgetmedel måste riktas till banunderhåll och reparationsinvesteringar så att Banförvaltningscentralen utifrån en fastlagd plan har möjlighet att hålla dels huvudbanorna, dels banor med mindre trafik i trafikerbart skick.

För godstrafikens del innebär de dåliga banorna att viktbegränsningarna försvårar transporten av exempelvis trävaror. På detta sätt försämras villkoren för de företag som skulle vara beredda att utnyttja järnvägen för varutransporter. Om däremot varutransporterna kunde ökas skulle järnvägen bli ett konkurrenskraftigt transportalternativ. Bannätets dåliga skick leder småningom till att industritransporterna, men också persontrafiken, i allt högre grad flyttas över på landsvägarna, som också de är överbelastade och i dåligt skick.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 560/2006 rd föreslår jag

att moment 31.40.21 ökas med 18 000 000 euro för förnyande av bannätets överbyggnad.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Kollektivtrafikens villkor och service har blivit allt sämre under hela regeringsperioden och finansieringen har minskat. I budgetpropositionen skärs stödet för kollektivtrafiken ned med ca 28 miljoner euro.

Utbudet på bussturer som helt finansieras med biljettinkomster har minskat i en årlig takt om 10 % under de tre senaste åren. Den köptrafik som länsstyrelserna finansierar har årligen gallrats med 3—4 % p.g.a. minskade anslag. Överlag är det så att utbudet på bussturer minskat med nästan 40 % på tre år.

Enbart SAD har önskat att staten i sin budget för 2007 tar in ett enormt anslag på 25 miljoner euro för kollektivtrafiken i huvudstadsregionen. Summa summarum kommer regeringens mål att öka kollektivtrafikens andel av persontrafiken i stadsregionerna inte att gå i uppfyllelse med det nu föreslagna anslaget.

Ett oemotsägligt faktum är att verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken på glesbygden i exempelvis norra och östra Finland kommer att försämras och resandet bli dyrare. Med tanke på det allt dyrare bränslet skulle det vara mycket klokt att stödja kollektivtrafiken.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1065/2006 rd föreslår jag

att moment 31.60.63 ökas med 2 000 000 euro för köp av kollektivtrafiktjänster.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Vi måste satsa på att utveckla inhemska och förnybara energikällor både på grund av det ökande energibehovet och med tanke på klimatfrågorna. Regeringen föreslår nu en mycket anspråkslös ökning trots att satsningarna på energisparande och i synnerhet på ökad användning av trädbränsle, vindkraft och returbränsle borde vara omfattande just nu.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 94/2006 rd föreslår jag

att moment 32.60.40 ökas med 5 000 000 euro för energistöd för främjande av energisparande samt användning av trädbränsle och returbränslen.

15. Utjämning av familjekostnader

Barnfamiljerna har fått det sämre ställt de senaste åren, delvis därför att det inte har gjorts några indexförhöjningar i barnbidragen. Barnbidraget höjdes senast den 1 januari 2004 men höjningen var anspråkslös i förhållande till hur levnadskostnaderna utvecklats. Barnbidraget är viktigt för familjer med små inkomster och därför är det också särskilt viktigt för dem att dess reella värde bevaras.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag följande uttalande

i motiveringen till kapitel 33.15:

17. Utkomstskydd för arbetslösa

I sitt program har regeringen förbundit sig att anpassa lagstiftningen till de små företagens behov, göra företagarnas sociala trygghet mer sporrande och uppmuntra till självsysselsättning genom företagsamhet.

Den sociala tryggheten för dem som sysselsätter sig själva genom att sälja eget know-how är fortfarande sämre än för löntagare. Inkomsterna är ofta också lägre än löntagarnas. De som sysselsätter sig själva kan dessutom vara ekonomiskt beroende av sina uppdragsgivare, vilket visar sig som dåliga möjligheter att förhandla om kontrakt, villkor och arvoden.

Deras situation avviker på många sätt från villkoren för en företagare vars verksamhet grundar sig på en genuin företagarrisk. De har oftast inga arbetstagare, verksamheten kräver inga lager och som motvikt till företagarrisken har de ingen möjlighet att få vinst.

Det är obefogat att utkomstskyddet är olika för arbetslösa löntagare och företagare som sysselsatt sig själva. För självanställda är det svårare och dyrare att få utkomskydd vid arbetslöshet.

Medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna för företagare är dyra och förutsättningarna för inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa är stränga. Därför har många självanställda som anses vara företagare valt att inte bli medlem i någon företagarkassa. Inte heller löntagarkassorna i yrkesbranschen kan försäkra dessa personer som inte har något anställningsförhållande.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa har företagare rätt till grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning förutsatt att de arbetat och betalat försäkringspremie i 24 månader. Företagaren måste också i regel sälja de redskap som behövs i företagsverksamheten och avstå från företagsverksamhet i fyra månader innan rätten till dagpenning uppstår, om inte företagsverksamheten upphör helt och hållet.

Det bör också bättre beaktas att man flexibelt ska kunna byta position på arbetsmarknaden. Efter att ha varit företagare kan man formellt bli löntagare t.ex. på två dagar under en arbetsvecka eller rentav samma dag.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag följande uttalande

i motiveringen till kapitel 33.17:

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

I år har Stakes publicerat en omfattande undersökning av finländarnas välfärd. Antalet fattiga beräknas nu vara uppe i 600 000. Undersökningen, som bygger på material om inkomstfördelning, visar att fattigdomen har ökat kraftigt. Under de senaste tio åren har den relativa inkomstfattigdomen ökat från lite över 7 procent till 12 procent av befolkningen.

I synnerhet har fattigdomen ökat bland barnfamiljer: småbarnsfamiljer, familjer med ensamma föräldrar och familjer med många barn har mest fallit utanför inkomstutvecklingen. Antalet barnfamiljer som levde under fattigdomsgränsen fördubblades mellan 1990 och 2003, från 28 000 till mer än 63 000. Antalet barn i dessa familjer har nästan tredubblats till 131 000. År 2003 hörde drygt nio procent av barnfamiljerna till den lägsta decilen. En nivåförhöjning om fyra procent på barntillägget till utkomstskyddet för arbetslösa skulle göra livet lättare just för de allra fattigaste barnfamiljerna som lider av arbetslöshet.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1171/2006 rd föreslår jag

att moment 33.17.51 ökas med 5 000 000 euro för en höjning av barntillägget till utkomstskyddet för arbetslösa.

18. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

a) Syftet med denna motion, som ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget, är att eliminera det uppenbara missförhållandet att den lägsta moderskaps- och föräldradagpenningen till och med efter en proposition om frågan är mindre än den lägsta arbetslöshetsersättningen. Vi föreslår att minimibeloppet av moderskaps- och föräldradagpenningen höjs till samma nivå som det lägsta utkomstskyddet för alla förmånstagare.

Enligt propositionen höjs moderskaps- och föräldrapenningen bara för förvärvsarbetande och företagare. Ändå kan en femtedel av föräldrarna inte få någon inkomstrelaterad förmån. Det är fråga om bl.a. studerande, korttidsanställda och arbetslösa. De bör också få en ekonomiskt rimlig möjlighet att bilda familj. Om denna femtedel lämnas utanför betyder det att föräldrarna blir särbehandlade.

För tillfället är moderskaps- och föräldrapenningens minimibelopp 15,20 euro per dag och den betalas ut för sex dagar per vecka. Fullt arbetsmarknadsstöd utan barntillägg eller grunddagpenning för arbetslösa är 23,50 euro per dag och betalas ut för fem dagar per vecka. För att moderskapspenningen på månadsnivå ska vara lika stor borde den höjas till 19,58 euro.

Det har ansetts att arbetslöshetsdagpenningen är det minimum som kan ge en grundläggande försörjning och det är alltså inte möjligt att klara sig på ett mindre belopp. Av de mammor som lyfter bidrag får ungefär en fjärdedel föräldradagpenning som underskrider grunddagpenningen för en arbetslös. Den låga föräldradagpenningen motiveras med att den kompenseras av barnbidraget. I själva verket räcker barnbidraget inte till för att täcka de kostnader som ett barn föranleder. Av detta följer att minimibeloppet av moderskaps- och föräldrapenningen 15,20 euro är oskäligt lågt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1067/2006 rd föreslår jag

att moment 33.18.60 ökas med 44 000 000 euro för en höjning av föräldradagpenningens minimibelopp.

b) Att gravt handikappade, också utvecklingsstörda, ska få subjektiv rätt till en personlig assistent har varit ett av handikapporganisationernas viktigaste mål. En personlig assistent kan vara absolut nödvändig för att den handikappade ska klara av att klä sig, tvätta sig, sköta sitt hushåll, studera, syssla med hobbyer och förvärvsarbeta. Om den handikappade inte får hjälp med sådant måste han eller hon leva i en inskränkt livsmiljö, riskerar att bli marginaliserad och i värsta fall tas in på institution.

Alla kommuner har inte ordnat med assistenter. Det har föreslagits att assistentsystemet ska förbättras genom att kostnaderna jämnas ut med FPA som stödkanal. Samtidigt införs en likadan praxis i hela landet. Den regionala jämlikheten och utvecklingen av assistentservicen får inte bli ett tvistefrö mellan staten och kommunerna.

I morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever bör de handikappade barn som får specialundervisning beaktas. För dem har morgon- och eftermiddagsvård ordnats under hela den grundläggande utbildningen. Det vore eftersträvansvärt att den handikappade har samma person som skolgångsbiträde och personlig assistent på fritiden. Anställningen av stödpersoner för handikappade bör också förbättras. Det bör vara en subjektiv rätt att få en personlig assistent. Assistentsystemet är också den enda självständiga stödform som verkligen kan tillförsäkra gravt handikappade lagfästa rättigheter och självbestämmanderätt.

Då den gravt handikappade själv är arbetsgivare medför arbetet som assistent inte heller investerings- eller förvaltningskostnader. Assistentservicen frigör också medel från annan slags service som inte nödvändigtvis längre behövs tack vare assistenten.

Vid kostnadsberäkningen bör vi beakta att en del av de gravt handikappade redan har en personlig assistent. En del av kommunerna har ordnat servicen på ett exemplariskt sätt.

Som en början på reformen bör 15 miljoner euro reserveras för anställning av assistenter för gravt handikappade nästa år.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1066/2006 rd föreslår jag

att moment 33.18.60 ökas med budgetbaserade 40 000 000 euro för anställning av personliga assistenter för gravt handikappade.

c) I jämförelse med andra europeiska länder placerar sig Finland högt uppe på listan över storleken på patienternas egenandel av läkemedelskostnaderna. I en internationell jämförelse är denna andel av sjukvårdskostnaderna och särskilt av läkemedlen mycket hög och har stigit under de senaste åren. Den ändring av systemet för läkemedelsersättning som regeringen satt i verket är i genomsnitt kostnadsneutral för patienterna. Men då den läkemedelsspecifika självrisken gäller läkemedelsinköp som överstiger det årliga s.k. avgiftstaket drabbar kostnaderna patienter som också annars har höga läkemedelskostnader och vars levnadsstandard försämrats av sjukdomen. När det gäller långtidssjuka kan det årliga taket för egenandelen nås redan i början av året och om patienten tvingas använda många läkemedel kan räkningen lätt överstiga 100 euro per år. De som använder läkemedel bara då och då har däremot nytta av reformen.

En god hälsa är något av det viktigaste människan har och tillgången till hälso- och sjukvårdsservice får inte vara beroende av personens förmögenhet. De sjukdomsrelaterade kostnaderna måste delas solidariskt mellan hela befolkningen. 2007 års budget bör ökas med 3 miljoner euro för att den receptbundna självriskandelen ska kunna slopas för den del som överstiger det årliga avgiftstaket.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1172/2006 rd föreslår jag

att moment 33.18.60 ökas med budgetbaserade 3 000 000 euro för att den receptbundna självriskandelen ska slopas för den del som överstiger avgiftstaket.

19. Pensionsförsäkring

På grund av ändringarna i pensionslagstiftningen har inkomstutvecklingen bland pensionärer varit klart sämre än bland förvärvsinkomsttagare. Alla partier har påtalat detta missförhållande, men det har inte åtgärdats.

Med stöd av det som anförs ovan föreslår jag följande uttalande

i motiveringen till kap. 19:

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Enligt färska uppgifter finns det i Finland en betydande andel personer som lever endast på sin folkpension och som enligt EU:s sätt att räkna ständigt befinner sig under fattigdomsgränsen. Detta är en förfärlig skam för vårt land. Statsminister Matti Vanhanens regering lovar dessa pensionärer endast fem euro till i månaden och dessutom först från hösten 2006. Eftersom folkpensionsindexet dessutom är mycket ofördelaktigt faller dessa pensionärer utanför den allmänna inkomstutvecklingen varje månad.

I sin skuggbudget föreslår kristdemokraterna en höjning om 20 euro per månad av den grundläggande folkpensionen från början av 2007. Detta är ett belopp som kännbart förbättrar levnadsstandarden för dem som är beroende av en pension till minimibelopp. I skuggbudgeten anvisas medel för en höjning av folkpensionerna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 351/2006 rd föreslår jag

att moment 33.19.60 ökas med 157 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av den grundläggande folkpensionen.

22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering

59. Statsunderstöd för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Samma dag som budgetpropositionen togs till behandling i riksdagen överlämnade veteranorganisationernas representanter till riksdagsgrupperna en vädjan om tilläggsanslag till rehabilitering för veteraner. Varje riksdagsgrupp lovade ta vädjan på allvar och informerade finansministern om den samma dag.

I budgetpropositionen är 38 288 000 euro av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet reserverat under moment 32.92.59 för rehabilitering av veteraner och 8 000 euro är reserverat under moment 33.23.59. Anslaget är klart mindre än det innevarande årets anslag.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 304/2006 rd föreslår jag

att moment 33.22.59 ökas med 1 000 000 euro för rehabilitering av frontveteraner.

28. Annat utkomstskydd

60. Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag)

Efter den ekonomiska regressionen i Finland för drygt tio år sedan finns det fortsättningsvis en stor hop långtidsarbetslösa som är svårsysselsatta. Det är mer eller mindre omöjligt att på den öppna arbetsmarknaden sysselsätta dem som utgör arbetslöshetens hårda kärna, dvs. ungefär 65 000-70 000 äldre långtidsarbetslösa. Dessa personer hänförs ändå till kategorin arbetslösa arbetssökande och de är således förpliktade att aktivt söka arbete även om de de facto saknar arbetsförmåga och chans att få ett jobb.

Lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa trädde i kraft den 1 maj 2005. Med stöd av den tillförsäkras en person som är född 1941-1947 och som varit arbetslös en lång tid en utkomst i form av pensionsstöd innan den egentliga ålderspensionen börjar utbetalas. Men det har uppstått problem kring tolkningen av villkoren för beviljande av sådant stöd. Detta har lett till att en del personer som varit arbetslösa i mer än tio år och som fyllt 58 år inte har en chans till pensionsstöd.

Lagen måste förtydligas på denna punkt och förutsättningarna för beviljande av stödet omformuleras så att de är mänskliga. Detta skulle öka antalet långtidsarbetslösa med pensionsstöd med uppskattningsvis 1 000 personer som har varit arbetslösa i mer än tio år och som fyllt 58 år. Detta vore ett mänskligt bemötande av människor som inte har några faktiska förutsättningar att få arbete.

Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget och frågan tas också upp i en lagmotion.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1068/2006 rd föreslår jag

att moment 33.28.60 ökas med 4 000 000 euro för en höjning av pensionsstödet för långtidsarbetslösa.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

I år har särskilt mycket uppmärksamhet fästs vid äldreomsorgens omfattning och kvalitet. Medborgaradresser har överlämnats både till omsorgsministern och finansministern. Senast hände det för bara några veckor sedan då en vädjan av mer än 400 000 medborgare för en bättre äldreomsorg överlämnades till finansministern. Frågan är allvarlig och avgörandet får inte skjutas fram

Med stöd av det ovan sagda föreslår jag

att i motiven till kap. 33.32 uttalas följande:

30. (33.32.30 ja 35) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

a) Den ökande efterfrågan på äldreomsorg bör bemötas genom en utveckling av närståendevården. Det är ett ekonomiskt sätt att skapa välbefinnande. Då nyttiggörs personens naturliga nätverk av nära och kära, vilket redan i sig ger omsorgen ett mervärde. Vården i hemmet är ofta mänskligare än institutionsvård och därför också populärare bland äldre.

I budgetpropositionen föreslås att de lediga dagarna för närståendevårdare ska utökas från två till tre i månaden. Det är inte tillräckligt, för närståendevårdarna bör ha åtminstone en ledig dag i veckan. Nu fattas den lediga dagen för en av veckorna i månaden.

De nya förmånerna gäller emellertid bara personer som fått stöd för närståendevård. I Finland finns det uppskattningsvis 300 000 närståendevårdare och av dem får bara lite mer än 26 000 kommunalt stöd för närståendevård. Socialvårdslagens bestämmelser om närståendevård fullföljs alltså inte i kommunerna. Enligt dem ska närståendevården stödjas både ekonomiskt och med hjälp av tjänster.

Kommunerna följer nu en mycket varierande praxis när det gäller vem som har rätt till stöd för närståendevård. De har inte reserverat tillräckliga anslag för ändamålet och därför tar pengarna ofta slut halvvägs och inga nya avtal kan ingås. Således är det bara sporadiskt som vårdarna kan få stöd för närståendevård, för det utgör ingen subjektiv rättighet. Antalet stödtagare bör målinriktat utökas och varje person som uppfyller kriterierna bör tillförsäkras möjlighet till stöd för närståendevård. De bör få minst en ledig dag per vecka. På så sätt får de bättre chanser att orka fysiskt och psykiskt.

Motionen ingår i kristdemokratiska riksdagsgruppens skuggbudget.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1075/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 40 000 000 euro för att stödet för närståendevård ska kunna omfatta alla närståendevårdare som uppfyller kriterierna och stödtjänsterna utvidgas så att vårdarna får fyra lediga dagar per stödmånad i stället för tre.

b) Statsminister Matti Vanhanens regering har fortsatt att liksom de tidigare regeringarna skära ned på de årliga indexjusteringarna av alla statsandelar till kommunerna. Kommunerna har de senaste åren förlorat miljarder euro på grund av det. Nedskärningarna har varit en viktig orsak till att det blivit kris i kommunalekonomin.

Regeringen fortsätter med indexnedskärningen på 25 %. Kommunalekonomin kommer fortfarande att visa underskott nästa år och kommunerna kommer att bli mer skuldsatta. De som behöver basservice kommer att lida av det. Servicen måste skäras ned.

Kristdemokratiska riksdagsgruppens balanserade skuggbudget innehåller 40 000 000 euros indexjusteringar av de allmänna statsandelarna till kommunerna samt statsandelarna för social- och hälsovårdsväsendet och bildningsväsendet. För statsandelen till social- och hälsovården behövs ett tilläggsanslag om 27 miljoner euro.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 353/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 27 000 000 euro för budgetbaserade indexjusteringar av statsandelar till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna.

c) Personalen inom den kommunala institutionsvården av äldre har minskat under de senaste femton åren. Samtidigt har vårdtagarnas hälsotillstånd blivit allt sämre. Social- och hälsovårdsministeriet gav en kvalitetsrekommendation för äldreomsorgen 2001. Enligt en bedömning som då gjordes krävs det att 4 000 vårdare anställs om äldreomsorgen ska kunna förbättras.

I Finland försöker vi klara oss med bara hälften av den personal som äldreomsorgen har tillgång till i Sverige. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men i värsta fall uppnås bara hälften av detta mål. Bristen på vårdare ersätts enligt forskare med mediciner. Antidepressiva och lugnande medel ordineras rentav 98 % av de äldre, tre gånger mer än i övriga Norden.

Till följd av personalbristen försämras vårdens kvalitet och vårdarna blir överbelastade. Enligt en undersökning som Arbetshälsoinstitutet gjort började sjukfrånvaron i kommunbranschen öka i fjol, i synnerhet bland närvårdare. En människovärdig äldreomsorg med respekt för individen visar hur civiliserat vårt samhälle är.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 1173/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 123 000 000 euro för budgetbaserade statsandelar till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna i syfte att anställa 4 000 vårdare inom äldreomsorgen.

d) Det är alarmerande att fattigdomen ökar bland barn. Barnfamiljerna har fått det sämre ställt i inkomstfördelningen, men utvecklingen har varit mycket olika mellan de olika typerna av barnfamiljer. Sämst har inkomstutvecklingen varit bland ensamma föräldrar och i familjer med många barn och i familjer med barn under tre år. Antalet barnfamiljer som levde under fattigdomsgränsen fördubblades mellan 1990 och 2003, från 28 000 till 63 000. Av barnen lever 120 000 i hushåll vars inkomster understiger den EU-fastställda fattigdomsgränsen 750 euro i månaden. De familjepolitiska inkomstöverföringarna till barnfamiljerna har reellt sätt minskat med ca 10 procent per hushåll sedan 1990. De små höjningarna i barnbidraget, minimibeloppet av föräldradagpenningen och vissa andra stöd har inte räckt till för att förbättra ekonomin för fattiga barnfamiljer och familjer som hotas av fattigdom. Då familjeförhållandena och arbetsmarknaden samtidigt instabiliserats har betydelsen och behovet av det skydd och den försörjning som välfärdsstaten ger ökat. Enligt 11 § i lagen om utkomststöd påverkas utkomststödets storlek av alla inkomster som personen och familjemedlemmarna har till sitt förfogande. S.k. prioriterad inkomst beaktas inte. Barnbidraget hör inte till denna inkomst, utan det beaktas i stödberäkningen och minskar därmed stödbeloppet. I motionen föreslås att barnbidraget ska bli en prioriterad inkomst så att barnfamiljernas situation förbättras. Kostnaderna är ca 80 miljoner euro på årsnivå.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 91/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 80 000 000 euro för en budgetbaserad statsandel till social- och hälsovårdsväsendet i kommunerna för en förbättrad utkomst för barnfamiljer.

92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

50. Understöd till samfund och stiftelser för främjande av hälsa och socialt välbefinnande (förslagsanslag)

Alkohol- och narkotikamissbruket har ökat hela tiden. Tillgången till rehabilitering för missbrukare har försämrats kraftigt under de senaste åren trots att antalet personer som skulle vara i behov av sådan har ökat. Anstaltsplatserna har minskat och vårdperioderna förkortats. När användningen av rusmedel ökar måste också mer pengar anslås för att ordna vård för dem som vill bli fria från sitt missbruk.

Resurser bör avsättas för bra avvänjning och rehabilitering där patienten försöker lösgöra sig från sitt alkohol- och narkotikamissbruk helt och hållet. Speciellt lönsamt och brådskande är det att ordna avvänjning för gravida kvinnor. Rusmedelsmissbruket har ökat mest markant bland flickor och unga kvinnor. Därför har också graviditeterna bland missbrukare ökat.

Året 2004 var särskilt problematiskt till följd av den sänkta spritskatten och den påföljande ökningen i alkoholskador. De senaste åren har inte fört med sig någon förbättring, utan konsumtionen och skadorna har ökat ytterligare. Alkoholen dödar redan nu 3 000 finländare per år och 700 barn föds årligen med bestående, av alkohol orsakade men. Det är därför viktigt att kampen mot rusmedel effektiviseras på alla tänkbara sätt.

Aktörerna inom tredje sektorn är mycket viktiga när det gäller arbetet mot missbruk. Flera olika organisationer som arbetar bland missbrukare har nått goda resultat. Missbrukarvården är i regel också förmånligare inom tredje sektorn. Eftersom kommunalekonomin ständigt försämras och antalet missbrukare ökar är det viktigt att hitta vårdplatser till skäligt pris.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 94/2006 rd föreslår jag

att moment 33.92.50 ökas med 1 000 000 euro för sänkning av kostnaderna för missbrukarvård genom stöd till sammanslutningar som arbetar mot missbruk.

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Startpengen har visat sig ge positiva resultat. Enligt arbetsministeriets utredningar främjar den sysselsättningen effektivt.

I fjol startades ett försök där startpengen kan beviljas arbetslösa såväl som studerande och förvärvsarbetande som ska starta ett företag. Nu har knappt hälften av ansökningarna kommit inom ramen för försöket. Utan försöket hade många företag säkert inte grundats. Startpengen sänker tröskeln för att börja med företagsverksamhet och tillförsäkrar företagaren försörjning i början.

Det har funnits regionala skillnader i fråga om hur startpengen räckt till. Vi måste se till att reservera ett så stort anslag för startpeng i budgeten att det inte förhindrar förverkligandet av en fungerande affärsidé. Startpengen bör på lika grunder beviljas alla som är berättigade till den. Dispositionsplanen för sysselsättningsanslagen är inte bindande i fråga om detta, utan man kan också använda mer sysselsättningsanslag för startpengen om det behövs. Genom tilläggsfinansiering under momentet försäkrar vi oss om att en tillräcklig summa avsätts för startpengen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till budgetmotion BM 98/2006 rd föreslår jag

att moment 34.06.51 ökas med 7 500 000 euro och att motiveringen till momentet kompletteras med att 29 500 000 euro av totalanslaget anvisas för startpengen.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I sitt principbeslut om utvecklingspolitiken den 5 februari 2004 åtog sig regeringen att öka biståndsanslagen under regeringsperioden med sammanlagt ca 220 miljoner euro. I principbeslutet, som också går under namnet Finlands utvecklingspolitiska program, framhålls vidare att andelen ca 0,44 procent av bni uppnås 2007. Vi når inte halvtidsmålet, för 2007 kommer vårt biståndsanslag att vara 0,43 procent av bni. Regeringen Vanhanen utfäster sig i sitt program bl.a. att öka Finlands biståndsanslag till 0,7 procent av bruttonationalprodukten fram till 2010. Det är inte acceptabelt att vi inte når halvtidsmålet i principbeslutet.

En utredningsgrupp under statsrådet Harri Holkeris ledning förutsatte i sin egen modell att biståndsanslagen 2007 skulle vara 0,55 procent av bruttonationalprodukten för att vi ska kunna nå målet 0,7 procent fram till 2010. Finlands internationella trovärdighet kräver att anslagen för biståndssamarbete höjs i snabbare takt. Samlingspartiets riksdagsgrupp förutsätter att biståndsanslagen ökas med 10 miljoner euro för arbete mot spridning av hiv/aids och för att förbättra kvinnors villkor och rättigheter, vilket i sin tur bidrar till utvecklingsmålen i Förenta Nationernas millenniedeklaration. Med ytterligare satsningar mot hiv/aids kan vi också förbättra barnens villkor i u-länderna i betydande grad.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 10 000 000 euro.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Enligt regeringens rambeslut den 11 mars 2005 tillsätts i snitt hälften av de statliga tjänster som frigörs genom naturlig avgång fram till 2011. Inom justitieministeriets förvaltningsområde minskar personalen med 780 personer, 230 av dem inom domstolsväsendet. Tingsrätter har redan slagits ihop och personalen minskats. Det har resulterat i förlängda behandlingstider och flaskhalsar i domstolarna och den vägen till svagare rättssäkerhet. Finland har fått flera fällande avgöranden från Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna på den grunden att rättegångarna har dragit oskäligt långt ut på tiden. Under de senaste 18 månaderna har Finland meddelats åtminstone sex avgöranden av detta slag. Ju mer de personella resurserna minskar, desto besvärligare blir situationen. De minskade resurserna har betytt bland annat följande. Helsingfors hovrätt hade omkring 980 fall som legat längre än ett år. Utan extra visstidsanställda går det inte att avveckla anhopningen på flera år. Orsakerna är främst att huvudförhandlingarna har blivit fler, hovrättens personal har minskat med tre hovrättsfiskaler 2006 och högsta domstolens vägledande avgöranden om sållningsförfarandet som förbjuder sållning av ärenden i huvudförhandling. De oavgjorda ärendena vid Rovaniemi hovrätt har ökat till omkring 660. Behandlingstiderna har också förlängts i betydande grad. Ärendena i Helsingfors förvaltningsdomstol har ökat inte minst på grund av besvär över bilskatten. Domstolen har kapacitet att avgöra omkring 10 000 ärenden per år. Enligt tillgängliga uppgifter kan man vänta sig omkring 11 000 ärenden per år. I omkring 1 000 ärenden per år fattas inget avgörande. Följden är att antalet oavgjorda ärenden nästa år ökar från 7 500 till 8 500. I marknadsdomstolen väntar ärenden motsvarande nästan två års arbete på avgörande och i försäkringsdomstolen ärenden motsvarande ett års arbete.

Samlingspartiets riksdagsgrupp kräver att extra anslag anvisas till Helsingfors hovrätt, Rovaniemi hovrätt, Åbo hovrätt, Helsingfors förvaltningsdomstol, Vasa förvaltningsdomstol, försäkringsdomstolen och marknadsdomstolen för att avveckla anhopningen av ärenden och förkorta behandlingstiderna. Det behövs också anslag för att anställa mer personal och för lokaler.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 900 000 euro.

30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Rättshjälpsbyråernas och konsumenttvistenämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumentklagonämndens befogenhet föreslås bli utvidgad till hyres- och bostadsrättsfrågor (RP 115/2006 rd). Konsumentklagonämnden är svårt överbelastad också utan extra uppgifter. De genomsnittliga klagotiderna kan inte anses tillfredsställande ur kundernas synvinkel. Klagomålen förväntas öka ytterligare i framtiden. Konsumentklagonämnden måste tillförsäkras adekvata resurser för att den också i fortsättningen ska klara av sitt arbete på ett tillfredsställande sätt.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.30.21 ökas med 100 000 euro.

75. Polisväsendet

21. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen utfäster sig i sitt program att "sörja för polisens serviceförmåga och verksamhetsförutsättningar så att medborgarna fortsättningsvis har ett starkt förtroende för polisens förmåga att klara de uppgifter som ankommer på den". Anslaget för polisens omkostnader behöver ökas 2007 framför allt för uppdatering och genomförande av programmet för intern säkerhet, införa en elektronisk tillståndsförvaltning och för att slå samman läroanstalter och genomföra lokalitetsprojekt. Polisutbildningen har byggts ut och därför behövs det medel för att täcka kostnaderna för det ökade antalet studerande.

Polisens anslag har utvecklats negativt sedan 2002. Det finansiella underskottet uppskattas till ca 19 miljoner euro och antalet poliser förväntas minska i det egentliga arbetet ute på fältet och i det förebyggande arbetet om inte adekvata omkostnadsanslag kan säkerställas.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 26.75.21 ökas med 8 000 000 euro.

10. Militärt försvar

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I sitt rambeslut 2006—2009 minskade regeringen ramen för försvarministeriets förvaltningsområde för 2006—2007 med sammanlagt 40 miljoner euro jämfört med den finansiering som förutsattes i den försvarspolitiska redogörelsen för 2004. I praktiken betyder nedskärningen att inga justeringar i pris- och kostnadsnivån görs under de aktuella åren.

Nedskärningarna har i kombination med rationaliseringsåtgärderna i den säkerhets- och försvarspolitiska redogörelsen för att balansera verksamheten och ekonomin betytt att försvarsmakten 2006—2007 måste anpassa sin verksamhet till besluten bl.a. genom att minska antalet flygtimmar och fartygsdygn, banta ner eller återkalla huvudkrigsövningen och andra stora rikstäckande övningar och genom att minska repövningar och internationell verksamhet. Med nuvarande finansiering kan försvarsmakten t.ex. bara utbilda 5 000 reservister vid repövningar 2007, vilket svarar mot 17 procent av utbildningsbehovet. På det hela taget måste försvarsmakten balansera sin verksamhet med ca 80 miljoner euro 2007.

Den redan anpassade målnivån för operativa uppdrag och beredskap och utbildning hotas nu av höjda energi- och bränslepriser på grund av höjda världsmarknadspriser på energi. Med nuvarande anslag kan målen i 2004 års säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse inte nås och försvarsmaktens prestationskapacitet kommer att försämras.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 27.10.21 ökas med 10 000 000 euro.

10. Allmänbildande utbildning

30. Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

Det råder för tillfället konflikt mellan de tillbudsstående resurserna för utbildning och målen för utbildningen. Det finns problem på alla utbildningsstadier allt ifrån daghem till högskolor. Det löfte som regeringen gav i sitt program att använda inbesparingen från de minskande åldersklasserna till att utveckla undervisningen har inte infriats.

Elevgrupperna i skolorna är för stora och det ger upphov till en lång rad problem som regeringen försöker åtgärda bl.a. med ett projekt för bättre skoltrivsel. I en stor grupp är det svårt för läraren att ta hänsyn till enskilda elevers speciella egenskaper och talanger. Några otillräckliga projekt löser inte problemen. Det måste åtgärder till som angriper själva problemet, alltså vad som ger upphov t.ex. till mobbning i skolan, bristande skoltrivsel och inlärningssvårigheter, dvs. gruppstorlekarna.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

en budgetbaserad ökning om 21 055 000 euro under moment 29.10.30., och

en ny nionde punkt i stycke 2: 9) Högst 21 055 000 euro för minskade undervisningsgrupper i den kommunala och privata grundläggande utbildningen.

20. Yrkesutbildning

31. Statsandel för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildningen angriper effektivare sysselsättningproblemen med tanke på såväl näringslivet som de anställda än de nuvarande sysselsättningsåtgärderna.

Problemet med den yrkesinriktade tilläggsutbildningen i form av läroavtal är att priserna per enhet är avsevärt lägre än de verkliga kostnaderna. Statsandelen på 3 027 euro har inte höjts sedan 1999. Det har resulterat i att huvudmännen har varit tvugna att ingå längre avtal än den målsatta tiden på ett och ett halvt år för utbildningen för att kunna täcka kostnaderna för utbildningen. För tillfället är omkring två år den vanligaste avtalstiden. Det betyder att studieplatser för nya studerande inte frigörs tillräckligt snabbt inom den kvot som reserverats för yrkesinriktad tillläggsutbildning.

Regeringens förslag att öka antalet kvotplatser inom yrkesinriktad tilläggsutbildning genom läroavtal till knappa 25 000 är bra med otillräckligt. Bara genom en adekvat statsandel kan ett tillräckligt antal utbildningsplatser göras tillgängliga eftersom avtalen då kan finansieras inom den målsatta tiden. Vi föreslår därför att priset per enhet för yrkesinriktad tilläggsutbildning genom läroavtal höjs från 3 027 till 3 427 euro.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.20.31 ökas med 10 000 000 euro.

50. Undervisning och forskning vid universitet

21. Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Universitetens dilemma har djupnat under regeringen Vanhanens tid vid makten. Såväl arbetsgivare och studerande som universiteten själva har inte varit sena att överösa regeringen med kritik, och inte utan orsak. Antalet antagna studerande har ökat omåttligt utan en samtidig ökning av resurserna och det har urholkat undervisningens kvalitet. Det finansiella underskottet blir snart ohållbart. Finansministeriets budgetproposition för 2007 lovar ingen egentlig förbättring i situationen.

Spjutspetskunskap, avancerad forskning och utveckling samt innovationer som också regeringen Vanhanen i linje med Lissabonstrategin svär vid uppkommer genom satsningar på toppforskning och utveckling. Goda och adekvata resurser för den grundläggande undervisningen bereder väg för högkvalitativ fortsatt forskning. Men i finansministeriets budgetproposition får man förgäves se sig om efter extra satsningar på våra trumfkort i konkurrensen som också regeringen vill lyfta fram.

I budgetpropositionen för 2007 ökar anslagen för universitetens grundläggande utbildning och primärforskning med 31 miljoner euro, varav 20 miljoner euro i enlighet med en tidigare överenskommelse går till genomförande av lagen om utveckling av högskoleväsendet. Dessutom påverkar det nya lönesystemet ändringen i anslaget (ca 11 miljoner euro). I praktiken går merparten av det ökade anslaget till ökade löneutgifter och fastighetskostnader, vilket betyder att universitetens möjligheter att bygga ut forskningen och utveckla undervisningen de facto inte förbättras.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.50.21 ökas med 25 000 000 euro.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Studiepenningen till högskolestuderande har senast setts över 1992 — alltså för nästan 15 år sedan. Under den här tiden har levnadskostnaderna gått upp med omkring 20 procent. Regeringen Vanhanen utfäste sig i sitt program att förbättra de studerandes studiesociala situation. Men alla vackra löften till trots har den ännu inte gjort det.

Studiestödet består av studiepenning, bostadstillägg och studielån. Studiestödet är en form av social trygghet mot vederlag som ska täcka kostnaderna för heldagsstudier. Villkoret för stöd är tillräcklig framgång i studierna. Det finns sammanlagt omkring 290 000 studiestödstagare.

En adekvat studiepenning stöder studier på heltid och gör det möjligt att studera effektivt och avlägga examen inom utsatt tid. Det primära är att åtgärda eftersläpningen i stödet sedan 1995. I framtiden måste studiepenningen regelbundet mätas mot kostnadsutvecklingen.

Om studiepenningen höjs med 15 procent höjer det stödet till högskolestuderande med omkring 39 euro och som högst med omkring 32 euro för studerande på andra stadiet. Reformen föreslås träda i kraft den 1 november 2007.

Samlingspartiet har lämnat in budgetmotioner med anknytande lagförslag om höjd studiepenning och höjda gränser för de studerandes fria inkomster. Motionerna har röstats omkull i riksdagen och därför vill samlingspartiets riksdagsgrupp stöda det initiativ till höjning av studiepenningen med 15 procent som tagits bland regeringspartierna. Det är viktigt att beslutet om att förbättra de studerandes studiesociala förmåner fattas ännu under innevarande valperiod och det stämmer också överens med regeringsprogrammet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 281/2006 rd föreslår vi

att moment 29.70.55 ökas med 14 230 000 euro.

91. Ungdomsarbete

51. Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Idén med verkstäder är att uppmuntra unga att skaffa sig utbildning och arbete. Verkstadsverksamheten avser framför allt att förebygga marginalisering av arbetslösa unga eller unga som avbrutit sin utbildning och att underlätta för dem som har missbrukarproblem och mentala problem samt invandrare att få fotfäste i arbetslivet. Det är ofta unga som socialväsendet och arbetsförvaltningen redan har testat olika alternativ på som söker sig till verkstadsverksamhet. Enligt utredningar har ingen annan enskild verksamhet ännu så länge gett likadana resultat.

Att anvisa anslag för verkstadsverksamhet är inte en utgift, utan en investering. Jämfört med hur mycket unga som hotar att marginaliseras skulle kosta för samhället utan verkstadsverksamhet är verkstadskostnaderna moderata.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 29.91.51 ökas med 5 000 000 euro.

50. Vattenhushållning

31. Understöd för samhällenas vatten- och avloppsåtgärder (reservationsanslag 3 år)

Med understöd från momentet är det meningen att förbättra vattenförsörjningen inte minst i landsbygdssamhällen och glesbygder och att främja beredskapen inför särskilda situationer beträffande vatten och avlopp. Understöden är viktiga för den nödvändiga basservicen, tillgången till hushållsvatten av god kvalitet och den högkvalitativa hanteringen av avloppsvatten i landsbygdssamhällen. Genom förordning av statsrådet har det bestämts att det fram till 2014 ska finnas tillgång till effektiv hantering av hushållsavloppsvatten i områden som inte omfattas av ett vattentjänstverk. Enligt beräkningar kan omkring 30 000 — 40 000, eller bara hälften, av alla möjliga hushåll i glesbygderna med nuvarande metoder anslutas till centraliserad vatten- och avloppshantering inom utsatt tid. Det finns ett stort behov av understöd för vatten- och avloppsåtgärder. Antalet ansökningar är omkring fyra gånger större än det tillbudsstående anslaget. Torkan kommer sannolikt att öka behovet av bättre vatten- och avloppsåtgärder i många glesbygder.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 30.50.31 ökas med 2 000 000 euro.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Huvudvägnätet i Finland har huvudsakligen anlagts på 1960- och 1970-talen och planerna har i många fall gjorts upp redan på 1950-talet. Det finns klara brister i vårt vägnät. Dåliga beläggningar, grusvägar, menföre, flaskhalsar och viktbegränsade broar höjer kostnaderna för vägtrafiken.

Regeringen har inte anvisat nödvändiga anslag för att förbättra vägarnas skick och därmed har det blivit nödvändigt att ställa fart- och viktbegränsningar för många vägar inom det sekundära vägnätet och det har i sin tur försvårat inte minst industrins transporter, men också persontrafiken. Det krävs också ytterligare satsningar på nya vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik.

Vägnätets kvalitet och säkerhet bör förbättras i den takt som trafikvolymerna ökar. På de viktigaste lederna klarar bärkraften inte av de ökade trafikvolymerna mellan Centraleuropa och Ryssland. Experter på transportfrågor hävdar att man inte har nått upp till de finansiella målen för basväghållningen, trots att en lång rad utredningar har pekat på behovet av extra satsningar. Till följd av regeringens politik har insatserna för att förbättra trafiksäkerheten kommit att koncentreras på ökade fartbegränsningar och automatisk trafikkontroll i stället för investeringar i säkerhet. Det är oroväckande hur få regionala investeringar i basväghållning, typ trafikregleringar och vägar för gång-, cykel- och mopedtrafik i tätorter, som har kunnat genomföras i vägdistrikten.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 10 000 000 euro.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

I sitt program säger sig regeringen bl.a. arbeta för bättre kollektivtrafik och kollektivtrafiktjänster och öka finansieringen av kollektivtrafiken. Den är en av de viktigaste trafikformerna i vårt samhälle. Målet är att göra kollektivtrafiken mer attraktiv inte minst inom pendeltrafiken. Ökad kollektivtrafik minskar utsläppen av växthusgaser från trafiken, förbättrar trafiksäkerheten och minskar flaskhalsarna. Minskad kollektivtrafik leder till ökad privatbilism.

Samlingspartiets riksdagsgrupp menar att om vi ska trygga en viss nivå på kollektivtrafiken och nå upp till målet i regeringsprogrammet att öka kollektivtrafikens andel av marknaden behövs det mer anslag för köp av regionala trafiktjänster och för statsunderstödet till lokaltrafiken och statsunderstödet till subventionerade stads- och regionbiljetter.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 3 000 000 euro.

15. Utjämning av familjekostnader

52. Barnbidrag (förslagsanslag)

Barnbidragen är inte bundna vid index. Det betyder att deras värde i reella termer minskar om levnadskostnaderna ökar på grund av inflation. Riksdagen har i flera sammanhang enhälligt godkänt ett uttalande om att barnbidragen måste bindas vid index. Ändå har den sittande regeringen inte kommit med någon proposition som skulle genomföra riksdagens enhälliga beslut.

Barnbidragen är till för att ersätta familjerna för kostnaderna för barnen. På den grunden är det enligt samlingspartiets riksdagsgrupp motiverat att barnbidragen kopplas till index som följer de ökade levnadskostnaderna.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till moment 33.15.52:

18. Sjukförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen (förslagsanslag)

Enligt lagen bör arvoden till privata tandläkare ersättas till 60 procent. Den faktiska ersättningen ligger emellertid för närvarande på 33 procent. Skillnaden beror på att den kalkylerade taxan som ligger till grund för ersättningen släpar efter. Ersättningstaxan bör höjas stegvis så att den lagfästa ersättningsnivån på 60 procent kan nås. Anslagen för sjukförsäkringsutgifterna måste enligt samlingspartiets riksdagsgrupp ökas med ytterligare 10 miljoner euro nästa år för att höjningarna stegvis ska kunna införas.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.18.60 ökas med 10 000 000 euro.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Regeringen Vanhanen vill redan för andra året i följd skära i det utlovade anslaget för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet med 25 miljoner euro. Ingreppet äventyrar kommunernas möjligheter att genomföra vårdgarantin. Om anslaget minskar finns det risk för att operationsköerna inte kan förkortas och att det inte går att garantera tillräckligt snabbt tillträde till undersökning.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 25 000 000 euro.

Lika rättigheter för gravt funktionshindrade kräver positiv särbehandling. Gravt funktionshindrade behöver hjälp i många dagliga sysslor, som i att klä sig och tvätta sig, för att inte tala om kontakter med myndigheterna, studier eller förvärvsarbete. Systemet med personliga assistenter är den enda självständiga stödformen som de facto kan garantera att en gravt funktionshindrad person har laglig självbestämmanderätt och tillgång till den omsorg som han eller hon behöver för ett människovärdigt liv och oundgänglig omsorg enligt 19 § 1 mom. i grundlagen. De grundläggande fri- och rättigheterna förutsätter alltså att en gravt funktionshindrad har en subjektiv rätt till en personlig assistent.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till moment 33.32.30:

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

För statliga ersättningar för undersökningar inom den specialiserade sjukvården och för läkarutbildning föreslås omkring 136 000 000 euro, alltså lika mycket som för i år. De särskilda statsandelarna har inte justerats i motsvarighet till kostnadsökningen sedan mitten av 1990-talet och deras nivå har sjunkit dramatiskt i reella termer.

Kommunerna har tvingats ersätta det uteblivna finansiella bidraget från staten med ett finansiellt bidrag som finns inbakat i priserna på kommunala tjänster. Kommuner som är huvudmän för universitetssjukhus har därmed fått axla ett allt större ansvar för kostnaderna för den hälsovetenskapliga forskningen och läkar- och tandläkarutbildningen.

Kostnaderna för läkarutbildningen överskrider den statliga ersättningen för utbildningen med 33 miljoner euro. Ändå bör utbildningen fortsatt byggas ut eftersom hälso- och sjukvården i många områden lider av ständig personalbrist.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.32.33 ökas med 3 000 000 euro.

57. Avbytarverksamhet för lantbruksföretagare

40. Statlig ersättning för kostnaderna för avbytarservice för lantbruksföretagare (förslagsanslag)

Problemen med jordbruksföretagarnas arbetsförmåga och ork har lyfts fram i flera undersökningar. Arbetshälsoinstitutet konstaterar i sin utredning om arbetshälsan inom jordbruket i Finland 2004 att jordbruksföretagarna tyckte att deras hälsotillstånd och arbetsförmåga var sämre än den övriga förvärvsaktiva befolkningens. Inemot hälften av jordbruksföretagarna ansåg att deras arbete fysiskt var ganska eller mycket belastande. Deras arbetsförmåga var klart sämre än andra företagares eller löntagares. Enligt arbetsgruppens uppfattning kan lantbruksföretagarnas arbetsförmåga upprätthållas och främjas genom vidareutveckling av avbytarservicen.

Sysselsättningen på landsbygden kan effektivt förbättras också genom att semesterrätten utvidgas till pälsfarmarna. Arbetet på en pälsfarm binder upp företagaren precis som på en boskapslägenhet 365 dagar om året. Det oaktat har en pälsfarmare ännu inte lagfäst rätt till semester eller till avbytare. Om avbytarservice infördes för pälsfarmare skulle det uppstå kring 140 nya arbetstillfällen för avbytare i hela landet. Avbytarservicen kan spela en avgörande roll för att locka unga företagare till näringen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till moment 33.57.40:

92. Användningen av avkastningen av Penningautomatföreningens verksamhet

59. Utgifter för rehabilitering av frontveteraner (reservationsanslag 2 år)

Finansieringen av rehabiliteringen av frontveteraner minskas med 4 000 000 euro. Anslaget får inte minskas om vi ska kunna ersätta rehabiliteringen av frontveteraner och deras resekostnader och trygga resurserna för undersökningar inom ramen för rehabiliteringen. Anslaget bör inte minskas nu när frontveteranerna blir allt färre, utan det bör bevaras på en sådan nivå att vi kan garantera en högkvalitativ rehabilitering och förbättra tillgången.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.92.59 ökas med 4 000 000 euro.

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Anslagen för arbetskraftspolitiken bör användas så att de på bästa möjliga sätt bidrar till uppkomsten av arbetstillfällen för arbetslösa finländare. Flera utredningar pekar på att den förberedande arbetskraftsutbildningen och stödsysselsättningen inom offentlig sektor är mycket ineffektiva.

Enligt arbetsministeriets egen utredning om utvärdering av de arbetskraftspolitiska åtgärdernas effekter (315/2006) fungerar stödsysselsättningen i offentlig sektor och läroavtalsutbildningen mycket väl. Arbetslösa arbetssökande som deltagit i den får klart mer sannolikt än andra arbetslösa arbete efter stödperioden. Samlingspartiets riksdagsgrupp kräver att 15 miljoner euro av sysselsättningsanslagen flyttas över till effektivare åtgärder för att främja sysselsättningen, typ läroavtalsutbildning och verkstadsverksamhet.

Under de senaste åren har en hel del anslag för genomförande av arbetskraftspolitiken blivit liggande oanvända. År 2003 blev mer än 80 miljoner euro oanvända. Situationen var likadan 2004, då blev över 84 miljoner euro kvar. År 2005 låg 35 563 467 euro av anslagen på moment 34.06.51 oanvända. Samlingspartiets riksdagsgrupp bedömer att anslagen därför bör ses över och minskas ytterligare med sammanlagt 24 285 000 euro.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 34.06.51 minskas med 39 285 000 euro.

10. Miljövård

Målen i statsrådets principbeslut 2002, programmet för skydd av Östersjön, har inte uppnåtts i alla delar. Framför allt har inte de eutrofierande näringsutsläppen minskat enligt skyddsprogrammet. De döda, totalt syrefria bottenområdena har blivit större. Den interna belastningen har blivit ett allt större problem som inte kan lösas på något annat sätt än genom reducering av den externa näringsbelastningen.

Reningen av glesbygdernas avloppsvatten måste fortsatt förbättras. Det mest kostnadseffektiva sättet är att satsa på centraliserad hantering. Samlingspartiets riksdagsgrupp har föreslagit extra satsningar på detta ändamål.

En betydande del av näringsbelastningen i Östersjön härstammar från andra kuststater. År 2004 var Polens och Rysslands sammanräknade andel av fosforutsläppen i Östersjön 49,4 procent och av kväveutsläppen 37,5 procent. Avloppsvattnen från S:t Petersburg är den största enskilda belastningskällan. Det krävs intensivare internationellt samarbete för att förbättra situationen i Östersjön och det tyngst belastade havsområdet, Finska viken, bl.a. strängare gränser för fosforutsläpp och satsningar på bilateralt projektsamarbete i våra närområden.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

följande uttalande i motiveringen till kapitel 35.10:

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

År 2004 trädde en förordning av statsrådet i kraft som kräver att behandlingen av hushållsavloppsvatten i områden utanför vattenverkens avloppsnät ska ordnas effektivare inom en övergångsperiod fram till 2014. För omkring 70 000 av de över 100 000 invånare t.ex. inom Nylands miljöcentrals område som är utanför den centraliserade vatten- och avloppshanteringen skulle det vara mer motiverat att ansluta sig till ett centraliserat system än att gå in för effektivare hantering av avloppsvatten från enskilda fastigheter. Skyddsmålen för både Östersjön och insjöområdena förutsätter i sin tur bättre hantering av avloppsvattnet i små och medelstora kommuner.

I ekonomiskt hänseende är det lämpligast att koncentrera hanteringen av avloppsvatten till större och effektivare enheter. Från momentet finansieras bl.a. samfinansierade och i statens regi anlagda matar- och förbindelseledningar. Normalt kan en stor del av glesbebyggelsen utmed matarledningarna anslutas till dem. Förbindelseledningar anläggs ofta samtidigt med matarledningar och de förbättrar vattenförsörjningen i kommunerna. Merparten av projekten genomförs i små och medelstora kommuner och de har stor inverkan på deras ekonomi. På senare år har anslagen inte räckt till för mer än en del av de planerade projekten. Det ligger i det allmännas intresse att främja en centraliserad hantering av avloppsvatten och att trygga kommunernas vattenförsörjning.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 35.10.77 ökas med 2 000 000 euro.

01. Skatter på grund av inkomst och förmögenhet

01. Skatt på inkomst

I sin budgetproposition för 2007 uppskattar regeringen att inkomstskatterna uppgår till 12,721 miljarder euro. Detta bygger på bedömningen att förvärvs- och kapitalinkomsterna ökar med 3,5 procent. Men redan enligt bokslutet för 2005 uppgick inkomstskatterna för det året till nästan lika mycket, eller 12,715 miljarder euro. I den ordinarie budgeten för 2006 budgeterades 12,153 miljarder euro i inkomstskatter. I den andra tilläggsbudgeten för 2006 höjdes den beräknade summan med omkring 600 miljarder euro på grund av den förväntade ökningen i löneinkomsterna. Man kan på goda grunder säga att de beräknade inkomstskatterna 2007 är något underdimensionerade mot uppgifterna för 2005 och 2006.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 11.01.01 ökas med 91 000 000 euro.

04. Andel i statens penninginstituts vinst

01. Andel i Finlands Banks vinst

I den ordinarie budgeten för 2006 hade statens andel i Finlands Banks vinst budgeterats som 100 miljoner euro. Summan korrigerades uppåt med 34 miljoner euro i en tilläggsbudgetproposition 2006 på grund av att en större andel än beräknat i Finlands Banks vinst intäktsfördes till staten. För 2007 budgeteras 100 miljoner euro som intäktsföring av vinst. Beräkningen kan på goda grunder korrigeras så att intäktsföringen av vinst 2007 precis som 2006 är två tredjedelar.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 13.04.01 ökas med 34 000 000 euro.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Biståndsanslagen har under hela regeringsperioden varit otillräckliga. Vi anser att också anslaget för nästa år är otillräckligt. Utskottet har också helt riktigt fäst uppmärksamheten vid att utvecklingen mot 0,7 procent av bni, som slagits fast i regeringsprogrammet och regeringens biståndspolitiska program, bör ske i jämn takt och med adekvata fullmakter.

Hänvisning: Lapintie /vänst m.fl. — BM 705/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 24.30.66 ökas med 20 000 000 euro.

01. Ministeriet och myndigheter i samband med det

51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag)

Grundlagsutskottet har i ett betänkande påpekat att de skoltsamer och Enaresamer som talar ett minoritetsspråk har rätt att använda sitt eget språk inför kommunala myndigheter. Dessutom måste alla officiella beslut och meddelanden läggas fram på minoritetsspråket. Dessa rättigheter har inte tillgodosetts fullt ut, eftersom det råder brist på översättare och tolkar. För att den rättighet som grundlagsutskottet avser bättre ska kunna tillgodoses föreslår Vänsterförbundets riksdagsgrupp ett tilläggsanslag för inrättande av språkombudsmannatjänster för skoltsamiska och enaresamiska.

Hänvisning: Tennilä /vänst m.fl. — BM 1334/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.01.51 ökas med 200 000 euro för språkombudsmannatjänster för skoltsamiska och enaresamiska.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

För att man ska kunna avveckla anhopningen av ärenden måste anslagen till försäkrings- och marknadsdomstolarna ökas. Försäkringsdomstolens största ärendekategorier gäller arbetslöshetsförmåner, studiestöd, olycksfall samt arbets- och folkpensioner. Eftersom dessa frågor inverkar stort på de berördas försörjning på en relativt låg inkomstnivå är det motiverat att förkorta den genomsnittliga behandlingstiden. Den som förlorat när kommunerna har konkurrensutsatt sina anskaffningar för alltför ofta beslutet till marknadsdomstolen, och eftersom ärendena där har tornat upp sig fördröjs anskaffningen orimligt.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 000 000 euro för att förkorta försäkrings- och marknadsdomstolarnas behandlingstider.

30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Rättshjälpsbyråernas och konsumentklagonämndens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumentklagonämndens får mer arbete i och med att bl.a. bostadsfrågorna kommer att ingå i dess uppgiftsområde. Således bör också anslaget höjas. Anhopningen av ärenden beror främst på att ärenden som gäller bostadsaffärer 1995 lades till nämndens uppgifter utan att dess resurser ökades. Under de senaste åren har 400—500 nya klagomål om bostadsaffärer årligen lämnats in till nämnden och de har i flera år utgjort nämndens största ärendekategori. Om nämndens behörighet utvidgas till ärenden som gäller hyresförhållanden och bostadsrätt, ökar antalet ärenden som lämnas in till nämnden för behandling med med uppskattningsvis 900 per år. Merparten av dessa, uppskattningsvis 780 ärenden, gäller hyresfrågor och omkring 120 bostadsrätt.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.30.21 ökas med 500 000 euro för konsumentklagonämndens omkostnader.

40. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning

21. Exekutionsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver allt mer till följd av gränsöverskridande arbete. Därför krävs det utöver den anslagsökning som föreslås i nedannämnda motion också andra åtgärder. Senare i reservationen föreslår vi mer pengar till bl.a. åklagarmyndigheterna för att dessa ska nå resultatmålet och effektivisera behandlingen av ekonomiska och andra allvarliga brott.

Hänvisning: Immonen /vänst m.fl. — BM 266/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.01.51 ökas med 1 000 000 euro för konkursombudsmannens byrå för att bekämpa den svarta ekonomin.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår en skenbar tilläggsinsats till fängelsernas verksamhet på ca 6,3 miljoner euro. I verkligheten kommer denna ökning nästan helt att slukas av anstalternas kapitalhyror som har ökat till följd av nybyggen och renovering av gamla utrymmen. En del av ökningen används till normala påslag på personalens löner och resten drunknar i de tilläggskostnader som det alltför höga antalet fångar medför. Således innehåller budgeten ingen faktisk tilläggssatsning på bättre fångvård. Den reviderade lagstiftningen om fängelsestraff med nya aktiveringskrav som trädde i kraft i oktober 2006 hade krävt en stor satsning på bättre fångvård och bland annat ett stort personaltillskott för nästa år.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1267/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 4 500 000 euro, varav 1 500 000 euro får användas till hälso- och sjukvårdstjänster för fångar och 3 000 000 euro till nyrekryteringar och till aktivering av fångar.

74. Arbeten vid öppna anstalter (reservationsanslag 3 år)

Regeringen utgår i budgeten från att antalet fångar som avtjänar sitt straff vid öppna anstalter ökar jämfört med i år. Samtidigt förutsätter budgeten helt riktigt att fångarnas deltagande i arbetsverksamhet kommer att öka i enlighet med andan i den nya lagstiftningen. Tyvärr syns denna budgetpremisser inte i tillräcklig utsträckning i budgetresurserna.

Den nya lagstiftningen som trädde i kraft i oktober i år syftar till att ändra de nuvarande rutinerna och resurserna i riktning mot förebyggande av återfall och uppmuntran till ett icke-kriminellt liv med hjälp av olika aktiveringsåtgärder. En tilläggssatsning i enlighet med lagens anda i initialfasen skulle leda till bestående besparingar för samhället på längre sikt.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp vill förbättra straffade personers möjligheter att leva ett icke-kriminellt liv. Detta är möjligt genom en större planmässighet i straffverkställigheten och lämpligare aktiviteter i samband med den. Avsikten med det tilläggsanslag som nu föreslås är också att säkerställa fängelsernas personalresurser och att trygga resurser för fängelsernas arbetsverksamhet.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1268/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.50.74 ökas med 600 000 euro för tilläggsresurser för personal samt för sysselsättningsåtgärder för fångar.

60. Åklagarväsendet

21. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Kampen mot den svarta ekonomin kräver allt mer till följd av gränsöverskridande arbete. Därför krävs det utöver den anslagsökning som föreslås i nedannämnda motion också andra åtgärder. Tidigare i reservationen föreslår vi mer pengar till konkursombudsmannens byrå. Vi hänvisar till motiven under moment 25.01.51. Dessutom behövs givetvis också ändringar i lagstiftningen.

Hänvisning: Immonen /vänst m.fl. — BM 267/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 25.60.21 ökas med 4 000 000 euro för åklagarväsendets omkostnader för att bekämpa den svarta ekonomin och för att effektivisera behandlingen av ekonomiska och andra allvarliga brott.

07. Häradena

21. Häradsämbetenas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Effektivare utredning av den svarta ekonomin kräver ökade anslag också för häradsämbetenas omkostnader. Jämför med våra förslag under moment 25.01.51 och 25.60.21.

Hänvisning: Immonen /vänst m.fl. — BM 267/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.01.21 ökas med 3 000 000 euro för effektivare utredning av den svarta ekonomin.

97. Understöd åt kommuner

31. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning och övergångsutjämningar (förslagsanslag)

Kommunerna har ett trängt läge, servicen blir lidande. Ett rekordstort antal kommuner höjer fjärde året i rad skattesatsen. Trots detta blir kommunerna allt mer skuldsatta, och allt detta bara för att regeringen prioriterar överdimensionerade skattesänkningar, i synnerhet skattesänkningar som gynnar höginkomsttagare. Dessutom är det viktigare för regeringen att slopa förmögenhetsskatten för de rika än att bevilja anslag för den kommunala servicen.

Trots kommunernas ytterst trängda läge föreslår regeringen och godkänner en majoritet i utskottet att kostnadsstegringen endast kompenseras till 75 procent i statsandelarna. I stället för att minska på underskottet i kompensationen för kostnadsstegringen under tidigare år låter regeringen Vanhanen och de regeringspartier som stöder den underskottet växa ytterligare. Kommunerna blir därför tvungna att inte bara höja skattesatsen och avgifterna utan också att skära i servicen.

I denna reservation föreslår vi att kommunerna får mera pengar under olika moment.

Sammantaget förbättrar förslagen väsentligt kommunernas situation och deras möjligheter att ta hand såväl om barn och ungdomar som om åldringar och den del av befolkningen som är i arbetsför ålder.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 501/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.97.31 ökas med budgetbaserade 1 000 000 euro.

34. Finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning (fast anslag))

I budgetpropositionen för 2007 föreslås ett amslag på 12 miljoner euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning. Motsvarande anslag enligt bokslutet för 2003 var 47 092 000 euro och enligt bokslutet för 2004 hade 48 068 000 euro använts. Redan i 2005 års budget hade detta anslag, som är avsett för de mest utsatta kommunerna, sänkts till 30 miljoner euro och ändå hade det gått åt 10 miljoner euro mer. Enligt bokslutet för 2005 hade 40 miljoner euro använts. I 2006 års budget var anslaget 26,5 miljoner euro.

Samtidigt som den kommunala ekonomin kännbart försämrats och antalet kommuner som behöver särskilt stöd ökat står staten i beråd att ytterligare halvera finansieringsunderstödet enligt prövning.

Bedömningarna av kommunekonomins framtidsutsikter visar att kommunernas ekonomiska situation är fortsatt svag och att den fortsatt kraftiga befolkningsomflyttningen ekonomiskt sett är särskilt ödesdiger för kommunerna i östra och norra Finland. Det är ofattbart att regeringen i en sådan situation föreslår en minskning av anslaget trots att allt fler kommuner uppfyller och 2007 kommer att uppfylla villkoren för understöd. Anslaget för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning måste höjas, inte sänkas, för att kommunerna ska klara av ens sina lagfästa uppgifter.

Genom att sänka anslaget driver regeringen Vanhanen kommunerna till tvångssammanslagningar — inte genom att administrativt tvång utan ett ekonomiskt tvång.

Dessutom hänvisar vi till motiveringen under moment 26.97.31 i vår ireservation.

Hänvisning: Virtanen /vänst m.fl. — BM 1517/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.97.34 ökas med 20 000 000 euro för finansieringsunderstöd till kommunerna enligt prövning

98. Utveckling av regionerna

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Anslaget används till självständigt utvecklande av näringsverksamheten i regionerna inbegripet åtgärder och program som gäller kompetenscentrum, regioncentrum och stadspolitiken samt regionala samarbetsprojekt. Det är fråga om landskapsutvecklingspengar enligt regionutvecklingslagen som särskilt riktas till stärkt regional kompetens och utveckling.

Eftersom en synnerligen stor del av pengarna är öronmärkta på detta sätt blir det inget över för utvecklingsprojekt utifrån landskapens egna behov. Därför behövs det mer pengar för en höjning av den del av landskapsutvecklingspengarna som inte är öronmärkt. Eftersom den delen har krympt räcker pengarna inte heller till bidrag vid plötsliga strukturomvandlingar.

I 2005 års budget hade 29,9 miljoner euro avsatts för ändamålet, men för 2006 avsatte regeringen endast 29 880 000 euro. Nu föreslås i 2007 års budget endast en ökning på 1,5 miljoner euro. Det är inte tillräckligt.

Hänvisning: Tennilä/vänst m.fl. — BM 1336/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 26.98.43 ökas med 5 000 000 euro för höjning av den icke-öronmärkta delen av landskapsutvecklingspengarna.

10. Militärt försvar

16. Anskaffning av försvarsmateriel (reservationsanslag 2 år)

För att täcka stegringen i index och valutakurser vill regeringen öka anslaget med 31 miljoner euro. Vi har inte kunnat godta denna ökning.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 504/2006 rd och Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1387/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 27.10.16 minskas med 31 000 000 euro från nettotillägget på grund av index- och valutakursförändringar.

Vi har inte kunnat godta de två nya vapenanskaffningsprogrammen. Finland använder i runt tal 31 procent av försvarsbudgeten till anskaffning av försvarsmateriel vilket är mycket i jämförelse med många andra länder. Värnpliktsarmén har gjort en så stor satsning möjlig. De nu föreslagna nya beställningsfullmakterna uppgår totalt till 500,1 miljoner euro. Med beställningsfullmakten för materiell utveckling av försvarsmakten (PVKEH 2007) förbättras bl.a. slagkraften från luften till marken.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 503/2006 rd och Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1388/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 27.10.16 minskas med 64 200 000 euro för anskaffning av försvarsmateriel och forsknings-, utvecklings- och testningsverksamhet.

01. (29.01, 05, 07, 08, delvis och 10, delvis) Förvaltning, kyrkliga ärenden och gemensamma utgifter inom ansvarsområdett

23. (29.07.21) Utbildningsstyrelsens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Delaktighetsprojektet för unga 2003—2007.

Delaktighetsprojektet för unga är ett förvaltningsövergripande projekt som avser att förbättra de ungas levnadsförhållanden och stärka deras deltagande och stödja deras sociala tillväxt. Mer än 70 kommuner är med i projektet. I budgetpropositionen 2007 anvisas inget anslag för projektet.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.01.23 ökas med 300 000 euro för delaktighetsprojektet för unga 2003—2007.

10. (29.40) Allmänbildande utbildning

30. (29.40.30) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader

Enligt prognoser går den kommunala ekonomin med underskott hela ramperioden. Nedskärningarna i statsandelar nästa år försvagar ytterligare kommunernas möjligheter att garantera enhetlig och jämlik basservice. De indexjusteringar som kommer den grundläggande utbildningen till godo motsvarar inte ens löneökningarna och kommunerna kommer därför inte att ha tillräcklig finansiering för den grundläggande utbildningen och för en reducering av elevantalet per klass. Det kommer att leda till att små skolor läggs ner, särskilt byskolor, och att de minsta skolelevernas skolväg förlängs särskilt i regioner där skolvägen redan nu är lång.

Som det nu ser ut kommer klasserna i grundskolan att bli alltför stora, vilket ytterligare försvårar möjligheterna för de barn som kräver specialstöd att klara sig i skolan. Det blir också svårare för lärarna att beakta olika behov hos barnen. Ett oroväckande stort antal elever avbryter grundskolan.

Resurserna för stödundervisning och elevvård har under de senaste åren skurits ned kraftigt. Särskilt hårt har nedskärningarna drabbat specialundervisningen. På grund av besparingarna har det i klasserna också integrerats barn som behöver särskild handledning. Samtidigt har gruppstorlekarna hela tiden ökat. Alltför stora grupper är ett verkligt problem som kom till våra skolor till följd av besparingarna under lågkonjunkturen. I de största klasserna undervisar en lärare t.o.m. 36 elever när ett lämpligt antal för en lärare skulle vara ungefär hälften, dvs. högst 20 elever.

På grund av alltför stora skolklasser är det omöjligt för läraren att tillräckligt beakta alla elevers olika behov. Tillräcklig uppmärksamhet från lärarens sida och interaktion i undervisningen är av största vikt för dagens barn som lever i ett jäktigt samhälle. När barn och unga försummas i skolan bidrar det till marginalisering som senare blir dyrt både för individen och för samhället.

Finländska skolbarn har under de senaste åren i flera internationella mätningar fått utmärkta resultat. Trots detta ökar antalet barn med inlärningssvårigheter hela tiden. Det är viktigt att erbjuda individuellt stöd särskilt för barn med inlärningssvårigheter. Undersökningar har visat att det går att förhindra marginalisering genom att trygga framgången för barn i skolan. Gruppstorlekarna i den grundläggande utbildningen ska vara rimliga för att lärarna ska ha bättre möjligheter till mera elevinriktad undervisning. I mindre undervisningsgrupper kunde läraren vara mer delaktig i fostran av eleverna och på detta sätt stödja familjerna.

På grund av kommunernas ekonomiska svårigheter finns det risk för att storleken på undervisningsgrupperna i många kommuner ökar ytterligare nästa höst. Redan med den nuvarande gruppstorleken är det nästan omöjligt för läraren att beakta elevens individuella nivå och behov. Kommunerna måste alltså ges en möjlighet att ordna högkvalitativ grundläggande utbildning. Jämlikhet i utbildningshänseende kräver hög standard på utbildningen och fostringsarbetet, en trygg skola och adekvata resurser. Dessutom har vänsterförbundet lämnat in en lagmotion (Lapintie, LM 79/2005 rd) om att det bästa sättet att hjälpa barn som mår dåligt är att bestämma om en övre gräns för skolklassernas storlek. En lämplig lagstadgad övre gräns skulle vara 20 elever.

Därför föreslog vi i utskottet en ökning med 15 miljoner euro.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1269/2006 rd.

Med hänvisning till det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.10.30 ökas med budgetbaserade 15 000 000 euro för att minska klasstorleken.

34. (29.40.34) Statsandel för de allmänbildande läroanstalternas och yrkesläroanstalternas samt yrkeshögskolornas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

På grund av den dåliga kommunala ekonomin har man inte kunnat uppföra eller underhålla skolbyggnader på ett adekvat sätt. I många fall har skolbyggnaderna sådana fuktskador och andra skador att lärarnas och elevernas hälsa äventyras. Kommunerna har givetvis inte några ersättande lokaler och saneringarna kan inte genomföras enbart med kommunal finansiering. Eftersom den rådande anslagsnivån räcker till för finansiering av endast en knapp fjärdedel av alla brådskande saneringsprojekt, är det ofattbart att regeringen föreslår ett ännu mindre anslag för detta ändamål nästa år. Anslaget för anläggningsprojekt bör därför höjas så att saneringar och nybyggen kan genomföras planenligt och inom en skälig tid. Byggnadsverksamhet har dessutom en bra sysselsättande effekt, vilket ytterligare kan anföras som argument för att anslagen i första hand ska riktas till områden där arbetslösheten är störst.

Hänvisning: Polvi /vänst m.fl. — BM 985/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.10.34 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro

20. (29.60) Yrkesutbildning

31. (29.60.31) Statsandel för läroavtalsutbildning (förslagsanslag)

Läroavtalsutbildning är ett flexibelt sätt att skaffa sig yrkeskompetens och att vid sidan av arbetet avlägga grundläggande yrkesexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Läroavtalsutbildningen passar för både unga och äldre studerande. Genom läroavtal kan man avlägga grundexamen för olika yrkessektorer och dessutom ger det möjlighet till yrkesinriktad tilläggsutbildning. Läroavtalsutbildningen skräddarsys alltid enligt studerandens och arbetsplatsens behov. Läroavtalsutbildning ger resultat, eftersom cirka 90 procent av dem som genomgått läroavtalsutbildning får jobb. Utbildningsformen är också effektiv ur arbetsgivarnas synvinkel. Ett företag kan utbilda människor snabbt och exakt för de uppgifter där det behöver mera arbetskraft. Dessutom är läroavtalsutbildningen ett bra sätt att föra vidare den latenta kunskapen på arbetsplatsen.

Läroavtalsutbildningens popularitet har ökat år för år och antalet studerande ökat i samma takt. Enligt statistikcentralen deltog 45 300 studerande i examensinriktad läroavtalsutbildning 2003. Dessutom deltog 5 900 studerande i utbildning som inte leder till examen.

Regeringen har i sitt program satt som mål att utveckla kvaliteten på och effektiviteten i den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen med tonvikt på individernas och företagens behov. Dessutom har det i regeringsprogrammet särskilt lovats att mer läroavtalsutbildning anordnas i form av grundläggande yrkesutbildning och tilläggsutbildning. Anslaget måste därför höjas från det som föreslagits.

Hänvisning: Kangas /vänst m.fl. — BM 309/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.20.31 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro.

40. (29.20) Yrkeshögskoleundervisning

25. (29.20.25) Utvecklande av yrkeshögskolorna (reservationsanslag 2 år)

Anslaget var 2 068 000 euro 2005 och 2006 och regeringen har föreslagit samma anslag också för nästa år. Anslaget höjs alltså inte ens så mycket som med inflationen och ännu mindre vill regeringen med tilläggsanslag bättre utnyttja yrkeshögskolorna som motorer för regional utveckling.

Yrkeshögskolorna har mycket större och mera omfattande regional betydelse än de traditionella högskolorna. Yrkeshögskolorna har en speciellt viktig roll i de regioner som saknar universitet, ta t.ex. yrkeshögskolorna i Tavastland och Lahtis.

Yrkeshögskolorna har emellertid inte samma förutsättningar att genomföra sin tredje uppgift med stöd av statens budgetfinansiering som universiteten. Inom de regioner som inte har forskningshögskolor bör yrkeshögskolorna stärkas med stöd av finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Enligt planen för utveckling av utbildningen och av forskningen 2003—2008 förnyas finansieringen av yrkeshögskolorna så att den blir mer sporrande och bättre beaktar yrkeshögskolans hela verksamhet. Vid allokeringen av basfinansieringen beaktas inte bara antalet studerande utan också antalet avlagda examina samt sådan forskning och sådant utvecklingsarbete vid yrkeshögskolorna som stöder den regionala utvecklingen.

Enligt yrkeshögskolelagen (351/2003) ska yrkeshögskolorna i samarbete med universiteten utveckla landskapshögskolor för att tillgodose regionala utbildningsbehov.

Hänvisning: Kauppila /vänst m.fl. — BM 383/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.40.25 ökas med 2 000 000 euro

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Vänsterförbundets riksdagsgrupp har under innevarande period särskilt betonat behovet av att utveckla stödet för studier inom följande sektorer:

• måltidsstödet till högskolestuderande
• under 20-åriga studerande på andra stadiet som bor själva
• studiestödets nivå
• bostadstillägg för hela året.

Studentorganisationerna lyfte fram som ett mål för sin kamp en höjning av studiepenningen med 15 procent, och därför har vår riksdagsgrupp nu uttryckligen koncentrerat sig på att främja detta mål.

Enligt finansministeriets uppskattning för 2007 får 241 000 studerande regelbundet studiepenning. Av dem är 151 000 högskolestuderande och 90 000 studerande på mellanstadiet.

Studiepenningen för högskolestuderande höjdes senast 1992 och för studerande på andra stadiet 1994. På nuvarande nivå svarar studiepenningen inte mot levnadskostnaderna. Sedan många år släpar studiepenningen närapå 25 procent efter den allmänna stegringen i kostnadsnivån. Eftersläpningen i studiepenningen är i själva verket en av de viktigaste orsakerna till de förlängda studietiderna, eftersom de studerande måste förvärvsarbeta vid sidan av sina studier.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslår att studiepenningen höjs med 15 procent. Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslog samma förhöjning i 2006 års budget.

De riksomfattande studentorganisationerna, inbegripet sådana som representerar olika riksdagspartier, överlämnade till riksdagen tisdagen den 12 september 2006 en adress för kampanjen "Upp med den!". I den kräver 127 109 undertecknare en 15 procents förhöjning av studiepenningen.

Vi föreslår att studiepenningen är

• 47,07 euro i månaden för en hemmaboende högskolestuderande och 25,46 euro i månaden för en hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 20 år samt 123,46 euro för en högskolestuderande och 74,47 euro för en studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 20 år,
• 146,98 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 97,98 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 18 år samt
• 301,77 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 248,87 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 18 år eller lever i äktenskap eller är försörjningspliktig.

Hänvisning: Valpas /vänst m.fl. — BM 1458/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.70.55 ökas med 30 156 000 euro för en budgetbaserad höjning av studiepenningen räknat från den 1 augusti 2007 så att studiepenningen är

- 44,48 euro i månaden för en hemmaboende högskolestuderande och 25,14 euro i månaden för en hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 20 år samt 121,85 euro för en högskolestuderande och 73,50 euro för en studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 20 år,

- 145,06 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 96,70 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt så länge den studerande är under 18 år samt - 297,86 euro i månaden för en icke hemmaboende högskolestuderande och 245,64 euro för en icke hemmaboende studerande i någon annan läroanstalt när den studerande har fyllt 18 år eller lever i äktenskap eller är försörjningspliktig.

80. (29.90) Konst och kultur

30. (29.90.30) Statsandelar och -understöd för de allmänna bibliotekens driftskostnader (förslagsanslag)

Informationssamhället

Vänsterförbundets riksdagsgrupp understryker bibliotekens betydelse när det gäller att främja jämlikhet och demokrati bland medborgarna. Vår uppgift är att garantera lika villkor för alla att utnyttja informationssamhället och ta del i det. Hittills har vår princip varit att biblioteken har en central roll i detta arbete. Denna lösning har också internationellt sett fungerat bra. Därför är det naturligt att datorer och Internet kan användas just i biblioteken där servicen sköts av sakkunniga.

Med tanke på finansieringen är ärendet problematiskt. En gång i tiden fick de kommunala biblioteken en ansenlig summa av staten för anskaffning av maskiner och uppkopplingar. I dag går oproportionerligt stora summor av bibliotekens årliga budgetar till att regelbundet uppdatera teknologin och programmen. Detta går i allmänhet ut över anslagen för bibliotekens övriga verksamhet. Vänsterförbundet anser att det inte kan vara så att endast biblioteken har ansvar för ett jämlikt informationssamhälle och finansieringen av dess verksamhet.

Informationssamhället får inte digitaliseras på den övriga kulturens bekostnad. Därför måste staten göra en ansenlig satsning för att alla våra bibliotek i framtiden ska ha fasta nätförbindelser. Under de senaste åren har ojämlikheten ökat i allt snabbare takt i våra offentliga bibliotek vad gäller tekniska möjligheter eller snarare bristen på dem. Problemet har speciellt hopat sig till de kommuner där till och med tillgången på kommersiella tjänster har varit obefintlig på grund av ett litet befolkningsunderlag eller kommunerns perifera läge.

Omkring 90 procent av dem som använder datanäten är män under 35 år. Utredningar visar att omkring 80 procent av dem som utnyttjar datatekniken är män. Biblioteken har en särskild roll när det gäller att stödja flickor och kvinnor i att skaffa sig och upprätthålla datatekniska färdigheter. Detta bör beaktas när bibliotekstjänsterna utvecklas. Det har en avgörande betydelse för vilka tilllämpningar vi vill utveckla och ett hurdant informationssamhälle vi bygger upp.

Målet för kunskapsstrategin för utbildning och forskning (2000—2004) har varit att Finland är ett kunskaps- och interaktionssamhälle i världens framkant. I Biblioteksstrategi 2010 ställs å sin sida årliga ekonomiska mål med vilka biblioteken möter de nya krav som ställs på deras service. I denna strategi var målet för 2004 och 2005 en tilläggssatsning på sammanlagt 8 miljoner euro för att bland annat kunna föra vidare projekten för informationssamhället enligt önskad tidtabell.

Syftet med projekten är också att ge medborgarna likvärdiga möjligheter att klara sig i en föränderlig omvärld och att förhindra kunskaps- och kompetensmässig marginalisering. Målet är ett medborgarnas informationssamhälle. Därför ska medborgarna genom olika projekt få lära sig att utnyttja den nya informations- och kommunikationstekniken. För att medborgarna ska ha verkliga möjligheter att tillägna sig den nödvändiga kompetensen i informationssamhället och utnyttja dess möjligheter förutsätter det att vårt även internationellt erkända biblioteksnät involveras i projektet. Med nuvarande resurser lyckas det inte.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1273/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.30 ökas med budgetbaserade 4 500 000 euro för statsandelar för biblioteken till utrustning av allmänna bibliotek med offentliga kundterminaler och bredbandsförbindelser.

31. (29.90.31) Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Höjt pris per enhet för statsandelen för teatrar

Den finländska teatern är ur konstnärlig synvinkel inne i en bra period och finländarna hör till dem i världen som aktivast besöker teatrarna. Däremot har teatrarnas ekonomiska situation blivit sådan att den hotar hela den finländska teaterverksamheten.

Från 2000 till 2005 har statsunderstödet till teatrarna endast ökat 6 procent när lönekostnaderna i teatrarna samtidigt har ökat omkring 16 procent. Eftersom arbetskraftskostnaderna utgör merparten av teatrarnas utgifter har det offentliga stödet till teatrarna sedan 2000 således reellt minskat omkring 10 procent. Budgeten för 2006 har ytterligare stärkt denna utveckling.

Enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998) beviljas huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester statsandel för de driftskostnader som föranleds av nämnda funktioner till 37 procent av det belopp som fås när det antal kalkylerade årsverken som fastställts för huvudmannen för ett museum, en teater och en orkester multipliceras med det pris per enhet som bestämts per årsverke för verksamheten.

Priset per enhet för teatrarna, som har varit nästan det samma i fem år, höjs nu till 31 567 euro. Eftersläpningen i priset har ackumulerats under åren och förblir det oaktat betydande. Regeringens förslag leder till att klyftan mellan priset per enhet, som används som beräkningsgrund för statsandelen, och de verkliga kostnaderna fortsätter att växa nästa år.

Situationen har blivit ohållbar när teatrarna inte klarar ekonomin. Det offentliga stödet har ända sedan 1990-talet släpat efter den allmänna kostnadsnivån och skillnaden har hela tiden blivit större; det leder oundvikligen till att teaterutbudet minskar och sysselsättningsproblemet inom branschen drivs till sin spets. Det betyder också att det finns ett akut hot mot att kunna bevara ett regionalt täckande teaternätverk. Teatrarna har tacklat problemen med eftersläpningen i det offentliga stödet i förhållande till utgiftsökningen genom att öka biljettinkomsternas andel: teatrarna har höjt biljettpriserna, effektiviserat försäljningen och undvikit att ta risker med programvalet. Den här vägen har nu nått sitt slut. Det enda som återstår att göra är att minska på personalen och dra in på verksamheten.

Å andra sidan understryker regeringen i sitt program betydelsen av sysselsättning och regionalpolitik. Teatrarna erbjuder ett utomordentligt medel att genomföra dessa mål: omkring 70 procent av teatrarnas kostnader är lönekostnader, och vårt teaternätverk sträcker sig från Helsingfors till Rovaniemi och från Raumo till Joensuu och täcker således in största delen av vårt land.

I budgetpropositionen för 2006 placeras teatrarna äntligen i samma kategori som museer och orkestrar i fråga om nivån på det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen när indexförhöjningen blir 2,4 procent. Detta kommer emellertid inte att rätta till de stora skillnaderna som uppkommit under tidigare år för teatrarnas del. Som Vänsterförbundets riksdagsgrupp ser det bör därför eftersläpningen i stödet till teatrarna rättas till genom att priset för årsverken som använts som beräkningsgrund för statsandelen höjs till dess rätta nivå när budgetpropositionen för 2007 behandlas i riksdagen.

Ökat statsunderstöd till teatrarna är en utmärkt metod för att sysselsätta och förebygga uppkomsten av stora skillnader mellan olika delar av landet.

Hänvisning: Sirnö /vänst m.fl. — BM 1276/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.31 ökas med budgetbaserade 2 300 000 euro för att höja det pris per enhet som används som beräkningsgrund för statsandelen för teatrarna och för att stödja och permanenta regionteaterverksamheten.

34. (29.90.34) Statsandelar för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek (förslagsanslag)

I vårt land har samhället gått in för att säkerställa att information bevaras och går att hitta genom ett brett bibliotekssystem. Utöver vetenskapsbiblioteke finns det i Finland omkring tusen allmänna bibliotek och filialbibliotek. Det utmärkta biblioteksväsendet i vårt land har höjt den allmänna bildningsnivån och jämnat ut skillnader mellan olika sociala klasser. I ett informationssamhälle som understryker medverkan bör varje medborgare ha möjlighet att delta i arbetet för att utveckla samhället. Här har ett brett och fungerande biblioteksväsen en viktig roll. Regeringen står emellertid i beråd att dra ner statsandelen för anläggningskostnaderna för allmänna för bibliotek och därmed försvaga bibliotekens roll i det finska samhället. Anslaget och bevillningsfullmakterna för anläggningskostnaderna för allmänna bibliotek är otillräckliga.

Hänvisning: Kuoppa/vänst m.fl. — BM 509/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.34 ökas med budgetbaserade 3 000 000 euro och

att motiveringen för bevillningsfullmakterna ändras så att år 2007 får beslut om beviljande av statsandel för anläggningsprojekt ingås till ett belopp av högst 8 000 000 euro.

51. (29.90.51) Stipendier åt konstnärer, författare och översättare (förslagsanslag)

Vi anser att anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.80.51 ökas med budgetbaserade 1 400 000 euro.

91. (29.99) Ungdomsarbete

51. (29.99.51) Verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete (reservationsanslag 2 år)

Verkstadsverksamheten för unga är en verksamhetsform som inträffar mellan utbildning och arbetsliv och grund- och vidarebildning. Verkstadsverksamheten främjar de ungas inlärning genom arbete, ökar yrkesfärdigheter och stöder yrkesvalet.

I Finland har verkstadsverksamheten för unga pågått i ungefär 30 år. Verksamheten, som främst bedrivs av kommunerna, utvecklades kraftigt i början av 1990-talet. Då uppgick antalet unga arbetslösa till cirka 100 000. Sedermera har ungdomsarbetslösheten minskat.

Det vikigaste målet för verkstadsverksamheten för unga är att aktivera och naturligtvis att sysselsätta de unga för en viss tid. Verkstäderna håller på att utvecklas till aktivitetscentrum för unga. Nya arbets- och verksamhetsformer är till exempel återvinning, att slutföra grundskolestudier, företagarutbildning, stöd till företagsverksamhet, undervisning i datateknik och multimediakunskap. Det mest allmänna är trä- och metallverkstäder, bilverkstäder och textilverkstäder.

Regeringen föreslår 4,7 miljoner euro för både verkstadsverksamhet för unga och förebyggande drogarbete. Vi anser att anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 29.91.51 ökas med 5 000 000 euro för verkstadsverksamhet för unga.

50. Vattenhushållning

77. Vattendrags- samt vatten- och avloppsarbeten (reservationsanslag 2 år)

Det stora antalet budgetmotioner som lämnats in av riksdagsledamöter visar att det i många delar av landet finns behov av olika vattendrags- och vattenarbeten. Vi anser att regeringens förslag till anslag under momentet, 9 158 000 euro, är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 30.50.77 ökas med 4 000 000 euro.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Vägtrafiken är den mest betydande trafikformen i vårt samhälle. Cirka 68 procent av varutransporterna och cirka 95 procent av persontransporterna äger rum på vägarna. I regeringsprogrammet konstateras det att Finlands trafiknätverk ska hållas i skick och dess kapitalvärde bevaras. I budgetpropositionen för 2007 reserveras ett anslag om 572 027 000 euro för basväghållningen. Anslaget har minskats från 2006 med över sex miljoner euro. Finansieringen är inte tillräcklig med tanke på behoven av investeringar i basväghållningen till följd av förändringarna i samhällsstrukturen och den ökade trafiken. Den ökade trafiken gör att servicenivån sjunker stadigt och på grund av nedskärningarna i anslagen för basväghållningen är vägnätet ställvis redan i ett alarmerande dåligt skick.

Ett fungerande vägnät är av primär vikt i medborgarnas vardag. Det är också ett av regionalpolitikens viktigaste instrument. Enligt vägförvaltningen försöker man med de nuvarande anslagen hålla vägnätet i det skick det har i dag, men det går inte att ta in eftersläpningen i skicket. Med tanke på behovet kan alltför få investeringar i basväghållningen genomföras. Med de nuvarande resurserna kan man inte ens tillgodose de akuta investeringsbehov som skulle stödja näringslivet och den regionala utvecklingen. Statsrådets principbeslut om ett mål för trafiksäkerheten kan inte heller stödjas tillräckligt bra med åtgärder inom väghållningen. Det är klart att en smidig och säker trafik bör tryggas genom en tillräcklig tilläggsfinansiering.

Vägförvaltningen tar i sitt aktuella temaprojekt Säkerhetsinvesteringar i huvudvägarna upp trafiksäkerhetsförbättrande investeringar i syfte att åtgärda funktionella problempunkter inom huvudvägnätet eller de första faserna av stora projekt. I projektet ingår preliminärt 13 objekt som täcker en sträcka på totalt omkring 60 kilometer. Objekten finns på de mest högtrafikerade huvudvägsavsnitten där antalet allvarliga olyckor är stort. Ambitionen är att inverka framför allt på antalet allvarliga frontalkrockar. Temaprojekt har genomförts och kommer att genomföras 2005—2007.

Hänvisning: Kangas /vänst m.fl. — BM 312/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 20 000 000 euro.

25. Statsbidrag för väghållningen

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Statsbidragen för enskilda vägar har minskats avsevärt och har lett till att vägarnas skick har försämrats drastiskt. Ansvaret för kostnaderna för underhåll av enskilda vägar har allt mer överförts på vägdelägarna. Kommunernas svaga ekonomi har lett till att kommunerna ger allt mindre stöd i förhållande till behovet att underhålla enskilda vägar. Trafiken på de enskilda vägarna har emellertid inte minskat särskilt mycket. Fastän den fasta bosättningen har minskat har fritidsboendet ökat. De enskilda vägarna är viktiga för industrins virkesförsörjning och för jordbruket. Det är orimligt att vägdelägarna i allt högre grad blir tvungna att finansiera underhåll och förbättring av enskilda vägar.

I Finland finns 60 000 km av enskilda vägar som är berättigade till statsbidrag och varje år understöds ca 880 objekt.

Hänvisning: Kuoppa /vänst m.fl. — BM 514/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.25.50 ökas med 8 000 000 euro.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

I regeringen Vanhanens program hävdas att regeringens politik grundar sig på en hållbar utveckling. Spårtrafiken är en lågförorenande, energiekonomisk och säker trafikform och ligger därmed i linje med en hållbar utveckling. De medel som avsatts för ersättningsinvesteringar av ombyggnadsnatur i bannätet har minskat avsevärt under detta årtionde. Den negativa utvecklingen har lett till ökade trafikbegränsningar tvärt emot målet för banhållningens servicenivå i regeringsprogrammet.

Om medel inte kan erhållas för reinvesteringar hotar slutförandet av ombyggnadsarbetena på flera banavsnitt att skjutas fram med många år.

Bristen på finansiering ökar dessutom säkerhetsriskerna och gör trafiken mindre pålitlig. På svaga banavsnitt måste vikt- och fartbegränsningar införas. Det är klart att sådana försämringar kommer att påverka kundnöjdheten och tågtrafikens image lika väl som frakt- och passagerarvolymerna och VR:s lönsamhet.

Hänvisning: Uotila /vänst m.fl. — BM 1433/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro för reinvesteringar i ombyggnad av bannätet.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Utvecklande av kollektivtrafiktjänster

Utvecklingsverksamheten är till för att långsiktigt trygga verksamheten inom kollektivtrafiken. Med hjälp av utvecklingsprojekt skapas förutsättningar för fortsatt service, bibehållen servicestandard och bättre konkurrenskraft inom kollektivtrafiken. Till exempel resecentren och informationssystemen inom kollektivtrafiken kan inte utvecklas utan adekvata resurser.

Alla trafikformer har problem: tågtrafiken, busstrafiken och skärgårdstrafiken. Det är en stor utmaning att samordna resor, likaså anslagen för skärgårdstrafik som staten konsekvent har hållit på en alltför låg nivå. Skärgårdstrafiken behöver 1 667 000 euro, varav 300 000 för Finska viken.

I budgetpropositionen för 2006 avsatte regeringen endast 3,075 miljoner euro för utvecklings-, planerings- och forskningsprojekt i anslutning till kollektivtrafiken, när 6,7 miljoner euro användes 2005. Nu föreslås 2,875 miljoner euro, men det räcker inte till, utan anslaget för utvecklingsarbetet i anslutning till kollektivtrafiken behöver ökas med minst 2 miljoner euro.

Stöd till kollektivtrafiken

Omkring 70 procent av alla kollektivtrafikresor görs i huvudstadsregionen, Tammerfors och Åbo. SAD-området svarar ensamt för 60 procent av resorna. Trafiken i de här regionerna har grundat sig på biljettintäkter och kommunal finansiering. Däremot stöder staten t.ex. i Bryssel kollektivtrafiken med 56 procent av kostnaderna, i Amsterdam med 66 och i Madrid med 53 procent.

Principen om hållbar utveckling bör vara utgångspunkten för trafikpolitiken. I regeringsprogrammet är målet att förbättra kollektivtrafiken och styra arbetsresorna till kollektivtrafiken. En fungerande kollektivtrafik är ett grundvillkor för stadsregionerna. Man kan inte upprätthålla en högklassig kollektivtrafik enbart med kundintäkter och kommunernas finansiering, det behövs också offentligt stöd för att trygga kollektivtrafiken.

Dagens utveckling, som innebär att antalet passagerare minskar på grund av att biljettpriserna höjs, kostnaderna stiger och trycket på nedskärningar i servicen ökar, är ohållbar. För att stoppa den negativa utvecklingen måste adekvata resurser tryggas i statsbudgeten.

I budgetpropositionen för 2007 reserveras ett alltför litet anslag för statsunderstöd för sänkning av stads- och regionbiljetter och köp av regional trafikservice samt för statsunderstöd till lokaltrafiken. Regeringen anvisar fortfarande inte anslag till stöd för kollektivtrafiken i de stora städerna.

Hänvisning: Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1396/2006 rd (bättre kollektivtrafik)

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 2 000 000 euro för bättre kollektivtrafik.

Hänvisning: O. Ojala /vänst m.fl. — BM 945/2006 rd (stöd för kollektivtrafiken)

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 3 000 000 euro till stöd för stads- och regiontrafiken och för biljettstöd även åt de stora städerna.

64. Köp och utvecklande av tjänster inom förbindelsefartygstrafiken i skärgården (reservationsanslag 3 år)

Vi anser att anslaget är otillräckligt och föreslår att det höjs.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.64 ökas med 500 000 euro.

65. Köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster (förslagsanslag)

Anslaget används för betalning av ersättning för köp av tågtrafikens fjärrtrafiktjänster enligt avtal som sträcker sig över en tidsperiod längre än ett år. Ur miljösynpunkt finner vid det motiverat att upprätthålla en effektiv fjärrtrafik. Därför förslår vi att anslaget höjs.

Hänvisning: Kauppila /vänst m.fl. — BM 397/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 31.60.65 ökas med 10 000 000 euro.

40. Konsument- och konkurrenspolitik

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslog 4,5 miljoner euro för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning och utskottsmajoriteten höjde anslaget till 4 661 000 euro.

Också det höjda anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 32.40.31 ökas med 1 500 000 euro till ersättning för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning.

60. Energipolitik

40. Energistöd (förslagsanslag)

Finland ser ut att halka efter sitt åtagande enligt Kyotoprotokollet och Europeiska unionens gemensamma avtal om bördefördelning, där det sägs att våra utsläpp av växthusgaser under uppföljningsperioden måste hållas under nivån för 1990.

Men kapitlet energipolitik under handels- och industriministeriets förvaltningsområde i budgeten för 2007 ger inga verkliga möjligheter till effektiva åtgärder för att utveckla energiekonomin i en miljövänligare riktning och inte heller för att införa förnybar energi.

Demonstrationsstödet ingår fortfarande inte i energistödet. Demonstrationsstödet är ett specialstöd som staten deltar i med en större proportionell andel än normalt på grund av projektets särskilda värde. Med hjälp av demonstrationsstödet kan man effektivare och snabbare främja införandet av förnybar energi, vilket också ställs som krav i den nationella klimatstrategin. Att demonstrationsstödet saknas i budgeten betyder i sin tur att stora specialprojekt fördröjs.

Hänvisning: Tiusanen /vänst m.fl. — BM 1398/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 32.60.40 ökas med 8 000 000 euro för ökat energistöd och för demonstrationsstöd.

17. Utkomstskydd för arbetslösa

50. Statsandel till arbetslöshetskassor (förslagsanslag)

Jämkad arbetslöshetsförmån

Trots att sysselsättningen har förbättrats något är arbetslösheten fortfarande ett problem i hela Finland. Regeringen har genom sina åtgärder försökt lösa problemet men effekterna är än så länge blygsamma. För att åtgärda situationen behöver vi således nya metoder att förbättra tillgång och efterfrågan på arbetskraft och att uppmuntra de arbetslösa att ta emot allt arbete som erbjuds.

Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa kan jämkad arbetslöshetsförmån betalas till personer i kortvariga anställningar. Många personer uppger dock att arbetsinkomsten även tillsammans med den jämkade arbetslöshetsförmånen understiger nettoinkomsten för en helt arbetslös person. Situationen påverkas ofta av kostnader för inkomstens förvärvande och arbetstidens eller anställningsförhållandets längd.

Hänvisning: Laakso /vänst m.fl. — BM 573/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.17.50 ökas med budgetbaserade 10 000 000 euro för att göra den jämkade arbetslöshetsförmånen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa mer sporrande.

51. Grundskydd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa (förslagsanslag)

Nivån på grunddagpenningen

I budgetpropositionen för 2007 föreslås ingen förbättring av arbetslöshetsförmånerna. Strukturen på arbetslösheten har blivit problematisk. Hälften av alla arbetslösa tvingas klara sig på grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd. Antalet personer med långvarig eller återkommande arbetslöshet är stort och det är osannolikt att de får plats på arbetsmarknaden utan särskilda stödåtgärder. Också för dem som för första gången kommer ut på arbetsmarknaden är situationen ogynnsam.

Det är nödvändigt att förbättra utkomsten under arbetslöshet, för att så många som möjligt av de arbetslösa som hotas av utslagning fortsatt ska kunna stå till arbetsmarknadens disposition. En arbetslös klarar inte av att planera sin framtid på sikt om han eller hon inte har en adekvat grundläggande trygghet.

Det är motiverat med en budgetbaserad höjning med 4 euro av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa från och med den 1 januari 2007.

Hänvisning: Mustajärvi /vänst m.fl. — BM 790/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.17.51 ökas med 16 000 000 euro för en budgetbaserad höjning med 4 euro av grunddagpenningen enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

19. Pensionsförsäkring

60. Statens andel i de utgifter som föranleds av folkpensionslagen (förslagsanslag)

Höjning av folkpensionen

Vi föreslår att den fulla folkpensionen höjs med 20 euro i månaden från den 1 januari 2007. Därför kommer vi att i en lagmotion föreslå ändring av folkpensionslagen, familjepensionslagen, lagen om avträdelsestöd för lantbruksföretagare och lagen om generationsväxlingspension för lantbruksföretagare. I vår motion kommer vi också att föreslå att änkepensionens kompletteringsbelopp, avträdelsestödets kompletteringsdel och generationsväxlingspensionens kompletteringsdel höjs med 20 euro.

Höjningen som vi föreslår ska träda i kraft den 1 januari 2007. De 147 000 000 euro som föreslås i budgetmotionen är en ökning till regeringens förslag som höjde folkpensionen endast med 5 euro i månaden och först från och med september 2006.

Vårt förslag till höjd folkpensionen är ett led i Vänsterförbundets program mot fattigdom och utslagning.

Hänvisning: Sirniö /vänst m.fl. — BM 1284/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.19.60 ökas med 147 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av folkpensionerna med 20 euro i månaden från den 1 januari 2007.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. (33.32.30 och 35) Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Grunderna för bestämning av utkomststödet i fråga om barnbidraget för familjens första barn

Under de senaste tio åren har fattigdomen fördubblats i Finland. Mest alarmerande är situationen i barnfamiljer där fattigdomen har blivit 2,5-falt större. I barnfamiljerna har den ekonomiska ojämlikheten ökat kraftigt. En del av barnfamiljerna har gynnats av den positiva ekonomiska utvecklingen men i många familjer har inkomstutveckligen varit mer blygsam. Särskilt familjer med en försörjare, familjer med många barn och familjer där det förekommer arbetslöshet har haft ekonomiska problem.

Barnbidraget är till för att underlätta barnfamiljernas ekonomiska situation och kompensera familjerna för kostnaderna för barnuppfostran. Barnbidragens reala värde har dock sjunkit eftersom de inte är indexbundna. År 2004 höjdes barnbidraget för familjens första barn med tio euro per månad och barnbidraget för ensamförsörjare med ytterligare tre euro per månad. Också denna blygsamma höjning kom väl till pass i många familjer med små inkomster.

Höjningen av barnbidraget för familjens första barn från 90 till 100 euro motiverades av regeringen med att det lindrar fattigdomen bland barnfamiljer. Tyvärr har regeringens höjning av barnbidragen inte alls förbättrat vardagen för de barnfamiljer som är ekonomiskt allra mest utsatta.

Genom beslut av statsrådet ändrades bestämningsgrunderna för utkomststödets grunddel från 1 januari 1994 så att barnbidragen beaktas som familjens inkomster när man beräknar utkomsten. Detta innebär i praktiken att familjer som får utkomststöd får just så mycket mindre i utkomststöd som barnbidraget höjs.

Barnbidraget för det första barnet i en familj som får kommunalt utkomststöd måste betraktas som prioriterad inkomst för familjen för att inte minska familjens utkomststöd.

Förslaget ingår i Vänsterförbundets åtgärder för att minska ojämlikhet och fattigdom.

Hänvisning: Lapintie /vänst m.fl. — BM 710/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med budgetbaserade 35 000 000 euro för utveckling av grunderna för bestämning av utkomststödet i fråga om barnbidraget för familjens första barn.

Tryggad tillgång till vård (s.k. vårdgaranti)

Riksdagen antog 2004 lagar om tryggad tillgång till vård, dvs. den s.k. vårdgarantin. Under övergångsfasen kräver lagens ikraftträdande en stor ekonomisk extra satsning av de kommuner som hör till samkommuner för specialiserad sjukvård, eftersom de vårdköer som fanns inom den specialiserade sjukvården den 28 februari 2005 i sin helhet skulle vara avvecklade den 31 augusti 2005. Detta lyckades inte, utan i strid med lagen står patienter som redan köat över ett halvår fortfarande i kö. I vissa sjukvårdsdistrikt här köerna till och med börjat växa igen. Misslyckandet berodde främst på otillräckliga resurser i övergångsskedet. Bl.a. anvisade man inte i 2005 års budget kommunerna tillräckliga anslag för att åtgärda saken. Enligt sjukvårdsdistriktens bedömning förorsakade/förorsakar övergångsskedet extra kostnader på minst 120 000 000 euro för sjukvårdsdistrikten i hela landet. I en övergångsfas betyder detta dessutom extra kostnader för kommunerna också för bashälsovården i och med att de flesta kommuner måste anställa mer personal vid sina hälsovårdscentraler för att kunna garantera att klienterna får direkt kontakt och en vårdbedömning på tre dagar.

I budgetpropositionen för 2007 har moment 33.32.30 (statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader) ökats med 50 000 000 euro huvudsakligen för att målen med det nationella hälsovårdsprojektet och utvecklingsprojektet för det sociala området ska nås. Tyvärr räcker inte denna summa till. Av detta framgår klart att de föreslagna statsandelarna för att införa vårdgarantin i betydande grad kommer att försvaga kommunernas ekonomiska situation som redan annars är mycket svag.

Hänvisning: Virtanen /vänst m.fl. — BM 1518/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 30 000 000 euro för kostnader under övergångsperioden för tryggad tillgång till vård.

Indexjustering av statsandelarna

Regeringen har under hela regeringsperioden låtit underskottet för indexjustering av statsandelarna öka. Detta avspeglar sig också i kommunernas social- och hälsovård.

Kommunernas kostnader ökar kontinuerligt särskilt inom social- och hälsovården trots de sparåtgärder som kommunerna vidtagit. Personalbrist är mera regel än undantag i institutioner inom social- och hälsovården. På flera institutioner är personalen nära gränsen till utbrändhet. Kommuner har redan nu svårigheter att rekrytera personal till lediga platser på vissa orter. Enligt kommunförbundet ökar de kalkylerade statsandelarna för lagstadgade uppgifter med cirka 300 miljoner euro. Kommunförbundet påpekar att kommunernas motsvarande finansieringsansvar ökar dock med 430 miljoner euro. Kommunernas omkostnader ökar betydligt mer, d.v.s med 1,1 miljarder euro. Också dessa Kommunförbundets kalkyler visar att indexjusteringen måste ske till fullt belopp för att trygga kvaliteten i och tillgången till basservicen för medborgarna.

Äldretjänster

För äldre måste garanteras lika och högklassiga äldretjänster i hela landet med respekt för servicebehövandes självbestämmanderätt och frihet att välja oberoende av inkomsterna. I dagens läge gäller valfriheten endast de mest förmögna av de äldre. Den gällande socialvårdslagen förutsätter att kommunerna ska ordna hemvård enligt behov bl.a. för äldre men normerna har utformats så liberalt att deras genomförande har förbundits med kommunernas årliga budgetanslag. Hemvården är beroende av den ekonomiska situationen i den kommun där man bor och av kommunens egna tillämpningsanvisningar och -praxis. Besvärsrätten i fråga om dessa beslut är begränsad. Dessutom har trenden under den senaste tiden varit att kommunernas hemvård minskar innehållmässigt och begränsas till äldre som är i allt sämre skick.

Det behövs en utvidgning av ett slags omsorgsgaranti till omsorgstjänster för äldre. Kommunerna borde se till att äldre som fyllt 65 år och behöver hemvård ska få hemvård oberoende om de äldre väljer att bo hemma eller service- eller stödbostad i enlighet med den godkända serviceplanen. Vi bedömer att genomförandet av en sådan omsorgsgaranti förutsätter en tilläggsfinansiering på 27 400 000 euro.

Hänvisning: Kuoppa/vänst m.fl. — BM 515/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med budgetbaserade 42 700 000 euro och att 27 400 000 euro av detta belopp avsätts för betalning av statsandelar för social- och hälsovård till kommunerna och 15 000 000 euro för att möjliggöra en ny serviceform inom äldreomsorgen.

33. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för kostnaderna för läkar- och tandläkarutbildning (förslagsanslag)

Vi anser att anslaget är otillräckligt.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 33.32.33 ökas med 3 000 000 euro för betalning av ersättningar för grundläggande och specialiserad utbildning enligt lagen om specialiserad sjukvård till samkommuner för universitetscentralsjukhus.

06. Arbetskraftspolitiken

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (fast anslag)

Lönebaserat sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna

Lönebaserade sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna har minskats rätt mycket under de senaste riksdagsperioderna. När 282 miljoner euro av statens medel användes för lönebaserade sysselsättningsstöd 1998 så hade summan enligt bokslutet halverats till 141 miljoner euro 2001. För nästa år föreslår regeringen endast 98,2 miljoner euro i lönebaserade sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna.

Att arbetslöshetstalet för fyra år sedan fastnade på sin nuvarande, alltför höga nivå är ett bevis på att de aktiva sysselsättningsmedlen ska ökas och inte minskas som nu föreslås. Man ska inte låta försköningen av statistiken genom korttidsanställningar vilseleda. Vi i vänsterförbundet anser att satsmakten ska stöda sysselsättningen av medborgarna i riktiga arbeten med rätt lön. Antalet långtidsarbetslösa har inte minskat alls på flera år och vi måste också trygga vårdgarantin och därmed det riktiga antalet nödvändiga vikarier inom den offentliga sektorn.

Vi i vänsterförbundet vill inte vara med om att skapa en låglönearmé som ödmjukt är tvingad till utkomststöd utan att arbetet ska organiseras så att man kan klara sig med sin lön.

Hänvisning: Puhjo /vänst m.fl. — BM 1003/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 34.06.51 ökas med 34 000 000 euro för lönebaserat sysselsättningsstöd till staten, kommunerna och samkommunerna.

Vi föreslår att anslaget för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder ökas med 26 400 000 euro som riktas till svårsysselsatta i lönesubventionens tilläggsdel som enligt gällande bestämmelser är 90 procent av lönesubventionens grunddel. Tilläggsdelen betalas i dessa fall utöver gunddelen. Priset per enhet är lika högt som den oförhöjda grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utskomstskydd för arbetslösa (23,89 euro per dag 2007). I regeringens budgetproposition är svårsysselsattas tilläggsdel 45,39 euro per dag, dvs. 975,88 euro i månaden (960 euro i månaden 2006). Subventionen är behovsprövad.

Anslaget för lönesubventionens grunddel ingår i momentet för arbetsmarknadsstöd (34.06.52). Anslaget får användas bl.a. till betalning av grunddelen av den lönesubvention som med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002) betalas till arbetsgivaren för de personer berättigade till arbetsmarknadsstöd som har fått arbetsmarknadsstöd i minst 130 dagar på grund av arbetslöshet eller utkomstskydd för arbetslösa i 500 dagar.

Anslaget för lönesubventionens tilläggsdel ingår i anslaget för sysselsättnings- och utbildningsåtgäder samt speciella åtgärder (34.06.51).År 2007 betalas i lönesubvention per dag och person minst lönesubventionens grunddel vars nivå är 513 euro i månaden (23,89 euro per dag). Därtill kan beviljas tilläggsdel som är högst 60 procent av lönesubventionens grunddel, dvs. 821 euro nästa år. För sysselsättning av svårsysselsatta kan lönesubventionen beviljas förhöjd med tilläggsdel som är högst 90 procent av lönesubventionens grunddel som är cirka 975 euro i månaden nästa år.

Hänvisning: Tennilä/vänst m.fl. — BM 1367/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 34.06.51 ökas med budgetbaserade 26 400 000 euro för betalning av lönesubventionens grunddel till svårsysselsatta.

52. Arbetsmarknadsstöd (förslagsanslag)

Nivåhöjning av arbetsmarknadsstödet

Fattigdomen, som ökade på 1990-talet med lågkonjunkturen och de beslut som togs i sammanhanget, hotar att bli ett permanent problem i Finland. Antalet personer som får utkomststöd håller på att stabilisera sig på en hög nivå. År 2002 omfattade utkomststödet 262 000 hushåll och 440 000 personer, och antalet minskade egentligen inte jämfört med året innan. Om gränsen för låga inkomster går vid 60 procent av medianinkomsten, utgjorde låginkomsttagarna 10,8 procent 2001. År 1990 var motsvarande andel 7,9 procent. Långtidsarbetslösheten har inte betvingats, och tiotusentals människor håller på att slås ut på arbetsmarknaden.

Det är nödvändigt att förbättra människors försörjning under arbetslöshet för att så många som möjligt av de arbetslösa som hotas av utslagning fortsatt ska kunna stå till arbetsmarknadens disposition. En arbetslös klarar inte av att planera sin framtid på sikt om han eller hon inte har en adekvat grundtrygghet.

Flera socialpolitiska forskare har i sina bedömningar av fattigdomsproblemet och arbetslöshetens struktur kommit fram till den slutsatsen att en höjning av grunddagpenningen i samband med utkomstskyddet för arbetslösa är det bästa botemedlet för att bekämpa fattigdom och utslagning.

På grund av de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna är ingen snabb förbättring i sysselsättningen att vänta inom den närmaste framtiden. Tvärtom kan den totala arbetslösheten till och med öka med tillspetsade strukturella arbetslöshetsproblem som följd. Också av denna orsak bör någonting göras för att förbättra situationen för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden och grunddagpenningen bör höjas med 4,00 euro per dag från 1 januari 2007.

Förslaget ingår i Vänsterförbundets åtgärdshpaket för minskning av ojämlikhet och fattigdom.

Hänvisning: Mustajärvi /vänst m.fl. — BM 791/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 34.06.52 ökas med 130 000 000 euro för en budgetbaserad höjning av arbetsmarknadsstödet med 4,00 euro per dag från och med den 1 januari 2007.

01. Miljöministeriet

21. (35.01.21 och 35.99.22) Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I regeringens budgetproposition för 2007 har anslaget för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt minskats jämfört med nivån för i år trots att det tvärtom vore motiverat att höja anslaget. För att bibehålla anslaget på samma nivå som i år krävs en ökning med 2 500 000 euro.

Hänvisning: Polvi/vänst m.fl. — BM 994/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.01.21 ökas med 2 500 000 euro för miljöministeriets forsknings- och utvecklingsprojekt.

10. Miljövård

77. Miljövårdsarbeten (reservationsanslag 3 år)

Behovet av miljövårdsarbeten ökar hela tiden. Trots detta föreslår regeringen en kraftig minskning av anslaget. Eutrofieringen av Östersjön och Finska viken kräver en kraftig ökning av miljövårdsarbeten. Dessutom bör arbeten utföras i de delar av landet där arbetslösheten är särskilt hög. Anslagets nivå bör höjas från 2006 års nivå.

Hänvisning: Tiusanen/vänst m.fl. — BM 1405/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.10.77 ökas med 2 900 000 euro för miljövårdsarbeten.

20. Samhällen, användning av områden och naturvård

37. Understöd för planläggning i kommuner och styrning av markanvändningen (reservationsanslag 3 år)

Anslagets användningsändamål är samhälleligt viktigt såväl för områdesarkitektsverksamhet som samhällsutveckling, naturvård, landskapsarkitektur osv. Regeringen förslag minskar betydligt dessa anslag. Små kommuner drabbas av minskningen.

Hänvisning: Kauppila/vänst m.fl. — BM 408/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.20.37 ökas med 2 000 000 euro för understöd för planläggning i kommuner och styrning av markanvändningen.

30. Främjande av boendet

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

I statsbudgeten för 2006 hade för understöd för reparationer av bostäder reserverats ett anslag på 70 miljoner euro och i budgetpropositionen för 2007 föreslås ett anslag på 50 miljoner euro. I motiveringen till budgetpropositionen konstateras att man prioriterar byggande av hissar, reparation av bostäder för äldre och handikappade samt förnyande av uppvärmningssystemen för småhus. Bostadsaktiebolag skulle bortsett från hissunderstöd och energisyn inte omfattas av understöd. Bedömningar av bostäders skick, uppgörande av en servicebok och energiunderstöd skulle inte längre vara understödsobjekt.Renoveringsunderstöden har hittills möjliggjort en planmässig och ändamålsenlig reparation av aktiefastigheter. Renoveringsunderstöden har underlättat beslutsfattande i bostadsaktiebolag bl.a. därför att boende, särskilt äldre, tar inte gärna lån. Bostadsaktiebolagsfastigheter är i snitt i sämre skick än hyreshus och ett stort antal bostadsbyggnader börjar bli så gamla att de måste repareras.

Hänvisning: Virtanen/vänst — BM 1520/2006 rd.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att moment 35.30.55 ökas med 20 000 000 euro för att bibehålla grunderna för beviljande av reparationsunderstöd i oförändrad form för aktiehus.

60. Överföring till statens bostadsfond

Understöd

Vi anser att maximibeloppet om 45 000 000 euro i understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov är underdimensionerat. I syfte att förbättra bostadsföhållandena bör även stödprocenten för förortsprojekt och för investeringsbidrag i studentbostäder höjas. Just nu är de alldeles för låga.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att motiven till moment 35.30.60 ändras så att maximibeloppet för understöd enligt lagen om understöd för förbättring av bostadsförhållandena för grupper med särskilda behov är 55 000 000 euro.

Med stöd av det ovan anförda föreslår vi

att motiven till moment 35.30.60 ändras när det gäller utvecklingen av förorter som följer:"Understödet uppgår till högst 40 procent av kostnaderna".

Dessutom föreslår vi

att motiven till moment 35.30.60 kompletteras på följande sätt:"Stödprocenten för investeringsbidrag för förbättring av studenternas bostadsförhållanden är 10 procent".

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

Finland har förbundit sig att höja utvecklingsbiståndet till 0,7 procent av bni senast 2010. Det krävs långsiktigt arbete och en jämn höjning av biståndsanslaget om vi vill nå målet. För att Finland ska ta sitt ansvar när det gäller att nå millenniemålen och 2010 komma upp till nivån 0,7 procent av bni i fråga om anslaget för utvecklingssamarbete föreslår De gröna att det egentliga biståndet ökas med 104 miljoner euro, vilket höjer Finlands biståndsanslag till totalt 0,49 procent av bni.

Finland bidrar inom ramen för det multilaterala biståndet till finansieringen av sådana FN-organ som UNICEF och UNDP. Dessa organ kan i likhet med många länder som Finland samarbetar bilateralt med nyttiggöra ett större stöd på lämpligt sätt. Stöden bör höjas under följande regeringsperiod i jämn takt med siktet inställt på nivån 0,7 procent.

50. Närområdessamarbete

66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för närområdessamarbete har under de senaste året lite i taget trappats ned. Anslaget under momentet för närområdessamarbete används också för miljöprojektet inom ramen för den nordliga dimensionen. De flesta av dessa projekt av partnerskapsprojekt. Många partnerskapsprojekt har redan genomförts och stora komplex väntar på finansiering.

Färska utredningar bekräftar att skyddet av Östersjön inte klarar sig utan ännu effektivare insatser. Avloppsvattnet från S:t Petersburg har allt mer kommit att spela en nyckelroll och följaktligen är nästa stora och absolut nödvändiga projekt ett reningsverk norr om staden. Det nyligen färdigställda reningsverket sydväst om S:t Petersburg kostade 190 miljoner euro, av vilket Finland betalade 11,3 miljoner euro. En liten satsning genererade en stor förbättring i Östersjön. Med hänsyn inte bara till egna utan också till hela Östersjöområdets intressen bör Finland driva på en snabb byggstart för ett avloppsreningsverk norr om S:t Petersburg. Vi i Gröna riksdagsgruppen föreslår att anslaget för närområdessamarbete ökas med 10 miljoner euro särskilt för miljöprojekt inom den nordliga dimensionen.

99. Övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsområde

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

Crisis Management Initiative ry (CMI) är en inhemsk icke-statlig medaktör i arbetet i syfte att svara mot den nya tidens säkerhetsutmaningar. Det behövs innovativt, omfattande och målmedvetet samarbete om man vill lösa säkerhets- och utvecklingsproblemen, eftersom de traditionella internationella mekanismerna inte klarar av att lösa de problem som globaliseringen, konflikter och svaga, splittrade stater medför.

CMI har under ledning av president Ahtisaari presterat övertygande resultat med avseende på fredsprocessen i Aceh, men arbetet är ännu inte slutfört. Om man ser på resultatet och betydelsen av DMI:s arbete samt på hur pass framträdande det är internationellt, kan man jämställa dess arbete med arbetet inom de etablerade frivilligorganisationer som får en viss basfinansiering genom statsbudgeten. De gröna föresår att CMI årligen får 500 000 euro i årlig basfinansiering för att kunna etablera sin verksamhet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 31/2006 rd föreslår vi

att moment 24.99.50 ökas med 500 000 euro för statligt bidrag till Crisis Management Initiative ry (CMI).

01. Ministeriet och myndigheter i samband med det

22. Vissa verks omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Inget annat ministerium använder så lite pengar för forskning som man gör inom justitieministeriets förvaltningsområde. Frågan har lyfts fram i synnerhet av lagutskottet i utlåtandet om budgeten för 2007. Lagutskottet anser att situationen är hållbar med tanke på en rationell rättspolitik och lagberedning. Det behövs ingen stor anslagsökning för att resultat skall låta höra av sig. Nu är läget det att vi inte har någon aktuell forskning kring exempelvis våld mot barn eller domstolsväsendets verksamhet. Anslagstillskottet bör i enlighet med lagutskottets förslag användas för att stärka Rättspolitiska forskningsinstitutet.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

I budgetpropositionen ingår en anslagsökningen på 1,5 miljoner euro som justitieministeriet förhandlat sig till före budgetmanglingen och som huvudsakligen fördelas mellan marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen, förvaltningsdomstolarna och ekobrottsåklagarna. Men resurstillskottet kommer bara de domstolar till godo där situationen är totalt ohållbar. Resursbristen håller på att leda till en ohållbar situation också vid de allmänna domstolarna. Det räcker inte med det överenskomna påslaget, vi behöver extra resurser för domar- och föredragandetjänster vid de allmänna domstolarna. För att domstolarna ska kunna beta av de anhopade målen krävs det mer pengar också i statsbudgetarna för 2008 och 2009.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 900 000 euro för omkostnader för domstolar.

30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp

21. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Konsumentklagonämnden har ända från början av 1990-talvet varit överhopad av arbete och situationen är fortfarande olöst. Nästa år breddas nämndens behörighetsområde bl.a. till hyresboende och bostadsrättsärenden. De nya uppgifterna har fått regeringen att öka anslaget med 300 000 euro, men det förslår inte till att få ned behandlingstiderna till skälig nivå. Målet för 2007 är att den genomsnittliga behandlingstiden för allmänna ärenden är 8 månader och för ärenden som gäller bostadsköp 11 månader. Också enligt utskottets bedömning är dessa tider oskäligt långa. Saken har påtalats tidigare. Därför bör konsumentklagonämnden få mer resurser för att behandlingstiderna ska bli kortare.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.30.21 ökas med 500 000 euro för nedkortning av Konsumentklagonämndens behandlingstider.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Fångvårdsväsendets kapacitet har inte på åratal klarat av trycket från det ökade antalet fångar. Fångantalet fortsatte växa 2005. Det genomsnittliga antalet fångar under en dag var i fjol 3 888, dvs. 40 procent fler än i början av 2000-talet. Personalnumerären räcker inte till att tillgodose de funktionella eller säkerhetsrelaterade behov som uppstått till följd av det nuvarande fångantalet. Dessutom är det helt klart att verkställigheten av den nya fängelselag som trädde i kraft den 1 oktober senarelagts på många punkter till följd av bristen på anslag.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 49/2006 rd föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 4 500 000 euro för fångvård.

60. Åklagarväsendet

21. Åklagarväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

För åklagarväsendet gäller det allmänna målet att åtalsprövningen ska gå snabbt på det sätt som parternas rättssäkerhet och straffrättsliga ansvar kräver. Men i budgeten finns inga spår av ambitionen att vara snabb. År 2005 var målet att åtalsprövningen skulle ske på 1,8 månader men nu har tiden förlängts till två månader. Processer har startats för att effektivisera åklagarnas verksamhet men det är än så länge för tidigt att bedöma vilka effekter åtgärderna fått.

Åklagarväsendet behöver mer resurser för att klara av sitt arbete. Också lagutskottet bedömer att anslagen för åklagarväsendet inte räcker till för att det straffrättsliga ansvaret ska förverkligas tillräckligt snabbt och på tillbörligt sätt.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.60.21 ökas med 4 000 000 euro för åklagarväsendet.

01. Inrikesministeriet

21. Inrikesministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Finland har spelat en aktiv roll i utvecklingen av EU:s krishantering, såväl den militära som den civila. Finland är med och planerar förmågan hos EU:s civila snabbinsatsgrupper (CRT - Civilian Response Team). Trots en liten anslagsökning är medlen för civil krishantering fortfarande underdimensionerade i budgeten. Påslaget räcker inte till för att Finland ska kunna delta i CRT-verksamheten, eftersom merparten av pengarna slukas av det nya krishanteringscentret i Kuopio (CMC Fnland). För att en snabbinsatsförmåga ska kunna garanteras på det civila krishanteringsområdet behövs det mer öronmärkta pengar för ändamålet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 1323/2006 rd föreslår vi

att moment 26.01.21 ökas med 1 000 000 euro för snabbinsatsgrupper vid civil krishantering.

75. Polisväsendet

21. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Om vi vill få finländarna att känna sig tryggare behöver vi lokala poliser som håller sig synliga. Därför är det oroväckande att läget på lokalpolisfronten eventuellt inte är lika gott trots att det nu finns lika många poliser som 2002. Bristen på pengar har tvingat polisinrättningarna att lämna vakanser obesatta. I den nya härads- och distriktsindelningen bör hänsyn tas till närhetsprincipen när lokalpolisens verksamhet planeras. Dessutom bör lokalpolisens resursbehov beaktas i budgeten så att vi får fler lokala poliser.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 24/2006 rd föreslår vi

att moment 26.75.21 ökas med 3 000 000 euro för lokalpolisen.

97. Understöd åt kommuner

31. Allmän statsandel till kommunerna, på kommunernas skatteinkomster baserad utjämning och övergångsutjämningar (förslagsanslag)

Finland är ett välfärdssamhälle med avgiftsfri utbildning, tämligen god social trygghet och hälso- och sjukvård som huvudsakligen finansieras av samhället. Vår välfärdsstat är egentligen en välfärdskommun, eftersom det är kommunerna som till största delen svara för basservicen. Servicen finansieras delvis med kommunernas egna skatteintäkter och delvis med statsandelar. Regeringen stärker kommunernas ekonomi i budgeten genom att betala tillbaka det så kallade tvångslånet på 185 miljoner euro ett år tidigare än planerat. Trots det behöver också statsandelarna höjas för att den kommunala ekonomin ska bli så stark att de för tjänster avsatta resurserna räcker till att utveckla resurserna och att bedriva preventivt arbete.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 24/2006 rd föreslår vi

att moment 26.97.31 ökas med 200 000 000 euro för tryggande och utveckling av kommunernas tjänsteproduktion.

10. Militärt försvar

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Vi lever i en ny säkerhetsmiljö. Vår inre säkerhet står inför nya hot så som terrorism, miljökatastrofer och smittepidemier. Därför måste resurserna för yttre och inre säkerhet samordnas bättre i framtiden. Eftersom risken för väpnade angrepp är ytterst liten just nu är det skäl att dra ner på beväringsutbildningen genom att göra värnplikten allt mer selektiv. Vi är redan inne på den vägen då det numera är lättare att bli befriad från värnplikt och äldre mannar avförs från reserven. Detta bör också återspeglas i försvarsanslagen i form av ett minskat utbildningsbehov. Därför föreslår vi att försvarsanslagen minskas i fråga om utbildningen av värnpliktiga för att motsvara förändringarna i vår säkerhetsmiljö.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 55/2006 rd föreslår vi

att moment 27.10.21 minskas med 39 000 000 euro för försvaret.

07. Pensioner och ersättningar som staten betalar ut

06. Extra pensioner (förslagsanslag)

Staten kan bevilja extra konstnärspension som erkänsla för förtjänstfull verksamhet som skapande eller scenisk konstnär. Personer som tjänat in en stor arbetspension får inte konstnärspension. År 2006 uppgår full pension till 1 143,26 euro per månad.

Det har blivit svårare att få den som erkänsla avsedda extra konstnärspensionen, eftersom antalet sökande under loppet av 15 år ökat från 300 till ca 450. Därtill minskade man 1995 det sammantagna antalet konstnärspensioner från 65 till nuvarande 35. I början av 1990-talet beviljades 20—25 procent av de sökande konstnärspension, nu är siffran 7—8 procent. Problement accentueras när de stora årsklasserna kommer upp i pensionsåldern, eftersom en eventuell pensionstrygghet för stipendiater inte hinner påverka deras ålderstrygghet. Staten bör alltså bevilja avsevärt fler konstnärspensioner.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 951/2006 rd föreslår vi

att moment 28.07.06 ökas med 230 000 euro för fler konstnärspensioner.

10. (29.40) Allmänbildande utbildning

30. (29.40.30) Statsandel och statsunderstöd för den allmänbildande utbildningens driftskostnader (förslagsanslag)

I regeringsprogrammet står det skrivet att i takt med att åldersklasserna minskar ska de frigjorda resurserna användas till att stärka utbildningen. Denna utfästelse har regeringen struktat i och har i budgetpropositionen dragit ned anslagen för allmänbildande utbildning med motiveringen att åldersklasserna minskar. Kommunerna behöver adekvata resurser exempelvis för att minska grupperna i den grundläggande undervisningen, för stödundervisning och för elevvård. På det andra stadiet behövs det resurser för att höja kvaliteten på gymnasieundervisningen, för att ge studiehandledning i tillräcklig omfattning och för att garantera ett tillräckligt antal närundervisningstimmar i yrkesundervisningen på andra stadiet.

Med stöd av det ovan sagda och med hänvisning till budgetmotion BM 952/2006 rd föreslår vi

att moment 29.10.30 ökas med budgetbaserade 21 000 000 euro för att förbättra kvaliteten på den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet.

50. (29.10, del) Undervisning och forskning vid universitet

21. (29.10.21) Universitetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Den offentliga finansieringen till universiteten har under de senaste åren använts för att utvidga universiteten, inte för en kvalitetshöjning. Under perioden 1992—2004 ökade antalet studerande med 43 procent, antalet utexaminerade magistrar med 44 procent och antalet doktorer med 165 procent.

Någon ökning av undervisningspersonalen har inte skett trots att antalet studerande ökat. Tvärtom hotar effektivitetskraven leda till en drastisk nedskärning i universitetspersonalen. När det finns alltför få lärare i förhållande till studerande försämras undervisningen. Samtidigt uppstår nya forskningsområden, blir priserna på forskningsapparatur dyrare och ställs krav på medverkan i internationella evenemang. Nu bör resurser riktas in på att förbättra kvaliteten på undervisningen. De gröna föreslår att momentet ökas med 50 000 000 euro till basfinansiering till universiteten för att användas för undervisning.

70. Studiestöd

55. Studiepenning och bostadstillägg (förslagsanslag)

Studiepenningen för högskolestuderande har inte höjts på 14 år och studiepenningen för elever på andra stadiet på 12 år. Studiestödet släpar efter utvecklingen av levnadskostnaderna och räcker inte att leva på. Högskolestuderandenas studiepenning hade 1992 en köpkraft som omräknad i dagens värde är 315 euro. Om studiepenningen hade höjts i motsvarighet till förtjänstnivåindex borde den 2004 ha varit 389 euro. Om samma brutna index som tillämpas på pensioner hade tillämpats på studiepenningen borde den nu vara 359 euro.

Tre studerande av fyra lever under existensminimun. Studerandenas välfärd under studietiden måste tryggas, också ekonomiskt. Gröna riksdagsgruppen anser att studiepenningen bör höjas med 15 procent för alla studerande såväl vid högskolor som i andra läroanstalter.