De evakuerades ställning
De över 400 000 evakuerade karelarnas ställning blev en svår fråga för statsminister Ryti. I samband med fredsförhandlingarna hade Ryti tillsammans med Paasikivi föreslagit att de skulle själva få bestämma om de stannar kvar i sina hemtrakter eller flyttar till Finland. Största delen av karelarna inte ens övervägde alternativet att stanna bakom gränsen. Frågan avslöjade hur blinda Ryti och Paasikivi var för karelarnas situation och påverkade deras senare popularitet bland folket.
Statsministern föreslog först att karelarna inte skulle ha rätt till ersättningar. Han granskade frågan ur samhällsekonomisk synvinkel, utan att se de sociala frågor som hänförde sig till de 400 000 evakuerade. För att undvika en regeringskris gav Ryti dock slutligen med sig och den övre gränsen för ersättningarna höjdes från 10 000 mark till 320 000 mark. Den snabbkolonisationslag som stiftats sommaren 1940 visade att regeringen förstod de evakuerades verkliga situation. På grund av sina onyanserade åsikter blev Ryti ändå utsatt för den förflyttade befolkningens vrede en lång tid framöver. De evakuerades minnen undergrävde aktningen för Ryti och hans popularitet bland folket redan under presidentperioden.