01. Utrikesförvaltningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 200 064 000 euro, alltså 1 902 000 euro mindre än för 2011. Framtiden för utrikesministeriets förvaltningsområde präglas, precis som för de övriga förvaltningsområdena, av ekonomisk osäkerhet. De föreslagna nedskärningarna har resulterat i ett särskilt sparprogram och det blir nödvändigt att ta till överföringsposter från tidigare år för att finansiera många viktiga åtgärder.

Utrikesförvaltningens omkostnader består till mer än hälften av nettoutgifter för beskickningarna och deras fasta kostnader i sin tur till över 70 procent av deras samlade utgifter. Beskickningarna är 96; kostnaderna för dem ökar i den takt den internationella omvärlden förändras, bl.a. på grund av ökade tjänster till medborgarna, ökade säkerhetsrisker och nödvändiga moderniseringar av IT-systemen.

För att hålla utgifterna i styr 2012 planerar man att lägga ner ambassaderna åtminstone i Manila på Filippinerna och i Islamabad i Pakistan, erfar utskottet. Allt som allt kräver rambeslutet enligt ministeriet att så många som 15 beskickningar stängs 2012—2015.

Att stänga beskickningarna är ett stort politiskt beslut som kan vara till oersättlig skada för hanteringen av Finlands utrikesrelationer och utsikterna för ekonomisk tillväxt, befarar utskottet Besluten om eventuella nedläggningar ska fattas efter moget övervägande och där ska såväl de finans- som utrikes- och säkerhetspolitiska målen vägas in. Inbesparingarna måste dessutom ställas i relation dels till Finlands övergripande intressen, dels till de oåterkalleliga politiska och ekonomiska följder som beslutet får.

För att utveckla representationerna måste alla möjligheter till ett närmare samarbete med såväl finländska som utländska aktörer beaktas, anser utskottet. Kostnadseffektiva lösningar bör fortsatt sökas framför allt i nordiskt samarbete, även om resultaten hittills inte i alla delar har varit särskilt uppmuntrande. Både Danmark och Sverige har 93 beskickningar, Norge 107 och Island 26. Tretton beskickningar samarbetar. Ju kärvare det ekonomiska läget blir, desto lättare kan det bli att gå in för olika slag av samarbete som gagnar alla parter också på annat håll i Europa, den europeiska utrikesförvaltningen inte att förglömma.

Det är bra att Finlands egna internationella verksamheter (bl.a. Finpro, FinNode, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut, migrationsinsatser) i linje med regeringsprogrammet koncentreras utifrån konceptet med Finlandshus. Finländska aktörer kan öka sitt samarbete genom att skapa en tydligare arbetsfördelning och bättre villkor för nätverkande och samordning. Det gör i sin tur aktörernas arbete mer kostnadseffektivt och förbättrar insatsernas genomslag. I förekommande fall bör man också se på hur beskickningar möjligen kan ersättas genom andra aktörers närvaro.

Regeringsprogrammet ställer stora förväntningar på utrikesförvaltningen, inte minst när det gäller att främja Finlands tillväxtutsikter. Utvecklingen i den globala ekonomin och förändrade prioriteringar kräver att staten gör en effektivare insats för att stödja företagen i deras export- och internationaliseringsansträngningar. Utskottet välkomnar varmt den handlingsplan för Finlands ekonomiska relationer med andra länder som aviserats till slutet av 2011 och de förslag till praktiska verktyg för att stödja finska företags, framför allt små och medelstora företags tillväxt som där ska läggas fram.

På grund av det svåra ekonomiska läget blir det oundvikligt med strukturella beslut också inom utrikesförvaltningen för att spara resurser. Men samtidigt gäller det att aktivt fundera ut alternativa nya koncept och metoder och att bedöma dem fördomsfritt med avseende på hela samhällets intresse och för att statens resurser ska kunna användas rationellt och effektivt och ge maximal utdelning. Vid behov måste hela verksamhetskulturen tas till kritisk granskning. När det görs ändringar ska det ses till att också alla finska medborgare som rör sig ute i världen på ett eller annat sätt utan besvär har tillgång till aktuell information om vilka tjänster som står till buds.

66. Närområdessamarbete (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 6 000 000 euro. Anslaget på 1 500 000 euro för strål- och kärnsäkerhetssamarbete har flyttats över till social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. För närområdessamarbete föreslås således totalt 7 500 000 euro, alltså 8 500 000 euro mindre än för 2011. Rambeslutet minskar anslagen ytterligare till 3 000 000 euro 2013—2015.

De minskande anslagen kommer 2012 att användas för att slutföra pågående projekt. Framför allt försöker man säkra projektfinansiering för sektorer som prioriteras i regeringsprogrammet (kärnsäkerhet, förbättring av miljöns status och bekämpning av smittsamma sjukdomar) och att ekonomiska samarbetsprojekt som avtalats på högsta nivå kan slutföras. Myndighetssamarbete mellan ministerier som finansierats med närområdesanslag ska nu börja finansieras av ministerierna själva.

Utskottet poängterar att behovet av samarbete med Ryssland inte har minskat; tvärtom ökar Rysslands internationella roll starkt till exempel inom näringslivet. Men det kan vara bra att modernisera samarbetsformerna. Närområdessamarbetet ska fortsätta i form av jämbördigt partnerskap och ett multilateralt regionalt samarbete ges högre prioritet.

De viktigaste finansiella instrumenten för bilaterala projekt är EU:s program för gränsområdessamarbete (Kolarctic, Karelia och ENPI CBC Sydöstra Finland — Ryssland), som EU, Ryssland och Finland finansierar i lika delar för totalt 27 miljoner euro varje år. Finlands nationella finansiering har budgeterats under arbets- och näringsministeriets huvudtitel.

Det är av största vikt att samarbetet med Ryssland bedrivs långsiktigt och därmed måste det nationella finansiella bidraget nödvändigt säkras för multilaterala och bilaterala projekt som är betydelsefulla för Finland, som gränsområdessamarbete och utveckling av gränsinfrastruktur och samarbete inom den nordliga dimensionen. Vår medverkan i de nordliga regionala råden (Barents euroarktiska råd, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet) måste också säkras. Utskottet erinrar att relativt små nationella finansiella insatser tack vare hävstångseffekten ger flerfaldig nytta.

Enligt sakkunniga som hörts i utskottet blir det nödvändigt att avbryta en del av de nu pågående närområdesprojekten. Projekten måste slutföras på ett kontrollerat sätt för att de anslag som redan satsats på dem inte ska gå förlorade. I det rådande ekonomiska läget bör man dessutom särskilt satsa på att slutföra projekt som främjar finska företags ekonomiska samarbete.

66. Egentligt utvecklingssamarbete (reservationsanslag 3 år)

Statens utgifter för utvecklingssamarbete beräknas uppgå till totalt 1 124 miljoner euro 2012, alltså ca 0,56 procent av bruttonationalprodukten. Anslagen för 2012 har frusits på bnp-nivån för 2011. Av den totala summan har sammanlagt 883,68 miljoner euro avsatts för egentligt utvecklingssamarbete under utrikesministeriets huvudtitel. Summan är omkring 38 miljoner euro större än för 2011. I utvecklingssamarbetsanslagen ingår också 41,6 miljoner euro i enlighet med det klimatfinansieringsåtagande på kort sikt som Finland antog som EU-medlem vid den femtonde partskonferensen om klimatkonventionen i Köpenhamn (UNFCCC).

Finland har internationellt åtagit sig att höja sina anslag för utvecklingssamarbete till FN:s mål om 0,7 procent av bnp fram till 2015. I regeringens rambeslut ligger anslagen för egentligt utvecklingssamarbete 2013 och 2014 på samma nivå i euro som 2012. När regeringsperioden kommit halvvägs är det tänkt att inkomster från handeln med utsläppsrätter ska styras över till klimatfinansiering och utvecklingssamarbete. Tanken är att anslagsnivån ska kunna höjas på detta sätt och internationella åtaganden fullgöras. Norge, Luxemburg, Sverige, Danmark och Nederländerna har hittills nått FN-målet om 0,7 procent av bnp. I en jämförelse mellan OECD-länder placerar sig Finland på åttonde plats när det gäller utbetalning av utvecklingsbistånd.

Finlands anslag för utvecklingsbistånd har ökat med inemot 600 miljoner euro från 2004. Den procentuella bnp-andelen har höjts från 0,36 till 0,56 procent. I sin rapportering följer Finland OECD/DAC-kriterier, som under årens lopp har justerats bl.a. för krishanteringens del. En del av de administrativa utgifterna kan hänföras till den ODA-berättigande andelen. År 2010 rapporterades 51,1 miljoner euro i förvaltningskostnader inom utrikesförvaltningen; det motsvarar omkring en fjärdedel av förvaltningens omkostnader.

Utvecklingspolitiken är ett centralt element i en konsekvent och bred utrikes- och säkerhetspolitik. Finland har som sin främsta utvecklingspolitiska ambition att minska fattigdom, nå FN:s millenniemål och stödja en hållbar utveckling och demokratisk utveckling. Det nya regeringsprogrammet är inriktat på att stärka det multilaterala samarbetet, öka frivilligorganisationernas medverkan och höja utvecklingssamarbetsresurserna i syfte att främja en bred säkerhet.

Utskottet ser positivt på att Finland har lyckats fullgöra sina internationella åtaganden om utvecklingssamarbete (till exempel att nå Europeiska rådets mål om 0,51 procent fram till 2010) och bidra till att minska fattigdomen. Fattigdom bidrar till globala problem, som terrorism, epidemier och okontrollerad migration. Det går att ingripa i de bakomliggande orsakerna med ett effektivt utvecklingssamarbete. I den takt anslagen och utmaningarna i den internationella omvärlden ökar gäller det att säkra adekvata administrativa resurser för att anslagen ska nå fram och biståndet ge resultat.

Beslut om utvecklingssamarbete bör fattas utifrån principen att det sätts in där anslagen kan få störst effekt. Det ökar också acceptansen för utvecklingssamarbetet. Målen i regeringsprogrammet om att biståndet måste få större genomslag och bli mindre splittrat kan därmed anses synnerligen lovvärda och de bör också vägas in i det praktiska beslutsfattandet och i det utvecklingspolitiska handlingsprogram som är under beredning vid utrikesministeriet. Det är bra att utrikesministeriet rapporterar på många olika sätt till riksdagen om utvecklingssamarbetets resultat. Utskottet anser också att det behövs en redogörelse om utvecklingspolitikens logik och genomslag. Det är en bra utgångspunkt att Finland försöker rikta sina insatser till områden där våra styrkor och vår kompetens bäst kommer till sin rätt för att stödja samarbetspartnernas egna utvecklingsplaner.

50. Vissa statsunderstöd (fast anslag)

I anslagen beaktas inte det statsunderstöd på 50 000 euro som lagts till för Dövas världsförbund 2010 och 2011.

Det är en allmännyttig internationell paraplyorganisation med säte i Finland och med en konsultativ roll i FN och FN:s fackorgan samt i Europarådet. Organisationen har medlemmar i 132 länder. Men eftersom merparten av medlemsorganisationerna finns i utvecklingsländer räcker medlemsavgifterna till för att finansiera bara en liten del av verksamheten. Paraplyorganisationen spelar en betydelsefull roll i att främja dövas rättigheter, stödja medlemsorganisationerna, tillhandahålla information på teckenspråk och i att uppfölja FN:s konvention om handikappades rättigheter.

Dövas världsförbund gör en mycket angelägen insats och därför vill utskottet öka momentet med 50 000 euro till stöd för verksamheten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 830 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

04. Forskning och utveckling (reservationsanslag 2 år)

Rättspolitiska forskningsinstitutets anslagssituation är mycket svår. Riksdagen lade till ett anslag om 150 000 euro som en utgift av engångsnatur i 2010 års budget och därmed har institutet klarat sig under det gångna året. Nästa års finansiering är emellertid ett problem eftersom institutets omkostnader (utan projektanställdas löner) enligt utredning till utskottet belöper sig på 1,7 miljoner euro trots att anslaget i budgetpropositionen stannar på 1,268 miljoner euro. Institutets resurser förslår alltså inte ens till de fast anställdas löner utan dessa måste delvis betalas med projektfinansiering.

I regeringsprogrammet sägs att de statliga sektorforskningsinstituten ska sammanföras till större helheter och att den rättspolitiska forskningens resurser ska ökas i samband med strukturreformen inom sektorforskningen.

Utskottet anser att reformen måste påskyndas och understryker att finansieringen av den rättspolitiska forskningen måste fås upp på en nivå som gör att den kan producera aktuellt material om brottslighet, straffens effekter, lagstiftningens genomslagskraft och rättstrygghetsmaskineriets verksamhet.

50. Understöd (fast anslag)

Av anslaget anvisas bidrag bl.a. till brottsofferjouren. Riksdagen höjde anslaget i budgeten för detta år med 100 000 euro och framhöll att det i fortsättningen måste ses till att finansieringen av brottsofferjouren är stabil och hållbar.

Enligt utredning till utskottet har justitieministeriet för avsikt att öka finansieringen av brottsofferjouren så att den stiger från nuvarande 220 000 euro till 290 000 euro. Enligt preliminära uppgifter kommer bidraget från Penningautomatföreningen för nästa år att vara 806 000 euro. Understödet skulle då uppgå till ca 1,1 miljoner euro, dvs. nästan 70 000 euro mer än i år.

Utskottet ser positivt på att understödet kunnat höjas ens lite och understryker att verksamheten måste vara geografiskt täckande.

02. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Nedan konstateras under moment 25.10.03 att Migrationsverket i framtiden försöker snabba upp behandlingen av asylansökningar. Men högsta förvaltningsdomstolen har inte fått några extra resurser för att förkorta behandlingen av besvär som gäller asylansökningar. På grund av det stora antalet ärenden arbetar högsta förvaltningsdomstolen redan nu på gränsen till sin kapacitet.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för att förkorta behandlingstiderna för asylansökningar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 10 599 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

03. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Ett fungerande domstolsväsende är en basal förutsättning för ett fungerande rättsskydd samt för rättstryggheten, den allmänna ordningen och säkerheten. Under de senaste åren har domstolsväsendets resurser emellertid minskat. Samtidigt ökar den rättsliga regleringen, antalet ärenden blir på många ställen allt fler och ärendena blir allt svårare och mer komplicerade. I synnerhet huvudstadsregionens domstolar arbetar med ett stort antal omfattande och svåra rättegångar som är ytterst arbetsintensiva och ställer allt högre krav på personalens kompetens. De strukturella förändringarna inom domstolsväsendet har framskridit långsammare än nedskärningen av anslag och många domstolar är därför överlastade och personalen utarbetad.

Nästa år anvisas domstolarna en anslagsökning på ca 1,4 miljoner euro för att motarbeta den grå ekonomin. Denna satsning ligger helt i linje med regeringsprogrammet. Utskottet ställer sig positivt till effektivare åtgärder som ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. Men anslagsökningen förbättrar inte basfinansieringen av domstolarna, där det enligt utredning till utskottet fattas inemot 2,8 miljoner euro för att klara utgifterna. Följden kommer att vara att tiotals årsverken faller bort.

Dessutom har domstolarna ett sparkrav på omkring 4,5 miljoner euro att klara av fram till slutet av ramperioden. Eftersom personalkostnaderna utgör i snitt 80 procent av utgifterna inom förvaltningsområdet, är det klart att en minskning av utgifterna leder till ytterligare behov att också minska personalen. Även om verksamheten skulle bli effektivare är det klart att kraftiga personalnedskärningar påverkar t.ex. behandlingstiderna vid domstolarna och därmed tillgången på rättsskydd och likabehandling i det avseendet.

Utskottet hänvisar till grundlagsutskottets (GrUU 13/2011 rd) och lagutskottets (LaUU 18/2011 rd) utlåtanden och anser att basfinansieringen av domstolarna måste säkerställas. Samtidigt framhåller utskottet att det med dagens ekonomiska utsikter inte verkar realistiskt att permanenta anslagsökningen, utan att det för framtiden måste undersökas hur domstolarnas arbetsbörda kan minskas utan att rättstryggheten försämras.

I regeringsprogrammet sägs det att i syfte att påskynda rättskipningen ska man se till att resurseringen av bl.a. domstolsväsendet är bestående och rättvis. I regeringsprogrammet sägs vidare att i syfte att förkorta den totala längden på rättegångsprocesserna och förbättra kvaliteten på rättssäkerheten utarbetas det ett rättssäkerhetsprogram utifrån tidigare åtgärdsplaner. Utskottet menar att rättssäkerhetsprogrammet måste tas fram med en snabbare tidtabell och att behövliga strukturella oa. reformer ska genomföras.

Rättskipningssystemets funktionsförmåga beror i högsta grad också på tillgången på personal, vilket kan bli svårare under de närmaste åren till följd av pensioneringar. Utskottet åberopar regeringsprogrammets riktlinjer och understryker behovet av att snabbt öka antalet platser för domstolspraktik och att ordna domarutbildning.

Barnvänlig rätt — försök med den s.k. Follomodellen.

I början av 2011 inleddes ett försök vid fyra tingsrätter med förlikning i vårdnadstvister med hjälp av barnpsykologer eller motsvarande experter. Biståndssamarbetet har gett synnerligen positiva resultat, erfar utskottet. Fram till början av september hade förlikning inletts i 165 fall, av vilka nästan hälften har avslutats med slutlig eller visstids förlikning. Endast ungefär en femtedel av ärendena har återförts till domstolsbehandling och i vissa fall har samförstånd nåtts redan innan förlikningen har påbörjats.

Resultatet visar att antalet ärenden som måste genomgå domstolsbehandling kan reduceras och att utdragna tvister kan undvikas. Detta möjliggör för domstolarna och socialväsendet att spara resurser och inrikta dem på egentliga rättegångar. När behovet att utreda barns förhållanden minskar kan socialväsendet spara resurser som annars läggs på att lösa vårdnadstvister.

Utskottet anser det motiverat att såväl av mänskliga som ekonomiska skäl utvidga tilllämpningen av Follomodellen och ökar momentet med 900 000 euro. Utskottet anser det viktigt att modellen redan under nästa år görs så täckande som möjligt och att åtgärder vidtas för att tilllämpningen fortsättningsvis ska vara möjlig i hela landet.

Förvaltingsdomstolarna.

Helsingfors förvaltningsdomstol behandlar och avgör alla asylöverklaganden och man har lyckats hålla den genomsnittliga behandlingstiden vid ca sex månader. Situationen är ändå oroväckande inför nästa år eftersom Migrationsverkets resurser är oförändrade, vilket innebär att verket får behålla de extra resurser det anvisades för behandling av 2010 års asylansökningar. Enligt utredning är Migrationsverkets avsikt att förkorta behandlingstiden för asylärenden till nästan en tredjedel.

Däremot har Helsingfors förvaltningsdomstol och högsta förvaltningsdomstolen, som behandlar ändringssökanden i asylärenden, inte fått motsvarande extra resurser. Det finns därför en risk för att ärendena anhopas i högre instans och då når man inte heller det som Migrationsverket eftersträvar med sin egen effektivisering av behandlingen.

Enligt regeringsprogrammet ska behandlingstiderna för asylansökningar fortsatt förkortas för att förläggningarna för asylsökande ska kunna spara pengar. Utan extra resurser kommer ändringssökanden i asylärenden ändå att behandlas enligt samma tidtabell som andra ändringssökanden, eftersom de inte enligt lag ska behandlas skyndsamt såsom t.ex. ärenden som gäller omhändertagande av barn eller mental hälsa.

Utskottet ökar momentet med 900 000 euro för att förkorta behandlingstiderna av asylöverklaganden vid Helsingfors förvaltningsdomstol.

Marknadsdomstolen.

Marknadsdomstolen har genom extra resurser och effektiverade arbetsmetoder under de senaste åren lyckats avarbeta sin ärendebalans och nästan halvera den genomsnittliga behandlingstiden. Enligt utredning till utskottet beräknas situationen med obehandlade ärenden rentav bli något bättre under nästa år.

Marknadsdomstolens anslag minskar för nästa år och det blir däför aktuellt med personalnedskärningar. Detta antas leda till längre behandlingstider och en anhopning av ärenden. Samtidigt breddas marknadsdomstolens uppgiftsområde eftersom en ny lag träder i kraft vid årsskiftet enligt vilken marknadsdomstolen ska fungera som första rättsinstans vid försvars- och säkerhetsupphandling av försvarsmateriel. (RP 76/2011 rd — FsUB 3/2011 rd)

I budgetpropositionen beaktas inte de ekonomiska konsekvenserna av lagen för marknadsdomstolen. Det finns också andra aktuella lagstiftningsprojekt som kommer att utöka marknadsdomstolens uppgifter.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro.

Anslaget under momentet.

Momentet ökas med 1 900 000 euro, varav

• 900 000 euro avsätts för att utvidga tillämpningen av Follomodellen
• 900 000 euro för att förkorta behandlingstiderna av ändringssökande som gäller asylansökningar vid Helsingfors förvaltningsdomstol och
• 100 000 euro för marknadsdomstolens omkostnader.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 240 189 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 119/2011 rd)

01. Utsökningsväsendets och konkursbevakningens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Antalet kunder inom utsökningen har ökat mer än väntat som en följd av det försämrade ekonomiska läget och därmed följande betalningsstörningar och i synnerhet det ökade antalet skatte- och konsumtionskreditsärenden. I den ena kompletteringspropositionen till budgetpropositionen (RP 119/2011 rd) har anslaget på momentet höjts med 2 miljoner euro.

Utskottet noterar detta med tillfredsställelse men anser det viktigt att man fortlöpande följer hur anslaget räcker till. Utsökningsväsendet spelar en viktig roll i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi och dess verksamhet har stor fiskal betydelse. I takt med att verksamheten har utvecklats har också utsökningsväsendets produktivitet förbättrats klart: År 2008 redovisades 698 miljoner euro till borgenärerna, men i år förväntas summan stiga till 940 miljoner euro. Statens (t.ex. skattemyndighetens) andel av de influtna medlen som redovisats genom utsökningen är något över 40 procent. Dessutom kommer mer än 60 miljoner euro i utsökningsavgifter att redovisas till staten i år.

01. Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Brottspåföljdsmyndighetens anslagssituation är mycket ansträngd. Omkostnaderna beräknas nästa år vara 3,8 miljoner euro större än anslagen, men utgifterna kan täckas med hjälp av sådana anslag för innevarande år som överförs till nästa år. År 2013 är utgifterna dock redan större än anslagen och 2015 rentav 11 miljoner större än anslagen. Utgiftsökningen beror bland annat på ökande hyresutgifter och servicecenteravgifter.

Av ramredogörelsen framgår också att Brottspåföljdsmyndighetens anstaltsbestånd, personalstyrka och fångantal ska anpassas i överensstämmelse med den anslagsnivå som anges i rambeslutet. Brottspåföljdsmyndigheten bereder ett anpassningsprogram där man ser över bl.a. anstaltsbestånd och hyresutgifter samt investeringsprogram och personalstyrka. Programmet blir klart i början av 2012

Utskottet ser det som påkallat att konsekvenserna av sparbehovet och hur besparingarna genomförs utvärderas noggrant och att även personalens ställning och arbetsmotivation uppmärksammas. I enlighet med regeringsprogrammet måste man också se till att den regionala verkställigheten av straff ombesörjs.

Utskottet påpekar att det måste finnas beredskap för att vissa nyligen gjorda ändringar i lagstiftningen, såsom reformeringen som gällde sexualbrott mot barn, ökar antalet fångar. Utskottet påpekar att tyngdpunkten i straffverkställigheten inte nödvändigtvis i tillräcklig utsträckning kommer att kunna läggas vid öppna anstalter eller avtjänande av straff i frihet. Om de planerade investeringarna inte blir av, finns det risk för att fångar permanent måste hållas på överbefolkade anstalter.

Utskottet unerstryker också att substansen i fängelsevistelsen måste förbättras för att straffverkställigheten ska ha bättre effekt och att detta kräver resurser. I enlighet med regeringsprogrammet ska frigivningen från fängelset genomföras planenligt så att rehabilitering och andra stödåtgärder fortsätter oavbrutet efter frigivningen. Utskottet betonar att detta kräver ett gott samarbete mellan kommuner, andra samarbetsmyndigheter och frivilligorganisationer.

Det är också viktigt att en överföring till social- och hälsovårdsministeriet av ordnandet och finansieringen av fångarnas hälso- och sjukvård utreds på det sätt som sägs i regeringsprogrammet. Utskottet finner det motiverat att hälso- och sjukvården för fångar organiseras på ett sätt som knyter den fastare till det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet och yrkar därför att den ovan nämnda utredningen görs snabbt.

04.  26.01.01, delvisOmkostnader för minoritetsombudsmannen och diskrimineringsnämnden (reservationsanslag 2 år)

Utskottet vill understryka att minoritetsombudsmannens byrå behöver två nya tjänster. Informatören med tidsbegränsad anställning har i hög grad kunnat ge byrån större genomslag i och med att verksamheten har fått större synlighet bland annat i medierna. Enligt en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter hör personer av somalisk härkomst och bosatta i Finland till de mest diskriminerade folkgrupperna i Europa. Få av dem känner till sin rätt att i diskrimineringsfrågor vända sig till minoritetsombudsmannen, visar samma rapport.

De senaste åren har sekreterararbetet innehafts av en rad praktikanter. Det är inte lämpligt att inkomna anmälningar och arbetet som minoritetsombudsmannens sekreterare åläggs praktikanter utan tjänsteansvar som fallet är nu. En grupp för utvärdering av lönesystemet och med representation för de anställda och arbetsgivaren har lyft fram problematiken.

Utskottet ökar momentet med 75 000 euro för att inrätta en tjänst som informatör och en tjänst som branschsekreterare.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 980 000 euro.

23.  26.01.01, delvisBeredskapen i Finland för civil krishantering (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår 1 695 000 euro i anslag till beredskapen i Finland för civil krishantering. Av beloppet ska 1 415 000 euro gå till detta nya moment i budgeten och 280 000 euro till inrikesministeriets omkostnader (mom. 26.01.01). Anslaget möjliggör funktioner inom utbildning och rekrytering inom civil krishantering för att uppehålla kompetensnivån hos cirka 150 experter. Kostnaderna för att skicka ut experter betalas från utrikesministeriets huvudtitel (mom. 24.10.21) där regeringen föreslår 17 352 000 euro.

Den civila krishanteringen har ett starkt politisk-strategiskt stöd och en växande betydelse. Regeringsprogrammet understryker i synnerhet ett samlat angreppssätt där utvecklingssamarbete, humanitär hjälp, diplomati och både militär och civil krishantering samspelar friktionsfritt.

Omvärlden inom den civila krishanteringen har blivit en betydligt större utmaning, och det återverkar på utbildningen samtidigt som kostnaderna för experternas utrustning ökar. Det är A och O att Finland under inga som helst omständigheter tummar på experternas säkerhet och det gäller både militär och civil krishantering, understryker utskottet.

01. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 699 862 000 euro. Ökningen består av ett tillskott på 5,6 miljoner euro för bekämpning av svart ekonomi och ett tillskott på 5 miljoner euro för att anställa nyutexaminerade poliser. Den anslagsminskning som följer av regeringsprogrammet är totalt 7,2 miljoner euro.

Anslagen till polisväsendet ökar med omkring 3,0 miljoner euro jämfört med 2011. Samtidigt finns det stort tryck på att öka anslagen, bland annat för utläggning av tjänster och på grund av föråldrad utrustning. Bara kostnaderna för att hyra lokaler stiger med 4,4 miljoner euro. Dessutom minskar anslagsöverföringarna avsevärt. Den anslagsnivå som regeringen föreslår för 2012 kräver besparingar i verksamheten, enligt vad utskottet har erfarit.

I slutet av året finns det uppskattningsvis 7 700 polismän och i oktober fanns det 44 arbetslösa poliser. Inom nästa år kommer ungefär 400 nya poliser att utexamineras. Möjligheterna att sysselsätta nyutexaminerade poliser kan underlättas med anslagstillskottet på 5 miljoner euro. Men personalkostnaderna står för 73 procent av omkostnaderna så trots anslagstillskottet är det svårt att undvika personella konsekvenser när besparingar måste göras.

Det pågår en rad produktivitetsprojekt inom polisen, exempelvis projektet Vitja, som ska ge polisen större möjligheter att arbeta direkt från polisbilarna och öka e-tjänsterna. Det kommer att minska kundbesöken med drygt en miljon. Vidare pågår ett projekt för att minska kostnaderna för lokaler med minst 20 procent och ett projekt för att förbättra verksamheten, bland annat med förenklad byråkrati. Inom tillståndsförvaltningen kommer e-förvaltningen att utökas kraftigt och tidsbokningen på nätet effektiviseras. Produktivitetsprojekten ger dock synliga resultat först 2014.

För att den ekonomiska situationen inom polisväsendet ska kunna balanseras behövs det en samlad plan för polisresurserna på längre sikt, som det sägs i regeringsprogrammet. Inrikesministeriet har redan tillsatt en arbetsgrupp för bättre resultatstyrning och allokering av resurserna inom polisen. Arbetsgruppen ska se på hur polisväsendets resurser, prioriteringar och resursfördelningen, inbegripet strukturen på polisens lokala servicenät, kan förbättras. Det är av största vikt att detta strategiska planeringsarbete blir av, anser utskottet och understryker att antalet utbildningsplatser måste korrelera med de långsiktiga planerna och de beviljade anslagen. Vid anslagsfördelningen gäller det att också kritiskt granska organisationen av polisförvaltningen och se om förvaltningsreformen (PORA I och PORA II) innehåller de rätta prioriteringarna.

Polisen måste ha tryggade verksamhetsmöjligheter i hela landet, påpekar utskottet och håller med regeringen som i sitt program anser att antalet poliser ska ligga kvar på samma nivå som nu. Polisiär service och framför allt brådskande utryckningar måste kunna garanteras också i glesbygden. Samtidigt är det angeläget att se över polisens uppgifter och bedöma om de är ändamålsenliga. Till exempel långa polistransporter får inte minska polisens synlighet på allmänna platser eller försämra möjligheterna att övervaka allmän ordning som är en av polisens grundläggande uppdrag.

Det är positivt att regeringen vill öka anslaget för att bekämpa svart ekonomi med 5,6 miljoner euro. När man satsar på att utreda ekobrottslighet, får man tillbaka en större del av den ekonomiska vinningen genom brott. Anslagstillskotten underlättar dessutom i viss mån Centralkriminalpolisens utredning av ekobrott. I övrigt kommer möjligheterna att bland annat bekämpa allvarlig och organiserad brottslighet och bedriva internationellt samarbete att försämras.

Rörliga polisens arbetsinsats för trafikövervakning blir mindre än den varit de senaste åren. Ändå är trafikövervakning en effektiv metod för att öka trafiksäkerheten och minska olycksfallskostnaderna. Samtidigt samlar polisen in data om brottsbekämpning och medverkar till att bekämpa svart verksamhet inom transportbranschen.

Vid skyddspolisen drabbar besparingarna i första hand programmet för terrorbekämpning där ett av de viktigaste målen är att identifiera hot mot Finland och förhindra att de fullföljs och medför kostnader. Säkerhetsmyndigheternas engagemang i behandlingen av inresefrågor vid beskickningarna i utlandet har varit ett effektivt sätt att ingripa om personer med eventuella terroristkontakter ansökt om inresa till Finland.

Trots tillskotten är anslagen till polisen för små för att räcka till för de polisiära uppgifterna, anser utskottet. År efter år har riksdagen ökat anslagen, men läget förefaller ändå att försämras varje år. Det måste skapas jämvikt mellan verksamheten och anslagen för att vi ska kunna garantera den interna säkerheten i landet och hålla fast vid målen för den.

Utskottet ökar momentet med 2 600 000 euro, varav 600 000 euro ska avsättas för programmet för terroristbekämpning.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 702 462 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

01. Gränsbevakningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 220 655 000 euro, alltså 3 330 000 euro mindre än för 2011.

Gränsbevakningsväsendet håller på att avsluta en stor omorganisering med avsevärt förenklad förvaltning som resultat. Produktivitetsvinster uppkommer successivt i takt med det naturliga bortfallet. Dessutom har man dragit in på gränsbevakningsmännen i så kallade lugna gränsområden. Gränsbevakningsväsendet har kunnat behålla fullgod prestationsförmåga genom en reviderad övervakningsmodell som innefattar en heltäckande lägesbild och riskanalys och genom bättre utnyttjande av övervakningsteknik och satsning på god rörlighet. Dessutom pågår ett omfattande investeringsprogram för att ersätta gamla luftfartyg, båtar och fartyg. Investeringarna kompenserar personalnedskärningarna och det är positivt att Gränsbevakningsväsendet föregår med gott exempel.

Verksamheten påverkas i hög grad av att trafiken vid östgränsen ökar kraftigt. I år har nästan 30 procent fler passerat gränsen än vid samma tidpunkt i fjol. Gränsbevakningsväsendet har sett sig tvunget att stärka in- och utresekontrollerna vid sydöstra gränsen. Personal har tillfälligt flyttats från Lappland, Kajanaland och Norra Karelen till sydöstra gränsen där de arbetar på samma villkor som för tjänsteresa.

Gränstrafiken beräknas fortsätta öka också i framtiden. En grov uppskattning från Gränsbevakningsväsendet är att trafiken kommer att fördubblas på tio år. Viseringsfrihet mellan EU och Ryssland skulle göra att trafiken vid gränserna ökar kraftigt i ett svep. Infrastrukturen på gränsövergångarna måste förbättras för att vi ska kunna hantera den ökande persontrafiken.

Utskottet framhåller att den förändrade omvärlden försätter Gränsbevakningsväsendet i en svår sits. Det är uppenbart att konsekvenserna av den ökande gränstrafiken inte låter sig hanteras utan bestående tilläggsanslag. Därför anser utskottet det nödvändigt att den statsfinansiella ramen ses över för 2013—2015. Utskottet vill också uttrycka sin oro för hur tullens resurser ska räcka till och understryker att tullen intar en framträdande roll i samarbetet mellan polis, tull och gränsmyndigheter (PTG).

Utskottet ökar momentet med 650 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 221 305 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

01. Räddningsväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Operativ beredskap i intenationella räddningsaktioner. Finland, Sverige, Danmark, Norge, Holland, Storbritannien, Estland och Tyskland upprätthåller tillsammans beredskap att tillhandahålla expertgrupper till FN-ledda räddningsaktioner där de kan stödja räddningsverksamheten och humanitära hjälpprojekt i katastrofområden. Finland har erbjudit hjälp till exempel vid jordbävningen på Haiti, översvämningarna i Pakistan och svälten i vissa delar av Somalia. De deltagande länderna är turvis ordförande och administrerar då projekten och förmedlar hjälpbegäran vidare. Finlands ordförandeperiod börjar den 1 januari 2012.

Med det föreslagna anslaget är det mycket svårt att behålla den internationella biståndsberedskap som finns inskriven i regeringsprogrammet och att uppfylla de uppställda målen.

02. Nödcentralsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Det pågår en omfattande omstrukturering av Nödcentralsverket. En reform av nödcentralsverksamheten och informationssystemen ska vara klar 2015 och då kan nödcentralerna nätverka och stödja varandra vid arbetstoppar och störningar. Samtidigt ska arbetet i larmrummen automatiseras för att underlätta operatörernas arbete. Riksdagen har godkänt en fullmakt för att köpa in det nya informationssystemet (TOTI) för nödcentralerna 2011—2015. Polisen, social- och hälsovården, Gränsbevakningsväsendet och Nödcentralsverket har tillsammans lagt upp modellen för det nya informationssystemet för att gränssnitten ska vara kompatibla med systemen hos dem alla.

En analys av nödcentralsreformen måste göras med avseende på det som regeringsprogrammet säger om säkerhet, regional jämlikhet och personalperspektiv. Det är av största vikt att under alla omständigheter garantera hög kvalitet, kompetens och funktionssäkerhet i nödcentralernas verksamhet. Samtidigt måste man se till att medarbetarna mår bra och i alla lägen följa principerna för en arbetsgivare. Dessutom måste man följa justitiekanslerns beslut (Dnr OKV/11/50/2008) om Nödcentralsverkets verksamhet för att producera nödcentralsservice när man ser över verksamheten.

Anslagen 2012 till Nödcentralsverket räcker enligt uppgifter till utskottet inte till. En överföringspost ska enligt planerna användas till översynen av teknik och fastigheter.

01. Migrationsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I anslaget ingår ett tilläggsanslag på 2,7 miljoner euro för fortsatt tidsbegränsad anställning av personal (cirka 40 årsverken) som handlägger asylansökningar. Tilläggsanslaget ingår inte i den statsfinansiella ramen. Tack vare det extra anslaget får Migrationsverket större flyt i beslutsfattandet (cirka 4 000 asylbeslut per år) med det beräknade antalet asylsökande. Propositionen utgår från att det både 2011 och 2012 kommer ungefär 3 000 nya asylsökande. Det är 25 procent färre än 2010. Målet är att avarbeta ärendebalansen till följd av det ökande antalet asylsökande under tidigare år. I förekommande fall kan en del av tilläggsanslaget gå till att avarbeta de många ansökningarna om familjeåterförening.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att Migrationsverket har tagit hänsyn till den ökande persontrafiken från Ryssland och att dels migrations-, polis- och gränsbevakningsmyndigheterna i Finland, dels finländska och ryska myndigheter medvetet satsar på mer samarbete. Finlands sambandsperson för invandring i S:t Petersburg spelar en viktig roll, menar utskottet.

63. Mottagande av flyktingar och asylsökande (förslagsanslag)

Under momentet föreslås 63 627 000 euro, alltså 22 761 000 euro mindre än för 2011. Det är motiverat att minska anslaget eftersom asylsökandena har minskat och anslagsbehovet därför beräknas minska med ungefär 17 miljoner euro. Dessutom kommer handläggningen av ansökningar att försnabbas. Därmed förkortas tiden på förläggning med minskande kostnader som resultat.

Uppskattningsvis 4 000 personer berörs av flyktingmottagande. Det är dock inte omöjligt att det kommer fler sökande än beräknat och då behövs det större anslag. Vi måste behålla en viss flexibilitet i mottagningskapaciteten med tanke på oförmodade toppar i ansökningarna.

Det är ytterst angeläget att invandringsprocessen i sin helhet, inbegripet polis och rättsväsende, fungerar effektivt, menar utskottet. De direkta kostnaderna minskar genom snabb avvisning ur landet och snabb besvärsprocess. Läget har varit problematiskt på Helsingfors förvaltningsdomstol där resurserna inte har räckt till för effektiv handläggning av överklagade asylbeslut. Vidare måste förvarskapaciteten vara rätt anpassad för att inte stoppa upp avvisningen av asylsökande. Det är polisen som avvisar sökande ur landet och det är därför viktigt att polisen i Helsingfors kan behålla sin kompetens i invandringsfrågor också vid eventuella omorganiseringar.

Anslaget kan vidare användas för inresa och beslut om ansökan när det gäller personer som ansöker om eller har fått internationellt skydd. Kostnaderna för i synnerhet utökad hjälp till offer för människohandel håller på att öka. Det blir ständigt fler som behöver hjälp och just nu är det cirka 70 vuxna och fem minderåriga. De årliga kostnaderna är stora, särskilt för att skydda minderåriga offer, och utgifterna beräknas vara uppe i 2 miljoner euro om året. Anslaget bör kunna justeras i takt med att offer kan upptäckas effektivare.

50. Stödjande av försvarsorganisationernas verksamhet (fast anslag)

Under momentet beviljas 1 878 000 euro, alltså 413 000 euro mindre än för 2011.

Försvarsutbildningsföreningens lagfästa () verksamhet omfattar bl.a. uppdraget att ordna militär utbildning och utbildning som främjar den militära förmågan samt information och upplysning. Föreningen ordnade inalles 63 000 utbildningsdygn 2010. Av dem riktades två tredjedelar till reservister och gällde utbildning som främjar den militära förmågan medan en tredjedel var beredskaps- och säkerhetsutbildning som alla medborgare kunde delta i. Utbildningen koordinerades i samtliga landskap av en föreningsfunktionär i samarbete med försvarsmakten och försvarsorganisationer.

Utskottet vill understryka att försvarsorganisationerna har möjlighet att upprätthålla den kunskap och förmåga som krigsplaceringen kräver. Frivilliga reservövningar kan åtminstone delvis ersätta reduceringarna av försvarsmaktens reservövningar. Det frivilliga försvaret spelar i alla fall en viktig roll i att öka samhällstryggheten och upprätthålla försvarsviljan. Intresset för verksamheten är stor och det gäller att ta vara på det. Betydande resultat kan nås genom en relativt liten satsning.

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro till Försvarsutbildningsföreningen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 028 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

22. Vissa dispositionsrättsersättningar (reservationsanslag 3 år)

Anslag för ersättningar för utlåning.

I början av 2007 trädde en ändring i upphovsrättslagen i kraft som betydde att upphovsmännen har rätt till en ersättning för utlåning av exemplar av deras verk till allmänheten från allmänna bibliotek. Anslagen för ersättningarna har emellertid alltid varit otillräckliga för att upphovsmännen ska få en skälig ersättning. Regeringen föreslår 3,3 miljoner euro till ersättningar för utlåning.

I ersättningssystemet behandlas olika typer av verk på olika sätt. Utskottet vill därför ha snabbare åtgärder med anledning av ett uttalande av riksdagen om att bibliotek som betjänar forskning och undervisning ska kunna tas med i systemet med ersättning för utlåning.

Enligt utskottet måste anslagen för ersättningar nödvändigt höjas stegvis till en sådan nivå att upphovsmännen får en skälig ersättning när deras verk lånas.

Momentet ökas med 325 000 euro för kostnaderna för ersättningar till upphovsmän för utlåning av skyddade verk.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 17 888 000 euro.

Anslaget får användas:

(Punkt 1 som i RP 59/2011 rd)

2) högst 3 625 000 euro för kostnaderna för ersättningar till upphovsmän för utlåning av skyddade verk.

50. Vissa understöd (fast anslag)

Momentet ökas med 100 000 euro under anslaget för statsunderstöd till Svenska Finlands folkting.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 685 000 euro.

51. Understöd för kyrklig och religiös verksamhet (fast anslag)

Många kulturhistoriskt och funktionellt värdefulla byggnader kräver reparationer som kan vara ekonomiskt svåra för ägarna. Bland annat religiösa samfund utan beskattningsrätt hör till denna ägarkategori. Dessa samfund som till stora delar fungerar på frivillig basis orsakas kostnader bl.a. av fastighetsskatt och i vissa fall av tillgänglighets- och säkerhetskrav. Momentet ökas med 200 000 euro för byggnadsbidrag till registrerade religiösa samfund och deras lokalsamfund.

Momentet får följande lydelse:

— Under momentet beviljas 2 844 000 euro.

34. Statsandel och statsunderstöd för läroanstalternas anläggningskostnader (reservationsanslag 3 år)

Regeringen föreslår 56 miljoner euro till statsandelar och statsunderstöd för anläggningskostnaderna för skolor. Av detta belopp går 52 miljoner euro till statsunderstöd för redan godkända efterfinansierade projekt. Bevillningsfullmakten för den allmänbildande utbildningen är bara 5 miljoner euro 2012. Av statsunderstöden får högst 4 miljoner euro beviljas under genomförandetiden. Den föreslagna bevillningsfullmakten får användas till att stödja skolbyggnadsprojekt för totalt ca 10 miljoner euro. I praktiken innebär det här att 2—4 projekt kan få understöd 2012.

Utskottet hänvisar till det som sagts i kulturutskottets utlåtande om problem med skolsaneringar och behovet av dem. Problemen med inomhusluften i skolorna har varit kända redan länge. Riksdagen har i flera sammanhang uttryckt sin oro över detta och även ökat anslagen för ombyggnadsprojekt. Likaså har revisionsutskottet beslutat utreda problemet med fukt- och mögelskador (TRO 1/2011 rd). Enligt utredning är kommunernas och samkommunernas reparationsbehov när det gäller läroanstalter ca 3,7 miljarder euro (Rakennustyyppikohtainen peruskorjaustarpeen arviointi kuntien rakennuksissa, Vainio & all. 2006, Kommunförbundet). Det är alltså klart att problemet inte kan lösas genom statens reparationsbidrag eller investeringsstöd.

Lagen om grundläggande utbildning föreskriver att alla elever ska ha en trygg studiemiljö. Utbildningsanordnaren ansvarar för att miljön är trygg och hälsosam. Reparationerna måste därför ta avstamp i kommunernas egen vilja och insikt. Enligt en undersökning i samband med en samlad fukt- och mögelanalys (Paavo Kero, TTY 2011) besitter kommunerna inte den nödvändiga kunskapen för sanering av mögelskador och inomhusluft. Om statsunderstöden används på rätt sätt skulle det ändå vara möjligt att få till stånd en attitydförändring hos kommunerna när det gäller probelemen med inomhusluften i deras byggnader och de kunde lära sig rationella modeller för reparationsprocesserna och hur man sätter in reparationsåtgärder i rätt tid under drift. För närvarande finns det inga kvalitetskriterier för bidragssystemet och ingen försäkrar sig om kvaliteten i fråga om de objekt som får bidrag och understöd. Utskottet menar att understödsvillkoren borde vara sådana att de stödjer högre kompetens och attityder i kommunerna. Det kunde finnas skäl att överväga en understödsmodell som kräver att understödstagaren förbinder sig till en viss kvalitet både när det gäller att definiera problemet med en byggnad, planera ombyggnaden och förverkliga den.

Momentet ökas med 2 miljoner euro för statsunderstöd under den tid projektet genomförs och fullmakten för samma tid ökas på motsvarande sätt med 3 miljoner euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 58 000 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

Fullmakt

År 2012 får statsunderstöd beviljas för anläggningsprojekt inom den allmänbildande utbildningen så att de statsunderstöd som projekten föranleder uppgår till sammanlagt högst 8 000 000 euro. Av statsunderstöden får högst 6 000 000 euro beviljas under den tid projektet genomförs.

51. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Finlandsskolorna.

  Statsunderstödet till Finlandsskolorna har klart släpat efter bland annat de ökade kostnaderna för läromedel och lärarlöner. Därför ökas momentet med 150 000 euro.

Etäkoulu Kulkuri.

  Etäkoulu Kulkuri upprätthålls av Kansanvalistusseura och erbjuder grundläggande utbildning i form av hemundervisning för finländska barn som är bosatta utomlands (sedan 1975). Ungefär 400 utomlands bosatta barn anmäler sig årligen till skolan. I takt med att utbildningen och kurserna ökar har det behovsprövade understödet blivit otillräckligt och enligt propositionen kommer det dessutom att minska ytterligare. Momentet ökas med 25 000 euro för att trygga denna viktiga utbildningsmöjlighet för utlandsfinländare.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 303 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

30. Statsandelar för driftskostnader för läroanstalter för fritt bildningsarbete (förslagsanslag)

Utskottet noterar med oro att det ska sparas sammanlagt 11,5 miljoner euro i statsandelarna till läroanstalter för fritt bildningsarbete. Sparkraven på det fria bildningsarbetet ökar trycket på att höja studieavgifterna, vilket i sin tur försämrar vissa befolkningsgruppers möjligheter att gå på utbildning. Utskottet framhåller att studier inom det fria bildningsarbetet bidrar till kompetensutveckling och längre arbetskarriärer bland medborgarna. De bidrar också till att nå målen för samhällsgarantin, samtidigt som de spelar en stor roll för att stärka jämlikheten i utbildningen.

Utskottet påpekar vidare att sommaruniversiteten utgör ett led i den öppna högskoleundervisningen och tillhandahåller studie-, informations- och rådgivningstjänster på orter där yrkeshögskolor och universitet saknar egna faciliteter.

För att det fria bildningsarbetet ska kunna utvecklas på ett övergripande sätt är det viktigt att utvecklingsprogrammet för det fria bildningsarbetet 2009—2012 verkställs fullt ut, menar utskottet. Det gör det möjligt att tillgodose behoven hos invandrare, de som hotar marginaliseras, de som behöver studiemässig rehabilitering och de som på grund av förändringar i åldersstrukturen hamnar utanför.

Momentet ökas med 300 000 euro för kvalitets- och utvecklingsbidrag till samtliga studiecentraler. Sommaruniversitetens statsandelar ökas med 50 000 euro och på motsvarande sätt med 539 undervisningstimmar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 164 442 000 euro.

Anslaget får användas:

(Punkt 1 som i RP 59/2011 rd)

2) till understöd i form av studiesedlar och understöd för kvalitetsutveckling och annan utveckling, till extra understöd och stödjande av programmet för strukturell utveckling enligt 14 § i lagen om fritt bildningsarbete till ett belopp av högst 6 800 000 euro.

(Stycke 3 som i RP 59/2011 rd)

53. Statsunderstöd till organisationer (fast anslag)

Momentet ökas med 175 000 euro, varav 50 000 euro för ökat statsunderstöd enligt lagen om statsbidrag till vissa kvinnoorganisationer (663/2007), 43 000 euro i ökat understöd till Marttaliitto ry och 7 000 euro i ökat understöd till Finlands svenska Marthaförbund rf, 25 000 euro i ökat understöd till Förbundet för hemslöjd och hantverk TAITO ry, 25 000 euro i ökat understöd till Sofian kannatusyhdistys ry och 25 000 euro i ökat understöd till Karjalan liitto.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 441 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

50. Statlig finansiering av universitetens verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Utskottet förutsätter att det fattas ett permanent beslut om universitetens arbetslöshetsförsäkringspremie som gäller från ingången av 2012. Efter kompletteringsproposition RP 119/2011 rd beräknas ersättningen bli 32,544 miljoner euro.

Lärarutbildningen.

Under behandlingen av budgeten för innevarande år ansåg finansutskottet att lärarutbildningen borde ses över som en helhet. Undervisnings- och kulturministeriet har gjort en utredning i ärendet till finansutskottet. I den sägs bland annat att universiteten släpar efter sina mål för lärarutbildningen och föreslår 130 nya nybörjarplatser för barnträdgårdslärarutbildning och 100 nybörjarplatser för lärarutbildning.

Utskottet anser att undervisnings- och kulturministeriet efter att utredningen har blivit klar måste fortsätta sitt arbete för att utveckla lärarutbildningen. Ministeriet måste bland annat förbättra uppföljningssystemet för lärarutbildningen för att kunna försäkra sig om att de kvantitativa och innehållsliga målen nås. Ministeriet bör därför undersöka om det går att skapa ett lärarregister som skulle ge information i realtid om antalet lärare och deras behörighet på olika håll i landet, vilket skulle göra det lättare att räkna ut lärarbehovet. Utvecklingsarbetet måste också ta fasta på kompetensbehoven, förändringar i inlärningsmiljön, behovet av kompletterande utbildning och utbildningen av lärarutbildare.

Utbildningen av barnträdgårdslärare.

  Riksdagen har redan tidigare i olika sammanhang gett uttryck för sin oro över antalet utbildningsplatser i barnträdgårdslärarutbildningen. Kulturutskottet har konstaterat att utbildningsvolymen är för låg när det gäller barnträdgårdslärarutbildning på universitet och att antalet utbildade barnträdgårdslärare har minskat betydligt i förskolegrupperna. Därför läggs tonvikten på omvårdnad och omsorg på bekostnad av pedagogiska aspekter. (KuUU 11/2009 rd — RP 138/2009 rd). Finansutskottet har för sin del i samband med flera budgetbehandlingar ökat anslaget för utbildning av svenskspråkiga barnträdgårdslärare.

Utredningar visar nu att det råder brist på universitetsutbildade barnträdgårdslärare på snart sagt alla håll i landet. Huvudstadsregionens kommuner gör den bedömningen att det just nu finns ett behov av ca 350 nya barnträdgårdslärare och ca 70 specialbarnträdgårdslärare. Antalet barnträdgårdslärare med utbildning i pedagogik har sjunkit från nästan 50 till 30 procent av daghemspersonalen.

Tidigare utredningar ger vid handen att det i södra Finland finns behov av nästan 300 svenskspråkiga barnträdgårdslärare och ca 20 specialbarnträdgårdslärare. Under 2011 inleddes i samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademi en barnträdgårdslärarutbildning med 30 nybörjarplatser i Helsingfors.

Undervisnings- och kulturministeriet har föreslagit ett mål på 600 för barnträdgårdslärarutbildningen åren 2013—2016, av vilka 500 barnträdgårdslärare och 100 specialbarnträdgårdslärare. Universiteten ska ge ministeriet sitt svar före utgången av januari 2012. Det finns en risk för att universiteten inte är villiga att öka barnträdgårdslärarutbildningen utan särskilda åtgärder. Det bör samtidigt påpekas att förskolelagstiftningen kommer att revideras under denna valperiod.

Med hänvisning till detta ökas anslaget med 1,5 miljoner euro för att öka barnträdgårdslärarutbildningen på universitetsnivå.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 1 831 487 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

57. Måltidsstödet till högskolestuderande (förslagsanslag)

Mer än hälften av de studerande äter sitt huvudmål i en lunchrestaurang för studerande. Det måltidsstöd som beviljas genom statsbudgeten är därför ett bra sätt att främja en hälsosam diet och därmed också folkhälsan. Från början av detta år är måltidsstödet 1,77 euro per måltid.

Utskottet anser det viktigt att eventuella höjningar av maximibeloppet på studentmåltider beaktas i måltidsstödets belopp. Momentet ökas med 1,25 miljoner euro för att höja måltidsstödet med med 0,07 euro från 1.1.2012.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 30 750 000 euro.

Anslaget får användas:

1) till betalning av understöd till studentrestauranger för att sänka priset på måltider med 1,84 euro per måltid för högskolestuderande som avlägger lägre eller högre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen samt studerande som deltar i yrkes- eller specialiseringsutbildningsprogram som berättigar till studiestöd eller i undantagsutbildning,

(Punkt 2 som i RP 59/2011 rd)

04. Museiverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår att Museiverkets omkostnader ska skäras ned med 3 miljoner euro. I början av 2010 fick Museiverket i uppdrag att se över sin verksamhetskultur och organisation. Reformen blev verklighet i början av maj 2011. Det är positivt att Museiverket har förnyat sin organisation och lagt om sin strategi. Tjänstestrukturen har också förnyats så att den stödjer strategin och uppgifterna har omdefinierats i samma anda.

Utskottet anser det nödvändigt att säkerställa tillräckliga resurser för verket så att det kan fullgöra sitt uppdrag som kulturbärande institution. Det måste ses till att verket ges möjligheter att genomföra sin strategi.

Momentet ökas med 500 000 euro för Museiverkets omkostnader.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 19 938 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

31. Statsandel och statsunderstöd för teatrars och orkestrars driftskostnader (förslagsanslag)

Momentet ökas med 25 000 euro som har avdragits från moment 29.80.52 på det sätt som framgår av motiveringen.

Under momentet beviljas 40 445 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

50. Vissa understöd (reservationsanslag 3 år)

Kulturinstituten.

Momentet ökas med 300 000 euro till stöd för kulturinstituten.

Vänskapsförbunden.

Momentet ökas med 100 000 euro till stöd för vänskapsförbunden, varav 45 000 euro för ökat statsunderstöd till Samfundet Finland—Ryssland, 45 000 euro för ökat statsunderstöd till Pohjola-Norden och 10 000 euro för ökat statsunderstöd till Samfundet Finland—Tyskland.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 8 676 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

52. Tippnings- och penninglotterivinstmedel för främjande av konsten (förslagsanslag)

Nästa år är ett mycket viktigt år för finländsk design eftersom Helsingfors utsetts till World Design Capital-huvudstad under 2012. Året innebär också extra kostnader för takorganisationen för finländsk design Ornamo, bl.a. till följd av den stora allmänhetens intresse och internationella kontakter. Organisationen har ställt som mål att Finland ska vara känt också för dagens design och formgivare samt att företag och offentlig sektor i allt större utsträckning ska börja utnyttja design, dvs. formgivningskompetens på hög nivå.

Momentet ökas med 25 000 euro för ökat statsunderstöd till Industrikonstförbundet Ornamo rf. För att slutsumman på tippningsvinstmedelsmomentet inte ska ändras, avdras motsvarande 25 000 euro av anslagen för statsandelar till teatrarna och det beloppet läggs i stället på moment 29.80.31 i budgeten.

Momentets slutsumma förändras inte till följd av detta.

50. Statsbidrag för utvecklande av landsbygdsnäringarna (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 7 168 000 euro, alltså 3 500 000 euro mindre än för 2011.

Konkurrenskraften inom jordbruket och hela livsmedelskedjan kommer allt mer att bygga på stark kompetens hos aktörerna och innovationer som ny produktionsteknik, nya miljövänliga produktionsmetoder och snabb idrifttagning av dessa. Rådgivningstjänsterna utgör ett stadigt kompetensunderlag för landsbygdsutvecklingen. I samråd med övriga aktörer arbetar rådgivningsorganisationerna för att utveckla näringsverksamheten och få större diversitet i företagslivet på landsbygden. Landsbygdscentralernas tjänster har årligen anlitats av fler än 30 000 gårdar och landsbygdsföretag.

Nu pågår en rad utvecklingsinsatser för att fortsätta effektivisera rådgivningen och intensifiera samarbetet. Det är tänkt att ProAgrias minskande resurser ska kunna användas mer flexibelt tack vare större regionala centraler. På tio år har ProAgria redan skurit ner sin personal med nästan 300 årsverken men det rikstäckande servicenätverket har kunnat bevaras genom satsningar på en effektiv rådgivning. Utbudet av e-tjänster är avsett att vara i användning fullt ut 2014.

Rådgivningsorganisationerna kan inte anpassa sin verksamhet till att anslagen minskas med en tredjedel 2012 samtidigt som de effektiviserar sin verksamhet genom de pågående utvecklingsprojekten. Minskningen kommer att leda till betydligt försämrade rådgivningstjänster.

Utskottet ökar därför momentet med 500 000 euro till rådgivningsorganisationer för landsbygdsrådgivning

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 7 668 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

55. Statsbidrag för 4H-verksamhet (fast anslag)

Under momentet föreslås 4 320 000 euro, alltså 700 000 euro mindre än för 2011.

4H-verksamheten ger barn och unga varierade möjligheter till fritidssysselsättning. Den omfattar 70 000 barn och unga, som får färdigheter för samhällsengagemang, företagsamhet och arbetsliv. En femtedel av deltagarna har avklarat en kurs som kallas körkort till arbetslivet, där de har fått insikter i jobbsökning, spelregler i arbetslivet och kundtjänst. De unga har också möjligheter att få jobb via verksamheten, så organisationen kan bidra till samhällsgarantin för unga.

I 4H-verksamheten framhävs många prioriteringar enligt regeringsprogrammet, som att motverka utanförskap bland unga och se till att landsbygden är livskraftig. Klubbarna är ofta aktiva i områden där det inte finns andra hobbymöjligheter för unga.

Det är viktigt att säkerställa 4H-föreningarnas verksamhet. Därför ökar utskottet momentet med 200 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 4 520 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

47. Utvecklande av livsmedelskedjan (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 3 293 000 euro. Anslaget ska användas för att genomföra kvalitetsstrategin för livsmedelsekonomi och finansiera åtgärder enligt redogörelsen om livsmedelspolitik, bl.a. lönsamhet hos den finländska livsmedelskedjan och ett spårbarhets- och ansvarssystem för livsmedelskedjan.

I enlighet med regeringsprogrammet finns 1 580 000 euro öronmärkt för att förbereda och genomföra programmen för att utveckla den ekologiska branschen och de närproducerade livsmedlen. Utskottet anser att programmen verkligen fyller ett behov och att det är bra att de hålls i sär. Det finns särskild lagstiftning om ekologiska produktionsmetoder. Däremot varierar definitionen på närproducerade livsmedel och användningen av definitionen är inte certifierad. Ett exempel på definition är finländsk mat som producerats så nära som möjligt och vars ursprung, producent och tillverkare är kända. Ofta hör det till att produktionen är lokal och bedrivs av små och medelstora företag och att leveranskedjan är kort.

Den globala trenden bottnar i en växande osäkerhet hos konsumenterna om en trygg produktion. I Finland bygger populariteten på att konsumenterna vill få ett ansikte på tillverkarna och köpa färska råvaror som behandlats så lite som möjligt. Dessutom är de medvetna om att transportsträckorna bör vara korta. Förväntningarna på närproducerad mat kan rentav inbegripa upplevelser och historier.

Tillväxten på marknaden för närproducerad och ekologiskt producerad mat är avhängig av det ökande intresset bland konsumenter och producenter. Det är också viktigt att utveckla logistiken, effektivisera marknadsföringen och exporten och stärka samarbetet mellan aktörerna, t.ex. forskningen i ekologisk produktion. Vidare spelar ett brett politiskt stöd en stor roll.

På grund av de stora volymerna kan offentlig upphandling väsentligt bidra till konsumtionen av ekologiskt producerade och närproducerade livsmedel. När det gäller vad som serveras i offentliga kök har det avgörande betydelse vad beslutsfattarna väljer, hur de kvalitativa upphandlingskriterierna lyfts fram och hur upphandlingsprocessen över lag kontrolleras. I likhet med regeringsprogrammet anser utskottet att det behövs bättre möjligheter för små företag och producenter av närodlade livsmedel att delta i offentliga upphandlingar. Därför bör upphandlingskompetensen hos dem som fattar besluten höjas. Lagen om offentlig upphandling () bygger på EU-direktiv, så det går inte att förenkla upphandlingsprocessen nationellt.

42. Ersättning för rovdjurs skadegörelse (reservationsanslag 2 år)

Under momentet föreslås 4 300 000 euro, alltså lika mycket som för 2011.

Av de skador som rovdjur orsakar är 95 procent skador på renar. Men enligt uppgift har ministeriet genom sina åtgärder fått skadorna på renar att minska med mer än 20 procent sedan 2008. Priset på renkött har stigit och därmed också ersättningarna, så minskningen har inte synts i anslagsbehovet. Kostnaderna för ersättningar steg också när viltskadelagen () trädde i kraft 2010.

Det går att genom jakt minska de skador som stora rovdjur orsakar, men bara om de mycket strikta kriterierna enligt habitatdirektivet är uppfyllda. Det högsta tillåtna antalet varg, lodjur och björn som får fällas enligt jord- och skogsbruksministeriets regler har visserligen överskridit gränsen för hållbar jakt enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets beräkningar. På den punkten verkar problemen att minska skadorna inte längre bero på ett begränsat antal licenser, så det kan rentav hända att en del licenser inte blir använda. Men man måste komma ihåg att skadorna på renskötselområdena oftast orsakas av järv. Det är en utrotningshotad art, så inga jaktlicenser kan beviljas.

Utskottet ser det som mycket viktigt att ersätta skador orsakade av skyddade rovdjur, så att missnöjet mot rovdjurspolitiken inte ökar. Enligt 9 § 2 mom. i viltskadelagen ska viltskador kunna ersättas bara inom ramen för statsbudgeten. Anslagsbehovet måste tillgodoses så att ersättningarna inte behöver skäras ner. Dessutom anser utskottet att ministeriet bör fortsätta med sina åtgärder för att minska skadorna orsakade av stora rovdjur och för att utveckla rovdjursinventeringen där också de förekomster som jägarna rapporterat bör beaktas.

51. Främjande av fiskerihushållningen (reservationsanslag 2 år)

Inhemsk fisk som fångas i kommersiellt syfte utgör numera bara omkring 7 procent av den totala fiskkonsumtionen. Andelen väntas minska ytterligare de närmaste åren, när äldre yrkesfiskare upphör med sin näring. Dessutom upplevs omvärldsvillkoren för fiskerinäringen enligt utredning försämras hela tiden, bl.a. på grund av problem med sälskador och skarvar.

Näringen är utsatt för stark press och därför behövs det aktiva utvecklingsinsatser. I enlighet med utfästelsen i regeringsprogrammet ska en ökning av konsumtionen av inhemsk fisk fångad i kommersiellt syfte främjas. Utskottet anser att yrkesfiskarnas egna insatser för att främja fiskerinäringen verkligen behövs. Utifrån budgetmotion BM 32/2011 rd ökar utskottet därför momentet med 100 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund rf för utveckling av fiskerinäringen.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 165 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

Av anslaget ska 100 000 euro avsättas för bidrag till Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF rf. (Nytt)

(Stycke 4 och 5 som stycke 3 och 4 i RP 59/2011 rd)

62. Främjande av marknadsföringen och strukturpolitiken inom fiskerinäringen (reservationsanslag 3 år)

I motiveringen anges ett nytt användningsändamål, alltså att anslaget också får användas till betalning av utgifter som föranleds av främjande av reduktionsfiske i havsområden.

Eutrofieringen är det största enskilda problemet för Östersjön och många insjöar. Den har resulterat i ökade bestånd av mörtfisk som sänkt vattnens rekreationsvärde och begränsat livsrummet för värdefulla fiskbestånd. Vattenkvaliteten kan bli bättre genom effektivt fiske av mörtfisk. Med en mörtfiskfångst på tusen ton kan man få bort 7—8 ton fosfor och 27—28 ton kväve av näringsbelastningen i vattendragen. Med en mörtfångst på 10 000 ton minskar Finlands skyldighet enligt Helcoms handlingsplan att minska fosforbelastningen med 150 ton till hälften. Reduktionsfiske är inte någon engångsåtgärd; för att få resultat krävs det fortlöpande underhållsfiske eller åtminstone fiskeberedskap.

Med hjälp av det anslag som riksdagen lade till för 2011 har rikstäckande reduktionsfiske startats i havsområden och i synnerhet i Lokka-Porttipahtaområdet och i Pyhäjärvi och Onkamonjärvi i Säkylä. Inom reduktionsfiske som bedrivs av yrkesfiskare ska fångsten också nyttiggöras ekonomiskt. På lång sikt ska reduktionsfisket klara sig på marknadsmässiga villkor, men det krävs stöd för att få igång och etablera verksamheten.

Utskottet hänvisar till sitt betänkande FiUB 53/2010 rd och välkomnar skrivningen om reduktionsfiske i motiveringen till momentet. Reduktionsfiske har också stor betydelse när det gäller att förbättra tillståndet i insjöarna, så anslaget bör i enlighet med regeringsprogrammet också användas för att främja reduktionsfiske i insjöar.

Utifrån budgetmotion BM 33/2011 rd ökar utskottet momentet med 100 000 euro för reduktionsfiske i insjöar.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 11 546 000 euro.

Anslaget får användas:

(Punkt 1 och 2 som i RP 59/2011 rd)

3) till betalning av utgifter som föranleds av främjande av reduktionsfiske i havsområden och insjöar.

(Stycke 3—6 som i RP 59/2011 rd)

31. Stöd till vattenförsörjningen och skyddet mot översvämningar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 13 008 000 euro. För att fortsätta och slutföra pågående vatten- och avloppsprojekt och vattendragsprojekt beräknas det gå åt 4 758 000 euro. Trots den stora efterfrågan går det inte att bevilja stöd för nya vatten- och avloppsprojekt. I bidrag till vatten- och avloppsåtgärder reserveras 8 miljoner euro. Som tidigare år ska anslaget användas för att bygga ut avloppsnätet i glesbygdsområden där det tidigare byggts en stamvattenledning med statligt bidrag. I övrigt disponeras medel under miljöministeriets huvudtitel (mom. 35.10.61) för matarledningar för avlopp.

Den nya förordningen om avlopp i glesbygden () innehåller justerade minimikrav på reningen av avloppsvatten från hushåll i glesbygden och övergångstiden är förlängd till 2016. Som så många gånger tidigare noterar utskottet (som i FiUB 45/2009 rd, FiUB 53/2010 rd) att fastigheter i glesbygden alltid bör anslutas till det kommunala avloppsnätet när det är tekniskt och ekonomiskt rationellt. Det är också den bästa lösningen för miljön att bygga avloppsnät. Dessutom menar utskottet att det är ekonomiskt lönsamt att bygga matarledningar för avlopp samtidigt som stamvattenledningar. Därför är det viktigt att starta nya vatten- och avloppsprojekt 2012.

Utskottet ökar därför momentet med 1 000 000 euro för att starta nya vatten- och avloppsprojekt.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 14 008 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 59/2011 rd)

44. Stöd för tryggande av virkesproduktionens uthållighet (förslagsanslag)

Under momentet föreslås 60 230 000 euro, alltså mer än en femtedel mindre än för 2011. Stöden enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk () blir skattepliktiga 2012. Av det föreslagna anslaget måste uppskattningsvis 10—15 miljoner euro användas för betalningar som överförs från 2011 och då blir det kvar ca 45—50 miljoner euro för stöd till nya arbeten.

Under 2012 avses en ny lag om finansiering av hållbart skogsbruk () och en lag om energistöd för klenträd () träda i kraft. Energistödet för klenträd kommer att betalas från moment 30.60.47, där det disponibla anslaget med beaktande av en post som överförs är sammanlagt 17 miljoner euro 2012. Men anslaget kan användas först efter att kommissionen har godkänt det nya stödsystemet. Till dess kommer stödet för tillvaratagande av energivirke och flisning fortfarande att finansieras med medel på det föreliggande momentet.

Stöden till en hållbar virkesproduktion är ytterst angelägna i arbetet mot målet för ökad användning av skogsenergi enligt klimatstrategin på lång sikt och mot målen för skogstillväxt och utnyttjande av tillväxten enligt det nationella skogsprogrammet 2015. Användningen av skogsflis för energi är tänkt att fördubblas fram till 2020 och utgör mer än hälften av det sammantagna målet för förnybar energi. Den årliga tillväxten i våra skogar ligger kring 100 miljoner kubikmeter fast mått. Ca 70 miljoner kubikmeter fast mått är målet för avverkningsuttaget, alltså 40 procent mer än i dag.

Enligt det nationella skogsprogrammet 2015 kräver måluppfyllelsen att vården och förbättringen av skog och användningen för energi främjas med ca 95 miljoner euro årligen, som ska betalas med medel på momenten ovan. Men det disponibla anslaget på momenten är bara 77,23 miljoner euro sammanlagt.

De senaste åren har stödet för hållbar virkesproduktion varit otillräckligt. Stödbesluten året innan har bundit upp en stor del av följande års finansiering. När betalningen av stöden försenas med flera månader ställer det till med finansiella problem särskilt för de företagare och organisationer som utför arbetena och leder till att skogsägarna blir mindre villiga att investera i projekt för hållbar virkesproduktion. Den vägen minskar också effekterna av stöden.

Utskottet framhåller att det bör finnas en balans mellan anslagsnivån och den gällande lagstiftningen. Om det inte går att uppnå balans bör de gällande stödsystemen omvärderas. Samtidigt måste man komma ihåg att skogsbruk är långsiktig verksamhet där det är kortsynt att pruta på målen för skogsvården, eftersom det både kvalitativt och kvantitativt inverkar på det virke som kommer ut på marknaden om några decennier.

Fungerande stödsystem bidrar till riktiga och adekvata investeringar i hållbart skogsbruk och säkrar en framtida virkesproduktion och måluppfyllelsen.

Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 62 230 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

Fullmakt

År 2012 får stödbeslut fattas till ett belopp av högst 28 000 000 euro i fråga om de arbetsslag som förutsätter plan och som anges i lagen om finansiering av ett hållbart skogsbruk (544/2007) respektive lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (1094/1996).

45. Främjande av vården av skogsnatur (reservationsanslag 3 år)

Handlingsplanen Metso är en välbalanserad helhet där jord- och skogsbruksministeriets anslag för åtgärder i ekonomiskogar har varit 40 procent och miljöministeriets åtgärder i skyddade områden varit 60 procent av den totala finansieringen.

Utskottet välkomnar varmt tillskottet med 15 miljoner euro i miljöministeriets anslag i linje med regeringsprogrammet (omfattar en fortsättning på Metso-programmet, gamla skyddsprogram och skydd av myrar). Men samtidigt minskar jord- och skogsbruksministeriets anslag med 3 miljoner euro. Nästan 90 procent av de finska skogarna är ekonomiskogar, så de spelar en viktig roll för den biologiska mångfalden. En stor del av jord- och skogsbruksministeriets anslag är uppbundna vid gamla avtal som ska förnyas, så det blir närapå omöjligt att ingå nya avtal om objekt som avses i Metso. För att målen ska nås över lag är det viktigt att genomförandet av Metso också säkerställs inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

20. Bastrafikledshållning (reservationsanslag 2 år)

Under momentet avsätts 930 miljoner euro, varav 528 miljoner euro ska gå till väghållning, 310 miljoner euro till banhållning och 91 miljoner euro till farledshållning. I anslagen för bastrafikledshållningen görs en nivåhöjning på 13,65 miljoner euro och finansieringen av banhållningen ökas med 20 miljoner euro. Dessutom kan det för bastrafikledshållningen användas banavgift och vissa andra inkomster, uppskattningsvis totalt ca 79 miljoner euro.

Trots nivåhöjningen minskar köpkraften för finansieringen på grund av att kostnadsnivån stigit krafti#62; index för markbyggnadskostnader har stigit t.o.m. 7 procent. Anslaget är inte bundet vid index men det är däremot de fleråriga underhållskontrakten. En allt större del av anslaget ska således användas för att bibehålla farledernas servicenivå och skick, och det finns så gott som inga möjligheter att göra regionala investeringar.

Av Finlands godstrafik och persontrafik körs ca 90 procent på landsvägarna. De ökade trafikmängderna i kombination med målen för bättre trafiksäkerhet ställer stora krav på underhåll av vägnätet.

Utskottet välkomnar skrivningen i regeringsprogrammet om att som ett led i förbättrandet av trafikledshållningen startas ett investeringsprogram för små projekt som främjar trafiksäkerheten. Med sådana små investeringar som att t.ex. bygga leder för gång-, cykel- och mopedtrafik och förbättra de vägar för tung trafik som finns i tätorter, kan man bidra till fungerande trafiksystem och trafiksäkerhet.

Utskottet ökar momentet med 2 700 000 euro för att starta ett investeringsprogram för små projekt som främjar trafiksäkerheten.

Anslaget för banhållning ökas med 20 miljoner euro utifrån skrivningen i rambeslutet om att anslagen för banhållning ökas sammanlagt med 110 miljoner euro under ramperioden. Tillskottet används till reinvesteringar som förbättrar tågtrafiken och eliminerar störningar och bidrar till säkrare, smidigare och punktligare trafik.

Utskottet välkomnar tillskottet för banhållning, även om anslagsbehovet är betydligt större bl.a. på grund av de gamla tekniska systemen och det eftersatta underhållet. För att förbättra järnvägstrafikens punktlighet och pålitlighet är det mycket viktigt att resurser riktas både till att reparera tjälskador och förbättra vinterunderhållet, och för att se till att el- och säkerhetsanordningarna är funktionssäkra och att övervakningssystemen för bantrafiken fungerar. Det är särskilt viktigt att trafiken på Helsingfors bangård ses över eftersom problemen där påverkar hela bannätet.

I fråga om farledshållning understryker utskottet vikten av att förbättra säkerheten på farlederna och vidta åtgärder för att minska riskerna i samband med oljeolyckor. Insjötrafiken ska också utvecklas bl.a. för att främja turism och tillgång till bioenergi.

För att trygga vintersjöfarten anser utskottet det viktigt att man i god tid börjar arbeta på att förnya den föråldrade isbrytarflottan.

Utskottet vill här också lyfta fram behovet av att utveckla farledsavgiftssystemet. Kostnaderna för underhåll och utveckling av farleder för handelssjöfart, styrning av vintersjöfarten och sjötrafiken och havsmätningar längs dessa farleder täcks med farledsavgifterna. Farledsavgifterna uppvisade ett underskott under de senaste åren. Underskottet beror till en del på att antalet fartygsanlöp minskat och kostnaderna för farledshållningen stigit, och därför höjs farledsavgifterna med 9,5 procent i början av nästa år.

Enligt utredning till utskottet beaktar det nuvarande farledsavgiftssystemet inte i tillräckligt hög grad fartygens isgångsförmåga, utan farledsavgiften är den samma inom varje isklass oberoende av kvaliteten eller mängden på den isbrytarassistans de behöver. Det nuvarande systemet uppmuntrat inte rederierna till att bygga fartyg som klarar sig i isarna utan isbrytarassistans.

Utskottet anser att omstruktureringen av farledsavgiftssystemet är nödvändig. Utskottet hänvisar här till ett uttalande som riksdagen nyligen (30.11.2011) godkände, och förutsätter att regeringen tar itu med en genomgripande reform av lagstiftningen om farledsavgift, där hänsyn också tas till fartygens miljöegenskaper och faktiska utnyttjande av isbrytningstjänster (RP 65/2011 rd — KoUB 7/2011 rd).

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 933 060 000 euro.

Anslaget får användas:

(Punkt 1 som i RP 119/2011 rd)

(Punkt 2—5 som i RP 59/2011 rd)

(Stycke 3 som i RP 59/2011 rd)

50. Statsbidrag för underhåll och förbättring av enskilda vägar (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 8 miljoner euro, dvs. 15 miljoner euro mindre än i år. Den kännbara sänkningen av anslaget beror på att 2009—2011 höjdes anslaget årligen med 10 miljoner euro för förbättring av enskilda vägar som används för virkestransport. Efter att detta treåriga anslagstillskott upphört har momentet ytterligare minskats med 5 miljoner euro som en sparåtgärd.

De enskilda vägarna är en viktig del av trafiksystemet och de har stor betydelse bla. för att näringslivet, företagslivet på landsbygden och turismen är fungerande och lönsamma. De enskilda vägarna är också en grundläggande förutsättning för fungerande virkesproduktion och virkesupphandling. Utskottet ökar momentet med 5 000 000 euro för att förbättra jord- och skogsbrukets och landsbygdsnäringarnas verksamhetsmöjligheter.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 13 000 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

77. Utveckling av trafikledsnätet (reservationsanslag 3 år)

Anslaget är 444,65 miljoner euro och är avsett för att genomföra projekt som finansieras med statsbudgetmedel. Av anslaget används 438,65 miljoner euro för finansiering av pågående utvecklingsprojekt och en miljon euro för att inleda ett nytt utvecklingsprojekt (E 18 Forsby—Kotka, separat projekt).

För närvarande pågår 9 vägprojekt, 8 banprojekt och 2 farledsprojekt. Dessutom pågår ett s.k. gemensamt trafikledsprojekt i Nyslott som gäller stadens centrum. För att finansiera de pågående projekten behövs efter 2012 ännu 918,15 miljoner euro och 32 miljoner euro för fortsatt finansiering av det separata E 18-projektet.

Utskottet ser det som viktigt att pågående projekt slutförs på behörigt sätt och i synnerhet att ombyggnaden av banan mellan Seinäjoki och Uleåborg blir färdig som planerat 2017. Beställningsfullmakten för projektets andra etapp höjs nu till 344 miljoner euro, alltså en avsevärd förhöjning jämförd med den tidigare beställningsfullmakten som var 90 miljoner euro. Höjningen beror på att man gav upp genomförandet av det andra spåret på banavsnittet Karleby—Ylivieska som ett livscykelprojekt och ändrade finansieringen till normal budgetfinansiering. Utskottet anser att det nu valda finansieringssättet är bra och konstaterar att när hela banavsnittet blir färdigt fungerar trafiknätet bättre, och trafiksäkerheten och bantrafikens konkurrenskraft ökar.

Utöver utvecklingsprojekten avsätts 5 miljoner euro för att planlägga Centrumslingan. Centrumslingan är en järnväg under Helsingfors innerstad som förbinder stambanans och kustbanans stadsspår. Det är fråga om ett omfattande projekt vars projektplanering beräknas kosta 40 miljoner euro. Avsikten är att anslaget för planering på grund av projektets stora mått ska betalas från momentet för utveckling av trafikledsnätet och inte från bastrafikledhållningen som i allmänhet är fallet. Utskottet anser att lösningen är motiverad och att det är viktigt att påbörja planeringen av banan. Banavsnittet minskar betydligt trängseln på Helsingfors centralstation vilket bidrar till att både närtrafiken i regionen och fjärrtrafiken löper bättre.

Utskottet konstaterar att nästa år påbörjas också två andra utvecklingsprojekt (riksväg 12 Tammerfors strandled och förbindelsen till hamnen i Åbo), som budgeterats under moment 31.10.78. Avtalsfullmakten för de här nya projekten är sammanlagt 205 miljoner euro och bägge genomförs med finansiering i efterhand så att kommunen betalar alla kostnader i den första fasen och staten sin andel 2014—2016.

Behovet att förbättra trafiknätet

Riktlinjerna på medellång sikt för utvecklingsprojekten inom trafikpolitiken kommer att dras upp i den trafikpolitiska redogörelsen våren 2012. Utskottet går därför inte här närmare in på enskilda utvecklingsprojekt men konstaterar att behovet av nya trafikprojekt är mycket stort. Till exempel närings-, trafik- och miljöcentralerna och landskapsförbunden har föreslagit spetsprojekt för ca 8 miljarder euro av vilka ungefär hälften är vägprojekt.

Utskottet understryker vikten av långsiktiga trafikinvesteringar och menar att det är nödvändigt att i samband med den trafikpolitiska redogörelsen reservera de anslag som behövs för att genomföra investeringsprogrammet. En långsiktig och kostnadseffektiv trafikledshållning kräver att projekten kan genomföras enligt den planerade tidsramen och omfattningen och att de genomförs jämnt under hela planeringsperioden. Utskottet anser det vara viktigt att olika budgeterings- och finansieringsmodeller för trafikinvesteringar utreds i samband med den trafikpolitiska redogörelsen. Samtidigt bör det avgöras hur den externa finansieringen ska beaktas inom ramen. Nästa år inleds exempelvis projekt där den externa finansieringen utgör en betydande del.

I enlighet med regeringsprogrammet framhåller utskottet att en effektiv och verkningsfull trafikpolitik och en välfungerande infrastruktur är förutsättningar för konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och smidighet i människornas vardag. Finland är beroende av export och behöver goda och fungerande förbindelser till hela världen, men med tanke på Finlands konkurrenskraft är det i synnerhet viktigt att sjötransporterna och trafikförbindelserna till Ryssland främjas.

Vid sidan om dem bör den trafikpolitiska redogörelsen ta upp behovet av att utveckla trafikförbindelserna i norra Finland. Frågan är aktuell på grund av att gruvindustrin växer kraftigt. Med tanke på gruvindustrin måste det finnas ett hållbart och logistiskt fungerande farledsnät som möjliggör transport av produkter till den internationella marknaden eller vidareförädling i Finland. Gruvindustrin antas växa också på lång sikt trots att branschens tillväxt på kort sikt kan påverkas av konjunkturcykler.

Utskottet framhåller i det här sammanhanget att utsikterna för trafikförbindelserna i norra Finland överlag borde beaktas. Klimatuppvärmningen ger upphov till att användningen av de nordliga sjötransportrutterna så småningom kommer att öka samtidigt som den ekonomiska betydelsen av de arktiska områdena växer. När de nya farlederna öppnas kan det i framtiden leda till omvälvande förändringar i hela det globala logistikflödet. Eventuella investeringar i de arktiska områdena förutsätter också avsevärda trafikinvesteringar.

Trafikpolitiken bör också på ett övergripande och tväradministrativt sätt kopplas till utvecklingen av näringslivet, ekonomin, sysselsättningen och regionutvecklingen i sin helhet och det bör beaktas också i riktlinjerna för EU:s TEN-T.

För Finlands del omfattar TEN-T-stomnätet de tidigare prioriterade projekten Nordiska triangeln, Sjömotorvägar och Rail Baltica samt det nya projektet Bottniska korridoren. Dessutom är det viktigt att eftersträva att EU:s nya TEN-T-stomnät också omfattar de trafikkorridorer som stöder utvecklingsmålen för östra och norra Finland samt tryggar områdets nåbarhet. Kommissionens förslag till TEN-T-stomnät bör därför kompletteras med riksväg 5 och Savolaxbanan samt ban- och vägförbindelserna på avsnittet Uleåborg—Vartius.

63.  31.30.63 och 65Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för köp av kollektivtrafiktjänster och statsbidrag uppgår till ca 108 miljoner euro, dvs. lite mera än i år. Anslaget sjunker emellertid eftersom 1,6 miljoner euro går till att trygga skärgårdstrafiken. Enligt rambeslutet kommer ramfinansieringen av köp av kollektivtrafiktjänster och statsbidrag att öka med 2 miljoner euro 2013 och framåt.

I förhållande till de uppställda trafik- och klimatpolitiska målen kan anslaget anses vara anspråkslöst, men kollektivtrafiken främjas också på många andra sätt. Till exempel de investeringar som gäller Ringbanan och västmetron ökar i sinom tid kollektivtrafiken och styr också samhällsstrukturen i en riktning som gynnar kollektivtrafik. Åtgärder i enlighet med regeringsprogrammet är också att antalet anslutningsparkeringar ökas, arbetsresebiljetten utvecklas och ett riksomfattande biljettsystem för kollektivtrafiken tas i bruk. Intelligenta trafiklösningar och informations- och kommunikationsteknik kan i likhet med pålitliga tidtabeller och trivsamma och trygga stationer bidra till att göra kollektivtrafiken mer lockande.

Tågtrafik.

För köp av tågtrafik föreslås 43,6 miljoner euro nästa år. Utifrån bevillningsfullmakten som ingår i momentet (totalt 173,2 miljoner euro) har kommunikationsministeriet och VR-Group Ab ingått avtal för fyra år om organiseringen av persontrafiken i fjärr- och närtrafiken. Avtalen träder i kraft 1.1.2012. Utskottet välkomnar det långvariga avtalet som garanterar att trafikutbudet hålls oförändrat under de följande fyra åren. De långvariga avtalen gör det också möjligt att hålla trafikutbudet på nuvarande nivå till lägre kostnader.

I detta sammanhang pekar utskottet också på de problem VR:s persontrafik har haft under den senaste tiden. Tågtrafiken har varit mindre punktlig och man har tidvis haft problem med dimensioneringen av personalen. Biljettsystemet och kundservicen har fått utstå skarp kritik. Utskottet betonar att för att trygga tågtrafikens popularitet måste trafiken bli mera tillförlitlig och kundservicen bli bättre.

Flygtrafiken.

Anslaget till köp av flygtrafik föreslås vara en miljon euro och ska gå till stöd till reguljär flygtrafik till Nyslott och Varkaus. Stödet har ansetts nödvändigt bl.a. med tanke på näringslivet i regionen, och därför har kommunikationsministeriet infört allmän trafikplikt för den flygtrafiken. I avtalet som gäller till slutet av 2013 är principen att statens andel av kostnaderna är 3 miljoner euro, dvs. knappt hälften av det totala priset för köpen av trafik.

Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för att kommunernas betalningsandelar inte ska bli oskäligt höga och för att trygga näringslivets och den internationella exportindustrins villkor.

För regional och lokal trafik avsätts sammanlagt 39,9 miljoner euro för att finansiera landsbygdens kollektivtrafik av basservicetyp som idkas med bussar och taxi och prisförpliktelser som gäller region- och pendlarbiljetter. Momentets anslag minskar jämfört med 2011 vilket leder till att cirka 500 upphandlade turer måste läggas ned. Enligt utredning försämrar nedläggningen av turer också lönsamheten för turer som finansieras med inkomster från kunderna och troligen måste lika många sådana turer läggas ned. Förbindelser mellan kommuncentra måste också dras ner.

Utskottet anser det vara viktigt att det i samband med beredningen av den trafikpolitiska redogörelsen utreds hur glesbygdens servicetrafik av basservicetyp kan göras effektivare. Det gäller att hitta nya kundcentrerade sätt på vilka trafiken i samarbete mellan de olika aktörerna kan ordnas mer rationellt och kostnadseffektivt. Dessutom bör transporter som ordnas inom olika förvaltningsområden behandlas som en helhet i regionen. Samtidigt ska speciellt studie- och pendeltrafiken tryggas också i de mindre städerna och mellan kommuncentra.

Utskottet ökar anslaget för köp av region- och lokaltrafik med 1 000 000 euro.

Staten understöder kollektivtrafiken i de stora stadsregionerna nästa år med ett anslag på 9,25 miljoner euro som avsätts för att utveckla kollektivtrafiken i Helsingfors-, Tammerfors- och Uleåborgsregionen. Jämfört med i år minskar anslaget med 0,7 miljoner euro som avsätts för riksomfattande mobilitetsstyrning.

Anslaget till stöd för kollektivtrafiken i de stora städerna är tämligen litet i förhållande till trafikvolymerna och kommunernas egna satsningar. Det är ändå principiellt viktigt att staten stöder utvecklingsprogrammen för en bättre kollektivtrafik också i de stora städerna där 75 procent av Finlands kollektivtrafikresor görs. Trots de knappa resurserna bör målet för de stora stadsregionerna vara en kollektivtrafik som åtminstone i fråga om pendeltrafiken är ett genuint konkurrenskraftigt alternativ till privatbilismen.

Anslaget för utvecklande av kollektivtrafiktjänster har höjts en aning (2,15 miljoner euro) och den riksomfattande mobilitetsstyrningen syftar också till att öka kollektivtrafikens andel. Ju fler som använder kollektivtrafiken desto bättre förutsättningar har också trafikidkarna att ordna lönsam trafik.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att utvidga regionbiljettsystemen i de stora stadsregionerna.

Anslaget under momentet:

Utskottet ökar momentet med

• 400 000 euro för att stödja den reguljära flygtrafiken mellan Nyslott och Varkaus
• 1 000 000 euro för köp av region- och lokaltrafik
• 1 000 000 euro för att utvidga regionbiljettsystemen i de stora stadsregionerna.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 99 275 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 59/2011 rd)

Fullmakt

(Stycke 1 som i RP 59/2011 rd)

(Stycke 2 som i RP 119/2011 rd)

42. Understödjande av tidningspressen (fast anslag)

Så som utskottet har konstaterat i sitt betänkande om ändring av mervärdesskattelagen (FiUB 9/2011 rd), får momshöjningen på tidningsprenumerationer ofrånkomligt återverkningar för affärsverksamheten och verksamhetsbetingelserna i tidningsbranschen. Utskottet anser det vara nödvändigt att delegationen för pressfrågor som ska inrättas bevakar pressens ställning och vid behov lägger förslag om hur pressens verksamhetsvillkor ska kunna förbättras.

(44). Statsunderstöd för sändning av finländska televisions- och radioprogram till utlandet (fast anslag)

Anslaget (1,35 miljoner euro) har använts för att trygga televisions- och radiotjänster från Finland till utlandet, men momentet föreslås bli struket ur nästa års budget.

Enligt utredning till utskottet påverkar det slopade anslaget emellertid inte verksamheten i fortsättningen eftersom meningen är att den framöver sköts av Rundradion Ab med egen finansiering.

50. Statsunderstöd för genomförande av det riksomfattande bredbandsprojektet (reservationsanslag 3 år)

Från juli 2010 lagstiftades det om rätt för alla medborgare och företag till bredbandsuppkoppling på minst 1 Mbit/s. Regeringen har emellertid i december 2008 uppställt som mål att det senast i slutet av 2015 överallt i landet ska finnas tillgång till snabba (100 Mbit/s) bredbandsuppkopplingar i alla fasta bostäder och driftställen för företag och den offentliga förvaltningen. Avståndet från abonnenten till det närmaste fiber- eller kabelnätet får vara högst två kilometer.

Bredbandsprojektet i glesbygden har avancerat i mycket olika takt på olika håll i landet. Det har framskridit bra bl.a. inom de traditionella områdena för nätbolag i kommunerna, men på många håll har det varit svårt att hitta någon som vill genomföra projektet. Läget är sämst i Lappland där 40 projekt väntar på att bli genomförda. Att projektet inte avancerar bevisas också av att anslaget från 2009 (66 miljoner euro) i praktiken nästan är oanvänt. En halvtidsrapport om projektet utarbetas som bäst.

Utskottet menar att det är ytterst viktigt att bredbandsprojektet framskrider snabbt, eftersom det bidrar till regional jämlikhet och ett mer utvecklat informationssamhälle. Möjligheterna till alternativa och mera kostnadseffektiva sätt att genomföra projektet måste därför bedömas. Användningen av resurser bör också ses över och det bör utredas om det är ändamålsenligt att fritidsboendet också tas med i bredbandsprojektet. För att påskynda projektet förutsätts det att man också ser till att anskaffningen av förbindelser inte föranleder abonnenterna exceptionellt stora kostnader.

Utskottet förutsätter att det får en utredning om hur projektet framskrider under vårsessionen 2012.

01. Meteorologiska institutets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Meteorologiska institutet producerar forskningsdata om atmosfären och havsområdena och det har en central roll vid produktion av den grundkunskap som behövs för att anpassa samhället till klimatförändringen. Meteorologiska institutets data har stor betydelse för trafiksäkerheten och många andra sektorer och aktörer. På grund av de extrema väderfenomen under den senaste tiden behöver medborgarna mer än förr aktuella prognoser och varningar vilket har stärkt Meteorologiska institutets roll då det gäller att främja säkerheten.

Varningarna för farliga väderfenomen bygger på användningen av radar men radarnätet täcker inte hela landet i alla väderleksförhållanden. Det finns åtta väderradar som ska förnyas senast 2014 men det räcker inte till att göra nätet heltäckande för alla regioner.

Utskottet anser att det är nödvändigt att radarnätet görs mer heltäckande för att förbättra beredskapen inför extrema väderfenomen. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner följande uttalande:

03. Säkerhets- och kemikalieverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Gruvmyndighetsverksamheten flyttades den 1 juli 2011 över på Säkerhets- och kemikalieverket och förlades till Rovaniemi. Det är viktigt att se till att den kompetens som uppgifterna kräver finns på plats och att det i den takt gruvdriften ökar avsätts adekvata resurser för myndighetsuppgifterna, poängterar utskottet.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för effektivare behandling av tillstånd för gruvprospektering och malmletning.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag om 18 300 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

40. Stödjande av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer Tekes har bidragsfullmakter som uppgår till 437 miljoner euro, dvs. ca 50 miljoner mindre än för 2011.

Så vitt utskottet har hört kommer pågående program inte att avbrytas, men det kommer att skäras i de tilltänkta anslagen. Det ska ske så kontrollerat som möjligt, utan några extrema åtgärder, med hänsyn till den faktiska efterfrågan inom varje temaområde. Finansieringen kommer att prioritera små och medelstora föregångarföretag som eftersträvar betydande tillväxt och internationalisering och det kommer att satsas minst lika mycket som tidigare framför allt på potentiella tillväxtföretag i startfasen. Däremot kommer det att skäras duktigt i finansieringen av stora företag.

I det rådande ekonomiska läget är det fortsatt angeläget att säkra satsningarna på kompetensunderlag och innovation och därigenom bereda väg för ny tillväxt och förnyelse. Men just nu är det motiverat att i finansieringen prioritera små och medelstora företag och tillväxtorienterade, jobbskapande företag med en internationell utblick.

Efter en lång period med ökande offentlig finansiering av forskning och utveckling kommer resurserna nästa år att minska med sammanlagt mer än 60 miljoner euro jämfört med i år. En viss tillbakagång kan förutses också i näringslivets investeringar i FoU.

Det är viktigt att offentlig sektor fortsatt engagerar sig i långsiktig forskning, utveckling och innovation (FUI), för det är genom lyckade innovationer och tillväxtföretagande som grunden läggs för ny tillväxt. För Finlands konkurrenskraft är det A och O att målet för FUI-finansiering fortfarande är 4 procent av bnp. Utskottet hänvisar också till vad som sägs i den allmänna motiveringen.

41. Allmänt understöd till vissa sammanslutningar och organisationer för främjande av näringspolitiken (reservationsanslag 3 år)

Rådgivningstjänsten Ekonomisk hjälp är en avgiftsfri och konfidentiell service som riktar sig till mycket små företag och företagare. Syftet är att stabilisera små företags ekonomi och förebygga onödiga konkurser genom att tillhandahålla rikstäckande telefonrådgivning med låg kontakttröskel.

Servicen kommer att stödjas med budgetmedel också nästa år. Rådgivningens betydelse accentueras i ett läge då försämrade konjunkturer försvårar för många små företag.

Utskottet ökar momentet med 100 000 euro för utveckling av telefonrådgivningen till företagare.

Invest in Finland hjälper utländska företag att hitta affärsmöjligheter i Finland. Inte minst inför en omstrukturering spelar Invest in Finland en viktig roll i att se över och bredda näringsstrukturen.

Utskottet ökar momentet med 200 000 euro för Invest in Finlands insatser för nya affärsmöjligheter i östra Finland.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 40 472 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 59/2011 rd)

43. Internationaliseringsunderstöd för företags samprojekt (förslagsanslag)

Under momentet föreslås en bevillningsfullmakt på 17,7 miljoner euro, som är 8 miljoner euro mindre än för i år. Den outnyttjade delen av årets fullmakt, 7 miljoner euro, får emellertid användas nästa år och därmed är nästa års fullmakt i stort sett lika stor som fullmakten för 2011. Anslaget på momentet och fullmakten får användas till små och medelstora företags gemensamma internationaliseringsprojekt som främjar utrikeshandel och export. Projekt i Ryssland, Kina och Indien har särskild prioritet.

Efterfrågan på internationaliseringsunderstöd är konstant stort, då inte minst små nyetablerade företag har mycket begränsade resurser att ta sig ut på den internationella marknaden. Med hjälp av internationaliseringsstödet kan företagens tillväxt främjas och nya arbetstillfällen skapas i eget land.

Bättre möjligheter för finländska företag i Nordvästryssland

Utskottet noterar i detta sammanhang den potential som finns i utvecklingen i de så kallade arktiska områdena (inkl. Barents hav, Murmansk, ryska Karelen, Jekaterinburg och republiken Kom). Med klimatuppvärmningen och den tekniska utvecklingen har möjligheterna att utvinna råvarureserverna i området ökat, precis som områdets politiska och ekonomiska betydelse med tiden. Nyöppnade sjövägar förändrar internationella transportrutter i grunden och det krävs enorma insatser för att förbättra transportnäten. Det finns en betydande exportpotential för finländska företag i de arktiska områdena och deras växande ekonomier.

Utskottet förutsätter att Finland går med i projekten för att utveckla området. Näringslivets verksamhets- och konkurrensvillkor bör följaktligen förbättras i Nordvästryssland och åtgärder för att stödja export, investeringar och internationalisering vidtas.

I enlighet med regeringsprogrammet ska Finlands Rysslandspolitik samordnas bättre och för det ändamålet har det inrättats en ministerarbetsgrupp för Ryssland. Finland har redan en mycket aktiv närvaro bl.a. i S:t Petersburg, men i fortsättningen ska ministergruppen koncentrera sig på att främja finländska företags medverkan i projekt i Arktis. Man kan framför allt tänka sig projekt kring energi, t.ex. fjärrvärme, samt vattenförsörjning och vattenkraftverk. Man måste ta till vara Finlands kompetens i projekt som har med vintersjöfart, arktisk teknologi och skeppsbyggnad och andra transportrelaterade frågor i Arktis att skaffa.

Utskottet anser att regeringen bör komma med en Rysslandsredogörelse till riksdagen om de frågor som nämns ovan och om andra ömsesidiga frågor som berör handel och samarbete, inbegripet en handlingsplan och anslag.

Det är viktigt att programsamarbetet mellan Finland och Ryssland fortsätter och att strukturfondsprogrammen utnyttjas i politiken för den nordliga dimensionen och i strategierna för Barents och övriga arktiska områden.

45. Företags beredning av forsknings- och utvecklingsprojekt (reservationsanslag 3 år)

Enligt propositionen minskar anslaget på momentet från 10 till 5 miljoner euro på grund av sparåtgärder. Det försämrade ekonomiska läget ökar behovet av stöd för forsknings- och utvecklingsprojekt. Inte minst små nyetablerade företag behöver ofta stöd alldeles i början för att få affärsverksamheten att löpa, ta sig ut på den internationella marknaden och få i gång nya forsknings- och utvecklingsprojekt.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att främja etableringen av små och medelstora företag i Ryssland.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 6 000 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

83. Lån för forsknings- och innovationsverksamhet (förslagsanslag)

Lånefullmakten på momentet är 116,8 miljoner euro, som ska användas till att uppmuntra både mindre och större företag och andra sammanslutningar till forskning, utveckling och innovation. Målet är att påskynda deras utveckling och höja förädlingsvärdet och produktiviteten.

Lån kan också beviljas utan krav på säkerhet. Om utvecklingsarbetet misslyckas tekniskt eller om resultatet inte går att utvinna ekonomiskt kan Utvecklingscentralen för teknologi och innovationer på ansökan av en låntagare i undantagsfall delvis eller helt efterskänka det obetalda kapitalet och räntorna på lån.

De efterskänkta lånen får uppgå till högst 20 miljoner euro jämfört med 40 miljoner euro 2010 och 2011. Men det svåra ekonomiska läget ökar risken för att allt fler projekt ska misslyckas kommersiellt. Lånen beviljas i många fall för stora pilotprojekt och då kan enskilda beslut om att efterskänka lånen komma ett gälla allt större summor.

På grund av detta ändrar utskottet momentets beslutsdel så att de efterskänkta lånen får uppgå till högst 40 miljoner euro.

Momentet får följande lydelse:

(Stycke 1—4 som i RP 59/2011 rd)

Lånen kan också beviljas utan krav på säkerhet. En del av finansieringen kan betalas ut i förskott. Maximibeloppet för lån för vilka betalningsbefrielse kan beviljas är 40 000 000 euro.

(Stycke 6 som i RP 59/2011 rd)

45. Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt (förslagsanslag)

Bevillningsfullmakten på momentet (22,2 miljoner euro) får användas bl.a. för projekt som startas i områden med akut omstrukturering. Det är bra att fullmakten har höjts i kompletteringspropositionen (RP 128/2011 rd) så att det ökade behovet av finansiering kan tillgodoses.

Omstruktureringsfallen måste också tas om hand. Nya verksamhetsmetoder och finansiella modeller och bättre fungerande stödformer behöver tas fram för att kunna skapa ersättande arbetstillfällen. Målet bör vara att kunna reagera så snabbt som möjligt på omstruktureringar och föregripa dem om det behövs.

51. Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder (reservationsanslag 2 år)

I anslag för sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder föreslås 484,4 miljoner euro. Det är 56,4 miljoner euro mer än i rambeslutet i mars 2011, men 51 miljoner mindre än i årets budget.

Anslaget omvandlades till ett reservationsanslag i den tredje tilläggsbudgeten för 2011. Utskottet är tillfreds med ändringen, som framför allt betyder att anslagen i fortsättningen kan utnyttjas fullt ut. Trots att användningen av anslaget inte längre är bundet vid det aktuella budgetåret, ska det ändå användas så effektivt som möjligt, poängterar utskottet.

Arbetslösheten bland unga under 25 år var i oktober 17,1 procent, alltså 1,5 procentenheter mindre än i oktober 2010. Den svaga ljusningen till trots är ungdomsarbetslösheten fortfarande alarmerande hög. Det är viktigt att genomföra samhällsgarantin för unga. Den innebär att alla unga under 25 år och alla nyutexaminerade under 30 år ska erbjudas en arbets-, praktik-, studie-, ungdomsverkstads- eller rehabiliteringsplats senast när de varit arbetslösa i tre månader. I anknytning till samhällsgarantin föreslås anslaget bli ökat med sammanlagt 55 miljoner euro och att 36 miljoner euro av den summan avdelas för detta moment.

Målsättningen kräver en stark satsning på utbildnings- och sysselsättningstjänster för unga och utveckling av tjänsterna och mer individuell handledning och stöd.

Det är mycket allvarligt att det utöver arbetslösa unga sannolikt finns tiotusentals unga som faller helt utanför servicesystemet och som saknar en arbets- eller utbildningsplats. Också för dem behövs det en bred arsenal tväradministrativa tjänster för att bromsa upp marginaliseringsprocessen på ett tidigt stadium.

Ett annat nytt och viktigt projekt för att minska långtidsarbetslösheten är det tidsbestämda försök där huvudansvaret för sysselsättningsåtgärderna senast efter en arbetslöshetsperiod på 12 månader flyttas över på kommunen eller kommunerna solidariskt.

Det måste ses till att försöket har ett sådant innehåll och sådana resurser att arbetsfördelningen mellan kommunerna och staten för att främja sysselsättningen en dag kan lösas på ett bestående och fungerande sätt.

Den akademiska arbetslösheten har ökat kraftfullt och antalet högtutbildade arbetslösa arbetssökande har gått upp med 25 procent på fem år. Det behövs mer skräddarsydd arbetskraftsutbildning för de högtutbildade, menar utskottet. Det behöver också utredas vilka möjligheter det finns att utvidga sysselsättningsutbildningen så att de arbetslösas kompetens kan nyttiggöras bättre också utomlands i tekniska och andra projekt som stöder finsk export.

Utskottet har sett på de arbetslösas föreningar och deras verksamhet. Föreningarna främjar de arbetslösas möjligheter att få jobb och upprätthåller deras aktivitet och arbetsförmåga. De spelar en stor roll som social gemenskap för de arbetslösa. Men om resurserna minskar, försvagas föreningarnas möjligheter att sysselsätta arbetslösa.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att föreningarna för arbetslösa ska kunna arbeta effektivare för att sysselsätta arbetslösa.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 485 437 000 euro.

(Stycke 2—6 som i RP 59/2011 rd)

Fullmakt

(Som i RP 59/2011 rd)

31. Ersättning för ordnandet av ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (reservationsanslag 2 år)

Anslaget på momentet är 4,5 miljoner euro, dvs. 200 000 euro mindre än i år. Minskningen beror på att det tillägg som riksdagen antog i fjol inte längre ingår i propositionen.

Anslagen för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning har varit mycket knappa flera år i rad, men ju sämre det går för ekonomin, desto större är behovet av tjänster och anslag. Antalet klienter har ökat med längre kötider som följd, samtidigt som klienternas problem har blivit allt mer intrikata. Också de regionala skillnaderna har ökat. Enligt utredning finansierar en del kommuner frivilligt över 50 procent av kostnaderna för 21 rådgivningsenheter, medan andra kommuner över huvud taget inte finansierar några tjänster.

De ungas skuldsättning och behov av skuldrådgivning förvärras framför allt av snabblånen, som bara fortsätter att öka. Lagstiftningen om små lån har skärpts på senare år, men trots reformerna har antalet indrivningsdomar till följd av snabblån ökat snabbt och kraftfullt.

Det är av största vikt att man tar tag i skälen till skuldsättningen och att alla till buds stående medel tas i anspråk för att förebygga överskuldsättning. Målet bör vara att förbjuda snabblån helt och hållet från början av 2013.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 511 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

50. Statsunderstöd för konsumentorganisationer (fast anslag)

I början av 2011 slogs Finlands Konsumentförbund rf och Kuluttajat — Konsumenterna rf ihop och blev Kuluttajaliitto — Konsumentförbundet. För Konsumentförbundet föreslås 504 000 euro i anslag för 2012, vilket är 150 000 euro mindre än båda organisationernas anslag tillsammans 2011. Minskningen beror på att momentet i årets budget fick en nivåhöjning på 150 000 euro som nu har slopats.

Utskottet ökar momentet med 150 000 euro i understöd till Kuluttajaliitto — Konsumentförbundet.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 823 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

43. Landskapsutvecklingspengar (reservationsanslag 3 år)

Landskapsutvecklingspengarna kommer att skäras ner ganska krafti#62; för att staten ska kunna spara minskar anslaget med 18 miljoner euro jämfört med i år. Av anslaget anvisas 8 miljoner euro för programmet för kompetenscentra (10 miljoner euro 2011); 5,6 miljoner euro ska inte bindas upp vid några program (22,2 miljoner euro 2011). Det betyder att de obundna utvecklingspengarna minskar med omkring 75 procent.

Anslaget har också använts till kohesions- och konkurrenskraftsprogrammet KOKO, som är ett centralt instrument för områdenas egna utvecklingsinsatser och samarbetet mellan regioner. Nu är det osäkert om KOKO-programmet kan fortsätta, för det låter sig inte göra med mycket små resurser.

Utskottet beklagar att anslaget minskas så radikalt på så kort tid för att det försvårar en kontrollerad anpassning till den nya situationen. Landskapsutvecklingspengarna har varit ett snabbt och fungerande sätt att få i gång för regionutvecklingen viktiga utredningar och utvecklingsprojekt. I framtiden kommer landskapsutvecklingspengarna bara att spela en marginell roll för landskapen.

Utskottet hänvisar till regeringsprogrammet där regeringen säger sig se på landskapsutvecklingspengarna jämsides med andra möjligheter att stödja livskraftiga näringar i regionerna. Lokala utvecklingsinsatser kommer således att lyftas fram under kommande år och bör beaktas också i förberedelserna inför nästa EU-programperiod.

Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro för finansiering av pågående projekt och avsätter 150 000 euro av anslaget för att främja projektet Russia.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 15 566 000 euro.

(Stycke 2—4 som i RP 59/2011 rd)

62.  30.10.63Utveckling av landsbygden (reservationsanslag 3 år)

I enlighet med regeringsprogrammet kommer jord- och skogsbruksministeriets sektion för landsbygdspolitik och anslagen för utveckling av landsbygden (3 miljoner euro) från början av 2012 att vara underordnade arbets- och näringsministeriet.

Med omkring 850 000 euro av anslaget finansieras också byaverksamheten på nationell nivå. Verksamheten avser att främja invånarnas försörjning, sociala välfärd och möjligheter att få närservice. Byaverksamhet i Finland rf är ett rikstäckande samarbetsorgan som är med i EU:s Leaderprogram och många andra lokala utvecklingsorganisationers verksamhet.

Byaverksamheten har en viktig roll i att utveckla landsbygden och därför ökar utskottet momentet med 200 000 euro för utveckling av byaverksamheten på nationell nivå.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 3 223 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

64. EU:s strukturfonders medfinansiering och statlig medfinansiering i EU:s strukturfondsprogram och målprogrammet Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (ENPI CBC) under programperioden 2007—2013 (förslagsanslag)

På momentet föreslås 526 miljoner euro och för bevillningsfullmakten för EU:s strukturfondsprogram 323 miljoner euro. Staten tänker alltså minska sin motfinansiering i ERUF- och ESF-programmen med sammanlagt 30 miljoner euro till följd av tidigare års (2009—2011) föregående budgetering med 20 procent och överenskomna sparmål i regeringsprogrammet. Motsvarande nedskärning kommer att göras också 2013.

Den minskade statliga medfinansieringen ökar kommunernas finansiella ansvar för att genomföra programmen, men kommunerna har inte räknat med att ersätta motfinansieringen med sin egen medfinansiering och läget inom den kommunala ekonomin tillåter det knappast annars heller. Det betyder att det blir svårt att slutföra programmen. Om Finland inte lyckas säkra en adekvat nationell motfinansiering, minskar också EU-finansieringen.

De förändrade finanserna får inte urholka Finlands positioner i förhandlingarna och beslutsfattandet om den nya programperioden.

När resurserna minskar är det viktigare än någonsin att se till att EU:s strukturfondsprogram administreras effektivare och att utgifterna för administrationen kan hållas nere. Det märks särskilt tydligt nu när EU är i färd med att flytta över allt fler administrativa förpliktelser på medlemsstaterna själva.

03. Omkostnader för besvärsnämnden för social trygghet (reservationsanslag 2 år)

I en kompletteringsproposition (RP 119/2011 rd) till budgetpropositionen ökar regeringen anslaget under momentet med 1,12 miljoner euro för att nämnden ska kunna anställa fler personer. Det extra anslaget är mycket nödvändigt eftersom nämnden har varit överlupen med arbete och handläggningstiderna är långa.

Det är viktigt att bevaka och bedöma hur anslaget räcker till och hur verksamheten i nämnden behöver utvecklas eftersom besvären gäller viktiga grundtrygghetsfrågor som bör behandlas snabbt med tanke på medborgarnas rättssäkerhet.

05. Omkostnader för Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården (reservationsanslag 2 år)

Utskottet har erfarit att det lämnas in fler och fler nya tillsynsärenden inom social- och hälsovården. Valvira och regionförvaltningsverken i Finland har mycket knappt med personal för tillsynen av både hälso- och sjukvården och socialvården jämfört med övriga Norden.

Det är viktigt att utvärdera verkets uppgifter och resurser för att säkerställa att tillsynsresurserna räcker till för att tillgodose medborgarnas grundläggande rättigheter.

63. Vissa specialprojekt (reservationsanslag 3 år)

Vården för mammor med missbruksproblem.

Penningautomatföreningen har sedan 1998 finansierat behandlingssystemet Pidä Kiinni, som är ett rikstäckande högspecialiserat behandlingssystem för gravida kvinnor med missbruksproblem och deras familjer. Redan i fjol minskade anslaget från Penningautomatföreningen som i år är 1,5 miljoner euro, men nästa år sjunker det till 750 000 euro. Avsikten är att kommunerna från och med 2013 helt och hållet ska stå för finansieringen.

På grund av det minskade anslaget från Penningautomatföreningen höjdes de kalkylerade statsandelarna till kommunerna med 3 miljoner euro från och med i år. Dessutom har riksdagen två år i rad lagt till ett särskilt anslag för att garantera kontinuitet i vården. Det är i första hand kommunerna som ska ordna med missbrukarvård, men omfattningen är beroende av den kommunala budgeteringen. Trots höjda statsandelar har de kommunala anslagen minskat. Enligt utredningar ligger anslagsunderskottet på 2 250 000 euro nästa år.

Årligen har ungefär 250 familjer kunnat integreras i vårdprogrammet Pidä Kiinni. Verksamheten har gett resultat för rehabiliteringen av två tredjedelar av mammorna på mödrahemmen och tre fjärdedelar av mammorna på öppenvårdsenheterna går så bra att barnen inte behöver omhändertas.

I överensstämmelse med regeringsprogrammet ska specialupptagningsområdena vara de som utvecklar och ordnar krävande vård och vård som ges mot patientens vilja. Följaktligen kommer också vården av mödrar med missbruksproblem med tiden att föras över till specialupptagningsområdena. Finansieringsproblemen bör lösas samtidigt som man måste se till att säkerställa den finansiella basen till dess att permanent finansiering är ordnad.

Utskottet ökar momentet med 2 000 000 euro för att garantera kontinuitet i behandlingssystemet Pidä Kiinni.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 10 280 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

31. Statsunderstöd till kommunerna för projekt inom social- och hälsovården och för vissa andra utgifter (reservationsanslag 3 år)

Anslaget på momentet är 17,5 miljoner euro; på grund av sparåtgärder är anslaget 4,5 miljoner euro mindre än för i år. Det anvisas främst för programmet Kaste II, som ska fastställas före årsskiftet.

Det nya Kaste-programmet ska åtminstone delvis fortsätta det utvecklingsarbete som kom i gång med det nu pågående programmet.

Det är viktigt att projekten får genomslag; det kräver i sin tur att de ställs i prioritetsordning och inriktas exakt. Med tanke på kommun- och servicestrukturreformen är åtminstone social- och hälsovårdens strukturer och vissa projekt för att förbättra informationshanteringen aktuella.

För en effektiv projektfinansiering spelar det en central roll att goda metoder sprids till alla aktörer. Nu när anslagen minskar är det nödvändigt att inrikta verksamheten på metoder som visat sig fungera och på att sprida och förankra dem.

IT-projekten inom social- och hälsovården har gått långsammare framåt än det var tänkt. Informationssystemen är fortfarande splittrade, de är i många delar föråldrade och oförenliga med varandra. Ingen har tagit ett rikstäckande grepp om utvecklingen av informationssystemen; i stället har kommuner, hälsocentraler och sjukvårdsdistrikt tagit fram lösningar som tillgodoser deras egna behov. Också projektet för ett nationellt hälso- och sjukvårdsarkiv, KanTa, ser ut att framskrida mycket långsammare än man ursprungligen hade planerat.

Den 1 september 2011 trädde lagen om styrning av informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen (634/2011) i kraft. Den gör det lättare att utveckla informationssystemen i och med att den förpliktar att se till att informationssystemen inom den offentliga förvaltningen är interoperabla, att parterna ökar sitt samarbete och att gemensamma tjänster utnyttjas bättre. Projektet KanTa har anvisats mer pengar och tidsplanen har lagts om. En del av systemen står redan klara att införas eller befinner sig i pilotfasen.

Det är av största vikt att projekten fortskrider enligt tidsplanerna och att de får de resurser som behövs. De måste också samordnas nationellt och lokalt och utvecklingsarbetet måste vara nära sammankopplat med pågående eller förestående omställningar i organisations- och servicestrukturer.

Utöver systemens informationssäkerhet vill utskottet lyfta fram deras tillämplighet för att användningen inte ska inkräkta alltför mycket på tiden för det egentliga patientarbetet och för att de verkligen ska förbättra vård- och kostnadseffektiviteten.

Informationstekniken gör inte verksamheten effektivare, om man inte samtidigt rationaliserar arbetsprocesser och arbetsrutiner. De nya lösningarna ska också vara förenliga med de lösningar för hela landet som man beslutar sig för i kommun- och servicestrukturreformen.

Privata serviceproducenter måste beaktas i projektberedningen för att integreringen i nya informationssystem ska löpa smidigt.

Utskottet är tillfreds med att anslaget på momentet också används till stödtjänster för långvarigt bostadslösa. Tack vare stödpersonalen har det gått att effektivt förebygga bostadslöshet, i synnerhet bland ungdomar.

32. Statlig ersättning till hälso- och sjukvårdsenheter för forskning på universitetsnivå (fast anslag)

Anslaget på momentet minskar till 35 miljoner euro; på grund av sparåtgärder är det alltså 5 miljoner euro mindre än för i år. Det är beklagligt att anslaget minskar, för kostnaderna vältras i allt större utsträckning över på kommunerna när statens finansiella bidrag minskar. Sjukhusen är tvungna att räkna in de ökade kostnaderna i priset på sina tjänster och det urholkar deras konkurrenskraft.

Hälso- och sjukvårdsenheterna har mycket få möjligheter att ersätta den minskade statliga medfinansieringen med andra former av finansiering. Läkemedelsindustrin bidrar finansiellt allt mindre till klinisk läkemedelsforskning och även Finlands Akademi har minskat sin finansiering. Kommunernas ekonomi är till den grad ansträngd att det är osannolikt att de ökar sitt bidrag till hälso- och sjukvårdsenheternas forskning. I praktiken betyder den minskade statliga finansieringen mindre forskning och färre publicerade undersökningar.

Utskottet framhåller att det i sista hand är staten som har ansvar för forskningsfinansieringen och att den långsiktiga forskningen trots lågkonjunkturen spelar en allt större roll ju äldre befolkningen och ju större utmaningarna för hälso- och sjukvården blir.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 36 000 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 119/2011 rd)

40. Statlig finansiering av utgifterna för läkar- och sjukvårdshelikopterverksamheten (reservationsanslag 3 år)

Socialpolitiska ministerarbetsgruppen beslutade 2009 att överföra förvaltningen av läkarhelikopterverksamheten från stödföreningarna till en rikstäckande förvaltningsenhet. Universitetssjukhusdistrikten grundade för ändamålet HEMS Hallinnointi Oy, som startade sin verksamhet vid ingången av 2011. Efter en ettårig övergångstid kommer verksamheten att starta på allvar i början av 2012. Därefter svarar stödföreningarna inte längre för läkarhelikopterverksamheten.

Utgifterna för HEMS Hallinnointi Oy väntas bli 22,46 miljoner euro nästa år. Anslaget på momentet är avvägt för de här utgifterna. Det täcker in utgifterna för förvaltning och flygdrift i fråga om sex helikoptrar. Sjukvårdsdistrikten står för medicineringskostnaderna.

Det är bra att verksamheten nu ska bedrivas av myndigheter och att finansieringen blir fast förankrad i och med att den ingår i statsbudgeten. Offentlig hälso- och sjukvård med tillhörande lagfäst myndighetsverksamhet kan enligt utskottet inte finansieras med medel från Penningautomatföreningen eller nationalinsamlingar.

Det är viktigt att verksamheten organiseras kostnadseffektivt och att den geografiskt är så omfattande som möjligt.

20. Anskaffning av vaccin (reservationsanslag 3 år)

I regeringsprogrammet står det att behoven av att utveckla det nationella vaccinationsprogrammet ska bedömas under regeringsperioden. Utskottet vill se att bedömningen görs skyndsamt och noterar att Institutet för hälsa och välfärd i somras föreslog att HPV-vaccinet tas med i programmet.

Enligt utredning går vaccinet att få billigare om det upphandlas inom programmet. Kostnaderna beräknade enligt dagens prisuppgifter blir 8,7 miljoner det första året, men sjunker därefter till ca 2—3 miljoner euro årligen. Vaccinet väntas spara in på kostnaderna för hälso- och sjukvård på ungefär 20 års sikt.

Utskottet påpekar att vaccinet redan används i de andra nordiska länderna och på Åland.

50. Hälsofrämjande verksamhet (reservationsanslag 2 år)

Anslaget på momentet minskar med 0,5 miljoner euro till följd av de inbesparingar som regeringen kommit överens om och är således 4,7 miljoner euro nästa år. Enligt tabellen över prioriteringar i budgetpropositionen minskar bl.a. anslagen för att förebygga konsumtion av alkohol och droger och främja psykisk hälsa.

Utskottet påpekar att det finns många andra aktörer än social- och hälsovården som i stor utsträckning kan påverka befolkningens hälsa och välbefinnande; bl.a. planläggning, byggnation, utbildning och kultur, trafik och idrott kan spela en roll. Främjandet av hälsa och välbefinnande bör vägas in i alla samhällspolitiska beslutsprocesser och i verksamheten inom alla förvaltningsområden och ministerier.

Det är viktigt att hälso- och sjukvården satsar på tillgången till hälsovård men också på förebyggande insatser och rehabilitering. Med tanke på genomslaget i fråga om hälsofrämjande och minskade hälsoskillnader är det relevant att stärka primärvården och satsa på föregripande hälsokontroller och uppföljning av vården av långvarigt sjuka (t.ex. demenssjuka och diabetespatienter).

För hälsofrämjandet är det också viktigt att kommunerna förbättrar uppföljningen av hur kommuninvånarnas hälsotillstånd utvecklas. Enligt folkhälsolagen som sågs över 2005 ska kommunerna bevaka hur befolkningens hälsotillstånd utvecklas enligt befolkningsgrupp och i all sin verksamhet beakta effekterna på hälsan. Kommunerna ska också samverka med andra offentliga aktörer och privata aktörer i kommunen för att främja hälsan. Utskottet har erfarit att en undersökning gjord våren 2011 visar att bara ungefär en tredjedel av kommunerna följde upp sjuklighet, levnadsvanor, livshantering och hälsoskillnader i befolkningen. Färska undersökningsdata kan vara till hjälp för beslut så att hälsa och välbefinnande främjas.

Utskottet ökar momentet med 400 000 euro för projekt som motverkar missbruk och psykisk ohälsa.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 5 100 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

52. Statsunderstöd för verksamheten vid UKK-instituutti (reservationsanslag 2 år)

Statsunderstödet till institutet är 922 000 euro, alltså 178 000 euro mindre än i budgeten för i år.

Institutet fick tidigare bidrag från Penningautomatföreningen, men från och med i år får det statsunderstöd i stället. Minskningen ingår i de allmänna sparåtgärderna inom statsförvaltningen.

Utskottet ökar momentet med 25 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 947 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

01. Miljöministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

Utgifterna för miljöministeriets förvaltningsområde är bara omkring 0,5 procent av budgetens slutsumma. Dess anslag minskar med ca 52 miljoner euro, dvs. 16 procent jämfört med 2011 års ordinarie budget. Samtidigt krävs det omfattande operativa och även strategiska förändringar om vi ska stävja och anpassa oss till klimatförändringen så att EU:s klimat- och energimål fram till 2020 kan nås. Det går lätt så att nedskärningar i mindre anslag får relativt sett större effekter.

Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid ministeriets anslag för forskning och utveckling. Enligt uppgift finns det inga pengar för utredningar om energieffektivt byggande 2012. Byggföreskrifterna och byggbestämmelserna är av mycket långsiktig karaktär. Man bör redan i beredningsskedet grundligt utreda vilka verkningar de får så att det går att undvika problem som byggfel eventuellt kan orsaka.

Utskottet uttrycker dessutom sin oro över hur de tilldelade resurserna för förvaltningsområdets uppgifter ska räcka till på närings-, trafik- och miljöcentralerna. Den expertis som behövs för uppgifterna måste tryggas och man måste sörja för enhetlig praxis i hela landet.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro i medel för forskning och utveckling, som ska användas till utredningar som gäller energieffektivt byggande.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas ett nettoanslag på 34 263 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

65. Understöd till organisationer och miljövård (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås ett anslag på 2 000 000 euro. Propositionen beaktar inte den ökning på 50 000 euro som riksdagen flera år gjort av momentet.

Anslaget är avsett som understöd närmast till nationella naturskydds- och miljöorganisationer och delvis också till riksomfattande organisationer inom bostads- och byggbranschen för information och upplysning. Det största enskilda allmänna understödet har beviljats Håll Skärgården Ren rf, som genom avfallshanteringstjänster och aktiv information till båtfolket har lyckats minska belastningen på havs- och insjönaturen i betydande grad.

Utskottet anser att de icke-statliga organisationernas insatser, som i stor utsträckning sker på frivillig basis, är mycket viktiga. Deras informations- och upplysningsarbete är betydande både i fråga om miljön och i fråga om boende och byggande.

Utskottet ökar momentet med 50 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 2 050 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

20. Bekämpning av miljöskador (förslagsanslag)

Under de senaste cirka tjugo åren har oljetransporterna på Finska viken mer än tiofaldigats till antalet. Transporterna kommer att fortsätta öka eftersom två nya oljeledningar har byggts i Finska vikens östra del. Också i övrigt har sjötrafiken ökat. Finlands kust är lång och splittrad, och därför är riskerna särskilt stora för omfattande skador och höga kostnader vid en oljeolycka.

Vi har redan länge målmedvetet utvecklat beredskapen för att bekämpa olje- och kemikalieskador. Statsrådets Östersjöredogörelse (2009) och den föregående samlade utredningen om utveckling av beredskapen för bekämpning av oljeskador 2009—2018 anger hur beredskapen för att bekämpa miljöskador ska utvecklas. För att vara ett så pass litet land har Finland en bra bekämpningskapacitet, men de uppställda målen kan ännu inte nås, inte ens med hjälp av våra grannstaters materiel.

Liksom regeringen anser utskottet det vara viktigt att vi förbereder oss på att långsiktigt förbättra kapaciteten för olje- och kemikaliebekämpning och främjar kompetens inom oljebekämpningen. Risken för oljeolyckor växer ytterligare när trafikmängderna ökar.

22. Vissa utgifter för miljövård (reservationsanslag 3 år)

Östersjön

EU:s ramdirektiv om en marin strategi förutsätter att EU:s marina regioner, inklusive Östersjön, ska ha god miljöstatus senast år 2020. Detta kräver att de förvaltningsplaner som statsrådet godkände 2009 ovillkorligen ska genomföras. Detta kommer att kompletteras med den havsförvaltningsplan som ska tas fram under de närmaste åren.

I planeringen och genomförandet av havsvårdsförvaltningen accentueras ett nära samarbete med de andra kuststaterna runt Östersjön. Inom det internationella samarbetet utnyttjas de befintliga konventionerna och samarbetsstrukturerna, såsom kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (Helcom). Också närområdessamarbetet har möjliggjort ett kostnadseffektivt sätt att minska näringsbelastningen av Finska viken från Ryssland. När medlen för detta samarbete minskar övergår man också i fråga om Ryssland till ett jämbördigt partnerskap och i detta avseende finns ingen budgetfinansiering längre att tillgå 2012.

Skyddet av Östersjön sker genom ett omfattande åtgärdspaket. Därför anser utskottet att regeringen i samband med budgetbehandlingen bör samordna de utgifter som berör skyddet av Östersjön. Av anslaget under momentet är 3 840 000 euro (tidigare moment 35.10.(23)) avsett att användas till förbättring av Östersjöns tillstånd, vilket är 840 000 euro mer än 2011. Anslaget ska användas till att samordna planeringen av havsvården, främja återvinningen av näringsämnen för att minska belastningen av Östersjön, effektivisera vattenvården inom jordbruket i Skärgårdshavets och Bottenhavets avrinningsområden och inventera den biologiska mångfalden i den marina undervattensmiljön. Utskottet hänvisar till att produktivitetsprogrammet enligt regeringsprogrammet ska ersättas av ett nytt produktivitets- och resultatprogram och slår fast att anslagsanvändningen inte får hindras av att närings-, trafik- och miljöcentralerna eller ministeriet har strikta kvoter för sina årsverken.

Det är viktigt att den utsatta Östersjön skyddas, menar utskottet och lyfter fram att anslaget för detta ändamål bör disponeras så att insatserna får bästa möjliga effekt på Östersjöns tillstånd. Inget förvaltningsområde kan heller uteslutande genom egna insatser förbättra tillståndet, utan skyddsaspekten måste effektivt integreras i arbetet inom alla förvaltningsområden. Utskottet anser följaktligen att den nya arbetsgruppen för samordning av Östersjöpolitiken är ytterst angelägen.

Utskottet ökar momentet med 1 000 000 euro för att förbättra Östersjöns tillstånd.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 14 160 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

52. Forststyrelsens offentliga förvaltningsuppgifter (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 26 882 000 euro, alltså 778 000 euro mer än för 2011. Forststyrelsens naturtjänster ansvarar för 37 nationalparker och andra skyddsområden och fullgör också offentliga förvaltningsuppgifter som hör till styrelsen. Dessutom ska den upprätthålla och utveckla rekreationsanvändningen av områdena.

År 2011 inrättades två nya nationalparker, Sibbo storskogs nationalpark och Bottenhavets nationalpark. Besökarmängderna i Sibbo storskog har ökat kraftigt, och nationalparken håller på att bli ett populärt rekreationsområde. Enligt inkommen utredning bör investeringarna för att styra markanvändningen därför ske med det snaraste i syfte att säkerställa skyddsvärdena och en hållbar användning.

Utskottet påpekar att nya nationalparker inte får leda till att behoven i gamla nationalparker blir åsidosatta. Samtidigt bör man komma ihåg att nationalparkerna är viktiga attraktionsfaktorer när det gäller turismen och också betydelsefulla för den regionala ekonomin. Ekonomiska satsningar på nationalparker kan återbetala sig till och med 20-falt i den lokala ekonomin. Dessutom finns det många arbetstillfällen för unga inom naturtjänsterna. Den svåra arbetslösheten i östra och norra Finland har kunnat lindras i och med att det funnits möjligheter till säsongsanställningar, framför allt sommartid. De här indirekta konsekvenserna bör beaktas i besluten om finansieringen framöver.

Trots att anslaget har ökats kommer det att finnas mindre pengar för rekreationstjänster, och därmed måste Forststyrelsen prioritera verksamheten genom interna transfereringar.

Utskottet ökar momentet med 950 000 euro.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 27 832 000 euro.

(Stycke 2—5 som i RP 59/2011 rd)

61. Främjande av miljövården (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 10 850 000 euro, vilket inbegriper 7,2 miljoner euro av investeringstyp från det tidigare momentet för miljövårdsarbeten (35.10.(77)). För egentligt miljövårdsarbete ligger anslaget totalt på ca 10 miljoner euro, dvs. 3 miljoner euro mindre än 2011.

En stor del av anslaget under momentet ska användas för att bygga matarledningar för avlopp. Med hjälp av dem samlas avloppsvatten från glesbygden till större, effektivare och driftssäkrare avloppsreningsverk. Detta ger bästa möjliga slutresultat både ekonomiskt sett och i vattenvårdshänseende.

Vattenvård

EU:s ramdirektiv för vatten kräver att medlemsstaternas yt- och grundvatten, inklusive Östersjöns kustvatten, ska ha åtminstone god vattenstatus senast 2015. Avvikelser från målen kan accepteras i motiverade fall.

De förvaltningsplaner som statsrådet godkänt och statsrådets principbeslut om programmet för genomförande av vattenvård 2010—2015 anger åtgärder som kan användas för att trygga eller uppnå god vattenstatus i mer än 90 procent av den granskade sjöarealen och i cirka 70 procent av å- och älvsträckorna. För många kustområden och å- och älvsystem kan en god vattenstatus nås först 2021 eller 2027.

De årliga totalkostnaderna för vattenvården ligger på omkring 1,7 miljarder euro om målen ska nås. Den offentliga förvaltningens andel uppskattas till inemot 110 miljoner euro om året (utan forskning och utveckling). Största delen av kostnaderna gäller jordbruket (70 miljoner euro) och bekämpning av skador av markförsurning (ca 14 miljoner euro). Kostnaderna för skadorna kan delvis täckas med miljöstödet för jordbruket. Övriga sektorers sammanlagda andel är cirka 27 miljoner euro och av detta är miljöförvaltningens andel 20 miljoner euro.

Staten måste delta i finansieringen när förvaltningsplanerna ska genomföras om man vill att även andra aktörer ska förbinda sig. Genomförandet av vattenvården kräver att även flera andra ministerier än miljöministeriet deltar och skjuter till pengar. Också den kommande reformeringen av EU:s jordbrukspolitik och de nationella lösningarna i samband med den är avgörande om man vill nå en god vattenstatus. De olika stödformerna för jordbruket borde gå att allokera så att de också främjar uppnåendet av miljömålen enligt förvaltningsplanerna för vattenvården och havsförvaltningsplanerna.

Matarledningarna för avlopp är centrala inslag i de regionala förvaltningsplanerna. Enligt närings-, trafik- och miljöcentralernas förslag och genomförandeplanerna för landskapsprogrammen bör man genomföra nästan 30 nya projekt för matarledningar för avlopp och cirka 15 andra projekt för miljövårdsarbeten, främst projekt för att iståndsätta förstörda markområden. Det finns också ett särskilt behov för projekten när man ska genomföra bestämmelserna om avloppsvatten i glesbygden fram till början av 2016, då fastigheter ska ha ett avloppssystem som antingen uppfyller kraven i förordningen om hushållsavloppsvatten eller ansluts till avloppsnätet. Tack vare matarledningarna kommer en stor del av glesbebyggelsen vid dem också att omfattas av en effektiv avloppsrening, och då kan fastigheterna låta bli att bygga egna system.

Trots att avloppsnätet utvidgas kommer enskilda fastigheter att behöva ha egna lösningar om man vill nå en god vattenstatus. Det är meningen att underlätta fastighetsägarnas beslut genom rådgivning om avloppsvatten för glesbygden. Regeringen föreslår 1 000 000 euro för detta. Anslaget kommer närmast att räcka till för allmän rådgivning. Utskottet anser att rådgivningen är nog så behövlig och påpekar att en offentlig debatt och omfattande informationsspridning om valda lösningar skulle ge fastighetsägarna nyttig tilläggsinformation.

De vattenvårdsåtgärder som vidtas måste få så stort genomslag som möjligt. Dessutom är förebyggande åtgärder viktiga. Ett kostnadseffektivt sätt att förbättra vattenstatus är att anlägga matarledningar för avlopp. Redan ett relativt litet statligt stöd är av betydelse när det gäller att styra och starta projekt som kommuner och vatten- och avloppsandelslag genomför. Det finns skäl att framhäva både miljöaspekten och projektens betydande sysselsättande verkan.

Utskottet ökar momentet med 900 000 euro till projekt för miljövårdsarbeten.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 11 750 000 euro.

(Stycke 2 och 3 som i RP 59/2011 rd)

Fullmakt

Förbindelser som gäller nya projekt får ingås så att det anslagsbehov som dessa orsakar efter 2012 är högst 5 900 000 euro.

63. Utgifter för förvärv av och ersättning för naturskyddsområden (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 50 830 000 euro, alltså 11 000 000 euro mer än för 2011. En stor del av ökningen gäller förvärv och ersättningar enligt handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna i söra Finland (Metso). Det föreslagna anslaget för dessa är omkring 32 miljoner euro. Avsikten är att nå 6 500 hektar skyddad mark 2012. Det är med avseende på användningen av det ökade anslaget också viktigt att närings-, trafik- och miljöcentralernas personella resurser garanteras.

Ökningen behövs eftersom handlingsplanen är det viktigaste enskilda projektet för att stoppa utarmningen av Finlands skogsnatur. Det är meningen att statsrådet ska uppdatera sitt principbeslut om Metso 2012 och samtidigt besluta om att förlänga planen till 2020. Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet ansvarar gemensamt för programgenomförandet. En balanserad måluppfyllelse både på skyddsområdena och i ekonomiskogarna kräver också ytterligare satsningar under jord- och skogsbruksministeriets huvudtitel, där anslaget har minskats med 3,0 miljoner euro.

Det är viktigt att handlingsplanen genomförs, menar utskottet, som konstaterar att den väsentligt främjar utveckling av goda rutiner för skydd och hållbar användning när det gäller skogsskydd och skogshantering. Detta har stor betydelse vid sidan om planens kvantitativa mål.

55. Understöd för reparationsverksamhet (reservationsanslag 3 år)

För understöd för reparation av bostäder och energistöd föreslås 55,5 miljoner euro. Utskottet har erfarit att 37,5 miljoner av den summan ska användas till reparationsunderstöd och 18 miljoner till energiunderstöd.

Anslaget är 35 miljoner euro mindre än 2011, vilket kräver noggrannhet så att de som mest behöver understöd också får det samtidigt som medlen också anvisas så att de får största möjliga effekt med avseende på klimatmålen. Det är ändå enligt utskottets uppfattning positivt att det fortsatt går att stödja installation av hissar i efterhand och tillgänglighetsanpassning av bostäder så att äldre och funktionshindrade kan bo kvar hemma. Något stöd beviljas dock inte längre för hissreparation, planering av särskild ombyggnad eller anpassning efter kraven av system för hushållsavloppsvatten i glesbygden.

Av anslagsminskningen gäller 26 miljoner euro energiunderstöden, särskilt understöden för förnybar energi, som minskar från 30 miljoner euro till 10 miljoner euro. Målet i den långsiktiga klimat- och energistrategin är att andelen förnybar energi senast 2020 ska vara 38 procent av den slutliga förbrukningen. När stödet för förnybar energi minskar blir det också svårare att byta uppvärmningsform till exempelvis luftvärmepump eller pelletuppvärmning och detta bidrar till att försvåra måluppfyllelse i fråga om användningen av förnybar energi.

Byggnaderna står för omkring 40 procent av energianvändningen och uppemot 30 procent av utsläppen av växthusgaser kommer från uppvärmningen av byggnader. Med andra ord spelar den byggda miljön också annars en central roll när det gäller att nå klimat- och energimålen. Ekoeffektivare boende och byggande lyfts tydligt fram inom det nationella åtgärdsprogrammet ERA 17, som också nämns i regeringsprogrammet.

De energiföreskrifter för nybyggnad som träder i kraft den 1 juli 2012 är ett steg mot målet att vara nära nollenergibyggande (NNE) 2021. Det antal nya bostäder som byggs årligen motsvarar ändå bara cirka en procent av bostadsstocken. Därför är det av avgörande betydelse för klimatmålen att den gamla byggnadsstocken får bättre energiprestanda, vilket oundvikligen kommer att accentueras när det gäller kommande ombyggnader. Miljöministeriet är i färd med att ta fram energiföreskrifter för ombyggnad. Dessa föreskrifter ska utfärdas i juli 2012 enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda.

I detta sammanhang pekar utskottet på det stora saneringsbehov som fukt- och mögelskador orsakar. De nya föreskrifterna om ökad energieffektivitet måste således utvärderas så att man kan undvika framtida fukt- och mögelskador. Det är också mycket viktigt att programmet Mögeltalkot genomförs enligt planerna, menar utskottet. Av det föreslagna anslaget kan s.k. understöd för sanitära olägenheter beviljas för att åtgärda mögel- och fuktskador som orsakat ohälsa. I övrigt beviljas bidrag för sanering som skadorna orsakat av andra anslag i statsbudgeten (t.ex. mögeldrabbade skolor under moment 29.10.34). Utskottet anser att bidragen för sanitära olägenheter verkligen behövs, men enligt uppgift bör man emellertid ompröva sättet att verkställa systemet. Det nuvarande systemet är tungrott för de omkring etthundra årliga sökandena, och bidraget kommer ofta för sent.

Utskottet konstaterar att det finns ett mycket stort behov av understöd för reparationsverksamhet. Understödens styrande verkan är stor när det gäller att påbörja dyra ombyggnader och välja metod, och dessutom är de viktiga när det gäller att förebygga svartjobb tack vare deras betydande sysselsättande verkan. Under utskottsutfrågningen framhävdes särskilt kompletteringsbyggandets betydelse när det gäller att lätta på den ekonomiska bördan. De medel som rätten att bygga till genererar kan nämligen då användas till ombyggnad. Utskottet finner dessutom att de kalkyleringsmodeller där reparationskostnader täcks med kalkylmässiga inbesparingar som intressanta.

Vidare uttrycker utskottet sin oro över hur väl anslaget kommer att räcka till och över att stödkriterierna blivit strängare. Effekterna av dessa förändringar måste följas noga och dessutom bör stödkriterierna ses över på nytt när det ekonomiska läget så tillåter.

Utskottet ökar momentet med 800 000 euro för energiunderstöd.

Momentet får följande lydelse:

Under momentet beviljas 56 300 000 euro.

(Stycke 2 som i RP 59/2011 rd)

60. Överföring till statens bostadsfond

Fullmakten att godkänna räntestödslån ur Statens bostadsfond är 1 025 miljoner euro. Uppskattningsvis kan cirka 7 000 nya räntestödsbostäder då byggas. Dessutom reserveras det pengar för stöd till 2 000 hyresbostäder enligt mellanmodellen med fyllnadsborgen. Utifrån erfarenheterna 2011 kan man ändå konstatera att mellanmodellen inte varit särskilt lockande för byggherrarna.

Under de senaste åren har statligt stödd bostadsproduktion särskilt gällt hyresbostäder för grupper med särskilda behov. Samtidigt har det byggts klart färre vanliga statsstödda hyresbostäder till skäligt pris än vad godkännandefullmakten gett möjlighet till. Regeringen strävar särskilt efter att främja byggande av vanliga hyresbostäder. Utskottet anser det vara positivt att den procentuella självrisken (1,7 %) för räntestödslån för byggande av vanliga hyresbostäder halverats till utgången av 2014 i syfte att öka aktörernas intresse. De konkreta effekterna av denna ändring beror främst på hur räntenivån utvecklas.

Utskottet påpekar att det är ytterst viktigt att Statens bostadsfond låter hela sin godkännandefullmakt stå till förfogande omedelbart från årets början. För att målet ska nås lyfter utskottet också fram vikten av att man genomför förslagen från arbetsgruppen för allmänyttighetsbestämmelser, åtminstone till den del att produktion som befrias från begränsningar inte hindrar att nyproduktion inleds i samma hussamfund.

Det behövs fler hyresbostäder till skäligt pris än vad fullmakten möjliggör och behovet ser utifrån höstens uppgifter ut att växa snabbt i huvudstadsregionen och andra tillväxtcentrum. Faktorer som kan öka byggvilligheten är minskat byggande av bostadsrätter, den allmänna ränteutvecklingen och halveringen av självriskräntan för hyresbostäder samt eventuellt också sjunkande byggkostnader. Därmed måste beredskap finnas att höja fullmakten att godkänna räntestödslån, om byggvilligheten och det ekonomiska läget kräver det.

Bostadsrättsbostäder. I detta sammanhang vill utskottet också fästa uppmärksamhet vid att tillräckligt många bostadsrätter måste byggas. Efterfrågan på sådana bostäder har ökat klart och mer än 6 000 sökande står i kö. Enligt uppgift skulle antalet bostadsrätter utifrån det behov som nu finns kunna fördubblas på tio år från nuvarande 40 000. Att bo i en bostadsrättsbostad erbjuder ett fullgott alternativ till andra besittningsformer och gör bostadsutbudet mer mångsidigt.

Boende för grupper med särskilda behov.

  Fullmakten på 110 miljoner euro i understöd till grupper med särskilda behov kan anses vara skälig. Men behovet av bostäder för dessa grupper kommer dock att öka bland annat när befolkningen åldras, minnessjukdomarna ökar, programmet för minskning av långtidsbostadslösheten fortsätter och bostadsprogrammet för personer med utvecklingsstörning och grav funktionsnedsättning genomförs. Man bör ge akt på hur väl fullmakten räcker till och vid behov återkomma till frågan om den ska höjas genom en tilläggsbudget.

Utskottet välkomnar att Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet får använda 700 000 euro av bostadsfondens medel till forskning och utveckling som gäller boende. På detta sätt stöds projekt som gäller bl.a. utveckling av bostäder, bostadsområden och centralens bostadsproduktion och även energieffektiv ombyggnad av bostäder. Projekten är praktiskt inriktade och skiljer sig från effektivitetsrevision som utförs med ministeriets forsknings- och utvecklingsmedel.

Den nya fullmakten på 600 000 euro till stöd för boenderådgivning är också synnerligen behövlig, anser utskottet. Med hjälp av den går det bland annat att förebygga bostadslöshet och att bidra till bättre boendelösningar och boendeförhållanden för äldre och personer som får psykisk rehabilitering.

I detta sammanhang pekar utskottet också på tryggandet av stödtjänsterna inom programmet för minskning av långtidsbostadslösheten genom finansiering från programmet Kaste. Tack vare stödpersonalen har det gått att effektivt förebygga bostadslöshet, i synnerhet för ungdomar.

64. Understöd för vård av byggnadsarvet (reservationsanslag 3 år)

Under momentet föreslås 1 350 000 euro, alltså 1 000 000 euro mindre än för 2011.

Anslaget beviljas huvudsakligen för att ge privata ägare understöd när det gäller att bevara ett kulturhistoriskt värdefullt byggnadsarv i enlighet med skyddsvärdena. Det kan krävas stora insatser för att upprätthålla skyddsvärdena på en gammal byggnad. Därför är det skäligt att staten fortfarande i liten utsträckning kan stödja fastighetsägarnas insatser för att skydda byggnader.